Fru talman! Om en sak är vi alla här inne överens. Vår gemensamma strävan är att man i Sverige ska kunna leva i säkerhet och trygghet utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är och var man bor. Vid sidan om att ge brottsoffer upprättelse och tillse att rättvisa skipas är detta också vad regeringens kriminalpolitik syftar till. Den har en tydlig brottsförebyggande ambition.
En av många viktiga brottsförebyggande åtgärder är att låsa in högaktiva förbrytare. Det tål att upprepas att den som sitter inlåst inte kan begå brott och inte heller rekrytera unga till organiserad brottslighet. Att fängsla kriminella kan dock liknas vid att släcka bränder. Vi måste självklart också se till att nya bränder inte uppstår.
Vid sidan av satsningar på rättsväsen och straffrättsliga åtgärder behövs således en effektiv social brottsprevention. Det regeringen förtjänstfullt uträttar på detta område beskrivs i strategin som vi debatterar här i dag, Barriärer mot brott.
En verkningsfull politik med rätt åtgärder kräver först och främst en korrekt orsaksanalys. Det kan låta självklart men har länge saknats i svensk politik. Det har genom åren skrivits en enorm flora av strategier, rapporter och förslag om att motverka brottslighet, men försvinnande få av dessa redogör för någon konkret orsaksanalys. Partipolitiska såväl som offentliga dokument inleds ofta med diffusa förklaringar om att brottslighetens orsaker är "komplexa", utan närmare förklaring. Den förra regeringens skrivelse Tillsammans mot brott är ett exempel på detta. Den saknade helt orsaksanalys. Det är ett genomgående mönster - och ett problem.
När orsaksanalyserna är otydliga eller obefintliga blir åtgärderna sällan ändamålsenliga eller effektiva. Detta är en delförklaring till att flera av de brottsproblem vi har i Sverige eskalerat och hittills inte motarbetats framgångsrikt.
Det är mycket positivt att den moderatledda regeringens strategi som nu presenterats är tydlig med vad brottslighetens orsaker är. Den tar sin utgångspunkt i varför individer begår brott. Självklart är svaret mångfasetterat. Flera faktorer påverkar det. Det finns inte heller någon exakt konsensus i forskarvärlden, utan uppfattningarna om vilka faktorer som väger tyngst varierar.
Strategin klargör att den påstådda kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och brott, som länge betraktats som självklar, inte alls är så självklar. Studier visar att detta samband är svagt. Det konstateras i strategin att andra omständigheter har större förklaringsvärden, till exempel föräldrarnas omsorgsförmåga, umgänge med brottsliga kamrater och den enskildes brist på självkontroll. Individens och omgivningens normer, värderingar och attityder framhålls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barriärer mot brott - en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet
Socialister och socialdemokrater vill gärna låta påskina att det som framför allt krävs för att minska brottsligheten är ett högre skattetryck, en större stat och ekonomisk omfördelning. Det fick vi nyss höra exempel på i replikskiftet som ledamoten Ardalan Shekarabi avslutade med att betona välfärdsstaten. Men om ekonomisk omfördelning och offentligt finansierad välfärdsservice hade varit det mest effektiva för att förebygga brott hade Sverige i dag haft världens lägsta brottslighet.
Fru talman! Låt mig fördjupa denna orsaksanalys något och samtidigt reda ut ett vanligt missförstånd. Det påstås ofta att olika omständigheter orsakar brottslighet när de i själva verket endast samvarierar med brottslighet.
Trångboddhet, utländsk bakgrund och låg socioekonomisk status är exempel på sådant som inte sällan påstås just orsaka brottslighet men som egentligen bara korrelerar, det vill säga samvarierar, med brottslighet och inte utgör de egentliga orsakerna. Korrelation är inte kausalitet.
De flesta som bor trångt, är födda i utlandet, har föräldrar som är födda i utlandet, har låg inkomst eller har låg utbildning begår inte några grova brott. Människor begår brott eftersom de väljer att utföra en viss handling.
Det är lyckligtvis sällan en person är direkt tvingad att begå ett brott, och i vårt moderna Sverige händer det i princip aldrig att någon befinner sig i en så svår situation att brott är strikt livsnödvändigt.
En person väljer normalt brott som ett handlingsalternativ bland andra på grund av en specifik motivation, till exempel en frestelse, grupptryck eller provokation. De flesta som lockas eller blir pressade att begå en brottslig handling avstår dock på grund av den egna moralen och de egna värderingarna.
Låt mig ta ett pedagogiskt exempel. Om vi hittar en plånbok med pengar i och ett visitkort kan vi antingen ta pengarna eller lämna tillbaka pengarna. Det enda som avgör om vi gör rätt eller fel är våra egna värderingar.
Somliga kommer att begå brottet, och andra kommer att göra rätt för sig. Det gäller oavsett inkomst, boendesituation, utbildning och om man har passerat en nationsgräns eller inte. Det avgörande är vår moral. Det är alltså inte tillfället som gör tjuven, som det ofta heter, utan tjuven som gör tillfället. Brott är ytterst en omoralisk handling.
Men vi föds inte onda eller goda, utan vi formas under vår uppväxt. Otillräcklig fostran i hemmet och en brottsaktiv kamratkrets är exempel på sådana omständigheter som påverkar vår lagrelevanta moral och förmåga att utöva självkontroll. Det är en typ av faktorer som har en mer kausal påverkan.
Vi behöver en politik och ett samhälle som gör att barn får växa upp tryggt och kärleksfullt och får en inneboende tydlig känsla för rätt och fel och en egen inre motståndskraft mot gängkriminaliteten. Det handlar om en förmåga till självbehärskning, empati och genuin respekt för sina medmänniskor. Det gör stölder såväl som sexualbrott till något otänkbart.
Det handlar inte, som socialisterna och Socialdemokraterna framhåller, bara om resurser. Den svenska skolan har mer pengar per elev än genomsnittet i OECD. I våra mest brottsutsatta områden är skolpengen ännu högre. Det handlar om hur vi bedriver verksamheten och inte främst om hur mycket pengar vi stoppar in i den. Det handlar om att betona föräldraansvaret. Det handlar om konsekvenser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barriärer mot brott - en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet
Fru talman! I linje med denna orsaksanalys stärks och utvecklas nu den sociala brottspreventionen. Regeringens strategi, reformerna och åtgärderna sammanfattas mycket väl i skrivelsens titel, Barriärer mot brott.
Det är tre barriärer, så kallade preventionsnivåer. Den första är ett brett förebyggande arbete. Den andra är att bryta en negativ utveckling tidigt. Den tredje är att kriminella banor som påbörjats måste stoppas.
Fru talman! De allvarliga brottsproblem som Sverige lider av är inte orsakade av någon förbannelse som slumpmässigt drabbat Sverige. De är en konsekvens av en serie politiska misslyckanden. Med rätt politik kan vi rätta till dessa misstag. Det kommer att ta tid, men det går. Denna strategi stakar ut vägen framåt.