Herr talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under en längre tid.
I dag möter vi tre parallella huvudsakliga hot mot vår inre säkerhet: terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet.
I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala, från ett förhöjt hot till ett högt hot. Bakgrunden var det kraftigt försämrade säkerhetsläget och bedömningen att hotet kommer att bestå under en längre tid.
Terrorism har i modern tid utövats med många olika syften och med olika tillvägagångssätt - allt från flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon dödar civila urskillningslöst.
Under 1970- och 80-talen stod exempelvis separatistiska grupper som IRA i Storbritannien och Eta i Spanien för ett stort antal attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts såväl i Europa som globalt av individer eller grupper med koppling till våldsbejakande islamism. Vi har också upplevt ett antal allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till våldsbejakande högerextremism.
Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld och förstörelse för att därigenom injaga rädsla och försöka tvinga fram politiska förändringar. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att de råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.
Herr talman! Sverige ska präglas av öppenhet, goda värderingar, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot eller våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt, demokratiskt samhälle.
Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge eftersatt, vilket vi moderater i många år har kritiserat. Under senare år har dock viktiga steg tagits.
Efter många års väntan trädde den nya terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft, vilket ökade möjligheten att hålla personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet i förvar och under uppsikt.
Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade samtidigt att flera problem kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var för milda.
För knappt ett år sedan kriminaliserades också deltagande i terroristorganisation. Det innebär att Sverige har en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet, men arbetet med att ytterligare stärka skyddet fortgår.
Terrorhotet varierar som sagt över tid i fråga om både aktörer och intensitet, men det har varit ständigt närvarande i Sverige och vår omvärld under de senaste decennierna. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi mot våldsbejakande extre-mism och terrorism - förebygga, förhindra, skydda och hantera
Herr talman! Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet.
Den första nationella strategin mot terrorism togs fram redan 2008. Den har därefter förnyats 2012 och 2015. Men sedan dess har hotet från våldsbejakande extremism och terrorism blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Det finns nu ett bredare hot mot Sverige som syftar till att urholka förtroendet för samhället och dess institutioner och i förlängningen försvaga vår demokrati.
I samband med Folk och Försvar i Sälen tidigare i år presenterade regeringen därför en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Det är den skrivelsen från regeringen som vi nu debatterar.
Arbetet är inte avslutat i och med att regeringen har antagit en strategi. Arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism tar snarare ytterligare fart.
Regeringen har gett Center mot våldsbejakande extremism vid Brå samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i uppdrag att vidta åtgärder för att införliva strategin i sina verksamheter. Regeringen har också gett Center mot våldsbejakande extremism i uppdrag att utveckla samordningen mellan den nationella, regionala och lokala nivån.
Det kan också vara värt att notera att skrivelsen som vi nu debatterar är just en strategi och som sådan ska vara tillräckligt omfattande och konkret för att ge en tydlig inriktning för Sveriges samlade arbete mot våldsbejakande extremism och terrorism. Men det måste också lämnas utrymme för regeringen och de ansvariga myndigheterna att i olika sammanhang kunna konkretisera och utveckla arbetet vidare.
Arbetet ska utgå från fyra strategiska områden: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, att skydda samhällets människor och funktioner och slutligen att hantera situationen under och efter ett attentat.
Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism behöver integreras i det generella brottsförebyggande arbetet, där en rad aktörer har ansvar för att utveckla insatser på nationell, regional och lokal nivå. Kommunerna har genom sitt brottsförebyggande ansvar och med de verksamheter de bedriver nära medborgarna en viktig roll i detta arbete.
Det handlar om att skola, socialtjänst och polis ska stärka sin samverkan och utöka de tidiga insatserna för att minska radikalisering och rekrytering av barn till extremistmiljöer. För att skapa förutsättningar för detta behöver nationella myndigheter ge bättre stöd till lokalt yrkesverksamma i form av information om lägesbilder och kunskap och vägledning om insatser i det förebyggande arbetet. Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska utveckla och kvalitetssäkra stöd och vägledning för insatser till avhoppare från extremistmiljöer.
Det har under senare år kommit flera rapporter om hur offentliga medel fördelas till verksamheter med koppling till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer genom till exempel studieförbund, föreningar eller företag. Det är något som inte ska få förekomma i Sverige. Det pågår därför ett arbete med att stärka kontrollfunktionerna för att kunna stoppa denna typ av utbetalningar. Regeringen avser också att tillsätta en utredning om förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer med kopplingar till islamism och extremism.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi mot våldsbejakande extre-mism och terrorism - förebygga, förhindra, skydda och hantera
I arbetet med att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott handlar det om att stärka arbetet för att stoppa finansiering av terrorism, minska tillgången till vapen och snabbare kunna upptäcka personer som utgör säkerhetshot för att förhindra attentat.
Rådet och parlamentet har nyligen kommit överens om ett nytt lagstiftningspaket på EU-nivå mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det finns också en pågående utredning om detta i Sverige som snart ska överlämnas till regeringen. Regeringen har även vidtagit åtgärder för att skärpa regelverket kring växlingskontor och göra växlingskontor och pengaöverföringar tillståndspliktiga, vilket i praktiken kommer att förbjuda det hawalasystem som i stor utsträckning används för de kriminella nätverkens penningflöden men också för finansiering av terrorism.
Vi ser hur kriminella kan ha förankring inom både grov organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Det är särskilt farligt med tanke på den stora tillgången till vapen i den kriminella miljön. Den moderatledda regeringens arbete med att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten har därför stor betydelse för att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism.
En central del i arbetet för att förhindra attentat är att upptäcka personer som utgör säkerhetshot mot Sverige. Det handlar då både om personer som redan befinner sig i Sverige och om att förhindra att personer som utgör säkerhetshot tar sig in i Sverige.
Arbetet med att skydda samhällets funktioner mot våldsbejakande extremism och terrorism syftar till att minska sårbarheten i samhället, bland annat genom olika säkerhetshöjande åtgärder.
Slutligen behandlar strategin också hur samhället ska hantera situationen under och efter ett attentat. Även om ambitionen med denna strategi är att förebygga, förhindra och skydda samhället mot attentat är det också nödvändigt att det finns en beredskap att hantera fullbordade terrordåd.
Beredskap finns bara om de som förväntas agera också har övat på olika scenarier. Det är därför av avgörande betydelse att personal från räddningstjänsten, polisen och hälso- och sjukvården genomför gemensamma utbildningar och tränar tillsammans för att förbättra förmågan att hantera det som inte ska hända.
Förhoppningen är att strategin kan medverka till att kraften i hela vårt samhälle kan mobiliseras - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt - för att effektivt bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism.
Med det vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)