Interpellationssvar - Anonym opinionsbildning och regeringskansliets anställda - 2024-08-20

Herr talman! Lena Hallengren har frågat statsministern hur han avser att agera för att säkerställa att Regeringskansliets politiska personal inte sprider hat, hot eller desinformation på sociala medier.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Regeringskansliet verkar utifrån statsförvaltningens grundläggande värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Precis som vid övriga förvaltningsmyndigheter ska saklighet och opartiskhet iakttas i verksamheten. Det gäller såväl politisk som opolitisk personal.

Regeringskansliets verksamhet ska genomsyras av de principer som också framgår av policyer och etiska riktlinjer i myndigheten. De anger krav och förväntningar på alla medarbetare. De etiska riktlinjerna för Regeringskansliet utgår från att det finns berättigade förväntningar på att Regeringskansliets medarbetare ska agera och uppträda så att allmänheten känner förtroende för dem och det arbete de utför. En annan utgångspunkt är att det är självklart att medarbetarna, som anställda i en ledande, normgivande myndighet, ska svara mot högt ställda etiska krav. Regeringskansliets medarbetare förväntas visa integritet och gott omdöme och ha ett etiskt förhållningssätt som väcker respekt. Samtidigt har de naturligtvis yttrandefrihet, precis som alla andra.

Sociala medier är ett användbart verktyg för kommunikation kring regeringens arbete. Regeringskansliet har ett antal konton i sociala medier som används för statsrådens och regeringens kommunikation. De kontona följer tydliga riktlinjer om transparens kring avsändare och saklighet vad gäller innehållet.

Regeringskansliets medarbetare, såväl politisk som opolitisk personal, ska enligt gällande riktlinjer inte arbeta med några andra konton i sociala medier i tjänsten.

Den granskning som vi också har diskuterat här tidigare i dag ger inte skäl att misstänka att någon medarbetare i Regeringskansliet ägnar sig åt att sprida hat, hot eller desinformation på sociala medier.

Jag vill hur som helst även i det här sammanhanget passa på att understryka att alla som arbetar politiskt har ett stort ansvar att med utgångspunkt i vår vidsträckta och grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet bidra till saklighet och tydlighet om såväl budskap som avsändare. Det gäller oavsett i vilka forum debatten förs, inklusive sociala medier.

Herr talman! Tack, Gunnar Strömmer, för svaret! Jag ställde denna interpellation före sommaruppehållet. Det gjorde jag av det kända skälet att vi då hade ett avslöjande från Kalla fakta och TV4 som handlade om den trollfabrik som också togs upp i den tidigare interpellationsdebatten.

Låt mig beskriva varför detta är så allvarligt och varför vi inte kan låta en sommar gå - därmed skulle man förta vikten av den här trollfabriken.

Under sommaren har vi följt nyhetsrapportering från våldsamma upplopp i Storbritannien. Mycket pekar på att det är just desinformation. Med fejkkonton på sociala medier har man aktivt försökt skapa både uppvigling och kaos i landet, i likhet med det som vi fick uppleva när det gällde till exempel koranbränningar i Sverige.

Vi har kunnat följa nyhetsrapporteringen om det kommande amerikanska presidentvalet. Det är ett faktum att främmande makt med mycket stor sannolikhet kommer att försöka påverka valet, precis som man gjorde i valet 2016, då bland annat sex ryska medborgare åtalades. Det kom till exempel fram att de hade bedrivit en trollfabrik i Sankt Petersburg och skapat hundratals fejkade konton med desinformation, hat och hot - allt i syfte att splittra och påverka valresultatet.

Vi har själva nyligen genomfört ett EU-val där vi kunde se hur Ryssland både självt och genom europeiska högerpopulistiska och auktoritära krafter försökte splittra Europa med ett särskilt fokus på att minska stödet till Ukraina.

Det är också så att EU-kommissionen har pekat ut hotet av mediemanipulation som ett demokratiskt problem. Så sent som i början av maj i år tillförde EU-kommissionen resurser för att just bekämpa desinformation genom mediemanipulation, vilket syftar på arbetet med trollfabriker.

Jag säger detta för att det också finns här. Det näst största partiet i Sverige, Sverigedemokraterna, begår ett allvarligt demokratiskt övertramp. Granskningen visar att Sverigedemokraterna inte bara använder ett utan många fejkkonton på sociala medier. Det gör de inte bara för att det är roligt, utan de gör det i syfte att påverka det politiska narrativet och underminera vår demokrati.

Den metod som Sverigedemokraterna använder påminner om de påverkanskampanjer i det dolda som vi ser och som vi förfasar oss över från makter som till exempel Ryssland, Iran och Kina och andra extrema grupperingar runt om i Europa.

Genom att just vilseleda med information och sprida hat och hot bidrar Sverigedemokraterna till att skada vårt samhälle och till att nagga demokratin. Lika mycket som Sverigedemokraterna har nekat till att det finns en trollfabrik - för det gör de - har de sagt att de kommer att fortsätta med samma metoder. Jimmie Åkesson har med en dåres envishet upprepat att de inte kommer att sluta med det sätt som de bildar opinion och bedriver politik. Han kallar dessutom trollfabriken för satir och humor. Och Kalla faktas granskning kallas för påverkansoperation. Låt mig bara påminna om detta!

I sitt tal till nationen i anslutning till detta avslöjade Jimmie Åkesson en världsbild som jag inte vet hur jag ska beskriva, men den är kanske i närheten av lika galen som Donald Trumps.

Kalla faktas avslöjande gällde anställda på partikansliet. Men detta väcker också frågor kring dem som i dag är anställda på Regeringskansliet, anställda Sverigedemokrater som också arbetar i Regeringskansliets kärna, i samordningskansliet i Statsrådsberedningen. Därför är min fråga: Har regeringen gjort en ny säkerhetsprövning av samtliga SD-medarbetare i Regeringskansliet? Kan justitieministern säkerställa att ingen känslig information har överförts?

Jag läste och fick höra här i svaret att man inte får arbeta med andra konton i tjänsten. När är tjänsten, och hur vet man det när kontona kan vara fejk?

Herr talman! Låt mig börja med den konkreta frågan angående medarbetare i Regeringskansliet och sedan gå över till den bredare bild som Lena Hallengren redogör för!

Jag vill inledningsvis upprepa att det inte har framkommit någonting som tyder på att Regeringskansliets personal ägnat sig åt att sprida hat, hot eller desinformation i sociala medier. Det är viktigt att säga det. Jag har inga invändningar mot att frågan ställs, men jag tycker att det är viktigt att det raka svaret på frågan formuleras här i kammaren. Det finns heller inget utrymme att ägna sig åt sådant inom ramen för arbetet i Regeringskansliet. Om någonting sådant mot förmodan skulle framkomma skulle det få hanteras i vanlig arbetsrättslig ordning.

I sammanhanget vill jag gärna upprepa att alla medarbetare i Regeringskansliet, oavsett om de är anställda politiskt eller opolitiskt, förväntas uppfylla högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning. Det implicerar förstås ett uppträdande som väcker respekt och är etiskt försvarbart.

Jag vill förstås också understryka att statligt anställd personal har samma möjlighet som andra att använda sin yttrandefrihet. Yttrandefriheten kan användas i stor utsträckning utan att för den skull få arbetsrättsliga konsekvenser. Det ser jag som ett omistligt värde i vår demokrati.

När det sedan gäller den bredare bilden instämmer jag i att vi har problem runt vårt fria och öppna samhälle i form av olika aktörer som med otillbörliga metoder och otillbörliga informationer vill destabilisera vårt land eller vårt samhälle eller på olika sätt främja sina intressen, inte sällan fientliga mot vårt land.

En av de mest förfärliga kampanjerna i den skolan är desinformationskampanjen rörande svensk socialtjänst. Den får förödande konsekvenser för sammanhållningen i vårt samhälle. Men det visade sig också under förra året att den var påeldad av olika aktörer med intresse av att destabilisera Sverige. Detta bidrog till ett tryck mot Sverige som ytterst fick väldigt våldsamma konsekvenser, exempelvis genom de våldsamheter som riktades mot vår beskickning i Iran.

Detta är någonting som är helt centralt i den strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism som regeringen fattade beslut om så sent som i januari förra året. Vi ser också ett bekymmersamt snitt mellan våldsbejakande extremism, statliga aktörer och organiserad brottslighet i och med att statliga aktörer verkar vara villiga att rekrytera utförare för sina våldsdåd i Sverige i den kriminella miljön. Allt detta är ägnat att hota vårt fria och öppna samhälle och är någonting som regeringen och alla relevanta myndigheter tar på allra största allvar.

Vad gäller den organiserade och etablerade politikens ansvar för detta är det min bestämda uppfattning - och den har som sagt artikulerats av statsministern i många sammanhang - att partier som sitter i Sveriges riksdag har ett särskilt stort ansvar för att värna öppenheten, tydligheten och sakligheten i den allmänna debatten. Det gör att det enligt vår uppfattning inte finns någon plats för anonyma konton i den svenska politiska debatten. Det är någonting som alla partier bör besinna. Jag är övertygad om att de partier som till äventyrs ägnar sig åt detta kommer att straffas hårt av svenska folket.

Herr talman! Jag skulle så gärna vilja att vi kunde fördöma Sverigedemokraternas agerande gemensamt, med hårdare ord även från justitieministern. Varken socialdemokrater eller moderater har några trollfabriker, mig veterligen inte heller något av de övriga partierna i Sveriges riksdag. Det handlar om en stor mängd både falska och anonyma konton som sprider hat och hot.

Jag är bekymrad om det är så att man inte vidtar några åtgärder utan utgår från att de anställda i Regeringskansliet inte alls har blivit influerade eller inspirerade eller tagit intryck av det som verkar vara Sverigedemokraternas arbetsmetoder. Det är ju inte fråga om någon enskild person, utan Sverigedemokraterna har en informationsavdelning som målmedvetet arbetar med att sprida felaktig information och sätta nya politiska narrativ. Hur kan justitieministern vara så säker på att man inte har använt sig av falska och fejkade konton om ingen ny säkerhetsprövning har gjorts? Eller missförstod jag - har det gjorts någon ny typ av kontroll?

Jag vill återigen understryka hur otroligt allvarligt jag tycker att detta är. Det har givits en bild av att man kanske måste kunna få skoja i politiken med lite satir och humor. Jag delar verkligen inte den uppfattningen; det är många som blir utsatta. Regeringspartierna har ett Tidöavtal där man har reglerat ordningen sinsemellan, och det gör möjligen regeringspartierna lite lugnare; man ska inte bli utsatt för hat och hot, och man har vad jag förstår fått någon ursäkt. Men det är ju inte det som övriga partier, opinionsbildare, journalister eller ungdomar upplever. Frågan är hur vi ska få fler att känna sig trygga att delta i opinionsbildning om fejkkonton och anonyma konton får finnas kvar och om inte agerandet och responsen på Sverigedemokraternas arbetssätt blir mycket skarpare.

Herr talman! Jag för väldigt gärna en diskussion om hur vi kan föra ett anständigare politiskt samtal i det här landet. Det råder inget tvivel om att fejkkonton och anonyma konton som ägnar sig åt att sprida budskap som antingen bara är osakliga eller är hatiska bidrar till att dra ned nivån på det politiska samtalet och i förlängningen förstås också äventyra tilliten till de politiska partierna.

Om vi nu ändå pratar om de här frågorna vill jag för sakens skull föra fram att bilden vad gäller samtalsklimatet i Sverige onekligen är bredare. Det är inte så att ideellt arbetande krafter till höger i svensk politik på något sätt skulle vara fredade från hot, hat eller aggressiva kampanjer som riktas mot person eller karaktär. Det är dessvärre ett inslag som vi numera ser i våra demokratier, också i Sverige. Hatet och hoten blir inte godare eller värre baserat på avsändare, utan jag vänder mig starkt mot detta oavsett från vilket håll det kommer.

Jag håller med om att anonymitet på konton är en särskilt allvarlig del i detta, men även sådant som sägs i offentligheten under transparens kan vara av sådant slag att vi rätteligen bör diskutera det om vi verkligen vill värna ett politiskt samtal där många vågar delta och där medborgarna över tid orkar lyssna och vara med. Sträcker vi ut tidsperspektiven är det som sagt flera partier som har gjort sig skyldiga till väldigt grova övertramp på den skala som vi nu diskuterar. Jag var emot det då, och jag är av precis samma skäl emot det som vi nu diskuterar.

Anonymitet är ett viktigt inslag i vår demokrati. Det gäller till exempel valhemligheten och att man kan skriva en insändare i Örnsköldsviks Allehanda utan att behöva skriva under med eget namn. Jag tror att alla förstår varför det är betydelsefullt. Anonymiteten är också ett värn för den som kan vara utsatt eller tar risker i det offentliga samtalet. Däremot är det en annan sak att resursstarka politiska partier i Sveriges riksdag använder sig av anonymitet för att påverka debatten i en viss riktning. På den punkten är jag lika tydlig nu som jag var när vi diskuterade de här frågorna under våren.

Om jag avslutningsvis får lägga ihop de två interpellationer som vi har diskuterat på det här ämnet vill jag återkomma till att det svenska valsystemet är robust. Det finns ingen rapportering från våra myndigheter vare sig nationellt eller på Europanivå som grumlar bilden vad gäller det val som ligger bakom oss.

Våra myndigheter bedriver en utomordentligt precis aktivitet på det här området när det gäller att identifiera verkliga hot mot vår inre säkerhet och mot vårt öppna och fria samhälle. Jag känner mig mycket trygg med de insatserna. Jag diskuterar gärna framåt hur vi kan vidta ytterligare åtgärder ägnade att trycka tillbaka de hot som är verkliga, oavsett om de kommer från våldsbejakande extremism, terrorism, statliga aktörer eller organiserad brottslighet - allt i syfte att värna vårt fria och öppna samhälle.

Herr talman! Låt mig instämma med Gunnar Strömmer i att vi har ett robust valsystem. Vi ska göra vårt allra yttersta för att det ska fortsätta vara det. Men det utmanas ju när vi har partier - det nästa största partiet i Sveriges riksdag, det största partiet i regeringsunderlaget - som bedriver trollfabrik och som har fejkade konton som metod för att påverka det politiska samtalet. Det är inte enbart fråga om att missbruka själva valsystemet utan om hur man manipulerar det politiska samtalet.

Jag tycker att det är oerhört allvarligt, och jag och det socialdemokratiska partiet är måna om att denna sommar inte ska ha inneburit att någon har glömt Kalla faktas avslöjande. Det var ett avslöjande av något som inte kan mäta sig med någonting annat som något parti har gjort.

Låt mig hoppas att Sverigedemokraterna kan lära något av detta. Men inte mycket talar för det när partiledaren Jimmie Åkesson säger att man kommer att fortsätta med precis samma metoder som tidigare.

Jag hoppas att Gunnar Strömmer är åtminstone hälften så upprörd som jag är över detta. Det är väldigt allvarligt. Om Sverigedemokraterna fortsätter att agera på det sättet känner jag mig inte särskilt trygg med den valrörelse som vi kommer att börja bedriva och som kulminerar i ett val om två år.

Det är viktigt att man inte behöver framträda med namn i en artikel i en tidning, i en insändare eller på nätet. Men det är inte samma sak som att man kan ha ett fejkat konto. Att till exempel använda bank-id när man tecknar ett konto gör att man inte kan ha hur många konton som helst. Och om man gör något olagligt går det att backa och att se vem det är. Men det är inte samma sak som att alla ska se vem som står för åsikten.

Jag tycker att det är upprörande att Jimmie Åkesson verkligen gick till frontalattack mot allt och alla som inte köpte hans världsbild eller den förklaring som han själv gav. Jag tänker att när Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna inte vill backa blir det desto viktigare att demokratiska partier och goda krafter står kvar, att vi bjuder motstånd och att vi visar att det finns alternativ.

Herr talman! Tack, Lena Hallengren, för möjligheten att diskutera de här frågorna i dag!

Jag ser ett antal frågor som har aktualiserats under det här året och som jag tror är av stor betydelse för att diskutera robustheten i inte i första hand valsystemet utan kanske mer den demokratiska debatten och det demokratiska samtalet framöver. En av dem har vi diskuterat här. Jag har varit mycket tydlig med vad jag tycker om anonyma konton. Och jag återger en hållning som delas av exempelvis statsministern, som frågan var ställd till.

Under året har vi också sett exempel på att våld har drabbat politiska möten. Vi har sett att politiska möten har avbrutits genom aktivism som bygger på att människor ska vara tysta och inte få föra ett öppet, rakt och kritiskt meningsutbyte mellan varandra.

Jag noterar att många åker till USA för att följa amerikanska debatter. Jag tycker att det är bra. Men låt oss kanske också enas om att en hel del av det som kommer därifrån inte är befrämjande för den svenska politiska debatten. Polariseringen i den politiska debatten drivs trots allt inte bara från ett håll.

För egen del ser jag gärna en lägre grad av polarisering och en högre grad av saklig och rak politisk debatt om sakfrågor. Det tror jag är det som över tid kommer att upprätthålla medborgarnas intresse för det demokratiska politiska samtalet och som därmed kommer att vårda det fria, öppna och demokratiska samhället.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.