Arbetsplenum - Militära frågor - 2024-04-11

Fru talman och ärade ledamöter! Blommorna har nu slagit ut längs frontlinjen i Ukraina. På det tredje året efter den andra vintern har nu våren anlänt till ett land där kriget rasat alldeles för länge. Angreppet mot ett fredligt land som sökt sitt oberoende och sin europeiska identitet är ett angrepp på oss alla. Sverige och våra allierade kommer att fortsätta att stödja Ukraina till seger, politiskt, ekonomiskt och militärt.

Våra allierade, ja. Vi har ju nu sådana inom ramen för vårt medlemskap i Nato. I en historiskt snabb process - för det var den faktiskt om man jämför med andra anslutningsprocesser - blev Sverige för drygt en månad sedan fullvärdig medlem i Nato. Då begravdes allianslösheten i landet, saknad av få. Efter en intellektuell och geopolitisk islossning är Sverige för första gången på många hundratals år omringat av allierade.

När kammaren nu debatterar försvarsutskottets betänkande 4, ett motionsbetänkande om militära frågor, känns frontlinjerna ganska långt bort. Visst kan det kännas främmande att frågor om geopolitisk överlevnad, att det västliga demokratiska levnadssättet slåss för sin överlevnad i orter som Charkiv och Cherson, i betänkandet brutits ned till för oss ganska dagsaktuella ställningstaganden om miljöutsläpp i Vättern och statlig myndighetssamverkan i brottsförebyggande syfte. Men allt hänger ihop. Från Vättern till Charkiv är det närmare 1 700 kilometer, men frågorna i dagens betänkande tecknar en linje mellan vad försvaret av Sverige och försvaret av Europa egentligen handlar om.

Fru talman! En soldat i Sverige måste öva för att vara redo för strid. Då behövs vapensystem och fordon byggda av en försvarsindustri som vårt land är stolt över. Det behövs personlig materiel, regnställ och kängor, som ju alltför ofta har saknats när soldaterna ska lösa sina uppgifter på våra förband. Soldaterna och de civilanställda i Försvarsmakten ska ju rekryteras eller pliktas in och utbildas av befäl som måste ha löner de kan leva på och karriärmöjligheter framåt.

Soldater måste få öva för att vara redo för det värsta, med skarp ammunition i fält men också i bebyggelse och på småorter. För de boende där blir det då påtagligt att Försvarsmakten accelererar sin verksamhet i ett farligt omvärldsläge. Övningsverksamheten kan betyda smärre förändringar i miljön genom utsläpp men får aldrig riskera det civila försvarets ansvar att exempelvis försörja vårt land med rent dricksvatten. Det är livsviktigt vid en avspärrningssituation.

Allt hänger ihop, och alla har en roll i vårt totalförsvar. De militära frågorna är breda och djupa.

Fru talman! Det pågår en historisk uppbyggnad av vårt försvar. Garnisonsorterna blir fler i takt med att fler unga killar och tjejer rycker in för att göra sin plikt för vår demokrati. Det sker historiska förstärkningar av våra arméstridskrafter men även till sjöss och i luften.

I Sveriges största garnisonsort Halmstad kokar det av tillväxt. I Sundsvall finns nu värnpliktiga på plats för första gången på närmare ett kvarts sekel, på Västernorrlands regemente I 21. På Gotland pågår en febril aktivitet med att rusta pansarregementet, som ön är så stolt över, och för bara någon vecka sedan döptes HMS Artemis i Karlskrona, Sveriges nya signalspaningsfartyg som mycket konkret kommer att höja vår underrättelseförmåga. Inte minst, i min hemstad Göteborg växer Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, snart ur kostymen, det vill säga, lokalerna ute på Käringberget.

Samtidigt sitter Försvarsberedningen, ett för vissa i denna kammare inte helt okänt organ, och lägger grunden för framtida förvarsbeslut, som ska fattas i just denna kammare.

Av betänkandet framgår en uppenbar sak, och det är den breda samsynen om ett starkt försvar och stödet till Ukraina. Det kan skava lite i kanterna och divideras om detaljer, men den breda samsynen är en styrka för både Sverige och Ukraina. Låt oss fortsätta på den vägen, inte minst för Ukrainas skull.

Betänkandet hanterar så vitt skilda frågor som Försvarsmusikens organisering - en inte helt oviktig fråga - samverkan med länsstyrelser om förgiftning av vår natur och Försvarsmaktens etableringar och tillväxt runt om i landet. Betänkandet är brett för att frågorna vi diskuterar är omfattande.

Regeringen tillsatte i slutet av 2022 en försvarsberedning under ledning av min högt värderade kollega Hans Wallmark, som nu står med ett par dagar kvar av sitt arbete. Detta arbete kommer att vara en grundsten till det totalförsvarsbeslut som regeringen aviserat och som det som sagt ska fattas beslut om i just denna kammare.

Just detta är ett av de bärande argumenten för att Moderaterna anför att utskottets förslag, som innebär avslag på en rad yrkanden kopplade till detta, ska bifallas. Det finns goda idéer, inte minst i synen på samverkan mellan polis och försvarsmakt och om saneringen av dricksvattentäkter. Men detta är som bekant också ett arbete som i mångt och mycket redan pågår, och det har dessutom intensifierats i regleringsbreven till ansvariga myndigheter. Det finns inga skäl att bedriva dubbelarbete.

I denna kammare möts vi över partigränserna, sprungna ur olika ideologier och politiska betraktelsesätt och ur olika delar av vårt land, i en gemensam strävan att göra det bästa för Sverige och för det livsviktiga stödet till Ukraina. Jag vill därför ta tillfället i akt och tacka mina värderade kollegor i försvarsutskottet, som ofta, vissa skulle möjligen säga alltid, arbetar med det bästa för ögonen i en konstruktiv och positiv anda.

Till sist: Till dig som tjänstgör i uniform eller arbetar civilt i vårt totalförsvar, är anhörig eller har varit ute på mission i fredens tjänst: Tack! Insatsen är viktig, och arbetet spelar roll. Det slit som dagligen läggs ned skapar en stolthet i denna kammare, i detta land och i hela vårt närområde

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar försvarsutskottets betänkande 4, Militära frågor, och jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3 under punkt 2, Nyetablering.

Fru talman! Vi lever i en historiskt svår tid. I modern tid har läget i vår närmaste omvärld aldrig varit så oroligt som nu. Då är det en styrka i svensk politik att vi kan samla oss när det gäller de mest allvarliga frågorna i politiken. Det visar på handlingskraft, vilket man får säga har präglat försvarspolitiken det senaste decenniet.

Försvarsmakten har gått från minskade budgetanslag och en krympande organisation till att på relativt kort sikt få "tillväxa" - för att använda Försvarsmaktens egen vokabulär - på ett sätt som saknar motstycke. Försvarsbeslutet 2015 utgör ett trendbrott, följt av återaktiveringen av värnplikten 2017. Sedermera kom det historiska försvarsbeslutet 2020 som vi på allvar kan kalla för ett paradigmskifte inom svensk försvarspolitik, med bland annat nyetablerade regementen och flottiljer.

Detta har skett i en omvärld som sedan 2014 präglats av Rysslands annektering av Krim och aggressionerna i östra Ukraina. Det är en styrka att den här kammaren visade sin främsta sida efter den 24 februari 2022 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, såväl vad gäller de omfattande stödpaketen till Ukraina som omläggningen av den svenska säkerhetspolitiken i och med Natoansökan och numera det fullbordade Natomedlemskapet.

Med anledning av svårigheten och komplexiteten i dessa frågor vill jag också understryka att jag har den djupaste respekt både för denna och för tidigare försvarsberedningars arbete. Vi är många som väntar in den sista delen av beredningens arbete som kommer nu i slutet av april.

Det är en framgångsrik modell att regeringen samlar riksdagens partier för att analysera lägesbilden, vilka behov som föreligger och vilken handling som krävs. Men det förtar inte vikten av att den offentliga debatten löper på.

Många är de olika intressen som analyserar och pekar ut viktiga områden, såväl strategiska som samhällsviktiga. Så har skett tidigare, bland annat efter Rysslands illegala ockupation av Krim som renderade en het politisk debatt kring Gotlands förutsättningar. Här drev politiken på för att det skulle vara en självklarhet att den militära närvaron skulle återetableras på det som benämns som Östersjöns hangarfartyg. Detta skedde i en tid då Sverige var i ett mer utsatt läge eftersom vi inte var medlemmar i Nato.

Fru talman! I fråga om att fatta beslut bör devisen "hellre förr än senare" vara gällande i angelägenheter som är strategiskt viktiga för Sverige, men numera också i sådant som är viktigt för våra Natoallierade. I försvarsbeslutet 2020 konstaterades det att försvaret av Mellansverige fordrar en närvarande grundorganisation. Det är därför vi i dag kan eller kommer att kunna se verksamheter i bland annat Sollefteå, Östersund, Falun och Kristinehamn, liksom i Sundsvall, som lyftes här.

Nästa steg, anser vi socialdemokrater, i det som är av strategisk vikt för Sverige är den militära närvaron på Nordkalotten. Utifrån flera dimensioner har det framförts varför det krävs en permanent militär närvaro av en helt annan omfattning än vad vi ser i dag. Det är ytterst vår egen förmåga, ihop med Norges och Finlands, som kommer att utgöra den grundläggande kompetensen i vårt gemensamma försvar av Nordkalotten. Som det brukar uttryckas: Det finns ingen Natoarmé som väntar någon annanstans. Även om artikel 5 givetvis skulle innebära att Nordkalotten inte skulle hamna i knät på Skandinavien allena, påtalar Natos artikel 3 att vi måste ha förmåga att kunna försvara oss själva.

Terrängen och det subarktiska klimatet fordrar en unik kompetens, vilket vi bara själva kan bli bäst på. Detta ser vi bland annat i de förband som vi har norröver som verkar och bor i den typen av terräng och klimat.

Vi socialdemokrater menar att vi behöver ta nästa steg för att förstärka den förmågan med ytterligare ett regemente, den här gången norr om polcirkeln.

Sverige kommer ytterst att ha en viktig uppgift i att fungera som ett transitland för att förse Natos nordöstra flank, det vill säga Finland och Baltikum, med materiel och personal. Då är bland annat förmågan med värdlandsstöd, exempelvis via Narvik och Trondheim, av stor vikt. Detta kräver förutsättningar när det gäller bland annat logistik och underhåll.

Vi ska inte heller underskatta vikten av de strategiska resurser som finns på Nordkalotten, bland annat står Kiruna och Gällivare för 90 procent av Europas järnmalmsproduktion samt andra viktiga jordartsmetaller och skogsbruk. I takt med att isarna smälter i Norra ishavet gör detta sammantaget att intresset ökar för den arktiska regionen.

Vi lyfter även i vår motion platsen Kvarn i Motala kommun, en plats där det i dag bedrivs militär verksamhet som en del av P 4, Skaraborgs regemente, med huvudort i Skövde. Kvarn är en lågt hängande frukt och har alla förutsättningar som krävs och behövs för att bli ett regemente. Man har infrastrukturen, övnings- och skjutfält och Markstridsskolan. Kvarn har en lång tradition av militär verksamhet, och i tider när Försvarsmakten ska växa ser vi detta som en naturlig plats att växla upp verksamheten så att det blir ett nytt regemente.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson (S).

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 4. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Denna debatt sker i ett mycket allvarligt läge i vårt land och vår del av världen, där det pågår ett krig. Kriget i Ukraina är nu inne på sitt tredje år. Putin och Kreml visar inga tecken på att ge upp detta fruktansvärda angrepp. Vi ser hur det fortsätter med oförminskad styrka. Vi ser noll respekt för krigets lagar från Kremls, Rysslands, sida.

Det är, som förut har sagts här, av yttersta vikt att vi fortsätter att stödja Ukraina. Vi har från svensk sida stött Ukraina, men låt oss fortsätta att göra det vi kan för att hjälpa till så att de kan försvara sig och kan vara kvar som ett fritt land.

Vi har också i vårt land gjort viktiga förstärkningar av vårt försvar. Vi var ett land som tyvärr likt samtliga länder i Europa västvärlden, efter kalla kriget drog ned på det väldigt hastigt. Alla vi här i kammaren, och säkert även ni som tittar på detta, vet att det går rätt lätt att riva ned någonting; att släcka ned något går snabbt, men att bygga upp något tar tid, och där står vi just nu. Vi har en bra försvarsmakt, men den behöver bli större och behöver ha mer resurser.

Detta är något som vi håller på med. Det har redan påpekats här i debatten att det pågår ett arbete i Försvarsberedningen, och vi ska vara färdiga om två veckor. Jag hoppas att vi kan få en stark och bred politisk enighet om de nödvändiga satsningar som krävs. Vi har gått med i Nato, och det är bra och av yttersta vikt. Det gör att vår gemensamma förmåga blir starkare och avskräckande. Det är mycket detta det handlar om, att visa för inte minst Ryssland att det inte är någon idé att ge sig på oss.

Det är också viktigt att förstå att även om vi nu har gått med i Nato är det ingen hängmatta vi har hamnat i. Det kommer att kräva att vi gör nödvändiga satsningar för att stärka vårt försvar och vår del av världen. Här har vi brister, till exempel vet vi att det är brist på markstridstrupper. Här är det viktigt, och det hoppas jag att vi kan få enighet om, att vi håller fast vid försvarsbeslutet från 2020. Vi vet att det då var ett tufft omvärldsläge, men det har blivit tuffare sedan dess.

Min förhoppning är att vi kan vara överens om att vi kan hålla fast vid det, exempelvis när det gäller de brigader som vi beslutade om då. Det finns en brigad i Boden, en i Skövde, en i Revinge och en halv brigad här i Stockholm, och det finns också försvarsförmåga på Gotland. Det är viktigt att vi gör det vi har sagt och att detta finns på plats till 2030. Jag hoppas att vi kan komma till ett sådant läge där vi kan vara politiskt överens om det.

Det finns också utmaningar när det gäller sjöfarten. Jag tror att vi har ett särskilt ansvar för att se till att sjöfarten och handeln i Östersjön hålls uppe, både i fred och i kris och i värsta fall i krig. Detta kommer att kräva att vi stärker marinen. Marinen är bra, men den behöver bli större. Flygvapnet är bra, men också här behöver vi se till att stärka upp och inte minst ha resurser att kunna flytta ut de flygplan vi har. De är väldigt bra, men de är sårbara på marken.

Fru talman! Kort sagt finns det utmaningar. Vi har ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, men vår förhoppning är att vi tillsammans kan komma att ha en bred överenskommelse om att göra de nödvändiga satsningar och lägga till de nödvändiga pengar som krävs i det kommande försvarsbeslutet. Det är inte konstigare än om man har ett hus och struntar i att underhålla det, eller inte lägger tillräckligt mycket pengar på underhållet. Då kommer det efteråt när man ska få huset i bra skick, fru talman. Det är lite detta det handlar om. Vi har underpresterat under lång tid när det gäller vårt försvarsanslag.

Under kalla kriget satsade vi, som kammaren vet, 2 ½ procent och 3 ½ procent. Vi vet att Polen nu ligger på 4 procent. Jag hoppas att vi kan få enighet om att göra de nödvändiga satsningarna. Det är inga extravaganser, utan det handlar om att göra nödvändiga satsningar för att kunna försvara Sverige men också för att kunna ge det bidrag som krävs tillsammans med Nato.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom vår reservation men att jag för tids vinnande yrkar bifall endast till utskottets förslag i betänkande FöU4 Militära frågor i dess helhet.

Världen har blivit farligare än för ett år sedan, sa Pål Jonson vid Folk och Försvars konferens i år. Jag vill säga: Vackra Sverige! Vi har ett närliggande krig, och vi ska göra allt för att hjälpa Ukraina. Jag är stolt över att få äran att vara en av de beslutsfattare som finns här för er för att kunna få ett slut på Putin.

Fru talman! Samtidigt får vi inte glömma av skadade Sverige, för så ser verkligheten ut. Vi har pågående gängkriminalitet, terrorbrott och dödsskjutningar, ja, rentav ett pågående inbördeskrig, och vi måste få ett slut på detta.

Jag vill inte lämna ett förfallet Sverige efter mig, utan jag vill lämna efter mig ett tryggt och vackert Sverige. Då tänker kanske fru talmannen: Vad har detta med militära frågor att göra? Jo, väldigt mycket. Jag är näst intill säker på att vi i Sverige inte hade varit i den situation som vi i dag är i om vi inte hade monterat ned försvaret en gång i tiden.

Vad grundar jag då detta på, mer än ord? Redan år 2015 försämrades säkerhetsbilden i Sverige, och då beslutade den dåvarande regeringen att återuppta totalförsvaret och de militära frågorna. Vi vet ju alla hur det gick och vilken kritik det har fått och fortsatt får, men mycket annat har hänt sedan dess som gör att vi måste agera nu.

Det är krig i Europa, och säkerhetsläget är att betrakta som ett av de allvarligaste sedan andra världskriget. Försvarsberedningens bedömning att Sverige befinner sig i allvarstider och att det är hög tid för kraftsamling för att skyndsamt bygga upp ett starkare totalförsvar instämmer jag helt i.

Fru talman! Vi hör om Säpos förhöjda hotbild mot oss i vårt land. Senast den 19 mars fick vi till oss genom medierna att man i Tyskland hade tagit två män från Afghanistan som misstänktes för att ha planerat ett terrordåd i Stockholm.

Vi kan inte blunda för verkligheten. Polisen kommer att behöva särskilt stöd från Försvarsmakten för att kunna hantera stora incidenter. Vi anser även att poliser är i behov av viss försvarsmaktskompetens som inte behöver vara av direkt stridande karaktär. Det kan handla om transporter, bevakning, kommunikation, ledningsstöd, elektroniska motmedel och även ammunitionsröjning och underhåll. Listan kan göras lång, fru talman.

Det finns talande erfarenheter från kriget i Ukraina som tydligt visar på behovet av det jag nämnde, till exempel förmågan att reparera skadad infrastruktur. Visst, fru talman, är jag medveten om att det, för att detta ska kunna fungera i verkliga livet, krävs anpassad lagstiftning, samverkan och inte minst praktisk samövning, för att hitta de framför allt administrativa hinder som med stor sannolikhet annars kommer att försvåra och försena en gemensam insats.

Det är därför glädjande, fru talman, att utskottet i sitt ställningstagande om punkt 6 i betänkandet, Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter, har fört in en del från yrkande 13 i vår motion. Jag ser med glädje fram emot ett positivt svar från regeringen.

I betänkandet skriver utskottet: "Utskottet utgår från att regeringen undanröjer administrativa hinder för ett utökat stöd, där utökat stöd kan röra sig om delgivning av information, störning av elektroniska kommunikationsmedel eller medel som anses befogade för att säkerställa medborgarnas liv och säkerhet."

Utskottet ställer sig bakom att det försämrade säkerhetsläget, som jag nämnde i mitt anförande, visar på polisens behov av stöd vid extraordinära händelser som exempelvis ett storskaligt terrorangrepp.

(Applåder)

Fru talman och ärade ledamöter! Hej, alla som sitter och lyssnar och tittar hemma! Samtidigt som vi står här och debatterar pågår kriget i Ukraina och kriget i Gaza. Det är två krig som här och nu gör att människor dör och samhällen slås i spillror.

Vi behöver alla arbeta för en fredligare och säkrare värld, både här hemma, i Ukraina och i Gaza. Invasioner och ockupationer måste upphöra. Människor måste få makten att bestämma över sina egna liv och det land som de lever i och genom demokratiska val bygga samhällen som är både säkra och trygga men också demokratiska och jämlika och som har en bra välfärd för alla.

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet Militära frågor, som innehåller motioner om ett stort antal olika ämnen som berör det militära försvaret. Just nu är vi på upploppet av Försvarsberedningens arbete, där vi diskuterar och försöker komma överens om det svenska totalförsvarets framtida utveckling.

Det är ett väldigt intressant och givande arbete. Jag rekommenderar och uppmanar alla utskott och politikområden att försöka arbeta på det sättet och försöka hitta likheter och komma framåt mellan partierna. Det finns en styrka i att försöka komma överens.

Vi lever i en tid där behovet av att bygga upp hela vårt totalförsvar är uppenbart. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har med all önskvärd tydlighet visat att vi lever i en mer osäker tid. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett imperialistiskt land. Vänsterpartiet stöder därför förstärkningarna av Sveriges militära försvar.

Samtidigt måste vi prata om totalförsvaret ur ett brett perspektiv. Vårt samhälle och vår värld hänger ihop. Det militära försvaret skyddar våra gränser, och det civila försvaret skyddar våra samhällen. Samhället måste fungera här och nu men också under en stor kris och i värsta fall ett krig. Då måste alla verksamheter kunna skala upp och fortsätta arbeta, men förmodligen under betydligt sämre förutsättningar. Men om personalen i sjukvården går på knäna redan i normalläget och infrastrukturen brister redan nu kommer vare sig sjukvården eller infrastrukturen att kunna klara av en kris eller i värsta fall ett krig.

Fru talman! Vi är alla beroende av att vi har ett fungerande samhälle att leva i för vår överlevnad, ett robust samhälle med hållbara system där vi har mat och vatten, frisk luft och biologisk mångfald. Utan detta fungerar inte våra samhällen. Utan vatten och mat, luft att andas och bin och insekter som ser till att vi kan odla vår mat kommer vi inte att kunna klara oss. Det blir mer och mer uppenbart för oss alla hur totalförsvaret hänger ihop och hur varje litet bi faktiskt är en del av hela vårt totalförsvar. Utan bin blir det ingen odling, ingen försörjningstrygghet och inget robust samhälle vid kris och krig.

När denna debatt har hållits tidigare år har vi i Vänsterpartiet haft fokus på klimat- och miljöfrågorna. Vi lever trots allt i en klimatkris. Vi har pratat om Vättern, som är en av våra stora dricksvattentäkter och som måste säkras, trots ökade militära övningar runt omkring och över sjön. Vi har pratat om vindkraften som måste kunna byggas ut runt våra kuster samtidigt som Försvarsmakten får plats och utrymme att öva och bedriva verksamhet. Vi har också pratat om utsläppen av PFAS från de av våra flygplatser och övningsfält där både militär och räddningstjänst har övat.

När det gäller utsläppen av PFAS kom alldeles nyligen en dom där Försvarsmakten döms att betala för sanering och rening av vattnet i Uppsala. Det är en dom som vi välkomnar. Det är viktigt att den som orsakar ett utsläpp också ansvarar för rening och uppstädning av detsamma, och när det gäller dricksvatten är utsläppen ännu allvarligare.

En annan viktig fråga att hantera är att Försvarsmakten måste ha bra kontakt med kringboende runt regementen, flottiljer och övningsfält. När övningsverksamheten nu ökar och Försvarsmakten byggs ut finns det risk för konflikter om användning av mark, om buller och om avspärrningar under övningar. Det här är problem som Försvarsmakten har ett stort ansvar att hantera och mildra så att boende, näringsliv, jordbruk och friluftsliv kan fortsätta att leva och fungera i närheten av övningsfälten.

Fru talman! Vänsterpartiet har i år en enda motion i det betänkande vi debatterar, och den handlar just om att se helheten. Militära och civila myndigheter måste samarbeta bättre och närmare för att hantera stora kriser och tillsammans bygga upp totalförsvaret. Det finns resurser och kunskaper inom Försvarsmakten som bör komma det civila samhället mer till godo. Det gäller till exempel CBRN, alltså farliga ämnen, minröjning och informationssäkerhet, men även många andra saker. Samhällets resurser måste ses som en helhet - det är så vi hanterar kriser och stora olyckor på bästa sätt.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 10.

Fru talman! Många andra i dagens debatt har inlett med att säga att det är oroligt i vår omvärld, och jag vill självklart också understryka att så är fallet. Vi ser det hemska krig som har drabbat Ukraina, och jag vill i den här debatten faktiskt påminna om att kriget har pågått längre än sedan 2022. Det påbörjades redan 2014. Det är något vi måste tänka in och komma ihåg: Det har pågått i tio år.

Vi debatterar nu försvarsutskottets betänkande 2023/24:FöU4 Militära frågor. Jag kommer att från Centerpartiets sida beröra tre områden. Det första är stärkt försvarsförmåga i hela landet, det andra är samexistens mellan försvarsmakt, samboende och övriga myndigheter och det tredje är miljö- och klimatarbetet.

Centerpartiet anser att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga samt att Försvarsmakten ska finnas representerad i hela landet. Utöver att stärka arméns krigsförband och förmåga behöver vi även se till att vi kan försvara svenskt territorium till sjöss och i luften genom att ha hög förmåga inom vår ubåtsflotta, inte bara genom våra fartyg utan också genom vårt flyg. Vi ska även se till att vi kan utveckla alltihop inom de olika försvarsgrenarna.

Inte minst kommer förstärkningar av försvarsförmågan att behöva göras längs Östersjökusten, i Arktis och på västkusten för att exempelvis skydda handelsflödet till och från Göteborgs hamn. För att klara detta är tillgången på personal, materiel och personlig utrustning samt infrastruktur självklart oerhört viktigt. Allt hänger ihop.

Det här är en utveckling som kommer att behöva ske över tid. Den har startats sedan försvarsbeslutet 2015, med påbyggnad 2020, och vi står nu inför att fatta ett nytt försvarsbeslut. Det försvarsbeslut vi ska fatta senare under året kommer dessutom att bli historiskt eftersom vi har med Natodelarna. För att kunna satsa på försvaret i hela landet är det oerhört viktigt att vi tänker på att även Nato behöver tänkas in och att vi förstår att det ska passa hela landet. Gör vi inte det - om det inte finns representerat i hela landet - kan försvarsviljan faktiskt minska hos många av Sveriges invånare.

Fru talman! På de orter runt om i landet där Försvarsmakten i dag finns kan det finnas en stor osäkerhet kring hur den militära utvecklingen ska se ut och hur detta ska göras tillsammans med de närboende. Med tanke på att Försvarsmakten har en särställning i exempelvis miljöbalken är det särskilt viktigt att försöka hitta samexistenslösningar kring försvarets verksamhet på det lokala planet. Det finns annars en uppenbar risk att förtroendet för Försvarsmakten på det lokala planet urholkas, såväl hos allmänheten som hos kommuner, regioner och de lokala politikerna på dessa plan. Om vi inte får till en bra samexistens minskar också försvarsviljan.

Att viljan till tidig dialog, samverkan och samexistens kan finnas även hos lokalsamhällena är självklart viktigt. Vi behöver alla ge och ta, tillsammans, i den svåra tid vi är i. Här har de lokala styrena runt om i landet verkligen en viktig och ansvarsfull uppgift att se till att få till en så tidig dialog som möjligt - och även att trycka på för detta gentemot Försvarsmakten. God och tidig samverkan och vilja i olika skeden av en tillstånds- och beslutsprocess är grundläggande för framgång och helt avgörande för att vi ska få försvarsetableringar på så många ställen i landet som möjligt.

Lokal och regional utveckling runt om i hela landet hör också ihop med att vi stärker Försvarsmakten i landet. Med anledning av detta anser Centerpartiet att en översyn av tillämpningen av miljöbalken och praxisutvecklingen behöver göras i syfte att föreslå förändringar som möjliggör en helhetsbedömning och en bredare syn på totalförsvarets intressen samt de facto samexistens mellan olika intressen inom samma geografiska område.

Fru talman! Vi i Centerpartiet är övertygade om att hållbarhet och en grön omställning kan bidra till ökad motståndskraft i totalförsvaret. Försvarsmakten ska ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fredstid, och Försvarsmakten arbetar också systematiskt för att uppnå en hållbar verksamhet som återspeglar målen i Agenda 2030 och de nationella miljökvalitetsmålen.

Det finns dock utrymme för förbättringar, och det är tydligt att Försvarsmakten och Försvarets materielverk kan agera kravställare för att, där det är möjligt utan att försvarsförmågan påverkas negativt, i större utsträckning göra hållbara och gröna upphandlingar i all typ av verksamhet som sker inom Försvarsmakten. Detta bör självklart också inkluderas i den årliga hållbarhetsredovisningen.

Det finns stor potential i försvarsforskning och försvarsutveckling som bidrar till både försvarsförmåga och ökad självförsörjning samt till att den gröna omställningen kan ta kraftiga kliv framåt inom Försvarsmakten. Exempelvis har Jas redan testflugits på biobränsle. Försvarsindustrin borde kunna utgöra en viktig del i den gröna industrirevolution som just nu sker runt om i Sverige. Försvarsmakten och Försvarets materielverk bör tillsammans med industrin ta steg framåt för att få ett försvar där hållbarhet, försörjning och säkerhet tillsammans utgör viktiga delar. När det gäller bränslefrågan anser Centerpartiet att det offentliga bör gå före när det gäller upphandlingar så att man kan få biojetbränsle till det som sker inom Försvarsmakten och inte enbart inom det reguljära flyget.

Vi debatterar som sagt det militära försvaret, men just dessa frågor kommer vi att återkomma till lite senare under hösten när vi alltså ska fatta ett nytt totalförsvarsbeslut. Det är viktigt att vi så långt som möjligt verkligen kommer överens nu när världen är så orolig som den är, och jag hoppas att vi kommer att kunna finna en så stor och bred majoritet som möjligt inom ramen för det arbete som sker i Försvarsberedningen. Det är med långsiktighet som vi bygger ett starkare försvar inom Sveriges gränser.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 2.

Fru talman! Sverige och Europa befinner sig, som sagts här tidigare, i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fruktansvärda och olagliga fullskaliga invasion av Ukraina i det krig som egentligen pågått i tio år. Det är värt att notera att den här konflikten ser ut att bli långvarig och kommer att påverka oss under överskådlig tid framöver. Jag delar därför utskottets slutsats om vikten av att framhålla att snabba och ändamålsenliga åtgärder behövs för att stärka Sveriges militära försvar.

Jag är en del av den tidigare nämnda Försvarsberedningen, som är i sin slutfas. Det är där den långsiktiga inriktningen för försvars- och säkerhetspolitiken kommer att sättas. Miljöpartiet bidrar aktivt och konstruktivt i arbetet och strävar efter att vi ska kunna nå en bred överenskommelse. Det sades tidigare att vi bara är några dagar från att vara klara, men faktum är att det är ungefär två och en halv vecka med intensivt arbete kvar tills vi är färdiga med det här. Det krävs ett hårt politiskt arbete för att vi ska nå breda överenskommelser. Men jag är glad att vi har denna funktion.

Miljöpartiet har i flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret, såväl det militära som det civila försvaret. Vi står bakom den överenskommelse mellan alla riksdagspartier som tecknades våren 2022 om att 2 procent av bnp ska avsättas till det militära försvaret så snart som det är möjligt. Vi har också stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina. Vårt stöd till Ukraina måste fortsätta, och det måste vara långsiktigt och uthålligt.

Med allt detta sagt är syftet med vårt försvar att bevara freden. Försvaret ska vara krigsavhållande och fredsbevarande. Därför behöver vi ha ett starkt totalförsvar. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig. Vi har makten att påverka framtiden.

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden är i dag både bred och komplex. Såväl militära hot som icke-militära, civila och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, som klimatförändringar, naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, i allra värsta fall på samma gång. Det innebär också att den beredskap som vi bygger måste kunna hantera många olika typer av hot.

Fru talman! Totalförsvaret behöver växa och Försvarsmaktens olika verksamheter utökas, men det får inte ske på ett sätt som hotar dricksvattenförsörjningen, livsmedelsproduktionen eller miljön. Jag menar att Försvarsmakten i större utsträckning behöver ta hänsyn till hur de kan bedriva sin verksamhet utan att riskera att påverka livsnödvändiga resurser och värden på ett negativt sätt. Försvaret får inte hota det som vi behöver skydda.

Nu pågår den mest omfattande upprustningen av det svenska försvaret i modern tid. Det är en nödvändig upprustning, och den sker som sagt med anledning av det säkerhetspolitiska läge som följer av Rysslands avskyvärda anfallskrig. Men parallellt har Försvarsmakten också ställt krav på regeringen om att under fem års tid få omfattande undantag från miljölagarna, som bland annat ska skydda dricksvatten. Men rent dricksvatten innebär också en grundläggande säkerhet, som regeringen nu allvarligt äventyrar.

PFAS, som har nämnts här tidigare, är långlivade ämnen som är skadliga för människa och miljö. Flera av Försvarsmaktens områden är förorenade. Karlsborgs flygplats är en av de mest förorenade platserna i Europa och innehåller halter av PFAS som är miljontals gånger högre än fastställda gränsvärden. Flygplatsen ligger precis vid Vättern. Sanering av Försvarsmaktens förorenade områden, inklusive Karlsborgs flygplats, måste därför ske så snart det är möjligt.

Fru talman! För att bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen behöver vi satsa massivt på förnybar energi och elektrifiera stora delar av våra samhällen. Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energi. Vi vill därför se strategier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. Vindkraften är redan i dag den överlägset billigaste energikällan, vilket har lett till att företag står i kö för att bygga i Sveriges bästa vindlägen. Men Försvarsmakten stoppar i dag en alltför stor mängd förnybar energi. Jag anser att Försvarsmakten i stället bör verka för att möjliggöra att mer förnybar elproduktion kommer till stånd som en del i det civila försvarsarbetet.

Fru talman! Klimatomställningen berör hela samhället, och Försvarsmakten kan inte stå utanför denna omställning. Det handlar både om att försvaret ska bidra till minskade utsläpp och om att försvaret ska kunna fungera i ett samhälle som har ställt om. Därför krävs det planering för att Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem, som baseras på el och förnybara bränslen.

I och med Natomedlemskapet kommer vi att ha fler samövningar med andra länder. Med pandemin och spridningen av afrikansk svinpest i färskt minne är det därför viktigt att försvaret säkerställer att smitta inte kan spridas när man förflyttar personal, fordon och utrustning mellan länder. Just afrikansk svinpest är ett stort problem som skulle kunna få omfattande konsekvenser för svenskt lantbruk vid ökad spridning. Försvarsmakten bör därför få i uppdrag att uppdatera och kommunicera regelverk kring desinficering av terränggående fordon och utrustning som flyttas mellan länder.

Fru talman! När försvarets verksamheter växer behöver också Försvarsmusikens verksamhet växa. Det kan tyckas trivialt att prata om musik när vi med anledning av det säkerhetspolitiska läget står i en stor upprustning av försvaret. Men det är i tider av kris som vi kanske behöver musiken som allra mest. Erfarenheterna från Ukraina visar att både antalet musikkårer och deras verksamhet har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen. De framför musik för soldater som ska strida vid fronten men också vid begravningar av dem som stupat. Jag menar, till skillnad från utskottet, att riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i vår reservation om behovet av att utveckla och stärka Försvarsmusiken och inrätta en ny professionell musikkår, som med fördel kan förläggas till den norra delen av Sverige.

Fru talman! De satsningar som vi gör på det militära försvaret måste vara kloka och ändamålsenliga. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget, att Sverige ska integreras som medlem av Nato och att Försvarsmakten samtidigt ska utöka sin verksamhet med fler värnpliktiga och mer anställd personal är såklart en utmaning. Miljöpartiet står bakom överenskommelsen om att avsätta 2 procent av bnp till det militära försvaret. Vi eftersträvar en bred överenskommelse i Försvarsberedningen.

Men jag vill också understryka att det civila försvaret nu behöver växa för att vi ska nå ett totalförsvar i balans. Det civila försvaret är avgörande för att skydda befolkningen, upprätthålla viktiga funktioner och stötta det militära försvaret i händelse av krig. Därför är det viktigt att nämna det civila försvaret även under en debatt som handlar om det militära försvaret och militära frågor.

Fru talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall enbart till reservationerna 4 och 7.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Vi debatterar nu betänkandet FöU4 Militära frågor. Jag kommer att fokusera mitt anförande på Försvarsmaktens stöd till polisen. Samhällsutvecklingen i Sverige och Västeuropa de senaste decennierna visar på ett behov av att se över hur samarbetet mellan Försvarsmakten och polisen kan fördjupas och breddas.

Ett argument som fortfarande förekommer i debatten kring Försvarsmaktens stöd till polisen är händelserna i Ådalen 1931, då det tragiska utfallet krävde fem människoliv och flera skadade. Vi kan samtidigt konstatera att det är stora skillnader mellan nutiden och 1931 vad gäller både Försvarsmakten och samhället. Den enskilda soldaten är i dag betydligt bättre utbildad, och den palett av möjligheter som Försvarsmakten kan erbjuda är bred.

I utredningen SOU 2005:70 konstaterar man att de tragiska händelserna i Ådalen måste ses i sitt tidssammanhang och att vi nu efter snart hundra år måste gå vidare. Jag citerar från utredningen: "Det framstår därför som både förlegat och osakligt att idag av principiella skäl åberopa händelserna i Ådalen år 1931 som grund för att inte kunna låta Försvarsmakten få kvalificerade uppgifter till stöd för angelägna civila verksamheter, t.ex. för dem som Polisen ansvarar för."

Kampen mot den systemhotande brottsligheten och terrorism är i allra högsta grad aktuell. Säkerhetspolisens hotnivå är fortfarande på nivå 4, vilket innebär en hög risk. Det är därför angeläget att polisens möjligheter att upprätthålla lag och ordning stärks.

Fru talman! Jag kan konstatera att ett flertal viktiga synpunkter har framförts av motionärer från både Sverigedemokraterna och oppositionen. Det vittnar om ett engagemang och att man är angelägen om att försvaret av Sverige och vår demokratiska ordning ska tas på största allvar.

Med de senaste årens utveckling med bland annat gängkriminalitet och upplopp i Sverige finns ett ökat behov för polisen att i extrema situationer kunna tillställas extra resurser. Det finns redan i dag ett väl fungerande samarbete mellan militär och polis inom till exempel transporter, personsök och terrorismbekämpning som skulle kunna utvecklas och som också skulle kunna omfatta fler områden.

När det gäller Försvarsmaktens stöd till polisen, till exempel vid samtidiga terrorangrepp på flera platser, skulle stöd kunna lämnas med exempelvis lednings- och sambandsresurser, underhåll, sjukvård och skyddade transporter.

Att kunna ha ett väl fungerande samhälle även i situationer när ordningsmakten är satt under hård press är vitalt för alla som vill leva i vårt land under trygga och ordnade former. Därför är det viktigt att ordningsmakten ges goda förutsättningar att upprätthålla lag och ordning vid systemhotande brottslighet.

Det kan även finnas andra extraordinära situationer som rör sig i gränslandet mellan krig och fred. En främmande makt skulle kunna utnyttja kriminella grupperingar för system- och samhällshotande verksamhet som över tid skulle kunna sätta stor press på Polismyndighetens resurser, som exempelvis alla bomb- och skjutattentat under år 2023.

Fru talman! I flera motioner som Sverigedemokraterna har lagt fram kan man utläsa en viss oro över att nu rådande lagstiftning i sig begränsar möjligheterna att effektivt möta ett omfattande terrorangrepp. Med en anpassad lagstiftning som möjliggör för polismakten att effektivt nyttja alla till buds stående resurser skulle deras arbete förenklas och ge en större handlingsfrihet.

De aktuella brister som finns är inte bara något som kriminella är medvetna om, utan främmande makt är mycket väl medveten om hur man skulle kunna utnyttja bristerna i den svenska lagstiftningen för att vid ett givet tillfälle uppnå maximal effekt.

Sverigedemokraterna anser att frihet och demokrati är värda att försvara med alla till buds stående medel.

Med det tackar jag och ber om ursäkt för att jag överskred den anmälda talartiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)