Interpellationssvar - Artskyddet och skogen - 2024-05-28

Herr talman! Malin Larsson har frågat mig varför någon artskyddsutredning inte har tillsatts ännu och vilka åtgärder jag tänker vidta för att hantera den situation som råder och återställa tryggheten för landets skogsägare.

Som regeringen har meddelat vid flera tillfällen bereds artskyddet för närvarande inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Artskyddsutredningens betänkande (SOU 2021:51) ligger till grund för det arbete som pågår.

Regeringen har i beredningen av Artskyddsutredningens förslag identifierat att det finns behov av ytterligare utredning av dels frågan om nationell fridlysning, dels frågan om ersättning kopplat till artskyddet. Som jag tidigare har meddelat avser regeringen att låta utreda dessa frågor inom Regeringskansliet.

Det pågår ett intensivt arbete i Regeringskansliet när det gäller artskyddet. Regeringen delar bilden av att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna, och vi menar att det är viktigt med ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda samtidigt som det ger ett effektivt artskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack till ministern! Jag och miljö- och klimatministern möttes här i kammarens talarstolar även i november i fjol för att debattera artskyddsfrågan. Redan då var frågan brådskande, och den är än mer brådskande i dag.

När regeringen presenterade den nya skogsutredningen i februari visade det sig att skogsbrukets största problem i dag, det vill säga artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog, inte ens fanns med. Regeringen fick kritik för att man hanterade saker i helt fel ordning från vissa håll. Det handlade just om att man inte tog artskyddsfrågan först utan endast meddelade att den utredningen skulle komma inom kort, liksom att den skulle hanteras av Klimat- och näringslivsdepartementet.

Orsaken till att frågan om artskyddet inte ingick i Skogsutredningens uppdrag var att det var bråttom, sa statsråden då. Bråttom har det varit länge nu, men än i dag har regeringen inte gett något besked om när man kommer att ta itu med den här frågan, som är den viktigaste för landets skogsägare. Man utlovade en utredning, som har lyst med sin frånvaro. Det har även beskeden från regeringen gjort, trots att vi hör vad statsrådet säger här i dag.

Den rättsliga utvecklingen har skapat en situation där artskyddsreglerna nu stoppar fler och fler avverkningar utan att skogsägare är garanterade rätt till ersättning. Detta skapar en stor osäkerhet. Många människor hamnar i kläm och i ekonomiska svårigheter när de inte vet vad som gäller. Det handlar ju om skog som de har brukat utifrån en långsiktig planering och inte får avverka.

Frustrationen kring artskyddet är stor inom skogsnäringen, och den har beskrivits som kaosartad. Man får inte avverka, och man får ingen ersättning. Hur länge ska svenska skogsägare behöva vänta? Vad har regeringen för plan för att hantera den här situationen? När kan vi och framför allt skogsägarna förvänta oss något resultat?

Vi riksdagspolitiker i oppositionen har ställt både interpellationer och frågor, men även kristdemokrater och sverigedemokrater - alltså ledamöter från partier som ingår i regeringsunderlaget - har ställt frågor här i kammaren om när artskyddet ska hanteras. Ovissheten verkar alltså stor även hos partierna i det egna regeringsunderlaget.

Det har nu gått tre månader sedan den skogsutredning där artskyddet inte fanns med presenterades. Vad händer med artskyddsfrågan? Vi frågar, skogsbolagen undrar och skogsägarna vill ha svar. Alla får samma besked: Det är bråttom. Mer information kommer att presenteras inom kort. Det är på gång. Det kommer att ske skyndsamt.

Då blir frågan: Vad betyder alla dessa tidsuttryck för regeringen? När kan vi egentligen vänta oss besked?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har jobbat med skogsfrågor i åtta år. I svaret från Romina Pourmokhtari nämndes ordet ersättning, och ersättningsfrågan är ju helt central. I den så kallade Änokdomen kom man fram till att en skogsägare som nekats avverkningstillstånd har rätt till en ersättning på 125 procent.

Denna regering, bestående av partier som säger sig värna äganderätten, tar dock tillbaka med andra handen. Skattemyndigheten har genom en praxisändring beslutat att hela ersättningen ska beskattas. I stället för beskattning på 25 procent av ersättningen får man nu beskattning på 125 procent av ersättningen. Det gör att en enskild skogsägare kan beskattas på 70 procent av den ersättning som den har fått och som den från början inte ville ha, eftersom skogsägaren egentligen ville avverka på sin mark.

Den här regeringen har inte gjort någonting åt detta; det är ju det som är anmärkningsvärt. En regering som säger sig hävda äganderätten till marken tar med andra handen tillbaka det som skulle beskattas och det som skogsägarna var lovade. Det finns en mängd skogsägare i Västerbotten som har fått avverkningsrestriktioner och som skulle ha fått ersättning. Nu tar staten tillbaka det man har gett.

Det råder minst sagt stor frustration bland de skogsägare som nu drabbas. Skogsägare undrar om de ska söka avverkningstillstånd eller inte. Går det ens att lita på någonting denna regering säger? Man ger med ena handen och tar skyndsamt tillbaka med andra handen. Det är ytterst beklagligt.

Herr talman! Från regeringens sida har vi påbörjat ett arbete med skogspolitiken. Detta är i alla fall jag väldigt glad över att vi har gjort. Jag och Liberalerna ser ett behov av att göra en översyn av den nationella skogspolitiken givet den utveckling som har skett sedan den senaste skogspolitiska reformen kom 1993. Det har, inte minst på EU-nivå, skett en himla massa i skogsfrågorna som påverkar hur svensk skogsindustri utvecklas och hur vi värnar den skogsmark vi har.

Vi ser skogen som en strategisk resurs för ett robust Sverige samt för jobb och tillväxt. Vi ser också att den svenska skogspolitiken, som bygger på de jämställda målen gällande produktion och miljö, är någonting att värna. Avvägningen mellan produktion och naturvård skapar en god grund för det fortsatta genomförandet av skogspolitiken.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska göra en översyn. Man ska överväga åtgärder för ett långsiktigt och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. I uppdraget ingår även att ge förslag för en effektiv, enkel och välfungerande tillsyn av skogsbruket och ett effektivare miljömålsarbete i skogen.

Syftet med denna utredning, herr talman, är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, en ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att man fullt ut ska kunna bidra till klimatomställningen och den svenska tillväxten på de många sätt man kan göra detta.

Regeringen delar uppfattningen att det finns problem med artskyddsreglerna och tillämpningen av dem. Det finns en otydlighet när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogsbruk som resulterar i en oro och osäkerhet hos markägarna. Denna regering vill se till att den oro och osäkerhet som finns försvinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också en otydlighet om när ersättning ska betalas till markägare. Jag ska inte gå in på de skatterelaterade frågorna, herr talman, för detta är självfallet någonting som dagens interpellation inte handlar om. Denna otydlighet är dock väldigt bred. Den är ett särskilt problem eftersom regeringen, i linje med förvaltarskapstanken, ser ett behov av att värna de aktiva och engagerade skogsägare vi har i Sverige. De är helt avgörande för att stärka ekosystemen i skogen och för att ta till vara skogen som en kolsänka och en faktor som bidrar till förnybar råvara. En negativ utveckling för biologisk mångfald är inte någonting som vi kommer att kunna vända utan engagemang från olika markägare.

På Regeringskansliet pågår just nu ett intensivt arbete med att analysera artskyddsutredningens betänkande. Där finns det synpunkter som har lämnats av remissinstanserna och som vi för en god dialog om. Det finns även en dom från Högsta domstolen, som kom våren 2023, om ersättning för nekad avverkningsanmälan på grund av att artskyddet är relevant för arbetet. Detta är någonting som regeringen tittar på.

Som jag tidigare nämnt har vi från regeringen meddelat att vi kommer att låta utreda vissa frågor om artskyddet inom Regeringskansliet. Detta är således ingenting som kräver tillsättning av en utredning, även om vissa delar kommer att utredas. Det här jobbet ska göras ordentligt. Vi vill föreslå regler som fungerar på långt sikt, och då tar det lite tid.

Herr talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaren. Utifrån tidigare utlovad hantering och snabbhet hade jag dock både hoppats och trott att vi inte skulle behöva fortsätta att debattera artskyddet och att statsrådet skulle ha presenterat någonting till i dag. Då hade jag kanske dragit tillbaka den här interpellationen.

Men så blev det tyvärr inte. Våra skogsägare fortsätter att leva i ovisshet, och oron fortsätter att gnaga. Vad ska hända med min skog? Kommer jag att få ta del av dess värde? Kommer vi att ha råd att göra generationsskifte av gården? Det är sådana frågor många skogsägare grubblar över. I dag väntar Sveriges 300 000 skogsägare otåligt på att regeringens utlovade utredning om artskyddsförordningen och ersättningen till skogsägare ska komma igång.

Jag kommer själv från Västernorrland, där skogsnäringen alltid har varit - och fortfarande är - särskilt betydelsefull. Exemplen på drabbade skogsägare har varit många, och fler blir de i väntan på att regeringen ska agera.

Ett exempel hemifrån Västernorrland som P4 Västernorrland tidigare berättat om är bröderna i Resele som fått avslag på sin avverkningsanmälan eftersom det finns spår av den rödlistade tretåiga hackspetten.

En annan nyligen drabbad är en mjölkbonde utanför Sundsvall. Han bedriver mjölkproduktion och är skogsägare. Skogsbruket är en viktig del för företagets helhet. En planerad avverkning blev stoppad med hot om vite på drygt 600 000 efter att knärot hittats i hans område. Nu har bonden fått lägga fram förslaget att undanta 30 procent av avverkningen. Dessa 30 procent ska undantas från brukande eftersom knärot är en orkidé och alla orkidéer är fridlysta i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare har intrångsbegränsningen inneburit att skogsägaren får acceptera upp till 10 procents hänsyn utan att få ersättning. Artskyddsförordningen sätter denna praxis ur spel, och skogsägaren kan åläggas att ta väsentligt större hänsyn eller helt avstå avverkning utan att vara garanterad ersättning.

I vår del av landet är jordbruk och skogsbruk nära sammankopplade, och fallet med bonden, precis som fallet med familjen i Jämtland som diskuterades tidigare, visar att även livsmedelsproduktionen och den därtill kopplade biologiska mångfald som upprätthålls av de betande djuren, påverkas av oklarheterna i artskyddsförordningen.

Det sista exemplet jag tänkte ta upp gäller ett par i Sollefteå som skulle avverka 20 hektar gammal skog. Men det blev stopp även där. Anledningen var att större barkplattbagge hade identifierats hos grannen. Men ingen visste om den fanns på parets mark, och ingen ersättning skulle betalas ut. Förutom ett förbud mot att bruka skogen, med tillhörande inkomstbortfall, sattes det upp ett vite på 100 000 kronor om de ändå gjorde inverkan på skogen.

Så här kan vi inte ha det. Regeringen måste omedelbart åtgärda artskyddsförordningen. Kommer skogsägarna att kunna få besked före sommaren, eller kommer regeringen att fortsätta att dröja med sitt svar?

Herr talman! Som jag sa tidigare går jag inte in på artskyddet utan på ersättningsfrågan.

Är det rimligt att statens myndighet Skatteverket omtolkar tidigare praxis så att en skogsägare som blivit nekad avverkning på den fastighet han köpt för 2 miljoner, och därför har rätt till 125 procent, utifrån de nya regelverken beskattas med 65 eller 70 procent, det vill säga en skatt på drygt 1,165 miljoner kronor? Han står då kvar med drygt 800 000 plus en fastighet som är värdelös på grund av avverkningsrestriktioner. Han har köpt en fastighet, fått en ersättning och står kvar med en skuld. Det är fullständigt orimligt. Hade samma fastighet blivit ett naturreservat hade skatten blivit 135 000, och han hade stått kvar med 2,325 miljoner. Det är en helt annan situation. Men vi har ett antal fastighetsägare runt om i landet som i stället för att få ersättning står med en skuld, och vi har en regering som säger sig värna äganderätten. Det, herr talman, är helt absurt.

Herr talman! Jag delar helt Malin Larssons bild. Detta kan inte vänta, utan vi måste lösa detta problem fort. Vi kan inte plåga svenska skogsägare på det sätt vi gör med artskyddet som ursäkt. Vi måste se över artskyddet och förbättra sättet vi hanterar frågor om artskydd i Sverige. Vi vet ju att det är aktiva och engagerade skogsägare som kan hjälpa oss att värna de arter vi har i Sverige.

Just därför är det så frustrerande att detta arbete tar tid, inte minst eftersom riksdagen redan 2018 sa att artskyddsförordningen skulle ses över. Detta arbete kunde alltså ha avslutats av den tidigare regeringen, men det misslyckades man med. Därför behöver vår regering ta vid och göra det vi kan för att lösa frågan så raskt som möjligt.

Vi behöver se till att Sverige har ett ordentligt artskydd och lever upp till det vi har gått med på i EU så att EU-kommissionen inte straffar oss för att vi inte på ett tillräckligt bra sätt arbetar med biologisk mångfald. Vi måste hitta ett sätt att utföra detta arbete som inte straffar Sveriges fantastiskt engagerade och skickliga skogsägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt budskap till alla dem som är bekymrade över den stora osäkerhet som råder är att jag beklagar att frågan varit olöst sedan 2018. Regeringen tar den på stort allvar och gör allt vi kan för att lösa frågan. Vi kommer att göra en ordentlig översyn av artskyddslagstiftningen så att regelverket blir effektivt och kan hanteras på ett rättssäkert sätt. Det handlar inte minst om att hantera det på ett rättssäkert och legitimt sätt gentemot de markägare som har rätt till ersättning.

Vi har ett omfattande underlag att utgå från. Det är 147 instanser som har lämnat in synpunkter, och alla dessa synpunkter ska tas om hand. Det har dessutom utvecklats en rättspraxis i frågan, som också behöver hanteras i samband med detta arbete. Vi kommer att utreda frågan om nationell fridlysning och ersättning kopplat till artskyddet.

Mitt budskap till markägarna är att regeringen anser att de ska få kompensation för inskränkningar i äganderätten. En liberal borgerlig regering slår givetvis vakt om äganderätten. Vi beklagar att arbetet med artskyddet tar tid, vi beklagar att arbetet inte skedde redan 2018 när riksdagen konstaterade att det krävdes och vi gör allt vi kan för att hantera frågan på bästa möjliga sätt.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för en viktig interpellationsdebatt. Jag tycker dock att det är lite tråkigt att statsrådet helst inte vill ta ansvar utan skyller på dem som styrde 2018. Det viktiga nu är att den ansvariga regeringen, där statsrådet ingår, tar sitt ansvar och gör det man kan och att politiken snarast tar ett övergripande ansvar för hela frågan. Alla har ju redan väntat alldeles för länge. Helheten måste ses över så att alla frågetecken rätas ut och så att inget lämnas utan hantering och riskerar att ställa till det för skogsägare även fortsättningsvis. Jag tänker bland annat på fågeldirektivet, där man kan skydda fåglars livsmiljöer med områdesskydd i stället för artskyddsförbud. Kommer det att ingå i regeringens utredning?

För tre månader sedan sa man att frågan brådskade och därför ingick den inte i regeringens skogsutredning. För en månad sedan sa statsrådet på frågestunden att mer information kommer att presenteras inom kort. Statsrådet Kullgren sa på frågestunden den 16 maj att regeringen inte har satt ned foten än när det gäller exakt vilken form det blir, att arbetet med att ta fram direktiv pågår och att det kommer att komma en utredning som hanterar dessa frågor. I dagens interpellationssvar säger statsrådet att regeringen avser att låta utreda dessa frågor inom Regeringskansliet. Men var kan vi ta del av direktiven Kullgren nämnde, och kommer regeringen att remittera de förslag man kommer fram till?

Herr talman! Jag redogjorde för att vi kommer att se över artskyddet redan när vi presenterade regeringens skogsutredning. Självfallet ställdes då frågor om artskyddet, och vi redogjorde för hur regeringen avser att hantera denna fråga. Som jag tidigare har nämnt vill regeringen göra en ordentlig översyn av artskyddslagstiftningen så att regelverket blir rättssäkert och man undviker de problem som dyker upp nu. Vi har ett omfattande underlag i ett artskyddsutredningsbetänkande och i de remissvar från 147 instanser vars synpunkter hanteras. Dessutom har det utvecklats en rättspraxis i dessa frågor, och det behöver också tas i beaktande i det arbete som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också aviserat att vi kommer att utreda frågan om nationell fridlysning och frågan om ersättning kopplad till artskyddet och att vi kommer att återkomma i dessa frågor men att andra delar hanteras inom Regeringskansliet i en utredning som kommer att gå att hantera snabbare.

Herr talman! Det är frustrerande även för mig att ens behöva referera till den tidigare regeringen, men när ledamöterna tar till överord om den fruktansvärt långa tid det tar för regeringen att leverera i denna fråga blir det ganska relevant att nämna att den tidigare regeringen inte lyckades under en hel mandatperiod.

Vi kommer att utföra arbetet så effektivt det bara går. Det får inte bli ett blekt resultat, för svenska skogsägare har väntat länge nog på att få ordentliga besked i frågan - och dessa besked avser denna liberala borgerliga regering att leverera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.