Fru talman! Jag tackar för svaret. Det känns fint att statsrådet försöker lugna mig. Jag var inte särskilt upphetsad innan, men jag blir lite förvånad när statsrådet så tydligt säger att han inte känner någon oro för utvecklingen.
Alla vi som har följt Sverigedemokraterna genom åren har sett hur de har gått från att vara en utomparlamentarisk rörelse med rötter i nynazism och vitmaktrörelse till att ta klivet in i riksdagen och få ett avgörande inflytande över regeringen genom den unika positionen att vara ett stödparti - det största partiet i regeringsunderlaget - utan att vara med i regeringen, med de konsekvenser detta får.
Det oroar mig och väldigt många att se att radikaliseringen har fortsatt genom att Sverigedemokraterna har haft offentligt finansierade trollfabriker som sysslar med desinformation i syfte att lura väljare att tro att världen ser ut på ett sätt som den inte gör. Detta borde oroa varje demokratiskt sinnad förtroendevald och varje statsråd, men det verkar inte oroa Benjamin Dousa över huvud taget.
Statsrådet påpekar att det kommer att finnas kontroller och garantier för att pengar inte ska ges till fel sorts organisationer och att det ska finnas redovisningar och transparens. Det är ju bra, men har detta inte funnits tidigare? Det är klart att det har funnits tidigare. Det är inte den nya strategin som gör att man granskar, kontrollerar och skärper redovisningskrav, utan det har funnits mycket skarpa redovisningskrav och oerhört noggranna granskningar av de partianknutna organisationerna för att de ska få bistånd.
Det har till exempel avslöjats att Vänsterpartiet har skickat pengar till misshagliga organisationer. Detta har uppdagats, och återbetalningskrav har kommit. Granskningen har alltså fungerat. Skillnaden är att en given del nu ska gå till alla partier utifrån mandatfördelningen och att man har tagit bort konkurrensen ur spelet.
Det handlar inte om att konkurrera genom att ha hög kvalitet på sina ansökningar om projekt, utan nu ska alla få del av kakan. Jag förstår att Sverigedemokraterna vill detta. Det är väl jätteskönt för dem att slippa konkurrera med kvalitet på sina projekt och i stället få en given del av de 159 miljonerna.
Vi är förstås för att partier ska behandlas lika - absolut! Sverigedemokraterna är invalda i Sveriges riksdag på ett demokratiskt sätt. De har rätt att företräda sina väljare här inne. De har rätt att delta i alla de sammanhang där alla andra partier deltar, och det har de haft även inom den här delen av biståndet.
De har haft möjlighet att ansöka om projekt för att stödja andra partiankruta organisationer ute i världen, men de har ju inte haft några bra projekt att komma med. Det finns ingenting som talar för att de kommer att ha det i framtiden bara för att de vill få del av pengarna.
Det är så här det har sett ut den senaste mandatperioden. Den moderatledda regeringen kröker rygg och låter Jimmie Åkesson och kompani få som de vill på det här området och på en mängd andra områden. Detta oroar mig, och det oroar många väljare också. Jag frågar därför igen: Vad är det för fel på konkurrens i biståndet? Du har ju varit vd för Timbro och Företagarna, Benjamin Dousa. Tror inte statsrådet på konkurrens som koncept längre, eller gäller det bara inom näringslivet?