Interpellationssvar - Arbetet med att få in arbetslösa på arbetsmarknaden och klara kompetensförsörjningen - 2024-10-15

Fru talman! Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens arbete med att få in arbetslösa på arbetsmarknaden.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder och har fokus på att pressa tillbaka arbetslösheten. Den viktigaste åtgärden har varit att prioritera bekämpningen av inflationen genom en återhållsam finanspolitik.

Regeringens strategi för att få fler i arbete och en välfungerande arbetsmarknad är inriktad på att återupprätta arbetslinjen, aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen behöver bli mer effektiv med ett tydligt fokus på kärnverksamheten, bland annat bedömning och planering av stöd och insatser för arbetssökande, kontroll av de arbetslösas sökaktivitet och stöd i arbetsgivares rekryteringsarbete.

Fru talman! En stor andel av de arbetslösa har begränsad kompetens och står långt ifrån arbetsmarknaden. För dessa finns det ett större behov av stöd och åtgärder som bör vara kostnadseffektiva och anpassas till de arbetslösas olika förutsättningar och behov. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden behövs bland annat insatser som ger kunskaper i svenska språket eller arbetsplatsnära erfarenhet.

Mot den bakgrunden föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ett tillskott på 79 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen. För 2026 beräknar regeringen att 158 miljoner kronor tillförs verksamheten och 238 miljoner kronor från och med 2027.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens.

Satsningarna som gjorts på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättrar tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 även en satsning på 32 miljoner kronor på utökat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Ett förbättrat informationsutbyte kan bidra till att fler arbetslösa kan ta del av utbildning inom komvux som de behöver för att komma i arbete. Det ger också bättre förutsättningar för ett individanpassat stöd. Arbetsförmedlingen får samtidigt verktyg för att följa upp att de arbetssökande följer myndighetens anvisningar och kontrollera deras rätt till ersättning. Förekomsten av felaktiga utbetalningar bedöms därmed minska.

Regeringens utgångspunkt är att alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslösa ska erbjudas rätt stöd och insatser. Samtidigt ska det också finnas tydliga aktivitetskrav för att få ersättning eller bidrag.

Fru talman! Ministerns svar på interpellationen bekräftar min oro över att det finns stora utmaningar för dem som är arbetslösa, framför allt för individer med funktionsnedsättning och brist på arbetslivserfarenhet.

Ministerns svar inleds med regeringens mantra om att den viktigaste åtgärden har varit att prioritera bekämpningen av inflationen genom en återhållsam finanspolitik och därigenom bekämpa arbetslösheten. Det är ungefär som att bromsa i uppförsbacke i stället för att trampa.

Sedan fortsätter ministern i sitt svar med regeringens strategi för att få fler i arbete, som är inriktad på att återupprätta arbetslinjen. Det som ska upprättas har aldrig behövts återupprättas förutom när vårt land har haft en borgerlig regering. Nu är väl behovet ännu större, när vi har en högerkonservativ sådan.

Jag kan återigen konstatera att den konservativa synen på arbetslöshet, där de arbetslösa får skylla sig själva och arbetslöshet är något som den enskilde har att lösa, blir tydlig i ministerns svar. Det framgår även att samhället enligt ministerns svar inte bör engagera sig i frågan.

Fru talman! För några veckor sedan träffade jag Jocke och hans föräldrar, som beskrev att han inte fick den hjälp han behöver från Arbetsförmedlingen. Jocke kände inte att jobbcoachen förstod hans handikapp och inte gav honom det stöd han behöver för att komma ut på arbetsmarknaden.

Har man som Jocke både adhd och dyslexi kan vägen in i arbetslivet bli lång och svår. Sedan han tog studenten för fem år sedan känner han, trots upprepade försök att få stöd från Arbetsförmedlingen, att hans möjligheter till arbete inte har ökat.

Han har sökt jobb och letat praktikplatser på egen hand men alltid stött på hinder från förmedlingens sida som gjort att hans självkänsla har sjunkit. Detta har i sin tur lett till en känsla av hopplöshet som har gjort att Jocke upplever sin tillvaro som meningslös.

Under samtalet framkom att Arbetsförmedlingen har misslyckats med att erbjuda sådant anpassat stöd som unga med funktionsnedsättning har rätt till. Detta har resulterat i flera års onödig arbetslöshet och frustration för både Jocke och hans familj.

Detta är en del av ett större problem där unga människor med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Jag lovade Jocke och hans föräldrar att lyfta denna fråga - det är därför vi står här i dag - för att säkerställa att regeringen tar sitt ansvar och agerar för att hjälpa dessa ungdomar. Vi kan inte tillåta att fler som Jocke lämnas utan den hjälp de behöver för att bygga en meningsfull framtid i en tid då Sveriges företag saknar arbetskraft.

Fru talman! Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern: Hur avser regeringen att förbättra stödet för unga med funktionsnedsättning, och vilka konkreta åtgärder planerar regeringen för att säkerställa att dessa ungdomar ska få en rättvis chans att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden?

Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för ditt engagemang i dessa frågor! Jag tycker att den familj som du på ett mycket målande och träffande sätt beskriver ger ett viktigt perspektiv när vi diskuterar denna typ av frågor.

Det är dessvärre så att vårt samhälle inte är helt anpassat efter människor som har funktionshinder. Det märks i skolan. Det märks i samhället i stort. Det märks inte minst när det gäller möjligheten att komma ut och få ett arbete. Det är också därför som regeringen har väldigt höga ambitioner på detta område när det gäller att se till att människor som har ett funktionshinder på något sätt ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

I den budget som vi inom kort ska besluta om gör vi ett antal riktade satsningar som handlar om att stärka funktionsnedsattas ställning på den svenska arbetsmarknaden. Det kan handla om rätten eller möjligheten att få tolk om man har den typen av hinder - för att ta ett konkret exempel.

Vi har en rad olika insatser för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om Samhalls insatser eller andra typer av arbetsmarknadspolitiska insatser som är en viktig del i den svenska modellen, där vi stärker och bygger upp människor så att de kan ta de jobb som finns.

Fru talman! Jag får tacka för det utvecklade svaret från ministern. Men jag känner mig bekymrad. Tidningsrubrikerna är tydliga och många. Jag väljer att lyfta fram två av dessa för att beskriva problemet på dagens arbetsmarknad. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sverige. Det är svårt att hitta rätt kompetens för företagen, vilket skadar tillväxten och välfärden.

Bristen på kompetent arbetskraft är skriande i hela landet, men samtidigt står platserna på yrkesutbildningarna tomma. Kommunerna har huvudansvar för yrkesutbildningarna, men deras svaga ekonomi gör att detta prioriteras ned nu när regeringen för en stram ekonomisk politik för att just bekämpa inflationen.

Problemet har varit känt länge, men detta med möjligheten till vidareutbildning verkar inte tas på fullaste allvar eftersom utbildningsplatserna inte ökar i den takt som behovet ökar.

Detta problem är inte lokalt, utan företag i hela landet drabbas. Och det gäller inte bara industrin utan även vården och andra branscher. Samtidigt står industrier och företag runt om i Sverige, inte minst i Värmland, inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Man söker desperat efter arbetskraft.

Ministern lyfter i sitt svar fram regeringens satsningar på yrkeshögskolan och yrkesinriktad vuxenutbildning. Men tyvärr finns det ett stort problem med dessa satsningar, eftersom en stor del av de arbetslösa inte har godkända gymnasiebetyg. Detta kommer att innebära att de långtidsarbetslösa kommer allt längre ifrån de jobb som de så väl behöver.

Det är bra att man lyfter språkkrav, men samtidigt krymps utbildningarna under 2025. Det känns som dubbla budskap från regeringen.

Jag vill verkligen understryka att utbildning är en del av infrastrukturen, precis som vägar och järnvägar. Och infrastruktur är statens ansvar. Här borde staten sätta till resurser så att arbetslösa kan gå från arbetslöshet till egen försörjning. Vi kan inte ha en arbetslöshet som är den högsta på tio år samtidigt som företagen inte hittar den arbetskraft som de är i behov av.

Fru talman! Jag vill därför fråga ministern om han verkligen förstår behovet av en nationell strategi för att säkerställa att företag i hela landet kan få tillgång till kompetent arbetskraft och om regeringen har några planer för att utveckla en sådan strategi.

Fru talman! Det är helt riktigt att regeringen prioriterar inflationsbekämpningen. Det är också därför vi nu ser hur inflationen går ned och hur räntorna går ned. Jag tror att många svenska hushåll är väldigt glada över att den borgerliga regeringen valde att inte elda på den inflationsbrasa vi hade i den svenska ekonomin utan valde att kyla ned, så att vi nu kan se hur inflationen kan gå ned och därmed också hur räntorna kan gå ned. Det är viktigt för många hushåll. Det är viktigt för svenska företag. Det är viktigt för att ekonomin ska kunna kicka igång.

Fru talman! Det är helt riktigt, som Lars Mejern Larsson säger, att denna regering prioriterar yrkesutbildningar. Det är helt riktigt att vi aldrig har haft så många platser på våra yrkesutbildningar som vi har i år, 2024. Det kommer att bli ännu fler nästa år. Det är väldigt viktigt.

Det är också så, precis som interpellanten säger, att det fram till förra året inte fanns yrkesutbildningar för den som inte hade gått ut gymnasiet med fullständiga betyg. Men så är det inte längre. Regeringen har en pilotverksamhet, en nationell yrkesutbildning, som är en yrkeshögskola för individer som inte behöver ha en gymnasieexamen.

Detta skapar naturligtvis möjlighet för nya grupper att komma in på den svenska arbetsmarknaden och få en utbildning. Undertecknad hade glädjen att inviga en sådan verksamhet i Malmö under hösten och kunde se vilken fantastisk verksamhet detta har förutsättningar att bli. Det handlar om att människor som vill ställa om mitt i livet och människor som har varit arbetslösa får möjlighet att läsa en utbildning och på det sättet få ett arbete.

Fru talman! Jag tvingas konstatera att trots att regeringen har gjort en rockad bland de liberala ministrarna och fyndigt nog bytt en Pehrson mot en annan Persson är det inget nytt under solen.

Man förstår att den tidigare Pehrson med varm hand har lämnat över ansvaret för detta område till sin namne nu när arbetslösheten raskt stiger till rekordhöjder och försvinner in i skolans värld. Men jag vill påstå att regeringen inte tycks förstå att dessa två områden är starkt förknippade med varandra - arbetslöshet och möjlighet till vidareutbildning.

Jag kan konstatera att kravspecifikationen för de arbetslösa är tydlig i det svar som regeringens nytillsatta minister har gett mig. Han säger i sitt svar att regeringens utgångspunkt är att alla som kan arbeta ska göra det. De ska erbjudas rätt stöd och insatser, vilket vi har diskuterat här. Samtidigt ska det finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska få ersättning eller bidrag.

Jag kan för min del tycka att dessa utgångspunkter kan vara rimliga, men jag vill inte stanna vid de arbetslösa. Jag tycker nog att dessa utgångspunkter även kan gälla ansvarig minister.

Fru talman! Detta innebär att jag med jämna mellanrum återkommer till kammaren för att kontrollera om ministern verkligen lever upp till dessa krav. Om så inte är fallet får vi väl ha en debatt om tydliga aktivitetskrav för att man ska få ersättning, för i ministerns fall kan det väl inte vara aktuellt med bidrag?

Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för en utmärkt debatt! Det har för tittarna och lyssnarna blivit väldigt tydligt vilka skillnader som finns i svensk politik. Det är Socialdemokraternas bidragslinje mot den borgerliga regeringens och Liberalernas arbetslinje. Vi har höga förväntningar på människor. Vi ställer krav på människor. Att ställa krav är att bry sig. Kan man arbeta ska man arbeta. Man förväntas söka de jobb som finns. Man förväntas utbilda sig. Det är en viktig del i att arbetslinjen ska gälla.

Det handlar också om att det alltid ska löna sig att arbeta jämfört med att leva på bidrag, men i sin budget höjer Socialdemokraterna bidragen och gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Fru talman! Utbildning är helt avgörande för att människor ska kunna få ett arbete, och regeringen satsar stenhårt på utbildningslinjen. Det handlar om yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb, till ett arbete på en arbetsplats på ett företag. Det är utbildningar som stärker människors kompetens och möjlighet att ta de lediga jobb som finns.

Det är arbetslinjen mot bidragslinjen.

Det som oroar mig allra mest är att Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att ha bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik och sett till att få ned inflationen så att räntorna kan sjunka och vanligt folk kan se att räntekostnaden för villalånet blir lägre varje månad. Detta har sin grund i att regeringen har fört en ansvarsfull politik. Att Socialdemokraterna nu vill rasera detta oroar mig väldigt mycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.