Fru talman! Konstitutionsutskottet har behandlat den årliga kommittéberättelsen genom en skrivelse som härmed läggs fram för riksdagen. Det vore kanske smidigt att bara klubba igenom ärendet då ett enigt utskott står bakom det, men jag vill passa på att redogöra en del för betänkandet och samtidigt betona vikten av det svenska utrednings- och kommittéväsendets betydelse. Det utgör, vilket vi också framhåller i ställningstagandet, ett grundläggande värde i svensk förvaltningstradition när det gäller beredning av förslag till lagstiftning och ärenden av annat slag som regeringen lägger fram för riksdagen. Det svenska utredningssystemet är värt att värna, och det behöver framhållas för säkerställande av fortsatt hög kvalitet i lagstiftningsarbetet.
I regeringsförklaringen aktualiserades för övrigt det hela då statsminister Ulf Kristersson framhöll att han avsåg att tillsätta en resurs i Regeringskansliet och Statsrådsberedningen för att snabba på utredningsarbetet. I en frågestund med statsministern tog jag upp frågan om snabbare processer. Det är självklart vällovligt ur många aspekter, men det finns också en risk att snabbheten i sig gör att kvaliteten blir lägre. Statsminister Kristersson betonade dock att kvaliteten ska upprätthållas även om processerna i förekommande fall ska snabbas på. Jag tänker att det inte minst av detta skäl blir en viktig uppgift för riksdagen att följa upp kommitté- och utredningsarbetet - som en del av kvalitetssäkringsarbetet.
I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i de kommittéer som har tillsatts. Alla tillfälliga organ som initierats på grund av regeringsbeslut redovisas också. Det gäller såväl traditionella kommittéer med uppgift att utreda en viss fråga som andra tillfälliga organ som fått bokstavsbeteckning. Med kommittéer avses i detta sammanhang även särskilda utredare. Jag vill betona vikten av parlamentariska kommittéer där företrädare från riksdagens partier ingår. Tillsammans med ledande experter och ämbetsmän skapar det en samhällelig förankring som är till gagn för lagstiftningsprocesserna.
Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, redogörelser för kommittéernas arbete och uppgifter om kostnader för kommittéarbetet, fördelningen mellan kvinnor och män samt sak- och personregister. Under det gångna året tillsattes 91 kommittéer, vilket var tre färre än året innan. Det var 76 kommittéer som avslutades; motsvarande siffra för 2022 var 62. De totala utgifterna för kommittéernas arbete uppgick till drygt 500 miljoner kronor. I summan ingick sådant som utgifter för konsultationer, vilka uppgick till 30 miljoner kronor.
Kommittéberättelse - kommittéernas verk-samhet under 2023
När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män finns en tabell med jämförelser sedan 20 år tillbaka. Enligt tabellen har kvinnor tidigare ofta varit underrepresenterade i gruppen ordförande med mera. På senare år har könsfördelningen dock varit ganska jämn i denna grupp. I gruppen sekreterare och övriga var män underpresenterade 2014-2016. Därefter ökade andelen män under flera år. Under 2020-2023 sjönk dock andelen män i denna grupp och varierade mellan 34 och 38 procent, vilket innebär att männen på nytt anses vara underrepresenterade enligt måttstocken i förarbetena till diskrimineringslagen.
Fru talman! Utskottet noterar att det sammantaget råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier av medverkande inom kommittéväsendet och att andelen kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Som utskottet tidigare uttalat är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper, varför detta kan vara ett område att följa upp framöver.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och att skrivelsen därmed läggs till handlingarna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 12 juni.)
