Herr talman! Det här betänkandet handlar om lagändringar som görs med anledning av beslutade ändringar av EU:s mervärdesskattedirektiv. I betänkandet föreslås att omsättningsgränsen för mervärdesskatt höjs från 80 000 till 120 000 kronor och att företag som är etablerade i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen även i Sverige. Företag som är etablerade i Sverige får möjlighet att tillämpa undantag från skatteplikt i andra EU-länder.
Fler ska också få utfärda förenklad faktura, och vissa virtuella arrangemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen finns i Sverige.
Till sist ska nuvarande begränsning som gäller den reducerade skattesatsen vid försäljning av konstverk tas bort och skattesatsen 12 procent gälla för all försäljning av konstverk, förutom att den inte får tillämpas tillsammans med reglerna om vinstmarginalbeskattning.
Detta kan tyckas som ett sammelsurium av olika frågor gällande mervärdesskatt, men de hänger ihop utifrån att alla handlar om att harmonisera svensk lagstiftning med EU:s mervärdesskattedirektiv.
Vi socialdemokrater ställer oss bakom förslaget i betänkandet och har därför inte lagt någon följdmotion eller något särskilt yttrande. Däremot vill vi återigen poängtera vikten av att värna mervärdesskatten som en effektiv intäktskälla för finansieringen av vår gemensamma välfärd. För att göra systemet transparent, effektivt och icke snedvridande bör mervärdeskatten i huvudsak vara enhetlig.
Mervärdesskatten är ett skatteområde som i dag har flera undantag från generalitetsprincipen. Regeringen bör därför arbeta för att se över de undantag som finns i dag. De varor och tjänster som har någon av de två nedsatta momssatserna bör främjas på annat sätt, främst via statsbudgetens anslagssida.
Den stora skattereformen 1990/91 byggde på ett antal fördelningspolitiskt sunda och ekonomiskt rationella principer för att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. En av de bärande principerna var en mer neutral och likformig beskattning av olika delar av den privata konsumtionen.
Sedan reformen infördes i början av 90-talet har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer, med flera undantag som stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter. De stora skattesänkningar för dem som tjänar mest som SD och regeringen nu föreslår i sin budgetmotion är varken fördelningspolitiskt sunda eller ekonomiskt rationella. De handlar enbart om mer pengar till dem som redan har mycket och mindre eller inget alls till dem som har lite. Det är gammal klassisk högerpolitik för ökade klyftor och större ojämlikhet som läggs fram av SD och regeringen.
Alla dessa avvikelser, i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande, har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem. Det gäller även mervärdesskatten.
Behovet av en ny, omfattande översyn av skattesystemet är stort. Grundbultar för översynen ska vara att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansiering av våra gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)