Interpellationssvar - Arbete på eu-nivå mot anonym påverkan - 2024-09-05

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig vilka initiativ jag tänker ta på EU-nivå för att stoppa hat, hot och desinformation från anonyma konton i sociala medier.

Regeringen ser allvarligt på risken att hat, hot och desinformation leder till splittring i samhället, tystade röster och ett urholkat förtroende för våra demokratiska institutioner. Den svenska gemenskapen ska fortsatt präglas av tillit, trygghet och respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Som Matilda Ernkrans lyfter fram finns det, utöver de åtgärder som vidtas nationellt inom olika statsråds ansvarsområden, även skäl att agera på EU-nivå.

Bland insatser som redan vidtagits inom EU vill jag särskilt nämna förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, DSA, som ställer krav på de största plattformarna bland annat när det gäller desinformation. Ett annat exempel är förordningen om politisk reklam, som syftar till att underlätta för väljare att känna igen och förstå vem som ligger bakom politisk reklam. Ett ytterligare exempel är den nya förordningen om artificiell intelligens, som förbjuder användningen av AI-system som syftar till att manipulera eller vilseleda.

Vid sidan av lagstiftning tas andra initiativ, till exempel den uppförandekod om desinformation som många plattformstjänster har anslutit sig till.

Frågans gränsöverskridande natur har under en följd av år föranlett ett brett och omfattande arbete inom EU. Regeringen ser därför positivt på att Ursula von der Leyen ger frågan stort utrymme i sina politiska riktlinjer för nästa kommission.

Detta ger anledning att påminna om betydelsen av att EU-åtgärder utformas på ett balanserat och proportionerligt sätt. På det här området aktualiseras ofta avvägningar där yttrandefrihet och andra rättigheter måste balanseras mot vikten av att motverka avarter som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Regeringen värnar denna balans.

När det gäller det mer specifika innebär regeringens ansvarsfördelning att statsråd som har ansvar för ett politikområde också hanterar de EU-frågor som ryms där. I allmänna rådet, där jag som EU-minister företräder Sverige, behandlas allmänna och tvärsektoriella frågor. Ett sådant exempel är den nyss nämnda förordningen om politisk reklam. Detta innebär dock inte att jag har ansvaret för frågor som rör desinformation och otillbörlig påverkan. Sådana frågor hanteras som huvudregel heller inte i allmänna rådet. Eftersom frågan om hat, hot och desinformation kopplat till sociala medier berör flera statsråds ansvarsområden vill jag dock understryka att det är viktigt att regeringen arbetar gemensamt, särskilt då detta kräver att initiativ tas både nationellt och på EU-nivå.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren.

För att detta ska bli en begriplig debatt, och för att lyfta fram lite av det som statsrådet valde att inte ta med i sitt svar, tänkte jag börja med att redogöra för bakgrunden till mina frågor till EU-ministern om den svenska regeringens arbete på EU-nivå för att stoppa hat, hot och desinformation från anonyma konton i sociala medier.

Det briserade före sommaren. Det granskande journalistiska arbete som gjorts av Kalla fakta i TV4 satte ljus på och bevisade vad vi egentligen redan visste men nu fick svart på vitt, nämligen att Sverigedemokraternas partikansli orkestrerar en trollfabrik med fejkade anonyma konton för att påverka opinionen i Sverige. Dessa sprider organiserat desinformation och eldar på hot och hat i Sverige.

Metoden påminner om de påverkanskampanjer i det dolda som vi också kan se från makter som Ryssland, Iran och Kina liksom från extrema grupperingar på olika håll i Europa. Vi har fått bevittna hur Sverige blivit måltavla för omfattande kampanjer som syftar till att skada landet. Narrativ om invandring, antisemitism och hbtqi-rättigheter används för att utmåla vårt land som ett land i förfall. Anonyma konton används för att hota och skrämma meningsmotståndare, granskande journalister och forskare som anses tycka, granska eller forska fel. Det är allvarligt.

Desinformation och splittrande hatretorik gör inte bara Sverige utan också Europa otryggare och svagare. Europa står i dag inför sina största utmaningar sedan andra världskriget. Rysslands krig i Ukraina har skakat vår kontinent och visat på sårbarheten i vår säkerhetsordning.

Den som tjänar på Sverigedemokraternas fejkkonton, som sprider vilseledande information, är Putin. När Sverige och europeiska demokratier hotas inifrån genom denna typ av verksamhet vet vi att det spelar Putin i händerna. Putin räknar med att detta ska splittra Europa, undergräva stödet till Ukraina och försämra Europas försvarsförmåga, inte minst genom att undergräva försvarsviljan. I dagens säkerhetspolitiska läge är det allvarligt.

Jag tycker att det är enkelt att konstatera att det Sverigedemokraterna ägnar sig åt i Åkessons trollfabriker är just politiska bedrägerier. Ytterst är det svenska folket som blir bedragna, och här måste Sverige stå upp för svenska folket.

Man kan göra mer på nationell nivå, men som statsrådet nämnde är internet och cybersäkerhet i allra högsta grad en internationell angelägenhet. Regelverk behöver utformas gränsöverskridande, och därför behöver mer göras på EU-nivå för att skydda svenska folket och Europas medborgare mot inre och yttre krafter som sprider hat, hot och desinformation.

I kommissionsordförande von der Leyens program för den kommande mandatperioden i EU framför hon att demokratin är under attack i Europa. Hon menar att detta har ökat kraftigt, att metoderna är mer skadliga och svårare att spåra samt att detta är enklare att sprida i sociala medier. Det låter som att von der Leyen ger en direkt beskrivning av det avslöjande Kalla fakta gjorde om Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning.

von der Leyen presenterar en europeisk demokratisköld för att skydda Europa. Hon föreslår bland annat en ny myndighet som liknar Myndigheten för psykologiskt försvar i Sverige.

Detta är anledningen till att jag ställde dessa frågor till EU-ministern, som ser ut att bli vår framtida EU-kommissionär. Av många olika anledningar känns det mycket angeläget att ge EU-ministern möjlighet att berätta inte bara vad man har gjort utan också vad man kan tänka sig att ta initiativ till att göra framöver för att stoppa fejkkonton.

Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna. Det är oerhört viktiga frågor som lyfts fram i interpellationen.

Som jag nämnde i mitt svar har EU vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod för att motverka spridning av hat, hot och desinformation. Det är åtgärder som både denna och den förra regeringen står bakom och som svenska Europaparlamentariker dessutom aktivt har drivit på för i förhandlingarna.

Precis som Matilda Ernkrans tänkte jag ta tillfället i akt och utveckla lite vad dessa saker handlar om. När Ursula von der Leyen tillträdde som kommissionsordförande 2019 lyfte hon i sina politiska riktlinjer fram att det behövs EU-gemensamma tillvägagångssätt och standarder för att hantera problem som desinformation, hat och hot online. Dessa skrivningar har sedan utmynnat i ett antal olika initiativ som ministerrådet och Europaparlamentet har kommit överens om och som nu ska börja tillämpas i praktiken.

Exempelvis lyfte jag fram förordningen om artificiell intelligens, som antogs förra sommaren och som ska gälla från augusti 2026. AI som används för att påverka väljare kommer där att vara klassad som högrisksystem. Det innebär att de som utvecklar sådana AI-verktyg har ett ansvar för att minimera riskerna och utforma dem på ett sådant sätt att de tillåter mänsklig kontroll, så att algoritmerna inte får ett eget liv, så att säga.

Alla AI-system som ämnar undergräva personers beslutsfattande och fria val genom att vilseleda och manipulera kommer också att förbjudas.

Ett annat exempel som jag tog upp i mitt första inlägg var förordningen om politisk reklam. Även den syftar till att bidra till ett förbättrat debattklimat. Från nästa höst måste politisk reklam vara tydligt märkt och innehålla uppgifter som klargör reklamens politiska karaktär, vem som är uppdragsgivare och att budskapet riktas till vissa personer på grund av persondata. Men förordningen om politisk reklam omfattar inte obetalda inlägg på onlineplattformar. Därför kommer vi att behöva även andra verktyg för att bekämpa desinformation.

Det här är som sagt en viktig fråga. Jag har besökt bland annat Metas kontor på Irland för att gå igenom hur techbolagen arbetar för att motverka desinformation. EU-kommissionen tog, som jag också redan har lyft upp, fram förslaget om The Digital Services Act, DSA, som klassificerar vissa tjänsteleverantörer som mycket stora onlineplattformar på EU:s inre marknad. Det handlar om Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube. Dessa plattformar måste anpassa sin funktionalitet och sina användarvillkor för att inte hjälpa till med otillbörlig påverkan vid val. Det kommer helt enkelt att införas tuffare krav.

Det finns också svenskar som har varit väldigt aktiva i dessa förhandlingar. Det gäller såväl den förra regeringen, som Matilda Ernkrans satt med i, som den här regeringen och exempelvis Europaparlamentariker Arba Kokalari, som satt med vid förhandlingsbordet på slutet när det förhandlades om just den filen.

Jag upplever och uppfattar att den förra regeringen och den här regeringen inte har haft några politiska åsiktsskillnader om dessa olika förslag som vi nu ska jobba med att implementera. Här har såväl Matilda Ernkrans som jag och andra stor betydelse i vårt fortsatta arbete med att vara drivande för att motverka desinformation.

Avslutningsvis ska jag säga något om vad man kan göra framåt. Precis som Matilda Ernkrans säger har Ursula von der Leyen i den nya riktlinjen lyft upp just åtgärder som kommer att behövas för att skydda vår demokrati. I sina politiska riktlinjer för nästa mandatperiod har hon bland annat, vilket Matilda Ernkrans också sagt, lyft upp vår svenska myndighet för psykologiskt försvar som en förebild.

Fru talman! Tack för svaret, ministern, även om det kan uppfattas som lite svagt när det gäller vad man ska göra framåt och vilka nya initiativ man ska ta.

Jag tycker som sagt att det finns anledning att engagera sig mer i de här frågorna. Det blir extra högintressant när Sveriges EU-minister är på plats här i kammaren, och vi vet att hon är nominerad till att bli vår nästa svenska EU-kommissionär. Hon kommer att ingå i den europeiska EU-kommissionen. Som ny EU-kommissionär kommer statsrådet Jessika Roswall att bli en av de mäktigaste svenskarna, om inte den mäktigaste svensken, i hela EU. Därför är det mycket intressant att höra hur EU-ministern ser på de här frågorna och på sin roll i en framtida kommission.

Det finns mer att göra, och kommissionens ordförande von der Leyen skisserar på det i sitt program för kommissionen under de kommande fem åren. EU-minister Roswall kommer som sagt att vara en del av den. Då är det intressant att få veta mer om hur vår framtida kommissionär ser på det.

Kommer Roswall att stötta von der Leyens demokratisköld för att skydda Europa mot desinformation, cyberhot och demokratihot? Hur ser Roswall på en ny europeisk myndighet liknande den som von der Leyen skisserar på? Vill Roswall ha en sådan myndighet på europeisk nivå?

Kan statsrådet säga något ytterligare om hur antingen regeringen eller hon som framtida kommissionär ser på möjligheten att ge Europol ett utökat uppdrag för att stärka medlemsstaternas nationella polismyndigheter i ett brottsbekämpande arbete online? Kan hon säga något om att skärpa EU:s lagstiftning när det gäller att tygla algoritmer som driver fram extremt innehåll på nätet eller om att utveckla den AI-förordning som statsrådet själv nämnde för att kunna ta in, upptäcka och motverka bedrägerier och deepfakes?

Svenska folket och medborgare i Europa behöver skyddas mot desinformation, hat och hot. Kalla faktas avslöjande om Åkessons trollfabrik har visat att det finns ett behov av att göra mer. Inför EU-valet såg vi också att svenska kommuner och myndigheter drabbades av stora cyberattacker. Vi behöver alltså verkligen ta det här hotet på allvar. EU måste skyddas mot anonym påverkan och mot risken för att yttre och inre krafter splittrar oss, inte minst i krigstider. Vi behöver hålla ihop för Ukraina och för Europas fred, frihet och säkerhet.

Mitt och Socialdemokraternas medskick till ministern är att problemet behöver tas på ännu större allvar och att mer måste göras mot de krafter som sprider desinformation, hat och hot från Sverige och inifrån unionen. Vi har alltså stora förväntningar på statsrådet Roswall och ännu större förväntningar på Sveriges nästa EU-kommissionär.

Fru talman! Jag kommer inte att kunna svara på alla Matilda Ernkrans frågor. De är lite för tidigt ställda. Men jag kan säga att generellt sett - det är vi också överens om i den här kammaren - har värderingar när det gäller skydd för demokrati och arbete mot desinformation alltid stått högt på min dagordning. Det gäller även för den här regeringen och även tidigare regeringar.

De förhandlingar om de förslag som jag lyfter fram tycker jag är väl värda att diskutera här. De kom runt 2019 i en orolig värld, som nu har blivit alltmer orolig. Nu måste vi lägga ännu mer fokus på att implementera dem. Det är förordningar och direktiv lite blandat. Jag tror att jag i min nuvarande roll under några dagar till men också som blivande kommissionär kommer att ha ett viktigt jobb att göra där.

Det tror jag att också Matilda Ernkrans med kollegor kommer att ha. Det handlar bland annat om att trycka på för hur viktiga frågorna är men också om att värna balansen, som jag var inne på lite grann. Det brukar vara en klassisk svensk ställning i de olika förslag som Matilda Ernkrans lyfter fram. Jag kommer såklart inte att svara i dag på exakt hur det kommer att bli framöver. Men jag känner mig trygg i att jag har ett starkt stöd för att värna om och trycka på de här viktiga frågorna.

Regeringen tar de här frågorna på fullaste allvar och har gjort det ända sedan dag ett, bland annat mot bakgrund av den oroliga omvärld som Matilda Ernkrans lyfte fram i sitt första inlägg. Det är många ministrar som är inblandade och ansvarar för de olika delarna. Bland annat fattade regeringen i somras beslut om en ny nationell säkerhetsstrategi, just för att tydliggöra Sveriges förmåga när det gäller att möta hybridhot, desinformation och påverkansoperationer. Men det handlar inte bara om att identifiera vilka förmågor som finns och om att identifiera och hantera hoten utan också om hur vi själva kan minska sårbarheten och stärka motståndskraften i samhället.

I fråga om våra nationella säkerhetsintressen, omvärldsläget och Sveriges förutsättningar är regeringens absolut viktigaste uppgift att prioritera och fokusera på de här frågorna. Om man har tid och lust kan jag definitivt rekommendera att läsa den nationella säkerhetsstrategin.

Regeringen jobbar också med en massa andra förslag. Bland annat har kulturministern varit här och informerat om att Mediemyndigheten fått i uppdrag att genomföra en nationell satsning på att stärka medie- och informationskunnigheten, just för att motverka desinformation.

Vi hade nyss ett Europaparlamentsval där frågan definitivt stod högt på agendan för oss alla. Europaparlamentets talman Roberta Metsola var här i riksdagen. Hon träffade också statsministern. Jag var också med på ett möte där just den här frågan stod på agendan. Det gjorde den säkert när Matilda Ernkrans träffade henne också.

Statsministern bjöd även in alla partiledare till en diskussion om detta och informerade om hur våra olika myndigheter jobbar tillsammans med de här frågorna. Det handlar om alltifrån Valmyndigheten till länsstyrelserna, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för psykologiskt försvar, som vi redan har nämnt, med flera.

Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt och nämna ytterligare en sak som regeringen jobbar med. Det handlar om omvärlden och Moldaviens närmande till EU, som jag och Matilda Ernkrans har talat om ett antal gånger.

Min statssekreterare var där nyligen. Moldavien är ett land som verkligen är utsatt för desinformation, och vi behöver hjälpa och stötta dem. Försvarsministern och ministern för civilt försvar var också nyligen där och tecknade en avsiktsförklaring för att stärka försvarssamarbetet bland annat med syftet att motverka desinformation. Regeringen jobbar alltså brett med dessa frågor.

Fru talman! Jag vet inte riktigt, men det kan vara så att det här är sista gången som jag och EU-ministern möts i debatt i riksdagens kammare. Kanske kan man också ana sig till att det här till och med är sista debatten för statsrådet Roswall i denna kammare.

Jag vill därför avsluta med att tacka EU-minister Jessika Roswall för denna debatt men också för de snart två år som hon har varit EU-minister och för det arbete som vi gjort gemensamt.

Jag vill också passa på att önska Jessika Roswall varmt lycka till som Sveriges nästa EU-kommissionär. Det är viktigt för Sverige vem som är Sveriges EU-kommissionär. Jag vet att EU-minister Roswall brinner för EU-samarbetet och är en mycket hårt arbetande minister. Det kommer hon säkerligen att ta med sig in i det kommande uppdraget som Sveriges nästa EU-kommissionär.

Det är verkligen inte något litet att bli Sveriges EU-kommissionär. Det är stort, mycket stort. Varmt lycka till!

Fru talman! Jag vet att Matilda Ernkrans med flera har höga förväntningar på mig, vilket tydligt har visat sig här i dag. Det tackar jag för. Jag hoppas att jag kan leverera.

Jag ska inte låta detta bli en personlig diskussion mellan mig och Matilda Ernkrans, men det här är stort. Om jag blir godkänd kommer jag såklart att återkomma till riksdagen i den formen, så vi kommer att ha möjlighet att samarbeta.

EU-frågorna är viktiga. Det vet Matilda Ernkrans och jag, och de förtjänar också att vara det. Jag hoppas som sagt att jag kommer att kunna leverera.

Jag vill passa på att tacka för ett gott samarbete. Det här är förmodligen min sista debatt här i plenum. Och återigen vill jag tacka för att jag fick denna interpellation, lämpligt nog bara några dagar innan jag slutar. Tack för ett gott samarbete och tack för i dag!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.