Arbetsplenum - Ny tullbefogenhetslag - 2024-10-02

Fru talman! Detta är skatteutskottets betänkande 2 i höstens olika betänkandeströmmar som kommer. Det handlar om tullbefogenhetslagen. För att redogöra lite för den som lyssnar vad det handlar om tänkte jag lite kort gå igenom vad det är vi ska besluta om i dag, fru talman.

Det som finns i betänkandet, som bygger på en proposition, är helt enkelt förslag om att ge tulltjänstemännen nya verktyg för att genomföra sitt arbete på ett effektivare sätt. Det handlar också om att få lagstiftningen enhetlig och samlad. Det underlättar tulltjänstemännens möjligheter att genomföra sitt arbete på ett sätt som vi som samhälle kan förvänta oss.

Det handlar om tulltjänstemännens rätt att använda våld i fler situationer. Det kan låta otrevligt, men det är tyvärr kanske nödvändigt med den situation och den samhällsutveckling som vi har i dag. Det handlar om att tulltjänstemän ska få en utökad rätt att stoppa fordon. Det handlar om att tulltjänstemän får utökade möjligheter att skyddsvisitera.

Det handlar om att tulltjänstemän får rätt att avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. När de ska genomföra sitt arbete får de i dag större befogenheter att skapa sig en möjlighet att genomföra arbetet på ett rimligt sätt.

Det handlar om att tulltjänstemän ska få öppna försändelser i fler fall än i dag. Brottsligheten hittar hela tiden nya vägar. Då är det viktigt att tulltjänstemännens befogenheter följer med så att man kan hantera den nya situation som uppstår.

Det handlar om att tulltjänstemän får stänga av områden vid den inre gränsen. Det är också en möjlighet för tulltjänstemän att vidga sitt arbetsområde för att fullgöra sina uppgifter.

Det handlar om att tulltjänstemän ska få större möjlighet att leda förundersökningar. Det är en kompetensfråga genom att den som verkligen kan frågorna får en möjlighet att delta i förundersökningen och därigenom öka kvaliteten i arbetet.

Det handlar om att tullåklagare får föra talan om fler brott. Det ligger i samma linje. Det handlar om att tulltjänstemän får utökade möjligheter att biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.

Det kan låta lite byråkratiskt. Men det är någonting som i verkligheten på riktigt gör att tullen helt enkelt blir starkare i sitt arbete mot brottsligheten.

Det handlar om att Tullverket ska få ökade möjligheter till revision utan att man ska informera om revisionen i förväg. Det kan låta rimligt. Tullverket ges också ökad tillgång till bokningsuppgifter.

Det är en mängd förslag som finns i propositionen som vi hanterar i betänkandet som helt enkelt ökar tullens möjligheter. I en ny samhällssituation där brottsligheten är alltmer välorganiserad och tar sig nya former får Tullverket större möjligheter att fullgöra sitt uppdrag.

När det gäller den här propositionen finns det inte några reservationer i kammaren. Det finns inga motioner som är skrivna med anledning av propositionen. Den som lyssnar kan fundera lite grann över vad det står för.

Jag kan berätta för den som lyssnar att det innebär att hela riksdagen står bakom förslaget. I riksdagen är vi ibland överens. Vi kan i riksdagen ha olika uppfattningar i olika frågor. Men när det gäller det här förslaget är vi helt överens.

Det är för mig som socialdemokrat väldigt skönt att känna att vi är helt överens om socialdemokratisk politik. Det är ett socialdemokratiskt förslag från start till mål. Det var den socialdemokratiska regeringen som gav utredaren i uppgift att utreda det som är grunden för hela lagstiftningen.

När nu åtta partier i Sveriges riksdag ställer sig bakom en stark socialdemokratisk lagstiftning är det för mig som socialdemokrat naturligtvis glädjande. Det är glädjande för svenska folket, och det är naturligtvis glädjande för tulltjänstemännen som får de nya verktygen.

Det är väldigt glädjande för landet, för brottsbekämpande myndigheter och i slutändan för den enskilde medborgaren att socialdemokratisk lagstiftning även får verkan här i dag. När vi nu troligen klockan 16.00 samlas för votering och samtliga ställer sig bakom socialdemokratisk politik känns det tryggt och bra.

Vad som däremot inte känns riktigt lika tryggt och bra, fru talman, är att den socialdemokratiska regering som tillsatte utredningen och också var beredd att genomföra förslaget tyvärr fick lämna över till en regering som inte är riktigt lika handlingskraftig, om jag ska uttrycka mig diplomatiskt. Det ska man ju från riksdagens talarstol, fru talman.

Det är en regering som kanske kan kallas för den lataste regeringen i modern tid. Det är en regering som helt enkelt inte får saker gjorda. Det är en regering som inte heller finansierar verksamhet som är nödvändig. Det gör mig som socialdemokrat bekymrad. Det är också därför som vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande.

Jag kan berätta för den som lyssnar på debatten att med ett särskilt yttrande vill man inte ställa ett motförslag. Det är klart att vi inte ställer motförslag mot våra egna förslag. Det är ett socialdemokratiskt förslag som vi ska rösta om i dag.

Vi vill ändå skicka med och påpeka att det finns problem med regeringens sätt att hantera ett bra förslag. Det ena är senfärdighet, och det andra är att man har varit svag med finansieringen.

Den regering vi har i dag är väldigt snabb med att genomföra skattesänkningar för rika män. Men den är väldigt dålig på att finansiera samhällsviktig verksamhet. Det är detta vi vill ha sagt i vårt särskilda yttrande.

Den andra saken som stör mig lite grann som socialdemokrat och bekymrad samhällsmedborgare är att denna väldigt viktiga lagstiftning, fru talman, träder i kraft den 7 november 2024 när den kunde ha trätt i kraft den 7 november 2022.

Tyvärr har vi på grund av regeringsskiftet fått vänta i två år på att genomföra nödvändig och viktig lagstiftning. Det är kanske inte något som man ska gräma sig över i dag, för nu är det ändå bara några veckor kvar till dess att lagen kommer att träda i kraft. Men det är ändå en påminnelse, fru talman, om någonting som det är viktigt att uppmärksamma Sveriges medborgare om.

Detta är en regering som drar benen efter sig när det gäller samhällsviktig verksamhet, som till exempel att ge tulltjänstemän ytterligare befogenheter för att genomföra sitt viktiga uppdrag, och som väntar i två år på att genomföra en lagstiftning som är utredd och klar.

Det finns inget försvar för den senfärdigheten. Vi kan bara konstatera att den sittande regeringen i dag visserligen får igenom socialdemokratisk politik, och det tackar vi för. Men det är två år för sent, och vi är fortfarande oroliga för finansieringen.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land att bo i på många sätt. Vi som bor här har mycket att vara glada och stolta över. Men givetvis är inte allting perfekt. En sak som inte är perfekt är den grova brottslighet som under många år plågat vårt land. Samvetslösa gäng fyller sina fickor genom utpressning, bedrägerier och narkotikaförsäljning. De tvekar inte att skjuta eller att detonera sprängladdningar mitt ute bland vanliga hederliga människor för att försvara sin ljusskygga verksamhet och inkomsterna från dessa.

Svenska folket har fått nog av dessa bovar och banditer. Löftet att slå ned hårt på dessa var en av de främsta anledningarna till att svenska folket valde en ny regering 2022.

Sedan valet har vi sverigedemokrater och våra Tidökollegor arbetat hårt för att infria våra löften till svenska folket. Vi har skärpt straffen för narkotikabrott, rån, utpressning och en rad andra brott. Vi har tillfört större ekonomiska resurser till tull, polis och domstolar, och vi har gett polisen utökade befogenheter för att de ska kunna göra sitt arbete.

Ett exempel på detta är lagen om hemliga tvångsmedel. Polisen rapporterar att de bara mellan oktober 2023 och februari 2024 kunde gripa 30 kriminella tack vare den nya lagen. I flera fall kunde de i samma veva också beslagta vapen, narkotika och svarta pengar.

Ett annat exempel är vistelseförbudet. Det har bland annat testats i problemområdet Rågsved centrum i södra Stockholm. Resultatet har varit gott. När tidningen Expressen besökte området och talade med företagare och flanörer vittnade dessa om en markant skillnad. Det gäng som öppet langat narkotika var borta. Gamla stamkunder vågade återvända till fik och restauranger. "Det är 100 procent lugnare", sa en intervjuad företagare.

Fru talman! Under de gångna två åren har Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier genomfört den största offensiven mot den organiserade brottsligheten i det moderna Sveriges historia. Men vi är långt ifrån färdiga.

I dag är vi här för att diskutera nästa steg i vår kamp mot de kriminella gängen och andra lagbrytare: den nya tullbefogenhetslagen. Denna innebär bland annat att tulltjänstemän får rätt att använda våld i fler situationer, en utökad rätt att stoppa fordon och ökade möjligheter att skyddsvisitera i kontrollverksamheten. Tulltjänstemän får rätt att avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. De får öppna försändelser i fler fall än i dag, de får stänga av områden vid den inre gränsen och de får större möjligheter att leda förundersökningar.

Med dessa befogenheter ges tullen nu bättre förutsättningar än någonsin att upptäcka och stoppa smugglare. Det kan inte nog betonas hur viktigt detta är. Varje pistol och granat och varje paket med narkotika som stoppas vid gränsen slår mot gängens inkomster och våldskapital. Varje gängmedlem som grips, döms och fängslas för smuggelbrott är en mindre som kan sprida skräck och otrygghet i samhället och en mindre som kan locka in naiva ungdomar på brottets bana.

Fru talman! Under de senaste två åren har vi gjort det betydligt jobbigare att vara kriminell i Sverige. Nu gör vi det ännu jobbigare.

(Applåder)

Fru talman! Erik Hellsborn talar sig varm för socialdemokratisk politik här i kammaren. Det tackar jag för. Jag tänker dock ställa två frågor till Erik Hellsborn.

Om den här lagstiftningen är bra, viktig och effektiv, vilket vi är överens om, hur kan det då komma sig att Erik Hellsborn, som tillhör regeringsunderlaget, har medverkat till att försena denna lagstiftning i två år? Det är den ena frågan, som är väldigt enkel och konkret. Jag hoppas på ett svar.

Den andra frågan gäller att Erik Hellsborn talade om att tillföra medel till tullen. För ett år sedan röstade Erik Hellsborn nej till att tillföra medel till tullen. Vi socialdemokrater föreslog att vi i denna kammare skulle tillföra mer medel till tullen. Då valde Erik Hellsborn att trycka på nej-knappen. Han ville inte stödja ett förslag som gav tullen mer medel. Varför röstade Erik Hellsborn nej till mer medel till tullen?

Det är två enkla och viktiga frågor.

(Applåder)

Fru talman! Jag får erkänna att jag har svårt att känna igen mig i den verklighetsbeskrivning som ledamoten målar upp. Ledamoten representerar Socialdemokraterna, partiet som satt i regeringsställning i åtta år innan Tidösamarbetet tog över. Man hade åtta år på sig att genomföra det man säger sig vilja göra nu. Frågan är varför man inte gjorde detta.

Det som har skett de senaste två åren är att tullen har fått mer pengar än någonsin. De växer; de anställer fler personer. De har genom den här lagstiftningen fått bättre verktyg, större befogenheter och bättre utrustning. Tullen står i dag starkare än någonsin. Det ska vi vara stolta över.

Fru talman! Erik Hellsborn säger att han har svårt att känna igen sig i verkligheten. Jag förstår det. Det är kanske också därför jag inte fick svar på mina två enkla och väldigt tydliga frågor. Jag ska göra ett nytt försök.

Den socialdemokratiska regeringen hade utrett frågan och hade ett lagstiftningsförslag klart. Om vi hade fått sitta kvar hade vi kunnat genomföra det för två år sedan. Erik Hellsborn har medverkat till att skjuta upp den här lagstiftningen i två år, och Erik Hellsborn säger att han är stolt över det. Vad bygger Erik Hellsborn den stoltheten på?

Min första fråga är: Varför sköt man upp lagstiftningen i två år?

Den andra frågan är: Varför medverkade Erik Hellsborn till att inte ge tullen mer medel? Varför stoppade Erik Hellsborn mer pengar till tullen? Varför förhindrade Erik Hellsborn tulltjänstemännen att få effektiva verktyg? Det är den där verkligheten som Erik Hellsborn har lite svårt att orientera sig i.

Fru talman! Ärade åhörare! Jag tycker ändå att det är väldigt enkla frågor att svara på. Varför vänta i två år? Varför stoppa pengarna? Kan vi få svar på det?

(Applåder)

Fru talman! Det är lite magstarka antydningar och anklagelser här. Socialdemokraterna hade som sagt makten i åtta år. Man hade åtta år på sig att genomföra det man tycker skulle ha genomförts för två år sedan. De gjorde inte det.

Under sittande högerregering har tullen mer pengar än de hade under Socialdemokraternas styre, de har större befogenheter än de hade under Socialdemokraternas styre och de har bättre verktyg än under Socialdemokraternas styre. Utvecklingen går alltså åt rätt håll under vårt styre, inte under socialdemokratiskt styre.

(Applåder)

Fru talman! Min mormor åkte en gång fast i tullen. Jag säger en gång, men det är inte omöjligt att det hände flera gånger. Efter charterresorna till Mallorca blev det nog några flaskor med likör och kanske även lite konjak i bagaget, säkert lite för mycket. Det blev i alla fall böter för min mormor.

Men det var länge sedan. En tid därefter gick vi med i EU, och gamla damers likörer räknades inte längre som smuggling på samma sätt. Gränsen mot Europa blev en inre gräns. Människor kom, och människor gick. Men sedan började världen förändras. Sverige förändrades kanske till och med lite mer.

År 2004 kunde man läsa i ett pressmeddelande från Tullverket att beslagen visserligen blev större men också allt färre. 488 kilo cannabis och 189 kilo amfetamin beslagtogs det året. Då hade regeringen Persson ändå skurit ned ordentligt på tullverksamheten. 370 tjänster hade försvunnit på bara ett år, och ett tiotal stationer hade fått stänga.

År 2024 är situationen väldigt annorlunda. Förra året kunde Tullverket stoppa 11 ton narkotika från att föras in i Sverige, nästan dubbelt så mycket som 2022. Aldrig tidigare har så mycket cannabis stoppats i tullen. Beslagen av kokain och heroin ökar också. Trots det vet vi att beslagen bara utgör en bråkdel av den narkotika som faktiskt kommer in i Sverige.

Tullverkets uppdrag är mycket bredare än att bara stoppa illegala varor. Men i kampen mot den organiserade brottsligheten står de på den absoluta frontlinjen.

Vi ska i dag fatta beslut om en ny tullbefogenhetslag. Det är en åtgärd för att samla och tydliggöra den lagstiftning som tulltjänstemännen redan arbetar under. Närhelst vi lagstiftar om befogenheter som används mot enskilda är det av extra vikt att det är tydligt, konsekvent och lätt att tillämpa. Risken är annars stor att enskilda drabbas av felaktiga beslut och att de som ska tillämpa regelverken gör det med osäkerhet, vilket i sin tur leder till mindre effektiv kontrollverksamhet och brottsbekämpning.

Den utredning som ligger till grund för den nya, samlade tullbefogenhetslagen tillsattes 2021. Men tack vare tillkännagivanden som Moderaterna tillsammans med de andra Tidöpartierna drev igenom under förra mandatperioden är det inte bara en samlande lagstiftning utan även en utökning av tulltjänstemännens befogenheter.

För en tid sedan besökte jag Tullverket i Karlshamn och frågade då vad som skulle kunna förbättras eller förändras i lagstiftningen för att göra deras arbete lättare och bättre. De beskrev då en ganska vanlig situation. De har fått ett tips om ett fordon som kan ha narkotika eller kanske illegala skjutvapen gömda i lasten. De tar in fordonet för kontroll, och under tiden det pågår visas chauffören till ett väntrum. En tulltjänsteman förklarade för mig att den stund då de ber chauffören kliva ur och tillfälligt lämna fordonet kanske är den mest riskfyllda situationen de har i arbetet.

Han sa: "Jag vet ju inte om den här personen har vapen med sig. Jag vet inte vilka konsekvenser det innebär för honom om lasten inte kommer fram. Jag vet inte om det här är en desperat person och jag får inte visitera honom för att säkerställa att han inte har med sig något som han kan skada mig med."

Det känns lite extra gott i dag, fru talman, att vi nu ska godkänna nya befogenheter att kroppsvisitera i skydds- och identifieringssyfte, både vid ett gripande och i samband med vissa kontroller och förhör.

Tullbefogenhetslagen ger nu också våra tulltjänstemän generell rätt att använda våld i sin tjänsteutövning, när andra medel är otillräckliga och om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Exempel på sådana tillfällen är när tjänstemännen möts med våld eller hot om våld, när någon som ska häktas försöker undkomma eller gör motstånd eller för att avlägsna en person från ett utrymme. Vid yttre gräns är det inte någon skillnad från i dag, men vid inre gräns eller vid punktskattekontroll tar vi ett betydande steg för att trygga våra tulltjänstemän.

Fru talman! Trygghet är vad ökade befogenheter handlar om - trygghet för tulltjänstemannen vars arbete är både viktigare och mer riskfyllt än någonsin tidigare. Det innebär trygghet för dig, mig och alla medborgare som skyddas när vi slår tillbaka mot gängens ekonomi och tillgång till illegala vapen.

Jag är glad att vi i dag står politiskt enade bakom regeringens förslag till ny tullbefogenhetslag och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! På grund av bristande fantasi tänkte jag ställa samma frågor till Marie Nicholson som jag ställde till Erik Hellsborn, eftersom jag inte fick några svar från honom.

Nu gjorde Marie Nicholson ett litet försök att svara på en av frågorna, nämligen varför regeringen har dragit benen efter sig i två år. Jag uppfattade det i alla fall som ett försök att svara på frågan. Hon sa att det berodde på det tilläggsdirektiv som lades fram den 30 mars 2023. Det här låter lite märkligt, och Marie Nicholson skulle kunna få utveckla hur tilläggsdirektivet förhindrade regeringen att genomföra den utredning som faktiskt genomförts och var klar i september 2022. Varför var det ett hinder för regeringen?

Tilläggsdirektivet handlade om att utredaren skulle lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Det fanns ingenting alls i tilläggsdirektivet som förhindrade regeringen att genomföra de redan utredda förslagen.

Man bör dessutom vara lite noggrann och läsa det betänkande som vi debatterar i dag. Låt mig läsa upp vad det är vi ska fatta beslut om så att vi vet det: "Tullbefogenhetsutredningen överlämnade i september 2022 delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). I betänkandet behandlas uppdragen i utredningsdirektiven från den 29 april 2021. Betänkandet har remissbehandlats.

I denna proposition behandlar regeringen betänkandets förslag."

I det vi ska besluta om i dag står det i texten, svart på vitt, att det vi behandlar i dag är det som utreddes och lämnades över i september 2022. Det är detta vi ska fatta beslut om. Varför tog det två år, Marie Nicholson?

Vi kan ta det där med pengarna också när vi ändå håller på. Dessutom påstod Erik Hellsborn att tullen har fått en massa nya verktyg under de här två åren. Kan Marie Nicholson kanske räkna upp vilka de här nya verktygen är?

(Applåder)

Fru talman! Lagen vi har framför oss och som vi ska fatta beslut om i dag är en samlande lagstiftning, men det handlar också om ökade befogenheter. I det uppdrag som gavs 2021 fanns de ökade befogenheterna inte med.

Man kan fråga sig varför Socialdemokraterna väntade med att ge ett uppdrag ända till 2021, ett år före valet. Man bör ju alltid ha med sig lite ödmjukhet inför att ett val kanske inte går ens egen väg. Varför inte göra det här tidigare? Och varför röstade ni emot den motion om ökade befogenheter som lades fram? Ni ställde er heller inte bakom riksdagens tillkännagivande om att Tullverkets befogenheter skulle anpassas till verkligheten.

När ett skepp kommer lastat till Göteborgs hamn kommer 23 000 containrar. De ska lastas av och skickas vidare i en hast. Det säger sig självt att det inte är möjligt att kontrollera ens en bråkdel. Tullens främsta verktyg är därför underrättelser om avvikelser och samarbete med andra myndigheter, framför allt med polisen. Det är helt avgörande att vi stärker hela kedjan. Tullverket har därför fått den förstärkning som äskats vad gäller arbetet mot kriminell ekonomi.

Fru talman! Som den uppmärksamme kan notera fick jag inte svar på mina frågor. Det kommer jag kanske inte att få framöver heller, men jag kan ju fortsätta att ställa dem till övriga ledamöter under debattens gång.

Det är ändå spännande att höra om Marie Nicholsons syn på regeringsarbete. Hon tycker att det är konstigt att en sittande regering ett år före ett val ger en utredning direktiv om att genomföra viktig lagstiftning. Om Marie Nicholson tycker det och samtidigt företräder den nuvarande regeringen innebär det att vi kan förvänta oss att den handlingsförlamade regering som sitter vid makten nu i ödmjukhet inför väljarna kommer att fortsätta att inte lägga fram några förslag för att lösa viktiga samhällsproblem.

Jag tycker att det här är spännande information till väljarna. Marie Nicholson menar alltså att det är rimligt att en regering inte lägger några utredningsdirektiv, inte jobbar med samhällsproblem och inte arbetar ända in i kaklet. Det tycker inte vi socialdemokrater. Vi jobbar på väljarnas uppdrag ända in i kaklet, hela tiden och hela mandatperioden. Sedan hoppas vi naturligtvis på förnyat förtroende.

Vi stannar inte upp två år före ett val och slutar att ge utredningsdirektiv eller bekämpa samhällsproblem. Vi bekämpar alltid samhällsproblem varje dag och varje gång vi har regeringsmakten, varje gång vi har möjlighet att lägga lagförslag och varje gång vi får votera i den här kammaren.

Förra gången som vi diskuterade budget hade vi tillfört mer medel till Tullverket. Trots att vi sitter i opposition kämpar vi för att lösa samhällsproblem. Vi gör det i opposition, och vi gör det när vi har regeringsmakten. Vi gör det hela tiden. Men Marie Nicholson representerar en regering som tycker att man i ödmjukhet inför väljarna inte ska försöka bekämpa samhällsproblem eftersom det bara är två år kvar till valet. Jag tycker att det är en märklig inställning till politik. Det kanske är bekvämt, men det är inte förtroendeingivande.

(Applåder)

Fru talman! Den fråga jag ställde till Patrik Björck, som jag heller inte fick svar på, var varför man dröjde så länge som till 2021 med att lägga ett uppdrag av sådan vikt och om något som man i flera år hade påpekat behövdes.

Som jag sa har Tullverket fått den förstärkning som äskats när det gäller kriminell ekonomi. Därtill har vi medel till Försäkringskassan, Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för att förstärka arbetet mot kriminell ekonomi. Vi har medel för ett nytt finansiellt underrättelsecenter och för stärkt socialt förebyggande arbete. Rättsväsendets anslag går i denna budget från 37 till 51,9 miljarder kronor, och Kriminalvården går från 14,1 till 26 miljarder kronor - för att inte nämna all den lagstiftning som min kollega Erik Hellsborn drog igenom nyss och som rullas ut på området för att hjälpa polis och andra myndigheter i deras arbete mot gängkriminalitet.

Det här är lagstiftning som Socialdemokraterna hade åtta år på sig för att få på plats men misslyckades. Detta uppdrag är prioriterat, och det gör verkligen skillnad vem som styr.

(Applåder)

Fru talman! Det finns de som tror att politik handlar om att få ordning på saker och att lösa problem. Ja, så kan det naturligtvis vara ibland. Men politikens främsta uppgift är att inte skapa problem, att ligga steget före. Det handlar om att skapa förutsättningar för oss människor att kunna leva ett gott liv i frihet där vi kan fatta egna beslut.

Men politiken misslyckas inte sällan med att ligga steget före. Det gäller till exempel klimatet. Politiken världen över har i decennier misslyckats grovt med att skapa styrmedel som får ned koldioxidutsläppen. Vi har misslyckats med att inte skapa problem för oss själva och kommande generationer. I Sverige går det i dag dessutom faktiskt åt fel håll, vilket är extra pikant, då det var en svensk, Svante Arrhenius, som för 128 år sedan var den förste som beskrev sambandet mellan koldioxid och växthuseffekten.

Fru talman! Den tullbefogenhetslag som nu ligger på riksdagens bord redo för beslut skulle dock kunna beskrivas som att man ligger steget före. Det är en av orsakerna till att vi i Centerpartiet uttrycker vårt gillande. Vi ser nämligen gärna att vi utvecklas uppåt och framåt och samtidigt stärker oss som civiliserat samhälle och går bort från polarisering.

När vi i Centerpartiet tar ställning till nya lagförslag eller själva tar fram nya politiska initiativ är vi noga med balanspunkter. Vi motsätter oss lagar som inskränker integritet och personlig frihet och faktiskt för oss bakåt i utvecklingen.

Nu senast hade vi Chat Control, med liten nytta - förvisso för möjligheten att komma åt avskyvärda brott - och en inbyggd kraftig och allmän integritetskränkande funktion. Så utvecklar vi inte det civiliserade samhället. Runt hörnet har vi nu också ett nationellt tiggeriförbud, som gör det olagligt att vara fattig och be om hjälp. Det är egentligen inte klokt att man i Sverige ens ska utreda den saken. I dessa båda fall måste vi markera.

Vad gäller tullbefogenhetslagen är det enklare. Den lagen är till gagn för det allmänna utan att inskränka det stora flertalets frihet.

Fru talman! Tullverket räknar om sina beslag av narkotika och dopningsmedel till samhällsnytta. Det görs enligt en modell som beräknar hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället. Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser. Första halvåret i år var samhällsnyttan 5,8 miljarder kronor. På ett år blir det alltså knappt 12 miljarder.

Är 12 miljarder mycket? Vi kan jämföra med skolan till exempel. Regeringen har i sin budgetproposition aviserat ett tillskott på cirka 2,8 miljarder till skolan för 2025. Låt vara att det är betydligt mindre än vad Centerpartiet satsar på svensk skola - det ger ändock perspektiv.

Det som skrämmer är inte vad vi vet om den samhällskostnad som undviks genom tullens beslag utan mörkertalet, det som vi inte får fatt i. Vi vet inte hur stor samhällskostnaden är för det illegala, för smuggling av kontanter och varor. Men ett vet vi: Utan en effektiv och rättssäker tullverksamhet skulle enorma nationella värden vara allvarligt hotade - såväl ekonomiska och monetära värden som mänskliga värden, både pengar och vår personliga säkerhet. Utan en effektiv och rättssäker tullverksamhet skulle själva fundamentet för en fungerande handel vara satt ur spel. Den grova organiserade brottsligheten skulle få fritt spelutrymme.

Fru talman! Nu är en enig riksdag redo att ta nästa steg för svensk tullverksamhet och fatta beslut om en ny lag: tullbefogenhetslagen. Vi gör detta av två skäl. Dels ser vi ett behov av att samla lagförutsättningar i en ny lag för att förenkla för tullen och undvika tolkningar och glapp i lagstiftningen som de facto har försvårat för tullverksamheten, dels ser vi att tullen behöver ett antal förstärkta befogenheter, inte minst i ljuset av den grova organiserade brottsligheten med dess kraftiga våldskapital.

Den grova organiserade brottsligheten utgör ekonomiska imperier, eller illegala företagskoncerner om man så vill. Det dödliga våldet är inte kärnan. Det är ekonomin som är kärnan, en ekonomi som oftast dessutom styrs från utlandet. Därför är det av stor vikt att tullens arbete kan intensifieras, så att ekonomiska flöden av varor och kontanter stryps. Tullen behöver helt enkelt i dessa tider utökade befogenheter.

Lagen är till det allmännas gagn. Vi i Centerpartiet är positiva till den nya lagen, tullbefogenhetslagen, och yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi kristdemokrater sätter människovärdet, tryggheten och rättvisan i främsta rummet. När vi i dag står inför beslut om en reglering för Tullverket handlar det i grunden om att värna om det samhälle där varje människa ska kunna leva i trygghet och frihet. Vi vill se ett samhälle där lag och ordning råder och där staten har de verktyg som behövs för att skydda invånare och bekämpa brottsligheten.

Tyvärr utmanar kriminaliteten allt oftare våra gränser. Smuggling av vapen, droger och illegala varor hotar våra barns framtid och underminerar vår samhällsstruktur. Vi måste agera. Därför står vi kristdemokrater bakom regeringens förslag om att ge Tullverket utökade befogenheter. Det handlar om att skydda vårt land och våra invånare.

Fru talman! I Kristdemokraternas samhällsbygge betonar vi vikten av att ha starka, tydliga och rättvisa myndigheter som agerar utifrån tydliga lagar och samtidigt är tillräckligt utrustade för att upprätthålla lag och ordning på ett effektivt sätt. För oss handlar det om att upprätthålla statens ansvar att skydda sina invånare. En stark stat kan ingripa när samhällets trygghet hotas. Därför stöder vi förslaget om att ge tulltjänstemännen rätt att använda våld i fler situationer, naturligtvis under strikt kontrollerade och proportionerliga former.

Tjänstemännen vid tullen befinner sig i frontlinjen i kampen mot den kriminella ekonomin. Det är därför viktigt att de kan söka efter vapen och knark utan att samtidigt vara rädda för sitt liv. Vid smuggling av vapen, explosiva ämnen och narkotika kan det röra sig om stora belopp, och de som smugglar ser därför ofta till att skaffa sig ett våldsmonopol. Det är inte rimligt att en tulltjänsteman i dessa situationer inte ska ha rätt att kontrollera personer i sökandet efter vapen och andra farliga föremål.

Möjligheten för tulltjänstemän att använda sig av våld i fler situationer än i dag är ingenting vi fattar beslut om lättvindigt. Men det är en nödvändig åtgärd för att säkerställa att tulltjänstemännen har de verktyg de behöver för att hantera hotfulla situationer.

Fru talman! I vissa situationer där hot om våld eller verkliga våldssituationer uppstår är det avgörande att tulltjänstemännen kan agera omedelbart. Om deras befogenheter är begränsade kan det innebära att både oskyldiga och tullpersonalen själv utsätts för risker. Därför är det viktigt att de kan ingripa kraftfullt omedelbart när så krävs.

Det är också viktigt att komma ihåg att rättssäkerheten och tryggheten går hand i hand. Det är genom en tydlig och enhetlig lagstiftning som vi kan säkerställa att våldsanvändningen alltid sker under noggrant reglerade omständigheter i proportion till hotbilden. Det handlar inte om att ge fria tyglar utan om att ge myndigheterna nödvändiga verktyg för att skydda det gemensamma bästa och upprätthålla den ordning som samhället bygger på.

Fru talman! Kristdemokraterna stöder också förslaget att ge tulltjänstemännen utökad rätt att stoppa fordon och genomföra kontroller. Smuggling och olaglig verksamhet är ett hot inte bara mot vårt rättssystem utan också mot tryggheten och säkerheten för våra barn och ungdomar. Tullverket står i frontlinjen när det gäller att förhindra att illegala varor som vapen, narkotika och farliga produkter kommer in i landet. Det är därför nödvändigt att tulltjänstemännen får de befogenheter som krävs för att effektivt kunna stoppa och kontrollera fordon som misstänks vara inblandade i olaglig verksamhet.

Vi kristdemokrater ser denna utökade rätt som ett viktigt steg i kampen mot den organiserade brottsligheten, som i allt större utsträckning använder sig av transporter för att föra in illegala vapen i Sverige. Utan möjlighet att snabbt och effektivt stoppa och kontrollera fordon riskerar vi att låta dessa verksamheter frodas, vilket hotar såväl den allmänna säkerheten som statens förmåga att upprätthålla lag och ordning.

De utökade befogenheterna är också en fråga om förebyggande arbete. Genom fler och bättre kontroller kan Tullverket avskräcka smuggling och göra det svårare för kriminella att genomföra sina planer.

Om vi gör det känt att risken för att bli stoppad och kontrollerad är hög kan vi minska incitamenten för kriminella att försöka smuggla in farliga varor i landet. Det ger en signal till samhället om att vi står fast vid att försvara våra gränser och skydda våra medborgare från skadlig verksamhet.

Detta förslag är också ett viktigt verktyg för att skydda ekonomin. Smuggling leder inte bara till ökade samhällskostnader i form av brottslighet och missbruk, utan detta innebär också ett avbräck för lagliga företag och skattebetalare. Genom att stärka Tullverkets befogenheter kan vi också skydda den svenska marknaden från illegal konkurrens, där varor förs in utan att tullar och avgifter betalas. Det stärker vår inhemska ekonomi och gör att vi upprätthåller rättvisa villkor för alla företagare.

Fru talman! För oss kristdemokrater handlar detta förslag om mer än tekniska justeringar. Det handlar om att skapa ett tryggare och mer rättssäkert Sverige. Vi vill att alla ska kunna känna sig trygga både i sina hem och på gator, och vi tror på att en stark och effektiv tull är ett viktigt skydd för samhället.

Låt oss nu tillsammans ta detta steg för att stärka tryggheten och rättssäkerheten i vårt samhälle!

(Applåder)

Fru talman! För mig, som alumn i skatteutskottet, är det alltid givande att få komma och debattera utskottets ärenden. Det är tio år sedan jag blev ledamot i skatteutskottet, och jag satt där fram till valet 2018. Även på den tiden fördes diskussioner kring hur Tullverkets förmåga skulle kunna stärkas på olika sätt. Sedan dröjde det, som nämnts i debatten, fram till 2021 innan denna utredning tillsattes. Det har också getts tilläggsdirektiv i två omgångar innan vi står här i dag. Ibland tar saker och ting längre tid än vad man hade hoppats. Men det är ändå skönt att kunna gå i mål med bra reformer.

Numera är jag ledamot i justitieutskottet, men Tullverket och skatteutskottet har med tiden fått allt större brottsbekämpande ansvar. Tullverket är fortfarande en myndighet som lyder under Finansdepartementet och som hör till skatteutskottet. Man tar fortfarande ut skatt, och man har med fiskala frågor att göra. Men man har, sett över tid, fått mer och mer ansvar också för brottsbekämpning.

Jag tycker att den här lagstiftningen är bra. Det ges fler befogenheter till Tullverket. Detta har radats upp tidigare under debatten. Det handlar bland annat om att kunna stoppa transportmedel, om möjligheten att använda våld när det är befogat och om möjligheten att visitera.

Jag har sagt det förut, och jag kan säga det igen i samband med att vi diskuterar detta: Jag tycker att EU-medlemskapet och EU som organisation är en alldeles förträfflig och fantastisk sak. Jag är väldigt glad att Sverige är medlem tillsammans med 26 andra stater. Det har varit väldigt välgörande och är det även framgent för vårt land. Det finns väldigt mycket som är positivt med detta samarbete, inte minst den fria rörligheten för människor och varuflöden.

Men jag tycker att vi, när vi tar beslut om en sådan här ny lagstiftning, också ska komma ihåg hur det var i samband med att Sverige blev medlem den 1 januari 1995. Det var innan undertecknad var aktiv i politiken - jag gick väl på mellanstadiet vid den tiden. Men det var många, både partier och politiker, som varnade för avigsidorna med medlemskapet, bland annat för att möjligheten att kontrollera stöldgods, narkotika, vapen och så vidare skulle minska drastiskt. Det skars oerhört mycket i Tullverket i samband med EU-inträdet, och lagstiftningen gjordes om på ett snabbt sätt. Det tror jag, fru talman, har inneburit att vi haft en del problem därefter.

Jag tror, om man ska vara efterklok, att det hade gått att gå in i EU på 90-talet utan att släppa kontrollen på det sätt som vi faktiskt gjorde.

Jag ska också säga, fru talman, att jag har förhoppningar i och med nya lagar som vi får på plats. Det här är ett exempel, men det finns även andra. Det handlar om trafikövervakning i gränsnära områden. Det tillsammans med de nya tullbefogenheterna med mera gör att jag hoppas att regeringen snart kan gå ifrån de tillfälliga inre gränskontroller som vi har haft från Danmark till Sverige sedan november 2015. Det är hög tid att vi kan hitta permanenta system där vi har en tillräcklig kontroll utan de tillfälliga inre gränskontrollerna, som ställer till med så mycket oreda för våra gränspendlare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, fru talman.

Fru talman! En av fördelarna med att vara sista talare är att man får lyssna på vad de andra partierna tycker och tänker i frågan, och det är intressant. Det gläder mig att regeringen nu har lagt fram ett förslag till en ny lag som är så pass bra att till och med Socialdemokraterna står och hyllar den. Det gläder mig.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten i Sverige är fortfarande ett stort problem, inte bara för medborgarnas trygghet utan även för samhällets utveckling. Den organiserade brottsligheten blir, som vi vet, alltmer systemhotande. Och vi ser hur kriminella aktörer hittar nya vägar att bedriva sin kriminalitet på.

Med den situationen har tullen i dag en viktig roll i brottsbekämpningen, men för att kunna vara en effektiv och hungrig myndighet, som den är, krävs det också att den har rätt medel och rätt lagstiftning. Det är bra att Tullverket och dess tjänstemän nu får en ny lag där samtliga deras befogenheter samlas och dit delar av den befintliga tullagen flyttas.

En lagstiftning som är komplicerad och otydlig gör det krångligt för de tjänstemän som ska arbeta med den, och inte sällan blir åtgärderna mindre effektiva och i värsta fall även rättsosäkra. En lag ska vara tydlig och enkel att tolka. Nu får alltså tullen en sådan lag, den nya tullbefogenhetslagen. Det är en lag som kommer att göra tullarnas arbete enklare, effektivare och säkrare.

Fru talman! Låt mig nämna några av de nya befogenheter som tullarna kommer att få. En tulltjänsteman kommer att kunna stoppa fordon om någon som har begått ett brott som tulltjänstemannen har rätt att ingripa mot befinner sig i det fordonet. Man får också stoppa fordonet om man behöver kontrollera själva fordonet eller vad som finns i fordonet, om det finns stöd i lag att göra så.

Man kommer att få kroppsvisitera för att kunna identifiera någon eller för att skydda sig själv eller tredje part. Det betyder att om tulltjänstemannen ska gripa, omhänderta eller avlägsna någon får tulltjänstemannen kroppsvisitera för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Samma sak är det om den som ska kontrolleras måste medtas eller flyttas till en annan kontrollplats, en av tullens lokaler eller ett fordon. Även då får tulltjänstemannen kroppsvisitera den personen för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

Vid en situation där tulltjänstemannen griper, omhändertar eller avlägsnar någon får tulltjänstemannen även kroppsvisitera för att söka efter en identifiering - för att kunna fastställa identiteten.

Vidare ges i den nya tullagen tulltjänstemännen en tydligare rätt att använda våld. Det är något som vissa brukar vända sig emot, för de vet inte riktigt vad våld är.

Detta gäller framför allt om tjänstemannen möts av våld eller om man behöver använda våld för att kunna genomföra en tjänsteåtgärd. Det här kommer att leda till att tullen mycket bättre och säkrare kan genomföra kontroller på så kallade kontrollplatser. Om en person stör eller försvårar för tjänstemannen under kontrollen kan den personen avvisas eller avlägsnas. Det är just själva avvisandet och avlägsnandet som går under begreppet våld.

Det blir nu även lättare för tullen att kontrollera paket och brev och på så sätt söka efter gods och varor som av olika anledningar inte ska komma in i landet. I lagen finns även krav på att befordringsföretagen är skyldiga att kvarhålla en försändelse i sex timmar så att kontrollen kan utföras. Det är mycket märkligt att detta inte har funnits tidigare.

En annan bra sak som vi hörde någon nämna tidigare är att om det finns ett beslut om tullrevision och den ska verkställas behöver man numera inte meddela detta i förväg. Tullåklagarna får också i större utsträckning inleda och leda förundersökningar för fler brott.

Fru talman! Vi liberaler gillar som bekant ordning och reda och välkomnar alltid ny bra och effektiv lagstiftning. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag om den nya tullbefogenhetslagen.

(Applåder)

Fru talman! Olyckliga omständigheter gör att vi har den här debatten i dag, samtidigt som Tullverkets insynsråd har ett möte ute på Arlanda som jag därför tyvärr inte kan delta i.

Martin Melin har tillsammans med mig suttit i Tullverkets insynsråd. Nu har han lämnat den platsen till en partikollega, men fram till nu har han alltså suttit i Tullverkets insynsråd. I Tullverkets insynsråd sitter också Marie Nicholson som jag alldeles nyss debatterade med. Jag ställde då några frågor till Marie Nicholson som jag inte fick svar på.

Jag tänkte därför att Martin Melin, som har representerat sitt parti i de här frågorna i skatteutskottet fram till nu och även har suttit i Tullverkets insynsråd, borde ha möjlighet att svara på de frågor som jag inte fick svar på tidigare. Jag ska därför försöka vara tydlig och ge Martin Melin en ärlig chans att svara.

Varför har det dröjt två år att genomföra den här lagstiftningen som var förberedd av den tidigare regeringen? Vad finns det för skäl? Marie Nicholson gjorde ett försök och trasslade till det med tilläggsdirektiven - de har ingenting med detta att göra. Det kan vi vara överens om. Man hade kunnat genomföra den här utredningen tidigare, oberoende av dessa. Jag har också läst upp vad som står i betänkandet, så jag ska inte ägna tid åt det.

Den frågan skulle jag vilja ha ett bra svar på.

Sedan har det framkommit lite konstiga uppgifter här i debatten att den sittande regeringen har infört en massa ny lagstiftning som har gett Tullverket nya verktyg. Vilken lagstiftning då?

(Applåder)

Fru talman! Jag brukar inte gilla att svara på en fråga genom att själv ställa en fråga. Men nu gör jag det, och jag ska också ge svar.

Jag skulle egentligen vilja ställa samma fråga till ledamoten när det gäller att införa ny effektiv lagstiftning för Tullverket: Varför gjorde Socialdemokraterna inte det 2005, när en viss Johan Pehrson stod i den här talarstolen och viftade med armarna och desperat försökte förklara att Tullen behövde mer medel och bättre verktyg? Varför gjordes inte det redan 2005? Det skulle jag kunna kontra med, och det gör jag också. Ledamoten behöver dock inte svara på det, för ledamoten var inte ansvarig för detta då.

Den förra regeringen gjorde det bra som tog fram en utredning, och utredaren plockade fram ett gediget underlag för den nya tullbefogenhetslag som vi i dag debatterar. Tack för det, den socialdemokratiska regeringen! Det gjorde ni jättebra.

Varför den inte infördes redan 2022 vet inte jag. Jag var inte delaktig i det beslutet. Hade jag fått bestämma hade den införts redan 2005. Jag kan alltså inte svara på det. Den frågan får man nog ställa till berörd minister eller till någon ännu högre upp. Jag hade gärna sett att det hade införts redan 2022.

Fru talman! Ett stort tack till Martin Melin som ändå på ett hederligt sätt besvarar en enkel fråga. All heder till Martin Melin för det!

Sedan blir jag nästan lite full i skratt när Martin Melin beskriver sin partikamrats talarstil här i kammaren. Jag kan verkligen se Johan Pehrson framför mig vifta med armarna och vara lite högröstad och så.

Problemet med Johan Pehrson är väl att det är det han kan. Bekymret med Johan Pehrson är att nu sitter han i regeringen som statsråd och får ingenting gjort. Johan Pehrson är en väldigt bra bild av den här regeringens handlingsförlamning, för det är faktiskt en minister som inte har gjort någonting under hela sin tid i regeringen.

Nej, jag satt inte i riksdagen 2005, men jag kan se det framför mig - en väldigt målande bild av Johan Pehrson som viftar med armarna, skroderar, skrockar och brölar. Det är klart att det hade varit bra om lagstiftningen hade kommit 2005, men jag vill återigen tacka Martin Melin, som är den ende ledamot som representerar regeringen som faktiskt kan svara på frågan.

Jag hade dock en fråga till. Det har framkommit från regeringsunderlaget att det under dessa två år har slunkit in annan lagstiftning som har gett Tullverket nya verktyg och befogenheter under tiden. Eftersom Martin Melin sitter i Tullverkets insynsråd och har suttit i skatteutskottet fram till nu kanske Martin Melin kan upplysa oss här i kammaren om vilken lagstiftning det är man pekar på. Eftersom Martin Melin var ärlig nog att svara på min första fråga skulle jag även vilja ha svar på min andra.

Fru talman! Om vi pratar om ny lagstiftning fram till den nya tullbefogenhetslag som läggs fram i dag vet jag inte på rak arm vilka ändringar som har skett i tullagen under de senaste 20 åren. Jag antar att det har skett förändringar i tullagen under dessa år, men jag kan inte på rak arm svara på vilka de är.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)