Interpellationssvar - Kornas rätt till naturligt beteende - 2024-10-04

Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag kommer att göra för att garantera hög djurvälfärd och säkerställa kornas rätt till sitt naturliga beteende.

Svenska mjölkbönder har sedan 1988 krav på sig att se till att korna får komma ut på bete under sommaren. Sedan dess har både lantbruket och djurhållningen förändrats och moderniserats utifrån dagens förutsättningar, och en stor majoritet av mjölkkorna hålls numera i lösdrift.

Från min och regeringens sida är det högt prioriterat att skapa förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion och stärkt livsmedelsberedskap i landet samtidigt som Sveriges starka djurskydd bibehålls.

I linje med vad som aviserades i Tidöavtalet tillsatte regeringen därför en utredning. Utredaren skulle bland annat jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och nationella djurskyddskrav i andra relevanta medlemsstater inom EU. Utredaren skulle analysera om, och i så fall i vilken grad, de svenska djurskyddskraven påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater. Utredaren skulle även föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter.

Regeringen har alltså inte genom utredningens direktiv tagit ställning till en förändring av beteskraven.

Regeringen mottog betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) i slutet av augusti. Utredningens betänkande innehåller flera olika förslag och kommer att beredas enligt gängse rutiner inom Regeringskansliet. Vilka förslag regeringen kommer att gå vidare med och hur dessa förslag kommer att utformas kan jag inte ge något svar på redan nu.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Utredningen fick i uppdrag att kolla på att stärka konkurrenskraften för livsmedelsproducenter och bibehålla ett starkt djurskydd. Man skulle alltså stärka konkurrenskraften utan att tumma på djurskyddet. Men det är tydligt att så inte blev fallet.

Utredaren har fått mycket både intern och extern kritik för att inte ha lyssnat på djurskyddsperspektivet. Jordbruksverkets enhetschef Helena Elofsson ingick i utredningens expertgrupp och lämnade reservationer med stark kritik. Hon benämner till exempel förslagen som en sammanställning av branschernas önskemål och säger att de behöver utredas ytterligare för att inkludera vetenskaplig djurskyddskompetens. Det är rätt anmärkningsvärt för att komma från en myndighetsperson i detta sammanhang, fru talman.

Jag ska påminna lite om vilken lagstiftning det är vi har i Sverige och vad det här handlar om. I djurskyddslagen står det tydligt att djur ska ha rätt till sitt naturliga beteende. Därför är det ganska bisarrt och underligt att vi ens har den här diskussionen, att det ens finns en utredning som pekar på de här förslagen och att vi ens står här i kammaren i Sveriges riksdag för att debattera frågan.

Precis som att fiskar behöver vatten för att kunna ha sitt naturliga beteende, som de har rätt till, behöver kor ha möjlighet att beta utomhus. Det har pratats mycket om den moderna lösdriften. Men även om lösdriften är modern och mer rymlig går det inte att jämföra med att vara utomhus. Det naturliga - solens strålar, vinden, det mjuka underlaget och utrymmet - är oslagbart.

Fru talman! Jag vill backa bandet till hur den här lagstiftningen kom till. Det var en vinst för djurkämpar som Astrid Lindgren, som faktiskt fick den här lagen som en present av regeringen på den tiden. Att backa från detta och ange konkurrenskraft som skäl är helt fel väg att gå.

Om man faktiskt skulle vilja satsa på att stärka de svenska mjölkbönderna finns det en rad andra förslag som skulle vara bättre att gå fram med. Vi borde inte minst se stoltheten i att kunna köpa och välja de svenska produkterna. Konsumenten gör kanske ett aktivt val för att vi i Sverige har hög djurvälfärd och stark djur- och miljölagstiftning. Vilka andra argument eller anledningar finns det annars för en konsument som står och tvekar mellan två olika mjölkpaket att välja den svenska? Det mervärdet är regeringen nu beredd att dra bort.

Fru talman! Det finns många andra saker som man skyller på djurlagstiftningen, såsom att gårdar har stängts ned, att vi får sämre livsmedelsförsörjning med mera. Det är faktiskt inte miljölagstiftningens fel. Det beror snarare på en politik som har lett oss in i och hejat på storskaligheten och konkurrerat undan småskaligheten.

Min fråga till ministern blir: Om man verkligen värnar såväl konkurrenskraften som att hela Sverige ska kunna leva och att vi ska kunna vara stolta över vår djurvälfärd, hur ser landsbygdsministern då på utredarens lagförslag? Är det positivt? Välkomnas det? Eller är det negativt?

Fru talman! Som jag sa i min inledning har vi mottagit utredningens betänkande. Det ska skickas ut på remiss. Därefter kommer sedvanlig beredningsprocess att inledas i Regeringskansliet.

Vilka förslag som vi därefter kommer att gå vidare med eller inte är alldeles för tidigt att säga. Jag ska inte spekulera i var regeringen kommer att landa. Det vore rent fel av mig som landsbygdsminister. Det kommer garanterat att bli diskussioner under remissförfarandet. Jag ser fram emot att ta del av även de remissvar som kommer in.

Utredningen själv argumenterar såklart för sitt förslag och konstaterar att man har anlitat forskare som har gått igenom befintligt material. Regeringen kommer såklart att granska det, precis som vi granskar andra remissvar som kommer in, innan vi slutgiltigt tar ställning till om förordningen ska ändras avseende just detta.

Jag kan alltså inte säga var regeringen kommer att landa i den frågan. Det tror jag att ledamoten förstår, eftersom ledamoten är erfaren och vet hur en regering arbetar och i vilket läge en regering kan vara tydlig med vilken ståndpunkt man har kontra när man inte kan det.

Med allt det sagt, med alla de reservationerna och brasklapparna, kan jag berätta att sedan 1988 har 90 procent, nio av tio, av mjölkgårdarna i Sverige försvunnit. Jag tror inte att det är en utveckling som särskilt många vill se. Det påverkar att vi har totalt sett färre betande djur, färre djur som håller landskapen öppna. Det är färre djur vars liv styrs av några av Europas och kanske världens strängaste djurskyddsregler med hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och väldigt god djuromsorg. Det är färre djur som har ett sådant liv.

Sett bara ur den aspekten borde vi alltså se till att öka konkurrenskraften för det svenska jordbruket så mycket vi kan. Det var den här utredningens uppdrag. Man skulle jämföra med andra länder. En regel som man identifierade var just beteskravet, där man konstaterade att vi har en lagstiftning som inget annat europeiskt land har. Ur den aspekten är det inte märkligt att man i alla fall resonerar om det.

Återigen: Med det sagt är det inte klart var regeringen kommer att landa.

Jag skulle vilja ställa en motfråga. Vad vill Miljöpartiet göra för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft? Och om vi ska hålla oss till utredningen: Hur vill Miljöpartiet stärka animalieproduktionen i Sverige?

Den generella uppfattningen - den kan förstås vara fel ibland - är att Miljöpartiet snarare har varit pådrivande för att sänka konkurrenskraften för det svenska jordbruket.

Fru talman! Jag tackar statsrådet, som vill belysa min politiska erfarenhet. Det var väldigt vänligt.

Något som jag ärligt talat inte förstår är att man inom ett visst fönster står helt utan åsikt. Det är klart att landsbygdsministern har en åsikt i frågan, och jag tror att väldigt många är intresserade av den.

Det har överlämnats en namninsamling med underskrifter från mer än 110 000 personer som ställer krav och verkligen vill att vi inte backar i djurvälfärden på det här sättet. Därför vore det intressant att få veta om landsbygdministern tycker att det är bra att djur får vara ute och att korna får lov att beta. Det är en väldigt relevant fråga.

Om jag får referera till mig själv finns det ingen gång då jag haft ett vakuum i mina åsikter under en viss tidsperiod. Det vore viktigt och meningsfullt om landsbygdsministern under debatten kunde delge sin åsikt om huruvida han ser det som något positivt att svenska kor får vara ute och beta om sommaren.

Jag vill verkligen understryka detta. Det är också ett skäl till varför jag valde att skriva min interpellation.

Ett argument som förts fram är att nio av tio mjölkgårdar har lagts ned sedan 80-talet. Jag tror att hela riksdagens kammare kan ställa sig bakom ett försök att vända detta, men det handlar om tillvägagångssättet.

Vi i Miljöpartiet tycker absolut att man ska få betalt för mervärdena. Därför vill vi styra om CAP, det vill säga EU:s jordbrukspengar, så att den som jobbar mer med djurvälfärd, med att öka biologisk mångfald eller med att värna klimatet ska gynnas snarare än om han eller hon har en stor yta, för det är väldigt förlegat och inte särskilt styrande att ha det så.

Ett av de främsta argument som Kristdemokraterna har fört fram är att om vi har en lag i Sverige som ser till att djuren har det bra och får vara ute och beta kan man inte få del av dessa pengar. Och om man tar bort den lagstiftningen kan man få del av pengarna.

Vi är överens såtillvida att jag tycker att man ska få högre ersättning ju bättre djurvälfärd man har. Jag önskar att regeringen med landsbygdsministern i spetsen kan driva på för att höja kraven och förbättra djurvälfärdslagstiftningen i hela EU.

Något utredaren nämner är praxis; det handlar inte bara om lagstiftning. Om vi i Sverige har en praxis att kor är ute och betar om sommaren kan vi med dagens system inte heller få den extra ersättningen. Och det är ju de facto praxis, så även om vi skulle backa i lagstiftningen skulle det inte hjälpa svenska mjölkproducenter att få extra ersättning. Det enda sättet att komma åt problemet är att ändra i EU-lagstiftningen så att de som gör mer för djurvälfärd gynnas.

Fru talman! Jag blev oerhört besviken på den - snart - förra kommissionen när det bara blev en tummetott av revideringen av djurskyddsregelverket på EU-nivå. Jag hade haft många bilaterala möten med ansvarig kommissionär, då vi fört fram bland annat det som ledamoten för fram här. Hur vi ska jobba mer effektivt för att påverka djurskyddsregelverket på primärt EU-nivå men också globalt var också en del av utredningen.

Jag förstår att ledamoten tycker att det blir en tråkig debatt. Men hon har ställt frågor till landsbygdsministern, och som sådan representerar jag hela regeringen. Då blir svaren lite tråkiga, eftersom vi befinner oss i det läge vi gör i processen efter utredningen. Regeringen har alltså inte tagit ställning än.

Jag är dock säker på att ledamoten har lyssnat på mig i intervjuer när jag fått frågor om vad Kristdemokraternas position är. Ja, mitt parti har ställningstagandet att vi vill modernisera beteslagstiftningen. Men det är helt avhängigt av att vi kan ge en ersättning till de bönder som ger ett sådant mervärde. Det är en förutsättning i mitt partis ståndpunkt. Om vi inte kan det är ju förutsättningen borta.

Vi kan titta på andra länder. I till exempel Finland ger det stora mejeriet bättre betalt till de bönder som garanterar ett visst bete. Där har man lyckats så bra att runt 80 procent av mjölkkorna - det varierar nog från år till år och beroende på väder - har bete utan sådan lagstiftning.

Det är som sagt viktigt att hålla isär begreppen. Här i kammaren ser jag mig som företrädare för hela regeringen, och då är det tråkiga svaret att beredning pågår. När regeringen är färdig med beredningen kommer alla att få veta var regeringen står.

Fru talman! För dem som bevittnar debatten kan jag berätta att Kristdemokraterna är det enda av Sveriges riksdags partier som har motionerat i denna riktning. Anledningen till att jag ställt frågan är att det under processens gång nästan har verkat som att landsbygdsministern och regeringen har skämts lite grann över förslaget. Det är bara att hoppas att det här aldrig blir lagstiftning i Sverige. Det vore förödande.

Det vore förödande för djurvälfärden när vi skulle behöva höja den i hela EU och höja den också så att vårt beteskrav inkluderar fler djur. Det skulle vara ett steg i fel riktning.

Det skulle också vara förödande för vår konkurrenskraft. Man skulle dra undan mattan för alla de mervärden som finns. Vi har sett reklam som visar hur glada korna blir när de kommer ut vid kosläpp och hur viktigt det är att korna håller landskapet öppet. I detta kan även biologisk mångfald värnas. Alla dessa mervärden skulle falla och helt och hållet förlora sin trovärdighet.

Om beteskravet skulle införas ökar risken för att ännu fler gårdar läggs ned. De som framför allt skulle gynnas av ett avskaffande är de resursstarka mjölkproducenter som har svårt att hitta tillräckligt med betesmark inom rimligt avstånd från gården. De skulle kunna utöka sin produktion med ännu fler kor på samma yta. Små och medelstora jordbruk riskerar då att konkurreras ut av alltmer storskaliga mjölkfabriker.

Fru talman! Jag tror inte att vi kommer mycket längre här och nu, men jag skulle vilja be regeringen och landsbygdsministern att inte gå fram med förslag som försämrar djurvälfärden innan man har garanterat att djurvälfärden höjs i hela EU.

Fru talman! Jag vill öka den svenska livsmedelsproduktionen. Jag vill se fler betande djur i Sverige. Den utveckling vi har sett under alldeles för lång tid på grund av ett för tungt regelverk, för dålig lönsamhet, för dålig konkurrenskraft och en syn på bönder som inte har gett framtidstro i näringen har lett till precis det motsatta. Vi tappar marknadsandelar, och produktionen av svensk mat blir mindre. Slarvigt uttryckt kan man säga att varannan tugga kommer någon annanstans ifrån, och där har man helt andra djurskyddsregler. Att stärka det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen är nog bland det viktigaste man kan göra för att på ett globalt sätt värna djurvälfärden, och det är vi angelägna om att göra.

Det låter ibland i debatten - vilket irriterar mig - som att bönder, som många gånger lever av och för sin verksamhet, jorden de brukar och de djur de håller, skulle göra det så hemskt som möjligt för både jord och djur bara för att inte allting står i lagtext eller förordning. Jag är helt övertygad om att så inte är fallet.

Jag vill avsluta med något jag också sa i min inledning: Utredningens förslag kommer vilken dag som helst att gå ut på remiss. Därefter kommer det att fortsätta att beredas på Regeringskansliet. Hur regeringen i beredningen kommer att gå vidare med just förslaget om avskaffat eller reformerat beteskrav kan jag inte gå in på i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.