Interpellationssvar - Ett nytt skatteavtal med portugal - 2024-09-05

Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag gjort eller tagit initiativ till någon analys vad gäller behovet av och möjligheterna till ett nytt skatteavtal med Portugal eller om jag avser att göra det. Han har även frågat om jag tagit några kontakter med Portugals regering för att starta förhandlingar om ett nytt, modernt och rättvist skatteavtal eller om jag avser att göra det. Slutligen har han frågat om när man kan förvänta sig ett förslag till riksdagen om ett nytt och rättvist skatteavtal med Portugal.

Fredrik Olovsson återkommer i denna fråga, som har sin bakgrund i att Sverige 2021 sa upp sitt skatteavtal med Portugal. Som jag nämnde i vår tidigare debatt är regeringen öppen för att förhandla om ett nytt avtal med Portugal. Vi vill såklart ha ett skatteavtal med Portugal, men förutsättningarna för ett nytt avtal måste vara de rätta. Här räcker det inte med att Portugal har avskaffat de särskilt gynnsamma skattereglerna, som innebar att pensioner som upparbetats i Sverige kunde bli helt skattefria efter en flytt till Portugal. Det behövs tydligare besked från Portugal.

I nuläget ser vi inte att Portugal visat att man är villig att acceptera ett avtal enligt dessa principer.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Som indikerades från Elisabeth Svantesson har jag interpellerat i denna fråga tidigare, för nio månader sedan. Det kan hända väldigt mycket i både livet och samhället på nio månader, så det är ändå relevant att ta upp frågorna igen.

Någon kanske kan undra varför man är så ihärdig att man interpellerar finansministern om just skatteavtal, men det finns anledning att påminna om att dessa finns till för och har som syfte att undvika, minska eller lindra effekterna av internationell dubbelbeskattning och förhindra internationell skatteflykt. Ett annat viktigt syfte är förstås att, genom att göra detta, underlätta för och uppmuntra till investeringar och handel mellan de avtalsslutande staterna.

Sverige har varit väldigt aktivt på skatteavtalsområdet, och vi är kända för att ha ett omfattande och konkurrenskraftigt nät av skatteavtal. Detta underlättar både för människor och för företag. Precis före denna interpellationsdebatt fick jag ett mejl från en företagare här i Sverige som ville beskriva vilka problem som uppstår i just hans relationer med Portugal. Det har alltså betydelse för många.

Precis som finansministern var inne på har vi haft ett skatteavtal med Portugal som vi - en enig riksdag - sa upp. Det hängde ihop med de skatteregler som Portugal självt hade infört och som tillsammans med hur avtalet såg ut innebar skattefrihet för en viss typ av svenska pensioner. Vi har alltså varit i ett avtalslöst tillstånd i tre år nu.

Som jag också sa i min interpellation har Portugal ändrat dessa regler i sin interna rätt. Detta gjorde man vid årsskiftet, och det borde därmed finnas goda möjligheter att komma överens om ett avtal som kan underlätta för både privatpersoner och företag att verka i våra två länder.

På min fråga om det har tagits några kontakter med portugiserna om att starta förhandlingar har jag inte fått något riktigt svar, och jag ställer därför frågan igen: Har finansministern tagit någon kontakt om förhandlingar eller rentav haft samtal om det i någon form, eller har det inte funnits några som helst framstötar från svensk sida gentemot Portugal eller omvänt i denna viktiga fråga? Detta får vara den första frågeställning som vi reder ut här.

Fru talman! Tack, Fredrik Olovsson, för frågan! Det korta svaret är nej, jag har inte haft personliga kontakter, men våra olika departement på tjänstemannanivå har kontakt med alla EU-länder på olika sätt, som Fredrik Olovsson mycket väl vet.

Till den som lyssnar eller läser protokollet kan jag säga något kort om det som Fredrik Olovsson var inne på, om varför detta är viktigt. Skatteavtal är viktiga för våra internationella samarbeten. Dem ska vi värna så långt som det bara är möjligt; där är Fredrik Olovsson och jag helt överens. Vi har skatteavtal med många länder, och det har vi för att främja investeringar och såklart också för att undvika dubbelbeskattning.

Det finns vissa principer i de här avtalen, och vi följer de principer som finns och som har tagits fram av OECD. När det gäller pensioner ger modellavtalet i princip de länder som så önskar rätten att beskatta tjänstepensioner vid utbetalning till ett annat land, så kallad källstatsbeskattning. Det är den väg Sverige har valt; vi vill ju kunna beskatta alla pensioner som utbetalas från Sverige. Det är en principiell fråga för våra skatteavtal, och jag uppfattar att Fredrik Olovsson och jag tycker lika om det.

Vi har speciella svenska principer som vi menar behöver värnas när vi upprättar avtal. Både när det handlar om att upprätthålla avtalen och när det gäller att förhandla om nya finns de här principerna och ingångarna med i förhandlingarna. Det var en princip som den förra regeringen hade - faktiskt även när man sa upp avtalet med Portugal. Det är ändå bra för den som tittar eller lyssnar att veta att det var Socialdemokraterna som sa upp avtalet.

Bara ett litet instick, fru talman, på tal om skatteavtal: Det är ändå glädjande för Sverige att vi nu har lyckats med ett Öresundsavtal. Det vill jag gärna ha sagt. Det har varit väldigt efterfrågat speciellt i södra Sverige, där många pendlar över till Danmark. Här lyckades vi äntligen, efter många års försök, ro i hamn med ett avtal som gör det lättare för den som pendlar mellan Sverige och Danmark att distansarbeta. Det innebär också att Danmark faktiskt kommer att öka sin kompensation till Sverige. Förhandlingarna hade pågått länge, men nu rodde vi avtalet i hamn.

Jag går tillbaka till skatteavtalet med Portugal, vilket har varit en följetong. Fredrik Olovsson säger i interpellationen att det råder nya förutsättningar nu, men jag vill mena att förutsättningarna inte är särskilt nya. Vi är självklart beredda att förhandla med Portugal om de visar intresse för det. Efter att den socialdemokratiska regeringen sa upp avtalet måste man från Portugals sida också visa intresse.

Det räcker ju inte med att Portugal har tagit bort de gynnsamma skattereglerna, utan man måste också acceptera ett avtal som gör att vi kan beskatta pensioner från Sverige. I nuläget är så inte fallet. Men skulle det bli så att skatteavtalet med Finland ratificeras får vi ju se hur Portugal ställer sig till detta. Med detta sagt är det här en lång följetong. Vi uppfattar inte att Portugal har ändrat sin inställning, och därmed är det svårt att förhandla om ett nytt avtal.

Fru talman! Det var ju en enig riksdag som ställde sig bakom förslaget, och jag tror att Elisabeth Svantesson var riksdagsledamot då och även tyckte att det var en bra idé att säga upp avtalet. Det var ett avtal som uppenbart missbrukades och som i grunden gynnade väldigt rika människor som ville ta ut väldigt mycket pengar mer eller mindre obeskattat, vilket absolut inte var avsikten.

Som finansministern var inne på är det inte bara vi i Sverige som har varit upprörda över det, utan det har även andra länder varit - som Finland. Det är möjligt att den press som har satts på Portugal från oss och andra har haft betydelse för att man ändå ändrar de interna skatteregler som var en stor del av skulden till det här problemet - det och, sannolikt, att det i ett land som har stor ojämlikhet kan upplevas som ganska orättvist att rika utlänningar får en gräddfil.

Oavsett detta är det problematiskt att inte ha ett avtal. Jag förstår att det inte har förekommit några kontakter mellan Elisabeth Svantesson och hennes kollega i Portugal, vilket i och för sig är olyckligt. Det kan nämligen vara svårt att veta hur inställningen är; det är möjligt att det pågår en sådan här diskussion också i det portugisiska parlamentet - att någon ledamot undrar om finansministern har tagit några initiativ och att finansministern säger att de är öppna för diskussion men inte själva tagit någon kontakt.

Så där kan man liksom inte hålla på, utan man får reda ut om det finns någon möjlighet att komma igång med en förhandling och komma framåt i den här frågan. Det handlar om att vi inte ska få ytterligare år av otrygghet, osäkerhet och oklarhet i våra ekonomiska relationer för både individer och företag.

När avtalet sades upp och skatteutskottet yttrade sig och tog ställning i frågan handlade det faktiskt, vilket man ser om man läser yttrandet, just om problemet med hur pensioner beskattas. Det var det avgörande. Nu säger finansministern att ytterligare saker behöver finnas på plats.

Ska jag tolka detta som att man helt enkelt ska använda sig av modellavtalet och att det inte var tillräckligt att gå tillbaka till den modell med ett tilläggsprotokoll som förhandlades fram - och som Portugal aldrig ratificerade, vilket innebar att vi till sist sa upp det? Det skulle ju inte innebära att man är precis på modellen, men det skulle innebära att man kom till rätta med just det här problemet. Är det så jag ska uppfatta finansministerns position?

Fru talman! Det stämmer absolut att vi stod bakom det beslutet; jag bara konstaterar att detta avtal sas upp under den förra regeringen. Vi ser heller inga större förändringar hos Portugal, och det är därför vi inte är i en förhandling. Jag fick frågan av Fredrik Olovsson om jag har kontaktat min kollega om detta sedan den senaste debatten, och det har jag inte. Sedan träffar jag självklart kollegan på våra olika möten i Bryssel.

Hela poängen är dock att ta ansvar för svensk ekonomi, vilket även handlar om att ta ansvar för skatteavtal. Det är viktigt för oss, och det är därför vi har uppdaterat Öresundsavtalet. Men det handlar ändå om - och det vet jag att vi här i grund och botten är överens om - att vissa principer ska värnas. Det är principer som är viktiga för Sverige när vi förhandlar om i vilken utsträckning vi ska avstå beskattningsrätt, och jag uppfattar att Fredrik Olovsson och jag tänker lika i detta.

Det tidigare avtalet blev orimligt eftersom Portugal införde den gynnsamma skatteregimen. Det innebar att pensioner från Sverige inte beskattades vare sig i Sverige eller i Portugal, vilket såklart var en helt ohållbar situation. Ett nytt avtal, vilket vi naturligtvis gärna vill ha på plats, behöver ta höjd för att undvika att en liknande situation uppstår. Sverige ska i alla lägen ha rätt att beskatta svenska pensioner.

Det är alltså självklart att frågan inte är död på något sätt. Så fort vi märker att det har skett en förändring och att det finns en vilja hos den portugisiska regeringen att sätta sig vid förhandlingsbordet är jag självklart beredd att göra det - jag vill jobba hårt för att Sverige ska ha bra skatteavtal - men hittills har vi inte sett några som helst indikationer från Portugals sida på att så skulle vara fallet.

Fru talman! Jag ska avsluta med några uppmaningar till finansministern, och den första får ändå vara: Sätt fart på den här processen själv! Man kan inte sitta på var sin kammare och prata om varandra, utan det måste vara mycket bättre att helt enkelt prata med varandra och komma överens om att starta en process som kan sluta i ett nytt, modernt, rättvist och bra skatteavtal mellan Sverige och Portugal.

Vi är båda EU-medlemmar och borde naturligtvis göra allt vi kan för att underlätta rörlighet för såväl människor som företag och underlätta affärer mellan svenska och portugisiska företag. Ta alltså ett initiativ som verkligen gör att vi kan få ett bra och väl fungerande avtal på plats!

Det kanske också går åt mindre tid för just finansministern om man väljer den vägen framåt eftersom jag sannolikt kommer att upprepa den här interpellationen med, som jag tror att den tidigare interpellanten sa, en dåres envishet tills ett avtal finns på plats.

Det finns i och för sig även andra länder som det är viktigt att vi har avtal med. Det danska avtalet är definitivt viktigt och omfattar kanske också fler människor än vad ett portugisiskt skulle göra, men styrkan med de här avtalen är likväl att man har ett väldigt fint nät som innebär att svenskar kan röra sig runt om i världen och Europa och att svenska företag kan göra affärer med andra länder under bra villkor.

Det är väl alltså uppmaningen: Börja med ett samtal när ni ses nästa gång, finansministern!

Fru talman! Jag tackar än en gång ledamoten för frågan.

Fredrik Olovsson och jag har arbetat ihop under många år. Vi har haft lite olika roller. Fredrik Olovsson vet att jag inte har särskilt svårt att sitta ned och prata med människor från alla partier eller från olika länder; tvärtemot ser jag ofta fram emot det. Jag gillar människor. Jag gillar också att komma framåt när det gäller olika typer av politiska problem, och detta är ett problem.

Avtalet sades upp eftersom Portugal inte gjorde det som Sverige och Portugal hade kommit överens om. Hittills har vi över huvud taget inte sett någon vilja från Portugals sida.

Betyder det att denna fråga är död för lång tid framöver? Nej. Min bild är att vi ska ha ett skatteavtal med Portugal på plats; det är rimligt. Då måste Portugal dock ha en grundläggande inställning som är förändrad jämfört med tidigare - annars är det slöseri med tid att sitta vid det bordet. Då kan vi i stället förhandla om annat.

Vi håller dock helt med om att det bästa både för privatpersoner och för företag och deras investeringar är att Sverige får till ett skatteavtal med Portugal.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.