Interpellationssvar - Bekämpning av sjögull i mälaren - 2024-10-22

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta finansieringen av bekämpningen av sjögull i Mälaren och andra vattendrag.

I regeringens budgetproposition för 2025 finns ett förslag om ytterligare satsningar med 10 miljoner kronor per år under perioden 2025-2027 för att effektivt bekämpa och förhindra spridning av invasiva främmande arter i vattenmiljöer i Sverige.

För att kunna förstå hur stor utmaning utrotningen av sjögull är för myndigheterna vill jag börja med att informera kammaren lite om artens ekologi och förekomst i landet samt något om vilka insatser som görs i dag.

Sjögull är en av flera invasiva främmande arter som har spridit sig i våra sjöar och vattendrag med människans hjälp. Den trivs i lugna vatten och finns i dag i delar av Götaland samt Svealand med bland annat ett tjugotal bestånd i västra Mälaren. När den får möjligheter att etablera sig på en ny växtplats täcker den snabbt stora vattenytor och konkurrerar då med naturligt förekommande arter.

Metoderna för att bekämpa sjögull handlar om att försöka täcka bestånden så att växterna skuggas och till slut dör av ljusbrist. Metoden är omständlig, men Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med länsstyrelserna, som utför det praktiska arbetet, konstaterat att den är säkrare än att använda mekaniska metoder. Risken är stor att situationen förvärras om plantorna tas bort mekaniskt eftersom sjögull lätt sprids med små växtdelar. De täckningsmetoder som finns i dag fungerar däremot inte i rinnande vatten, där vattenståndet varierar över tid. Insatserna där handlar i första hand om att hindra fortsatt spridning. Även framförandet av både fritidsbåtar och sjöfart ökar risken för spridning, och försök har gjorts för att omdirigera båttrafiken runt befintliga bestånd.

Arbetet med invasiva främmande arter är viktigt för att bevara biologisk mångfald. I Regeringskansliet bereds för närvarande förslag från Havs- och vattenmyndigheten om en nationell förteckning över invasiva främmande arter, där förteckningen även omfattar vilka bestämmelser som ska gälla för respektive art. Sjögull finns med bland dessa förslag som har remitterats till cirka 150 instanser.

I dagsläget kan jag inte föregripa beredningsprocessen och vill därför inte spekulera om vilka arter som skulle kunna tas upp på en sådan nationell förteckning och vilka bestämmelser som kan komma att gälla för dessa. Vi ser dock redan att bestämmelserna som reglerar arterna på EU:s förteckning över invasiva främmande arter är ett viktigt verktyg för att förebygga introduktion och spridning av de berörda arterna.

Vi ska även komma ihåg att informationsinsatser som vänder sig till allmänheten om riskerna att föra fram båt i befintliga bestånd med sjögull kan vara mycket kostnadseffektiva och resultera i minskad spridning som i sin tur minskar behovet av kostsamma utrotningsinsatser.

Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret.

Föga trodde jag när jag engagerade mig politiskt att jag skulle stå i Sveriges riksdag och debattera sjögull. Man lär sig mycket när man är politiker. Det är väldigt intressant.

De boende längs västra Mälaren och längs Arbogaån är väldigt bekymrade över utbredningen av den invasiva arten sjögull. Den kan se trevlig ut - en del tycker att den ser ut ungefär som gula näckrosor - men skenet bedrar eftersom den, precis som statsrådet sa, tar över växtlivet i vattnet och dödar de arter som naturligt finns i insjöar och vattendrag.

Kungsör och de andra kommuner som finns längs Arbogaån har provat olika bekämpningsmetoder på sjögull. Försöken har gjorts med finansiellt stöd från både Havs- och vattenmyndigheten och Mälarens vattenvårdsförbund och genom så kallade LONA-bidrag. Precis som statsrådet säger är det mest effektiva sättet att täcka stora ytor av vatten med duk uppspänd på flytande ramar. Det är förstås väldigt tidskrävande och kostsamt. Det är kanske inte så snyggt, men det är det mest effektiva och det vi därför behöver göra.

Fru talman! För att klara av bekämpningen av sjögull bara i Mälaren och Arbogaån bedöms att det behövs uppskattningsvis 30 miljoner kronor, och de pengarna finns inte i dag i de här budgetarna. Förra året, 2023, drabbades sjögullsbeståndet av någon form av sjukdom, vilket ledde till att stora delen av bestånden försvagades eller helt dog bort. Resultatet av årets inventering visar att sjögull fortfarande finns kvar i Mälaren men att utbredningen har minskat med ungefär 30 procent. Det är alltså nu guldläge att göra insatser för att på riktigt utrota sjögullet. Sjukdomen har tagit kål på 30 procent. Nu krävs alltså pengar för att ta hand om de andra 70 procenten.

Det finns EU-medel att söka, precis som statsrådet sa. Sjögull finns också med på EU:s lista över arter som man kan söka bekämpningsmedel för. Men det finns inte med i den svenska förteckningen över invasiva arter. Precis som statsrådet säger ska den här förteckningen uppdateras. Jag menar att detta brådskar. Jag har haft kontakt med Mälarens vattenvårdsförbund, som menar att sjögull måste komma med i förteckningen under våren 2025 för att man ska hinna ansöka om EU-medel och kunna bekämpa den här invasiva arten.

Det vore mig främmande att uppmana ministern att lägga sig i myndigheternas arbete. Jag vill ändå skicka med statsrådet att det är väldigt viktigt att sjögullet hamnar i den här förteckningen senast i vår, så att de berörda myndigheterna kan ansöka om medel, lägga ut fler ramar och en gång för alla få bort den invasiva arten sjögull.

Fru talman! Det är mycket lärorikt att ta del av uppgifter om hur våra olika svenska habitat påverkas av många faktorer, såsom klimatförändringar och uppvärmning men också invasiva främmande arter. Även jag har tagit del av Mälarens vattenvårdsförbunds olika information, inte minst om att man tillsammans med länsstyrelserna har gjort bedömningen att det skulle ta sju år att med 30 miljoner kronor lyckas utrota allt sjögull i Mälaren och Arbogaån. Den informationen är jag glad över att vi båda har tagit del av, så att vi alla har mer information om hur läget ser ut. Det är inte minst sådana saker som har saknats.

En annan sak som man också kan se över och förbättra är det strategiska arbetet kring dessa frågor. Behovet av att ha ett strategiskt arbete över olika administrativa gränser för att lyckas med bekämpningen av invasiva främmande arter är någonting som lyfts fram flitigt, och regeringen bidrar till detta inte minst genom att Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna tillsammans arbetar med kommunerna för att komma åt de här problemen.

I dag delar elva regioner som är drabbade av förekomst av sjögull sina erfarenheter och annan kunskap tillsammans i ett nationellt nätverk. Det här samarbetet omfattar också olika koordinerande insatser i de fall där det kan vara lämpligt. Även andra regioner, som i dag inte har problem med förekomsten av sjögull men riskerar att få det genom att sjögull sprider sig till dem, har möjlighet att ingå i nätverket.

Vi har här ett problem som behöver hanteras. I Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om vilka regler som ska gälla för sjögull betonar myndigheten en väldigt effektiv hantering av arten samt olika möjligheter att i öppna vattensystem, alltså sjöar och vattendrag, införa särskilda undantag från enskilda fastighetsägares ansvar att utrota invasiva arter när det gäller vattenväxter. Att detta helt enkelt läggs över i länsstyrelsens regi skulle kunna innebära en förbättring.

Arbetet med att förebygga spridningen är väldigt viktigt, likaså de direkta utrotningsinsatser som ledamoten nämner. Vi vet att det finns en risk att sjögull etablerar sig längre norröver i landet. Vi vill verkligen komma åt det här problemet så snart som möjligt.

Det är bra att ledamoten nämner att jag inte har möjlighet att ta ställning till myndigheternas beslut innan de har yttrat sig. Det är som det ska vara. Men vi kan konstatera att det i det förslag till nationell förteckning av arter som just nu bereds och som har remitterats även ingår sjögull. Det kan vara värt att nämna.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett ovanligt fylligt och utförligt svar. Det gläder mig. Jag hade tänkt att jag i den här rundan skulle fråga statsrådet om det inte finns andra saker som regeringen kan göra. Men det har ju statsrådet faktiskt redan sagt att det finns, så den frågan kan jag inte ställa.

Jag skulle också kunna säga att det när till exempel klimatförändringar är en drivande orsak till att de här invasiva arterna utbreder sig mer är lite märkligt att regeringen ändå driver en politik som ökar utsläppen i stället för att minska dem, men det känns som en lite annan debatt. Jag nöjer mig med att tacka för den här debatten. Det känns bra att statsrådet är väl medveten om de problem som finns för västmanlänningar och andra som bor längs Mälaren och Arbogaån, om att det behövs mer resurser för att vi ska kunna bekämpa sjögullet och om att det brådskar. Med det tackar jag för debatten och avstår från kommande inlägg.

Fru talman! Jag kan också tacka ledamoten för ett tillfälle att diskutera de här viktiga frågorna, som hela regeringen och särskilt mitt parti, Liberalerna, verkligen brinner för. Vi har en miljöpolitik som inte bara är ambitiös och har höga medel i satsningar utan också har ett effektivitetsperspektiv på vilka insatser som gör reell skillnad, vilka som fungerar och hur vi kan arbeta mindre i silor på olika håll i landet och i stället samarbeta mer för att verkligen komma åt problematiken.

Slutligen behöver jag kommentera ledamotens uttalande om att regeringen driver en politik som ökar utsläppen. Det här är ett påstående som cementeras av den debatt och mediebild som sprider sig. Men tittar man på utsläppsstatistiken från både Naturvårdsverket och regeringens klimatredovisning kan man notera att utsläppen minskade år 2022, minskade år 2023 och i prognosen beräknas öka något 2024 för att sedan minska igen 2025 och 2026. Därefter beror det såklart på vilken politik som förs. Om regeringen får sitta kvar beräknas utsläppen fortsätta att minska fram till 2030. Utsläppen kommer på totalen att ha minskat mer än de ökat under den här regeringen. Påståendena om att regeringens klimatpolitik på det hela taget ökar utsläppen är helt enkelt inkorrekta. Men det är en debatt för ett annat tillfälle.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.