Interpellationssvar - Inglasning av balkonger - 2024-04-19

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om dels när jag och regeringen avser att återkomma med förslag om regellättnader för byggande, inklusive avreglering av bygglovet, vid inglasning av balkong, dels om jag kommer att verka för att regeringen vidtar åtgärder för att utvidga rotavdraget till att även inkludera inglasning av balkong, med målet att ge lägenhetsinnehavare samma ekonomiska förutsättningar som villaägare och skapa fler arbetstillfällen i byggbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att skapa fler arbetstillfällen inom byggbranschen och främja sysselsättningen inom byggsektorn så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder har regeringen nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Frågor om utvidgning av rotavdraget utöver de förbättringar som regeringen redan har föreslagit i propositionen till riksdagen bör i första hand finansministern svara på. Jag vill dock betona att regeringen arbetar med att främja verksamhet och sysselsättning inom byggsektorn nu när många företag i branschen upplever att de har det tufft ekonomiskt.

Regeringen har vidtagit fler åtgärder för att ge incitament till ökat byggande. Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska se över reglerna om ändring av presumtionshyror i syfte att säkerställa ett väl fungerande presumtionshyressystem som ger goda förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Stimulansåtgärder till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus och omvandling från lokaler till bostäder har beslutats, och nyligen har en bokstavsutredare fått i uppdrag att verka för att få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter genom avyttring av statlig mark till landets kommuner.

Bygglovsutredningen har i betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) lämnat förslag som syftar till att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov med mera, som samtidigt säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bland annat bostäder.

Som Alireza Akhondi konstaterar lämnar inte utredningen några särskilda förslag eller gör några särskilda överväganden om just inglasning av balkonger, men förslagen i betänkandet kan ändå omfatta inglasning av balkonger. De ändringar som föreslås skulle sammantaget innebära att färre åtgärder kräver bygglov och ge en ökad frihet för fastighetsägaren att välja på vilket sätt till exempel en tillbyggnad ska ske.

Betänkandet har remitterats, och regeringen överväger nu förslagen utifrån de synpunkter som remissinstanserna har lämnat. Regeringens avsikt är att en proposition ska lämnas till riksdagen under 2025.

Fru talman! Eftersom jag fick en del gliringar för interpellationens rubrik i Altinget i går tänker jag börja med att konstatera att jag älskar balkonger.

Skämt åsido - jag tror att detta är en vardagsnära fråga som berör fler människor än man tror. Detta med balkonger är faktiskt underskattat, i synnerhet i stora städer. Jag tror att ganska många människor skulle vilja kunna förlänga sommaren och avnjuta en middag med dem de tycker om och så.

Jag kan utifrån statsrådets svar konstatera att statsrådet återigen duckar när det gäller att redovisa en tidsram för hanteringen av frågan. Jag kan se att statsrådet hänvisar till en proposition som är tänkt att läggas fram under 2025. Jag ska börja med att ställa en konkret fråga: När under 2025? Pratar vi om vår- eller höstterminen? Det skulle jag faktiskt vilja få klarlagt.

Dessutom menar statsrådet att min fråga om rotavdraget borde ställas till finansministern. Jag tänker dock att en regering ju fattar beslut kollektivt och att statsrådet faktiskt kan driva denna fråga. Det är ingen jättesvår fråga att driva och få gehör för. Det kostar inte mer pengar i statsbudgeten, utan detta är en fråga av teknisk karaktär.

Vi ser fram emot att få ta del av hela Bygglovsutredningen. Detta är frågor som jag tror kommer att kunna ge en bra effekt för ett ökat bostadsbyggande. Samtidigt kan vi konstatera att hela finansieringsfrågan, som i mångt och mycket är det som avgör om ett bostadsprojekt blir av eller inte, inte adresseras någonstans, varken i budgeten eller i de utredningar som regeringen säger sig genomföra - annat än i den utredning som handlar om det skärpta amorteringskravet. Jag kan vidgå att man tittar på just den lilla delen. I övrigt verkar finansieringsfrågorna vara helt borta från agendan.

Jag skulle avslutningsvis vilja lyfta krisen i bostadssektorn. Vi har ju diskuterat dessa frågor ett flertal gånger, och jag har all respekt för att statsrådet jobbar på i Regeringskansliet. Men min frustration blir inte mindre. Det känns som att vi kollegor i civilutskottet rätt ofta skriker. Statsrådet är här rätt ofta för att svara på frågor, men varje gång kan man konstatera att frågan om tidsplan lämnas obesvarad. Jag vill avslutningsvis passa på att fråga en gång till: När tror man att vi kommer att få se dessa propositioner på riksdagens bord?

Fru talman! Jag tackar för engagemanget i denna fråga. Rubriken är: Inglasning av balkonger. Men detta rymmer ett bredare perspektiv än så, även om jag håller med ledamoten om att man inte ska förringa människors vilja att ha balkong. Krångliga regelverk hämmar bostadsmarknaden. Regeringen vill därför genomföra omfattande regelförenklingar. Kraven på bygglov borde kunna minska, och i ett bredare perspektiv behöver tillståndsprocesser kortas och bli effektivare och mer förutsägbara.

När det gäller betänkandet har det remitterats. Det bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag hör, förstår och har stor respekt för att ledamoten vill ha en mer specifik tidsplan för när propositionen väntas lämnas till riksdagen. Jag har i dag inte något mer specifikt besked att ge annat än att vi avser att lämna den under 2025.

Det är ett omfattande betänkande. Det kräver många avvägningar. Efter att utredningen överlämnade sitt betänkande har riksdagen tillkännagett för regeringen att regeringen inte bör gå vidare med vissa av utredningens förslag, bland annat de som gäller bygglovsplikten för bygglovsbefriade komplementbostäder.

En promemoria med kompletterande beredningsunderlag, där det föreslås att kravet på anmälan för bland annat komplementbostad ska tas bort, har tagits fram och remitterats. Det har varit en process. Det är förstås angeläget att detta går så snabbt som möjligt men också att det blir ett bra underlag som riksdagen så småningom kan fatta ett beslut utifrån. Regeringen avser att lämna propositionen till riksdagen 2025.

Bygglovsutredningen lämnar inga förslag och gör heller inga särskilda överväganden som rör den preciserade åtgärden: inglasning av balkonger. Men som jag sa finns det förslag som kan omfatta en sådan åtgärd i fråga om krav på bygglov och i fråga om möjlighet till avvikelse från en detaljplansbestämmelse. Bland annat föreslås att kravet på bygglov för fasadändring ska begränsas. Det föreslås också att större tillbyggnader ska få genomföras utan krav på bygglov. Sådana tillbyggnader föreslås, till skillnad från i dag, också i vissa fall få uppföras på flerbostadshus.

Förslagen innebär sammantaget att ett lägre antal åtgärder kommer att omfattas av krav på bygglov. De ger också en ökad frihet för fastighetsägarna att välja på vilket sätt till exempel en tillbyggnad ska ske.

När det gäller innebörden av förslagen för specifika åtgärder - inglasning av balkong, inglasning av veranda, tillbyggnad i form av uterum och så vidare - kan vägledning behöva ges av Boverket för att underlätta för enskilda fastighetsägare att förstå.

Fru talman! Jag ser fram emot att återkomma till detta. Jag kan också kommentera det ledamoten frågar kring finansieringsproblemen. Detta är den stora delen i fråga om den dramatiska nedgången i bostadsbyggandet. Det handlar om den osäkerhet som finns och om att det är ökade produktions- och finansieringskostnader till följd av inflationen. Därför är det fortfarande hörnstenen i att få en bättre fungerande bostadsmarknad att få ned inflationen och hålla den på en låg nivå. Det kommer att innebära att räntor kan sänkas. Vi ser ljusningar nu. Förhoppningsvis håller det i sig, men vi kan inte ropa: Faran är över. Men då går arbetet över till mer konjunkturåtgärder så att man kan få en bättre funktion i byggandet.

Makrotillsynsåtgärderna, som ledamoten nämner, med amorteringskrav och även bolånetak är sådana saker som regeringen redan har tillsatt utredning kring. Regeringen ser fram emot att senare få ta emot detta och att därmed kunna agera.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har tre saker som jag skulle vilja lyfta.

Det första är att jag vill ge statsrådet ett tydligt exempel på vad konstigheterna när det kommer till inglasning av balkonger kan få för konsekvenser. Vi har två precis likadana lägenheter i Nacka. Ena grannen får möjlighet att glasa in. Den andra grannen får inte det, för regelverket har då tolkats av Nacka kommun på det sättet att man tittar på fastighetens totala, så att säga, anspråk på detaljplanen. Detta innebär att två grannar i samma fastighet kan få två olika besked när det kommer till inglasning. Det kan inte vara rimligt på något plan.

Man kan också konstatera att tillämpningen av regelverket skiljer sig mellan olika kommuner. Stockholms kommun gör sin bedömning. Nacka kommun gör en annan bedömning. Danderyds kommun kan göra en tredje bedömning. Vi kan inte ha en lagstiftning som blir föremål för olika typer av bedömningar på detta sätt.

Det andra gäller kostnadsaspekten. Även om vi får ned själva regelkrånglet kring vissa saker finns det en kostnadsaspekt som driver på och som ökar eller minskar incitamenten för att göra denna typ av åtgärder.

Jag blev själv nyligen varse att kostnaden för en bygganmälan och kostnaden för bygglov inte skiljer sig åt i Danderyds kommun. Okej, man slipper ansöka om bygglov, men kostnaden är exakt densamma. Och enligt handläggaren var det ingen tidsskillnad, ska jag ärligt säga.

Kostnadsaspekten kring de saker som vi gör måste också vara vägledande, så att man kommer ifrån situationen där väldigt många aktörer vill ta del av kakan. Ska vi få till fler bostäder måste kostnadsmassan ned på alla sätt som det bara går.

Fru talman! Det tredje gäller rotavdraget, som jag nämnde. Jag vill ändå vädja till Andreas Carlson om att han ska prata med Elisabeth Svantesson. Jag förstår och vet av erfarenhet att finansministrar är snåla, och så ska det vara. Men detta kostar inte mer pengar, utan det handlar om en teknikalitet som borde gå att adressera rätt fort. Jag skulle vilja höra om statsrådet tar emot den ödmjuka vädjan om att han ska prata med sin kollega i regeringen.

Fru talman! Jag pratade redan tidigare om krångliga regelverk som ställer till det. Det finns, som i det fall som ledamoten lyfte fram, exempel på att det skiljer sig åt i fråga om tillämpning. Det är på ett sätt inte något nytt. Trots att det enligt lag är förbud mot särkrav finns det vad man skulle kunna kalla för olika särkrav i olika kommuner.

Man ska ha respekt för det kommunala planmonopolet, men jag tror också att det är viktigt att det är transparent, att det är likabehandling och att man i olika kommuner kan ha ungefär samma tillämpning. Det var därför som jag sa det jag sa när det gäller innebörden av förslagen för specifika åtgärder - vi pratar här om balkonger men även om verandor och tillbyggnad. Jag ser att en vägledning kan behöva tas fram av Boverket för att underlätta för enskilda fastighetsägare att förstå detta. Den ska givetvis också vara ett stöd till kommunerna i fråga om detta.

Jag tackar för det tydliga exempel som ledamoten tog upp här i debatten. Jag ser ingen anledning att i detalj kommentera det, men jag tackar för det.

Kostnadsaspekten är förstås alltid en viktig aspekt att ha med. Det är viktigt att underlätta, att regelförenkla och att se hur man får ett bättre och enklare förfarande för den enskilde. Det innebär förstås också att man tar med kostnadsdelen.

Jag välkomnar alltid en ödmjuk vädjan. En sådan kan ingen vara emot; jag tackar för detta.

Jag talar ganska ofta med finansministern. Exakt vad vi pratar om kanske vi inte ska gå in på här i alla delar, men vi har ett gott och nära samarbete. Vi är en samarbetsregering. Vi har också, som jag har berättat i riksdagen tidigare, en statssekreterargrupp med olika statssekreterare till olika ministrar, och jag träffar förstås också mina ministerkollegor. Bostadspolitiken finns ju inte bara inom bostadsministerns ansvarsområde utan även inom andra ministrars beredningsområden, vilket ger desto större anledning att ha en god samverkan och ett gott samarbetsklimat så att man har en gemensam lägesbild, inte minst i den tuffa situation som nu råder på bostadsmarknaden.

Jag tar emot budskapet. Jag ger inga löften gällande vad jag lyfter med olika ministrar; så brukar jag inte jobba här i kammaren. Men jag uppskattar anslaget och tonen.

Fru talman! Varmt tack, Andreas Carlson! Jag tror inte heller att man kommer längre genom att använda överord eller peka finger. Jag tror att det finns ganska många frågor som man skulle kunna lösa ut med ödmjukhet från bägge parter, inte främst till gagn för oss som står här och debatterar utan för de människor som faktiskt sitter och funderar på om de ska göra en viss åtgärd på sin fastighet och undrar vad det kostar, hur lång tid det tar och så vidare.

Jag tror också på många bäckar små, Andreas Carlson. Precis som vi konstaterade i vår förra debatt är vissa saker tidskrävande. Vi har en konstitutionell ordning där man kan ifrågasätta om Axel Oxenstiernas ritningar från 1600-talet är adekvata för dagens Sverige. Det kan vara en separat diskussion och debatt.

Det är som det är nu. Men jag hoppas, och jag hör, att statsrådet är villigt att ta med sig både lite större och mindre frågor och göra sitt bästa för att se till att vi löser ut dessa samhällsfrågor hur små de än må låta.

Tack, statsrådet!

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Alireza Akhondi för här debatten, för anslaget och för det ödmjuka förhållningssätt som ledamoten ger uttryck för men också det konkreta. Det är ju inte defensivt bara för att man har en god ton i en debatt. Tvärtom är det konstruktivt och någonting som förstås stämmer till eftertanke för alla som ägnar sig åt politik och även i andra sammanhang.

Låt oss fortsätta att hålla dialogen levande kring Axel Oxenstierna, förvaltningsmodeller och annat. Det går säkert att snabba på i flera delar. Att få effektivare processer är sådant som vi jobbar med nu, och det som vi har diskuterat i dag, fru talman, kring bygglov och förenklingar är någonting som jag ser fram emot att återkomma till. En god dialog är någonting jag uppskattar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.