Arbetsplenum - Folkhälsa - 2024-03-21

Folkhälsa

Fru talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande SoU15 Folkhälsa, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Folkhälsa är ett komplext område eftersom det innefattar det mesta i livet, och människors val påverkar hälsan på både kort och lång sikt. Vi har mycket goda förutsättningar i vårt land att skapa och bibehålla en god folkhälsa, men trots det har vi under lång tid sett en trend som visar att den tyvärr inte är särskilt god. Både den fysiska och den psykiska hälsan försämras hos både barn och vuxna, och det är givetvis en tendens som måste brytas omedelbart.

Fru talman! Regeringen ser problemen och jobbar aktivt med att fortsatt skapa förutsättningar för ett bredare folkhälsoarbete. Grunden är att det finns en jämställd vård med god tillgänglighet och ett tydligt uppdrag att jobba förebyggande. Det är en av ansatserna i arbetet med god och nära vård. Grunden för att bedriva ett preventivt folkhälsoarbete är en fungerande primärvård som är tillgänglig, med en kontinuitet i bemanningen.

Vi har under lång tid byggt upp ett vaccinationsprogram för barn och unga, vilket haft extremt goda effekter. Bara det att vi nästan har utrotat en cancerform via HPV-vaccineringen är fantastiskt. Det finns starka krafter för ett liknande program för äldre, och förhoppningarna på den utredning som presenterades för ett tag sedan var stora. Men det gav tyvärr inte så mycket som man hade önskat. Vi är nog överens om att det behövs ett sådant program som anger när, var och hur vi ska vaccineras med stigande ålder. Det finns i dag hälsoekonomiska uträkningar som visar på positiva effekter av ett sådant program både för den enskilde och för samhället.

Fru talman! En fungerande mödra- och barnavård lägger grunden för en fortsatt god hälsa. Det är här man kan fånga upp eventuella problem i ett tidigt skede, och samtidigt utbildar och informerar man blivande föräldrar om vikten av att skapa sunda levnadsförhållanden tidigt i ett barns liv.

Vi ser i dag barn i väldigt ung ålder som har tendenser till övervikt och till och med fetma, vilket vi vet kommer att leda till stora problem längre fram. Enkla livsstilsförändringar med balanserad kost och rörelse kan förhindra sjukdomstillstånd som är potentiellt livshotande. Vi behöver också fortsätta informationskampanjen om vikten av vaccinering av barn och unga, och detta är speciellt viktigt i utsatta områden, där man ser en viss skepsis mot vaccinationer.

Fru talman! Det nya fritidskortet som är planerat kommer att skapa ekonomiska förutsättningar för alla barn att delta i aktiviteter och föreningsliv, vilket är mycket betydelsefullt. Det man har kunnat se i forskningen är att barn som deltar i denna typ av aktiviteter har en större benägenhet att fortsätta med dem även i vuxen ålder. Att delta i föreningsverksamhet har positiva effekter på både den psykiska och den fysiska hälsan, vilket spelar stor roll med tanke på den psykiska ohälsa som många upplever. Vi vet också via forskningen att barn och ungdomar som är aktiva har minskad risk för psykisk ohälsa. Man har också kunnat se att barn och ungdomar som deltar i föreningsliv har en mindre benägenhet att hamna i kriminalitet och utanförskap.

Fru talman! Skolan spelar en viktig roll i detta sammanhang, och med lite kreativitet skulle man kunna få in fysisk aktivitet varje dag. Det finns ingen naturlag som säger att alla lektioner måste ske i ett klassrum. Man kan förlägga lektionen utomhus eller börja skoldagen med någon form av rörelse. Alla som gjort värnplikten eller militärtjänst vet vad "BRAK" är, nämligen bål, rygg, armar och knän. Detta började alla värnpliktiga dagen med: 20 minuter där man befann sig och i de kläder man hade på sig. Jag vet att många anser att det inte finns tid för sådant i skolan, men det handlar om prioriteringar. Ur ett samhällsperspektiv är detta en oerhört viktig prioritering.

Fru talman! Staten och offentligheten ska ta sitt ansvar, men det vilar också ett stort ansvar på den enskilde. Det är föräldrarnas uppgift att minska skärmtid, stimulera rörelseaktivitet och se till att barnen äter bra.

Tyvärr ser vi dock att man ofta tar den enkla vägen för att slippa konflikter och för att spara tid. Detta är inget som samhället kan lösa. Vi kan vara behjälpliga med kunskap, stöd och till viss del finansiering, såsom fritidskortet, men genomförandet ligger på den enskilde och dennes familj. Jag måste ta ansvar för mitt liv och de delar som jag själv råder över, och det finns inga genvägar till ett långt liv. Men att tänka på vad man äter, dricker och fyller sin fritid med är ändå ett steg mot ett bättre liv.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).

Fru talman! En god folkhälsa innebär enligt WHO att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Vi har ju goda förutsättningar för god hälsa i Sverige, bra sanitära förhållanden och en god ekonomisk standard. Vi har vaccinationsprogram, och vi har en internationellt sett bra sjukvård. Vi har gratis utbildning, gratis skollunch och skolgymnastik. Vi har stora och näst intill oändliga möjligheter att röra på oss och vistas i naturen.

Generellt sett lever vi också längre än någonsin och längre än man gör i de flesta andra länder. Problemet är att hälsan inte är särskilt jämlikt fördelad mellan olika befolkningsgrupper, det vill säga det som är kriteriet för en god folkhälsa.

Barns och ungas uppväxtvillkor har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa under hela livet. Nu har vi under en lång följd av år sett en kraftig ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär och stress bland barn och ungdomar, inte minst bland flickor. Vi har också sett en kraftig ökning av neuropsykiatriska diagnoser och fler som vårdas i sjukvården för drogrelaterade problem, depression och ätstörningar.

Vi ser samtidigt, och kanske inte så överraskande, en stor andel elever som inte klarar skolan. Vi vet att dåliga resultat i skolan påverkar både hälsan och livssituationen långt fram i livet.

I går presenterade Hyresgästföreningen, Majblomman, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen sin gemensamma rapport Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024.

Rapporten förstärker bilden jag just redogjort för, men den fokuserar på barnfamiljers ekonomi. Många har svårt att få ihop ekonomin. Fyra av tio ensamstående föräldrar och tre av tio sammanboende föräldrar med låg inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala sina grundläggande utgifter under det senaste halvåret. Det är en kraftig ökning från förra året.

Det är också fler i år än i fjol som uppger att de inte har haft råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Fler har haft svårt att köpa kläder efter väder åt barnen. Fler har svårt att betala för barnens fritidsaktiviteter.

Samtidigt som konjunkturinstituten spår ljusare tider för den svenska ekonomin och samtidigt som finansministern slår sig för bröstet för inflationsbekämpningen har många barnfamiljers ekonomi totalkraschat.

Fru talman! De ekonomiska villkorens betydelse för folks hälsa syns tydligt hur vi än angriper frågan om folkhälsa. I min egen hemstad Örebro är skillnaderna i förväntad livslängd 13 år mellan kvinnor i de socioekonomiskt svaga miljonprogramsområdena Vivalla och Västhaga jämfört med kvinnor i det socioekonomiskt starkare Lillån. 13 år! Det är ett ofattbart stort politiskt misslyckande.

Vi vet också att utbildningsnivån spelar stor roll. Grovt förenklat lever man längre ju längre man har studerat.

Också när man mäter olika gruppers skattning av sin egen hälsa syns det stora skillnader. Med kort utbildning skattar man sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Har man högre utbildning, eftergymnasial utbildning, skattar man den högre. Hälsa handlar om klass och kön. Det handlar också om personer med funktionsnedsättningar, arbetslösa, nyanlända och hbtqi-personer.

Fru talman! Det här behöver vi se och angripa om vi ska förbättra den svenska folkhälsan. Det övergripande målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett väldigt ambitiöst och tufft mål.

Ska vi nå dit måste vi ha ett betydligt större fokus på hur vi utjämnar skillnaderna i människors levnadsvillkor än vad vi har i dag. Det behövs åtgärder för att alla svenska familjer ska ha råd att sätta bra mat på bordet.

Det behövs generella stöd till barnfamiljer som mer i barnbidrag och riktade insatser som bostadsbidrag till dem som har det ekonomiskt allra tuffast. Det är ohyggligt mycket viktigare än sänkt skatt för dem som tjänar mest eller höjt rotavdrag för lyxrenoveringar, som vi tyvärr har sett den nuvarande regeringen prioritera framför annat.

Det behövs rätt stöd som sätts in tidigt för att fler elever ska klara skolan. Det är mycket viktigare än att fortsätta att pumpa in pengar till stora friskolekoncerner som omvandlar skolpengarna till aktieutdelning. Det är mycket viktigare än en väldigt uppskruvad debatt om huruvida eleverna i skolan ska få sin kunskap från skärmar eller pärmar.

Vi behöver titta på barnens fritidsmöjligheter. Alla barn ska naturligtvis ha rätt till en meningsfull fritid. Lösningen på de flesta problemen i fritidsfrågor just nu är det regeringen kallar för ett fritidskort. Det är en insats som förhoppningsvis ska komma alla barn till del och inte bara de barn som redan har en rik fritid och köpstarka föräldrar.

Det finns en risk för att barn inte kommer att kunna utnyttja sitt fritidskort beroende på var de befinner sig och om de har råd att ta bussen till fritidsaktiviteten. Därför föreslår vi socialdemokrater en kontrollstation efter ett år för att vara säkra på att en reform om ett fritidskort verkligen träffar rätt så att de stora resurser vi satsar verkligen kommer alla barn till del.

Det behövs fler insatser för att fler ska komma i rörelse, inte minst barn och ungdomar. Det är viktigt att förslagen från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet också tas om hand. Vi måste värna föreningslivet och folkbildningen, eftersom vi vet att det stärker de socioekonomiskt svagare grupperna i samhället.

Och till sist: Vi måste ha en sjukvård som styr mot målet om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Då måste sjukvården kunna hantera det akuta flödet och samtidigt arbeta långsiktigt, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Så är det inte i dag i sjukvårdskrisens Sverige. Ställda inför gigantiska budgetunderskott varslar nu regionerna sina medarbetare i stället för att rekrytera nya och fler som behövs för de stora uppgifter de har. Med färre anställda blir det mindre gjort av det som inte är absolut akut.

Det saknades enligt SKR 24 miljarder i landets kommuner och regioner inför 2024. Regeringen har precis tillskjutit 6 miljarder. Det räcker en liten bit men verkligen inte hela vägen. Samtidigt gjorde de fyra största svenska bankerna tillsammans 180 miljarder i vinst förra året. Vi socialdemokrater har föreslagit en särskild bankskatt för att i alla fall en liten del av de vinsterna ska gå till att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Fru talman! Det finns inte en enskild åtgärd som skapar en god och jämlikt fördelad hälsa. Det finns inte ett enskilt beslut som kan lösa alla problemen. Det behövs en mängd olika åtgärder.

Jag står förstås bakom alla Socialdemokraternas reservationer på folkhälsoområdet, men jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 2 om jämlik hälsa och reservation 11 om fritidskortet.

Fru talman! Tack, Karin Sundin, för anförandet!

Jag blir lite besviken på att vi alltid ska hamna i diskussionen om att de som sitter vid makten prioriterar skattesänkningar, lyxrenoveringar och liknande. Det är faktiskt inte sant. Det blir rätt drygt att sitta och lyssna på det hela tiden varje gång det är en debatt oavsett vad det handlar om.

Jag tyckte att ledamoten avslutade sitt anförande väldigt bra. Jag håller med om att vi behöver jobba med massor av olika saker, och vi behöver jobba gemensamt. Ekonomin är tuff. Jag är ganska glad att vi har jobbat med inflationsbekämpning. Nu märker vi att det ger resultat.

Det kommer att gynna barnfamiljerna. Det hade inte spelat någon roll hur mycket pengar vi tillskjutit för barnfamiljerna om vi haft en inflation som ätit upp pengarna. Vår köpkraft har försämrats radikalt på grund av inflationen. Nu ger bekämpningen effekt. Jag hoppas verkligen att vi kommer ned till normala nivåer igen. Det kommer att spela en roll.

När det gäller fritidskortet är det inte klarlagt än hur det ska effektueras. Men i min värld ska man givetvis utvärdera alla typer av satsningar i efterhand. Om det ska ske efter ett eller två år kan jag inte svara på. Men det är självklart att vi ska titta på om de pengar som vi satsat på olika projekt har haft den nytta som vi tänkte. Annars ska vi skruva om.

Fru talman! Ska man komma till rätta med den stora ojämlikheten i samhället som vi talar om och på lång sikt förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa gäller det att klara av att samtidigt ha flera perspektiv i huvudet. Man måste klara att hantera de ekonomiska problemen både på lång sikt och på kort sikt.

Man ska självklart bekämpa inflationen. Det kan man göra på olika sätt. Sanningen är att regeringen har prioriterat ett åttonde jobbskatteavdrag, sänkt skatt och höjt avdrag för rot och rut. Det är en prioritering man gjort. Det vore fint om man klarade av att stå upp för den.

Man behöver långsiktigt skapa goda förutsättningar för svensk ekonomi. Men när man befinner sig i den kris som vi har befunnit oss i och som vi fortfarande gör i Sverige behöver man också se till situationen här och nu.

De barnfamiljer som just nu säger att de inte har råd att köpa frukt och grönsaker till sina barn blir inte hjälpta inför den här helgen, den här påsken, den här sommaren av att inflationen på sikt går ned. Det behöver en regering klara av att hantera.

Det är bra att Moderaterna vurmar för alla barns tillgång till en rik och meningsfull fritid. Ni säger att ni tänker att man ska kontrollera att åtgärderna träffar rätt. Då hade ni kunnat yrka bifall det som Socialdemokraterna har föreslagit för att vi ska se till att reformen kommer att träffa rätt och träffa alla barn.

Det hade varit en väg framåt och en väg att hjälpa till i den här situationen. Men sanningen är att samarbetsviljan inte är särskilt stor från en regering som säger: Nu har vi löst inflationen, och nu ska vi sänka skatten.

Fru talman! Ett sänkt jobbskatteavdrag träffar alla som jobbar. Det är en målsättning vi har: Vi måste få människor i arbete. En större andel av Sveriges befolkning jobbar faktiskt, oavsett om man är rik eller fattig sett till pengar. Vi vet dock att 400 000 människor i dag står utanför arbetsmarknaden men skulle kunna jobba. Vi måste stimulera människor att komma i arbete.

Det sägs alltid att vi inte har råd med detta och att det kostar mycket pengar och så. Jag är, tro det eller ej, faktiskt rätt intresserad av matlagning. Jag lagar oerhört mycket mat och handlar en hel del. Att handla innebär för mig att gå och titta på varorna och försöka planera det jag ska göra.

Jag kan då se att frukt och grönt generellt är väldigt dyrt, men det finns säsongsvaror som är väldigt billiga. I Sverige har vi väldigt mycket rotfrukter. Jag använder det jättemycket. Det är otroligt billigt och går att göra fantastiskt god mat med, men det kräver planering, en idé och lite tid för tillagning. Men man kan laga en fantastisk måltid med svenska råvaror som inte kostar några våldsamma pengar.

Fru talman! Det första håller jag med om: Det är oerhört viktigt att den som kan jobba också jobbar. Det är genom folks arbete som vi bygger förutsättningarna för välfärd, välstånd och omfördelning av våra gemensamma resurser. Men detta behöver inte nödvändigtvis ske genom att de som har jobb får betalt för det också via skattsedeln - inte i en situation med så enorma klyftor som vi faktiskt har.

Jag noterar att Moderaternas svar just nu när det gäller den situation som många svenska barnfamiljer befinner sig i, där man säger att man måste låna pengar för att kunna betala sina mest grundläggande utgifter och inte har råd att köpa färska grönsaker till sina barn, är att det beror på att de inte planerar tillräckligt bra när de handlar - att de inte köper morötter. Vi har också haft en diskussion i Sverige om havregrynsgrötens näringsvärde.

Både morötter och havregrynsgröt är bra mat. Men vi måste väl som välfärdsland ha högre ambitioner än så: att landets barnfamiljer ska kunna sätta annat på bordet och ha en mer varierad kost än morötter och havregrynsgröt.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

En god hälsa är något vi alla behöver - att må bra inifrån och ut och känna välbefinnande. Sveriges folkhälsoarbete ska bidra till att bygga upp en god hälsa hos hela befolkningen genom ett förebyggande hälsoarbete.

Det finns stora hälsovinster med att investera i ett förebyggande folkhälsoarbete. En viktig del av omställningen till en god och nära vård är att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Beräkningar visar exempelvis att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor. Vidare drabbas enligt Socialstyrelsen varje år 69 000 personer av cancer, och i en fjärdedel av dessa fall finns ett samband med ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning, alkohol och matvanor. Det är otvetydigt så att ett aktivt folkhälsoarbete ger stora vinster för den enskilda människan men också för samhället.

Fru talman! Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen nu genomför vårt förslag om fritidskort, en historiskt stor satsning på en aktiv och meningsfull fritid för Sveriges barn och ungdomar. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Detta blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa.

Fritidskortet ska motsvara ett värde som barn och ungdomar i åldrarna 8-16 år kan använda som betalning för fritidsaktiviteter inom exempelvis idrottsrörelsen, i friluftsorganisationer och i andra organisationer inom civilsamhället och på kulturområdet. Fritidskortet kommer att lanseras under 2025, och 792 miljoner kronor beräknas årligen avsättas för ändamålet.

Fru talman! Vidare vill jag lyfta behovet av idrott för barn i utsatta områden. Vi vet att barn och unga i socioekonomiskt svaga områden historiskt sett deltar i idrott i lägre utsträckning än barn och unga i socioekonomiskt starka områden. Skillnaden mellan olika socioekonomiska områden är ännu större när det gäller flickors idrottande.

Detta är allvarligt, och därför beslutade regeringen redan i mars 2023 som en av sina första idrottspolitiska åtgärder om 100 miljoner kronor i ett nytt permanent bidrag till Riksidrottsförbundet för att utveckla idrottsverksamhet för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Denna satsning börjar redan ge effekt, och pengarna är ute i systemet och i klubbar och föreningar runt om i landet, vilket är mycket positivt.

Psykisk ohälsa är vidare en stor riskfaktor när det gäller folkhälsan. Ett starkt folkhälsoarbete inom området är viktigt.

Vi stärker nu arbetet mot psykisk ohälsa. Regeringen genomför flera insatser för att stärka och utveckla arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Under 2024 satsar vi närmare 1,6 miljarder kronor för att stärka kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och suicidprevention och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

I överenskommelsen ingår bland annat insatser för att stärka barns och ungdomars psykiska hälsa och utveckla den första linjens vård och barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Totalt 800 miljoner kronor riktas till insatser för barn och unga.

Vi har också kraftigt förstärkt medlen för att öka tillgängligheten till bup och säkerställa att barn och unga får vård i tid. Under 2024 satsas liksom föregående år 530 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är ett rekordhögt belopp.

Utöver det som nyligen redovisats beslutade regeringen i januari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området; uppdraget har ibland även kallats en utredning om en haverikommission vid suicid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2024.

Fru talman! Vidare lyfts i betänkandet frågor om cancer och det förebyggande arbetet för att motverka cancer. Här vill jag nämna regeringens och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johanssons aktuella arbete gällande uppdatering av den nationella cancerstrategin. Regeringen har nyligen utsett professor Mef Nilbert till särskild utredare med uppdraget att lämna förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi.

Det sker en stor utveckling på detta område, och mycket har hänt sedan 2009, då den tidigare cancerstrategin kom. I uppdraget ingår också att analysera och föreslå hur hälsofrämjande och förebyggande insatser inom cancerområdet kan samordnas med insatser inom andra områden. Strategins uppdatering är därför viktig för det fortsatta folkhälsofrämjande arbetet inom cancerområdet.

Fru talman! Jag vill till slut även nämna något om allergifrågan. I februari 2024 beslutade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och regeringen att ge Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och tillhörande handlingsplan inom allergiområdet i syfte att säkerställa en preventiv, effektiv och jämlik allergivård i hela landet. Myndigheterna ska gemensamt delredovisa uppdraget under 2024 och 2025 och gemensamt slutredovisa det till Regeringskansliet senast den 31 januari 2026. Vi kristdemokrater ser det som viktigt att en preventiv, effektiv och jämlik allergivård säkerställs över hela landet, och en nationell strategi behövs för detta.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 7.

Folkhälsan är ett prioriterat ämne för Sverigedemokraterna och regeringen. Mycket lidande kan undvikas på individnivå och stora kostnader kan undvikas på samhällsnivå genom att slå kraftigt mot negativa trender och skapa rätt förutsättningar för alla att förebygga ohälsa. En god folkhälsa är alltså en angelägenhet för hela samhället, och politiken har en tydlig roll att spela. Därför kan jag med glädje uppmärksamma att vi inom Tidösamarbetet har tagit flera viktiga steg mot en starkare folkhälsopolitik.

En av våra största folksjukdomar är psykisk ohälsa, en lömsk och dödlig sjukdom som tyvärr ofta går obemärkt förbi tills det är för sent. Det är en fråga om liv och död, och jag anser att den förtjänar en stor del av den här debatten.

Efter redovisning av myndighetsuppdrag den 1 september 2023 ska en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tas fram. Ett nationellt forskningsprogram på området ska inrättas. En nationell samordnare med ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet ska tillsättas. Uppföljning av patienter med suicidalt beteende bör vara en självklar del av vårdprocessen. En haverikommission ska tillsättas när en person har begått självmord för att bland andra socialtjänst, skola, polis och sjukvård ska kunna utreda vad som hänt och vad som kunde ha gjorts annorlunda.

Något som Sverigedemokraterna lyfter fram i sin kommittémotion är frågan om förskrivningen av psykofarmaka till barn och unga, som ökar i samband med den psykiska ohälsan. Det föreligger en stor beroenderisk och risk för biverkningar hos flera av dessa preparat, exempelvis bensodiazepiner. Vi ser behov av att vårdens behandlingsmetoder kontinuerligt kvalitetsgranskas och utvärderas, och vi anser att det krävs en tydlig strategi för att minska den ökade förskrivningen av psykofarmaka bland barn och unga.

När vi talar om barns psykiska hälsa menar vi även att det är ytterst aktuellt att snarast utreda möjligheten att integrera kunskap om psykisk hälsa och ohälsa i läroplanen, då den kunskapen kan vara helt avgörande som förebyggande åtgärd för unga på individnivå.

Men psykisk ohälsa drabbar givetvis även äldre. I dag lider cirka 20 procent av alla äldre personer - en växande åldersgrupp - av psykisk ohälsa, och en viktig orsak är ofrivillig ensamhet. Regeringen fortsätter under 2024 den treåriga gemenskapssatsningen för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet, som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023.

Bland äldre personer som begått självmord har åtminstone 70 procent sökt sjukvård en månad före dödsfallet och mer än var tredje den senaste veckan innan. För att utveckla det psykiatriska stödet till äldre personer med psykisk ohälsa är det viktigt att primärvården har tillgång till specialistpsykiatrins kompetens och att kunskap om psykisk ohälsa hos personal inom primärvården förstärks genom riktade utbildningsinsatser.

Jag behöver nog inte här förklara vikten av fysisk aktivitet för folkhälsan - det är uppenbarligen en av de levnadsvanor som har mest direkt påverkan för välmående och förebyggande av ohälsa. Här kan vi med glädje se en positiv trend bland befolkningen, enligt Folkhälsomyndighetens rapport för 2023.

Jag vill därför också snabbt ta upp fritidskortet som ett konkret initiativ för folkhälsan från oss inom Tidösamarbetet. Det ska ge barn och unga i åldrarna 8-16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Detta är något som ungdomarna helt klart kommer att gynnas av, och vi ser fram emot att se det träda i kraft.

Glädjande är också att den dagliga tobaksrökningen minskar inom samtliga åldersgrupper. Även detta kan vi se i Folkhälsomyndighetens rapport för 2023. Detta är ingen självklarhet om vi tittar runt om i Europa. Allt pekar på att orsaken är ett stort utbud av mindre skadliga alternativ. Även om nikotin i sig har en hälsopåverkan är det viktigt att politiken är pragmatisk och minimerar skador som är förknippade med tobaks- och nikotinprodukter.

Fru talman! Vi kan konstatera att såväl politiken som många viktiga trender går i rätt riktning. Folkhälsan är ett politiskt område som alltid kommer stå inför problem och utmaningar, men Sverigedemokraterna ser anledning att vara optimistiska. Politiken ska skapa förutsättningar för en god folkhälsa, och ett sätt att göra detta är att stödja den enskilde i att göra hälsosamma val. Ett annat sätt är att införa ett kvalitetssäkrat förebyggande folkhälsoarbete.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Allting börjar i skolan. Vi minns alla när vi gick i skolan. Eller vissa kanske inte vill minnas den tiden. Men i vilket fall som helst är det i skolan mycket av grunden läggs för vårt liv. Detta gäller i synnerhet vår psykiska hälsa.

Självklart har uppväxtvillkor, hemmiljö och socioekonomiska förutsättningar stark påverkan. Men i dag har en sak vuxit till att påverka vår psykiska hälsa enormt. Det är de digitala medierna som barn och ungas skärmtid handlar om.

Förskolan och skolan kan ge barnen rätt socioemotionell utveckling - alltså ge barnen trygghet, stabilitet och stimulans, särskilt när detta brister i barnens hemmiljö. Det är under skolgången som den psykiska hälsan påverkas, både positivt och negativt.

Det finns ett tydligt samband mellan dina skolresultat och hur din psykiska hälsa påverkas senare i livet. Låga betyg kan faktiskt ge risk för depression och självmordsförsök senare i livet, enligt Folkhälsomyndigheten.

De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men fler och fler börjar må sämre. De är inte tillfreds med livet, och de rör sig alldeles för lite. Det är här digitala medier och skärmtid påverkar. Därför är regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att sammanställa kunskap och ta fram vägledning och rekommendationer mycket viktigt. Det ska redovisas i juni och december 2024.

Men vi är tio år sena på bollen. Detta med barns och ungas skärmtid är ett fenomen som har vuxit fram under en lång tid.

Forskningen visar att mobbning på nätet är dubbelt så illa som föräldrar tror. Forskning visar att flickor mår sämre än pojkar i varje årskurs. Flickor har mer sömnbrist på grund av skrollande nattetid. Flickor har även blivit mer missnöjda med sina kroppar efter att de just har skrollat på sociala medier.

Fru talman! Forskning visar att pojkar däremot får utstå mer elaka kommentarer på gejmingchattar och att pojkar i högre grad spelar alldeles för mycket digitala spel.

Grupper som är mer sårbara är unga som har NPF-diagnoser, flickor med låg självkänsla och barn med bristande föräldrastöd. Dessa grupper löper en större risk att utveckla ett beroende av skärmen.

Vad visar då forskningen när det gäller dem som har en bättre psykisk hälsa? Vad är det som är bra? Jo - hör och häpna - det är att de sover mer, motionerar mer, ägnar mindre tid åt mobilen och har ett balanserat användande av sociala medier.

Detta kan bara landa i en enda sammanfattning: De problem som barn och tonåringar alltid har och får gå igenom förstärks enormt mycket av för mycket skärmtid och felaktig användning av skärmtid. Det är därför vi i Liberalerna har varit tydliga med att det behövs kraftfulla åtgärder för att hjälpa skolbarnen.

Vi går nu fram med ett förslag om att flytta makten från nätjättarnas algoritmer så att föräldrarna själva tillsammans med sina barn kan äga makten över skärmen. Det är förslaget om att grundinställningen för ett barns skärmanvändande ska vara den enkla saken att man sover på natten och går i skola på dagen. Detta är ingen självklarhet. För många barn är det verkligen ingen självklarhet i dag.

Fru talman! Enligt FN:s World Happiness Report, en rapport om lycka som nyligen kom, är det inte längre en självklarhet att den unga generationen är lyckligare än sina föräldrar eller farföräldrar. Det har varit så tidigare, men nu är unga på många håll i världen olyckligare än sina föräldrar. En av de stora orsaker som uppges är just digitala medier.

Vi är medvetna om att vi inte kan lagstifta fram lycka. Vi kan inte lagstifta fram mening hos barn och unga. Men vi kan i politiken skapa förutsättningar för den psykiska hälsan hos skolbarnen och för att de ska må bättre. Detta vill denna regering göra, och Liberalerna kommer att göra mer för att skolbarnen ska må bättre. Det har till exempel nu tillsatts en utredning om elevhälsans uppdrag, som är en oerhört viktig pusselbit för att fler av våra skolbarn ska få en bättre psykisk hälsa. De förtjänar faktiskt ett lyckligare liv. Det gör vi alla.

Fru talman! I ett välfärdssamhälle är folkhälsa tätt förknippat med åtgärder för att öka jämlikheten. Det aktiva, systematiska och långsiktiga folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett klass, kön eller etnicitet.

Denna vision om ett folkhälsoarbete som tar sin utgångspunkt i människovärdet delar Vänsterpartiet fullt ut. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet i dag innebär är en central del i denna vision. Även arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor utgör en viktig grundpelare i Vänsterpartiets syn på folkhälsa.

Ett aktivt folkhälsoarbete är en investering i framtida generationers hälsa och välmående. Få andra uppgifter kan anses mer angelägna i ett välfärdssamhälle än att samhället arbetar för ett generellt välmående bland befolkningen.

I grunden handlar det om befolkningens rätt att få leva fria och rika liv med säkerhet om att samhället har ställt sina resurser till förfogande för att främja en hälsosam tillvaro. På så sätt samspelar individens och samhällets ansvar för en god folkhälsa. Med gemensamma ansträngningar är en förbättrad folkhälsa möjlig.

Tidiga insatser för att främja en god folkhälsa är av yttersta vikt. I dag är hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället mycket stora, även i unga åldrar. Det riskerar att leda till att hälsoklyftorna lever vidare även senare i livet med ohälsa som konsekvens.

Samhällets insatser för att öka jämlikheten i folkhälsoarbetet behöver stärkas ytterligare, inte minst bland barn och unga. I grunden handlar denna fråga om att alla barn har rätt till en god hälsa och en hälsosam tillvaro. Vänsterpartiet värnar alla barns och ungdomars rätt till folkhälsoinsatser som stärker välmåendet och samtidigt rustar dem för en god hälsa senare i livet.

Även barns psykiska hälsa står inför svåra utmaningar. En ökad psykisk ohälsa i kombination med högre efterfrågan på vård innebär att en stor andel av våra regioner inte kan leva upp till vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa. Därmed frångås principen om att en första bedömning ska vara gjord inom 30 dagar. År 2022 fick mindre än hälften av dem som sökte vård inom barn- och ungdomspsykiatrin ett första besök inom 30 dagar.

För att vården ska bli adekvat och ge resultat behöver rätt vårdaktör och rätt vårdnivå nå patienterna. För att inte riskera att barn i behov av psykiatrisk vård faller mellan stolarna eller får vänta för länge på insatser behöver vissa åtgärder vidtas.

En viktig åtgärd, enligt Vänsterpartiet, handlar om att samverkan mellan olika vårdinsatser ska fungera och att det ska finnas tydliga riktlinjer och gränsdragningar mellan bup och andra instanser.

Främjande och förebyggande insatser leder till bättre hälsa, lärande och utbildning och till mindre social utslagning. Grunden för det förebyggande arbetet är att identifiera hälsorisker innan de har hunnit utvecklas till sjukdom eller ohälsa.

Förebyggande program som screening, vaccinationer eller allmänna hälsokontroller har visat sig ge stora hälsovinster för samhället och individen. Dessa program kan med fördel utvecklas ytterligare, särskilt i syfte att nå familjer och därmed tidigt kunna erbjuda dem stöd i olika former.

För Vänsterpartiet är det, som sagt, viktigt att barns och ungas rätt till en lättillgänglig, jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård stärks. Regeringen bör därför enligt Vänsterpartiet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur regioner och kommuner ska utveckla det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för psykisk ohälsa. Därför yrkar jag bifall till reservation 14.

Fru talman! Smaka på ordet folkhälsa. Låt det rulla runt i munnen en stund. Om jag hade varit Carl Jan hade jag pratat om en härlig munhåleupplevelse. Nu är jag helt uppenbart inte Carl Jan, så jag nöjer mig med att konstatera att folkhälsa är ett begrepp som ger en god smak i munnen.

Folkhälsa är grunden för att skapa hållbara och inkluderande samhällen. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande är ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, bemanning och finansiering. I Sverige har vi generellt sett en god folkhälsa, och det har vi haft under lång tid. Medellivslängden ökar. Visste ni att det är cirka 2 600 personer i Sverige som är över 100 år, varav de flesta faktiskt är kvinnor? Såklart är det glädjande att vi blir äldre, att vi lever längre, men det ger också nya utmaningar.

Centerpartiet har vid flera tillfällen och i olika forum lyft fram frågan om äldrehälsovårdsprogram. I Sverige är vi duktiga på barnhälsovårdsprogram och mödravårdsprogram, vilket är väldigt positivt. Det är ju starten i livet. Men nog är det nu på tiden att vi blir riktigt bra på att vårda äldres hälsa, att ge människor ett individuellt och förebyggande hälsoarbete även på ålderns höst?

Då kan man ställa sig frågan: Vad är det för äldrehälsovårdsprogram som vi föreslår? Jo, det handlar egentligen om tre saker: samtal, vaccinering och screening.

För ett år sedan framförde Christofer Bergenblock just i denna talarstol att Centerpartiet vill komplettera med hälsosamtal från och med 70 års ålder. Nu under 2024 finns det ett riktat statsbidrag för kommuner att söka just för detta. Men det riktar sig till de allra äldsta som inte bor på särskilt boende eller har hemtjänst. Det är bra att detta statsbidrag finns. Men nog är det viktigt att staten är med och finansierar folkhälsa i alla åldrar? Hälsosamtalet är ett utmärkt tillfälle där man kan reflektera över matvanor, fysisk aktivitet samt tobaks- och alkoholvanor i syfte att förebygga sådant som kan leda till sämre hälsa och sjukdomar. Det är också ett bra tillfälle att fånga upp den som har behov av stöd och hjälp på andra sätt.

Ett annat sätt att förebygga ohälsa hos äldre är att ta fram ett nationellt vaccinationsprogram mot de sjukdomar som vi vet utgör en stor risk för äldres hälsa. Som jag sa tidigare är vi väldigt duktiga på barnhälsovård, där en del är att vaccinera barn som skydd mot farliga sjukdomar. På samma sätt bör vi erbjuda äldre ett bra skydd mot de sjukdomar som riskerar att bli allvarliga och ofta livshotande när kroppens egen motståndskraft har minskat.

En viktig del i detta är att staten ska vara ansvarig för att bestämma vilka vaccinationer som ska erbjudas. Staten ska då också stå för kostnaden. Det ska inte vara beroende av om regionen är rik eller fattig om du ska få de vaccinationer som du behöver. Det är fullkomligt rimligt, fru talman, att vi ska ha en jämlik vård över hela landet.

Även screening för olika sjukdomar är någonting som i högre grad måste erbjudas även den som är äldre. För ni förstår att bröstcancer upphör inte vid 75 års ålder, men det gör screeningen - mammografin. Centerpartiet menar därför att det behövs ett screeningprogram även för den som är äldre, exempelvis för att upptäcka bröstcancer.

Fru talman! Ett bra förebyggande arbete ger fler äldre en ökad livskvalitet och bättre hälsa. Det kan vara skillnaden mellan liv och död.

Jag ska ta upp det förebyggande arbetet. Det brukar pratas om att man ska rycka plåstret. Jag tänker att plåstret helst inte ska behövas alls. Regeringen pratar, enligt min mening, alldeles för mycket om hårdare tag och strängare straff. Om man har begått ett brott ska man förstås få ett straff. Men helst ska man inte ens komma på tanken att begå ett brott. Där kommer det förebyggande folkhälsoarbetet in, och där spelar civilsamhället en avgörande roll. Tänk på alla fantastiska föreningar med sina ledare som lotsar barn och ungdomar och som hjälper ungdomarna i deras livsresa att bli goda världsmedborgare. Där får barn och ungdomar lära sig att samarbeta, ta hänsyn, förstå demokratiska processer och få vara en del av ett sammanhang. Det är när man blir utan sammanhang som det kan gå illa. Det är då som man mycket lättare kan lockas in i dåligheter som kriminellt beteende, eller för den delen hamna i psykisk ohälsa.

Fru talman! Folkhälsa är förebyggande. Folkhälsa är jämlik. Folkhälsa är livsvillkor. Folkhälsa är levnadsvanor. Folkhälsa är folkbildning. Och folkhälsa ger en god smak i munnen. Folkhälsa är inte bara ett mål utan ett kraftfullt verktyg för att skapa inkluderande samhällen. Men folkhälsa måste ses ur flera perspektiv och då också ur ett jämlikhetsperspektiv. Hur skapar vi folkhälsa för alla genom hela livet, och hur bidrar regeringen i detta arbete? Folkhälsa är ett brett begrepp som spänner över alla områden.

Som ni förstår skulle jag kunna stå här i flera timmar och lyfta fram hur många perspektiv som helst, men det ska jag bespara er.

Jag står såklart bakom alla Centerpartiets reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 6 från Centerpartiet och Miljöpartiet om vaccinationer.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 5.

Jag står här med ett manus som till stor del är skrivet av Ulrika Westerlund, Miljöpartiets representant i socialutskottet, som just nu är på resa för riksdagens räkning.

Som ledamot i socialförsäkringsutskottet känner jag själv ett visst ägarskap över de frågor som vi diskuterar här i dag, alltså folkhälsofrågor, och jag skulle vilja börja i den ändan. Det finns nämligen en tydlig koppling mellan folkhälsan och våra socialförsäkringssystem, våra skyddsnät. Till exempel sjukförsäkringen ska träda in när man är för sjuk för att arbeta. Det är någonting som man bör kunna förvänta sig i ett välfärdsland som Sverige, men tyvärr gör den inte alltid det. Alltför många utförsäkras för tidigt eller nekas ersättning. Det är allvarligt.

Jag ägnade en stor del av min tid under förra mandatperioden, tillsammans med regeringen, åt detta. Vi utredde ny lagstiftning, lade fram propositioner och reparerade delar av sjukförsäkringen. Men vi hann inte riktigt färdigt. Jag hade önskat att Tidöregeringen hade fortsatt detta arbete. Jag hade önskat att åtminstone Sverigedemokraterna skulle ha något slags ambition att försöka hämta hem sitt väldigt tydliga vallöfte. Men så har det inte blivit, och det tycks inte heller bli så. Efter valet har det tagit helt stopp. Det finns anledningar till det, och det är den borgerliga definitionen av arbetslinjen som spökar här. Den handlar om att trycka ut sjuka människor från försäkringarna genom de successivt hårdare kraven och villkoren i rehabiliteringskedjan snarare än att rehabilitera tillbaka människor till hälsa och arbetsförmåga på riktigt.

Detta är en mycket dålig politik. En bättre politik, som Miljöpartiet står för, handlar om att ha en fungerande och trygg sjukförsäkring och att genom ett starkt förebyggande arbete stärka befolkningens hälsa och på det sättet, genom det viktiga folkhälsoarbetet, minska inflödet i både sjukvården och sjukförsäkringssystemen.

Herr talman! Miljöpartiet vill se ett ökat fokus på folkhälsofrågorna. En bättre folkhälsa skulle på det sätt jag nämnde minska kostnader för både sjukvård och sjukförsäkringar och skulle sannolikt också resultera i ett mindre klimatavtryck. Men det viktigaste är naturligtvis ökad livskvalitet, att fler människor får leva bättre liv. Vi vill alla leva länge och hålla oss friska, men många av oss behöver stöd för att lättare kunna göra de rätta och bra valen.

Miljöpartiet är ju inte ensamt om dessa tankar. Många samhällsaktörer funderar på olika lösningar. Till exempel kom nyligen en rapport från Nordiska ministerrådet som menade att hela Norden gemensamt borde införa högre skatter på kött och socker, och Cancerfonden har sedan länge föreslagit en riktad skatt på sötade drycker. Exakt vilka åtgärder som ska vidtas kan man diskutera länge, men för Miljöpartiet är det tydligt att det krävs åtgärder på samhällsnivå. Vi kan inte lägga hela ansvaret på individen.

Miljöpartiet vill att Sverige, precis som andra nordiska länder, ska ha en folkhälsolag. En sådan lag skulle bidra till ett tydligare regelverk kring ansvaret för folkhälsoarbetet på lokal, regional och statlig nivå. Folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet skulle lyftas fram mycket tydligare och få större genomslag, med märkbara effekter.

Herr talman! Vi ser tyvärr fortfarande stora geografiska och socioekonomiska skillnader vad gäller hälsan, trots att vi har jobbat med dessa frågor länge. En folkhälsolag skulle på ett tydligt sätt bidra till att motverka detta.

Men i väntan på en folkhälsolag, som kan ta tid att ta fram och få på plats, finns andra snabbare åtgärder. Vi behöver akut kraftfulla åtgärder för att främja till exempel fysisk rörelse och åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan. Vi behöver stärka det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för psykisk ohälsa. Vi behöver riktade satsningar för att nå personer i socioekonomiskt utsatta grupper med hälsoinformation och med verktyg för att förbättra den egna hälsan. Vi behöver också höja kraven på alla regioner att bedriva ett systematiskt förebyggande hälsoarbete.

Miljöpartiet tycker att regeringen borde agera för att skapa jämlikhet och motverka hälsoklyftor.

Herr talman! Utöver det generella arbetet vill jag nämna några särskilda områden där åtgärder behövs. I betänkandet finns en bred motion från Miljöpartiet om arbetet för att motverka hiv/aids. Sverige måste stärka det hivpreventiva arbetet. I enlighet med målen i Agenda 2030 ska världens länder enskilt och i samverkan verka för att eliminera nya infektioner av hiv till 2030. För att uppfylla våra internationella åtaganden måste regeringen se till att den kommande nationella strategin mot hiv/aids slår fast att målet för eliminering av nya infektioner i Sverige till 2030 fortfarande gäller.

Folkhälsomyndigheten slutredovisade sitt uppdrag med att ta fram ett underlag till regeringen för en uppdaterad nationell strategi för att motverka hiv/aids i början av maj förra året. Underlaget visar bland annat att det i Sverige nu finns en alltmer heterogen patientgrupp och att ett antal utmaningar kvarstår.

Sverige har goda förutsättningar att nå de så kallade 95-95-95-målen i Unaids globala strategi för bekämpning av hiv 2021-2026, men i dag når vi inte målen fullt ut. 95-95-95-målen innebär att 95 procent av dem som lever med hiv ska ha en diagnos och känna till sin status. Av dem ska 95 procent ha tillgång till effektiva retrovirala behandlingar, och av dem i sin tur ska 95 procent ha uppnått viral repression som gör virusöverföringsrisken så låg att den inte har epidemiologisk relevans. 95-95-95-målen bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030, och Miljöpartiet menar därför i motionen att regeringen ska säkerställa att den nationella strategin mot hiv/aids också tydligt anger att målet är att uppfylla Unaids 95-95-95-mål till 2026.

Folkhälsa

Den nationella strategin måste utöver det också innehålla ett tydliggörande av civilsamhällets insatser: att de är helt nödvändiga för att uppnå målen och att organisationerna behöver kunna arbeta långsiktigt. Strategin måste också säkerställa att alla som kommer till Sverige, också de som anhöriginvandrar, får tillgång till hälso- och sjukvård, testning, diagnos och behandling. Också alla de som befinner sig i Sverige och tillhör en riskgrupp måste inkluderas, och det måste säkerställas att de får rätt behandling. Köerna för bedömande samtal måste kortas ned.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag bara nämna behovet av vaccinationsprogram. Vi har under lång tid varit framgångsrika med att vaccinera våra barn, men nu måste andra grupper och kanske hela befolkningen med. Svenska forskare har varit framgångsrika i att ta fram nya vacciner för bland annat covid och cancer. Men vi måste också se till att befolkningen får del av de vacciner som behövs, särskilt riskgrupper naturligtvis.

Vi tycker att regeringen ska återkomma med förslag för hur vaccinationsprogrammen kan utökas och bli bredare, mer träffsäkra och likvärdiga över hela landet. För det, herr talman, är också ett sätt, för att avsluta där jag började, att minska inflödet i både sjukvården och sjukförsäkringarna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 april.)