Interpellationssvar - Huvudmannaskap för svensk skola - 2024-03-12

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att privata ekonomiska intressen inte ska avgöra elevers utbildningsmöjligheter och framtid. Linus Sköld har även frågat mig om jag bedömer att det är systemhotande att en så stor del av det svenska skolsystemet kan säljas och få ny inriktning inom bara några månaders tidsrymd och, om ja, hur regeringen avser att agera för att komma till rätta med detta.

Det finns problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa oseriösa och olämpliga aktörer. Det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare eller att inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till. Därför gav regeringen i juni 2023 tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan, som är en viktig pusselbit i en större omläggning av friskolepolitiken. Direktiven innebär att utredaren ska föreslå vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning i skolor där det finns problem som behöver åtgärdas. Vinstutdelningsförbud eller vinstutdelningsbegränsning kan exempelvis gälla om en skola eller förskola håller för låg kvalitet eller om den tar emot statsbidrag som avser att åtgärda kvalitetsbrister eller annars höja kvaliteten i verksamheten.

Det är ett svar från politiken på alla de fall där oseriösa och olämpliga aktörers agerande gått ut över elevernas rätt till en bra utbildning.

Utredningen har också i uppdrag att utreda skärpta krav på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem. Utredningen ska leda till en breddad och fördjupad tillsyn och stärkta möjligheter för Statens skolinspektion och kommunerna att ingripa. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolinspektionen har konstaterat att en relativt stor andel av de enskilda huvudmännen har en känslig ekonomisk situation. Bufferten i form av eget kapital och likvida medel är i många fall mycket liten eller obefintlig, vilket enligt myndigheten innebär en risk för kvalitetsproblem och nedläggningar. Utredaren ska därför föreslå tydligare bestämmelser om att en enskild huvudman ska ha en så stabil ekonomi att risken är liten för att den enskilde hamnar på obestånd och kanske går i konkurs. Det ska inte räcka med att ha en budget i balans. Regelverket bör garantera att den som startar eller förvärvar en fristående förskola, en fristående skola eller ett fristående fritidshem inte bara har tillräcklig ekonomisk styrka för att bedriva verksamheten långsiktigt utan också har för avsikt att driva verksamheten under en följd av år och har kapaciteten att göra det.

En annan viktig pusselbit i regeringens omläggning av friskolepolitiken är finansieringssystemet. Skolpengen är till för att finansiera elevernas utbildning. I dag finns det omotiverade skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter till skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas. Det är inte rimligt att enskilda huvudmän tilldelas resurser för kostnader som de inte har. Därför har regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska föreslå ett helt nytt system för hur resurser till fristående skolor ska beräknas.

Fru talman! Den senaste tiden har Lotta Edholm tagit till rätt högljudda brösttoner i medierna. Hon har till exempel sagt att det inte finns några fördelar med börsnoterade skolor, att incitamenten för vinst trumfar incitamenten för kvalitet och att skolmarknaden kan vara en anledning till det som Edholm själv har beskrivit som en kunskapskollaps. Hon har bekänt, självreflekterande, att borgerligheten har haft en naiv inställning till friskolor. Ändå kan hon, säger hon, leva med en liten vinst.

Jag har ställt den här interpellationen mot bakgrund av den affär som nästan blev av, när det största aktieinnehavet i Sveriges största skolkoncern skulle säljas för miljardbelopp. Efter att köparen i medierna spekulerat om att ändra den pedagogiska inriktningen i verksamheten och deklarerat sin uppfattning om vinstutdelning, det vill säga att sådan bara bör göras om de elever som går i verksamheten betalar för det själva - skattepengar skulle alltså enligt hans mening inte kunna omvandlas till privata vinster - störtdök dock aktiens värde, och affären blåstes av.

Förutom det uppenbara, att svenska elevers utbildning blivit något som privata intressen kan tjäna grova pengar på, synliggör den här affären den kanske tyngsta absurditeten med det svenska skolsystemet: Privata intressen, privatpersoner med djupa fickor, kan köpa sig kontroll över hundratusentals elevers utbildning och ändra inriktning på verksamheten med några månaders varsel. När det betyder att andra inte längre kan tjäna pengar på elevers utbildning blåses affären av.

Jag föreställer mig att skolministern kan leva sig in i hur det kändes för de andra aktieägarna. Hon ägde ju ganska nyligen själv aktier i en skolkoncern och tjänade pengar på det när hon utsågs till minister eftersom aktieinnehavet då steg i värde. Men om det hade varit hennes skolkoncern som Akelius velat köpa in sig i och gjort ett liknande uttalande om hade hon i stället förlorat på aktiekursens rörelse. Det är klart att hon inte hade velat att det skulle bli så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är Edholm inte längre friskoleföreträdare. Nu är hon skolminister och ansvarar för det här skolsystemet och hur det ska ge alla elever en bra utbildning. Därför frågade jag i dag om hon ska agera för att förhindra att enskilda privatpersoner med djupa fickor kan köpa sig kontroll över elevers utbildningsmöjligheter och framtid. Tycker hon att det är systemhotande att en enskild i ett slag kan köpa sig kontroll över hundratusentals barns skolgång? I så fall, vad ska hon göra åt det?

Lotta Edholm svarar att hon ska bekämpa oseriösa och olämpliga aktörer. Menar hon att Akelius uttalande om att skattepengar borde gå till barnens utbildning i stället för till vinstutdelning gör honom till en olämplig och oseriös aktör?

Jag tycker att Lotta Edholm behöver svara på de frågor jag nu har ställt, det vill säga: Tycker Lotta Edholm att det är rimligt att enskilda kan köpa sig kontroll över hundratusentals elevers utbildning? Var det att Akelius sa att skattepengarna borde gå till barnens utbildning i stället för till utdelning som gjorde honom till en olämplig eller oseriös aktör?

Fru talman! Jag kan inte gå in på enskilda ärenden, vilket ledamoten är fullt medveten om. Men jag kan svara på de frågor som jag har fått. Det har jag också försökt göra.

Vi måste göra en rad olika förändringar av friskolesystemet. Det pågår nu en rad olika utredningar. Skolinspektionen har också fått ökade möjligheter att ingripa mot skolor som har kvalitetsproblem, till exempel vid risk för radikalisering, som vi har gett särskilda uppdrag kring.

Det pågår åtminstone tre olika utredningar som har bäring på detta, bland annat friskoleutredningen. Den handlar i stor utsträckning om just hur vinstutdelningar vid olika typer av problem i skolan ska stoppas. Det kan vara kvalitetsproblem, när ägarstrukturen förändras och när en skola startas men också om man tar emot kvalitetshöjande statsbidrag.

Den stora utredningen på området och som handlar om finansieringen är utredningen om en nationell skolpengsnorm. En stor del i den handlar om hur friskolorna ska finansieras. Förslaget är att skilja på finansieringen för kommunernas skolsystem och finansieringen för friskolorna så att friskolorna får betalt för det uppdrag som de faktiskt har och inte något mer.

Jag blev väldigt glad när jag såg rubriken på den här interpellationen. Den verkade handla om huvudmannaskapet för svensk skola. Jag tänkte att Linus Sköld kanske skulle vilja ha en diskussion om de problem som huvudmannaskapet för svensk skola faktiskt ger vid handen, till exempel att hur mycket kommunerna satsar på sin skola skiljer sig åt enormt mycket. Det skiljer ungefär 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den som satsar minst på skolan.

Men jag blev lite besviken när jag förstod att Socialdemokraterna inte vill ta den diskussionen. Det beror såklart på att Socialdemokraterna för 30 år sedan kommunaliserade ansvaret för svensk skola. Det i sig var ett mycket stort misstag. Den utredningen adresserar också en stor del av de problem som Linus Sköld tar upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mot bakgrund av den här affären och beskrivningen av den ställde jag den mycket enkla frågan om statsrådet bedömer att det är systemhotande att en så stor del av det svenska skolsystemet kan säljas. Om hon gör det undrade jag också hur hon avser att agera för att komma till rätta med det.

Statsrådet svarade att oseriösa aktörer ska bekämpas. Det går inte att förstå på något annat sätt än att statsrådet bedömer aktörerna i den här affären som oseriösa. Frågan är om det är de som vill behålla vinsten i verksamheten som är de oseriösa aktörerna eller om det är den som vill avskaffa vinstutdelningen som är den oseriösa aktören.

Var står Lotta Edholm i frågan om vinstutdelningar? När man lyssnar på hennes uttalanden i medierna den senaste tiden låter det som att hon är rätt kritisk till stora vinster till friskoleägare. Exemplen jag drog i mitt förra anförande var att det inte finns några fördelar med börsnoterade skolor, att incitamenten för vinst trumfar incitamenten för kvalitet, att skolmarknaden kan vara en anledning till det hon själv har beskrivit som en kunskapskollaps och att borgerligheten har haft en naiv syn på friskolor.

De miljarder som försvinner i vinster till privata fickor hos friskolornas ägare hade kunnat användas till exempelvis fler läromedel i skolan, som Lotta Edholm brukar prata sig varm för. De hade även kunnat användas till att anställa fler speciallärare. Det är ansenliga summor pengar vi talar om. De skulle räcka till långt mycket mer än vad Lotta Edholm förmår få fram i några riktade statsbidrag.

Vi kan också prata om systemeffekterna som vinstintresset får, det vill säga den tilltagande segregationen av skolsystemet. Barn till akademiker och svenskfödda barn går på vissa skolor, medan barn till föräldrar med svag utbildningsbakgrund och som är utlandsfödda går på andra skolor. Det är ett resultat av vinstintresset. Den som vill göra överskott behöver nämligen segregera ut ett högpresterande elevunderlag.

Det leder oss till kösystemet, som Lotta Edholm vill bevara. Det leder oss också till planeringsfrågan.

Riksrevisionen har konstaterat att det här systemet innebär ineffektiv användning av offentliga medel. Det läcker inte bara vinster till privata ägare; med det här systemet får man också betala för en plats i skolan flera gånger. Kommuner sitter kvar med kostnader, och friskolor får intäkter för uppgifter som de inte har. Med ökad effektivitet och stopp för vinstläckaget hade det alltså funnits väldigt mycket mer pengar i systemet. Det behöver skolan nu mer än någonsin, med den kostnadskris som pågår.

Jag vänder mig direkt till Lotta Edholm. Tycker hon att det är rimligt att enskilda kan köpa sig kontroll över hundratusentals elevers utbildning?

Fru talman! Återigen: Jag kan inte kommentera enskilda fall. Men bakgrunden till de citat som Linus Sköld läste upp är att vi har problem i friskolesektorn. Det är jag den första att erkänna. Det har jag också gjort i en lång rad intervjuer.

Det är därför vi nu lägger om politiken på området, bland annat genom utredningen om en nationell skolpengsnorm. Den ska bland annat se till att vi kan garantera likvärdiga villkor i Sveriges kommuner. Oavsett var man bor ska man ha en likvärdig skola. Den ska också ge förslag på hur friskolor ska få betalt för det som de gör och inte för det som de inte gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora betygsutredningen har också tillsatts. Tanken är att vi ska ha betyg som är bättre kopplade till exempelvis nationella prov så att vi kommer ifrån det här med fuskbetyg. Vi vet att det är ett större problem i friskolor än i kommunala skolor.

Slutligen har vi den stora friskoleutredningen, som ska lämna förslag på område efter område där man inte längre kommer att kunna ta ut vinst i friskolorna.

Allt detta gör jag eftersom jag anser att det finns stora problem med friskolesystemet. Det är ett problem för hela skolväsendet, inte bara för de enskilda individer som går i de skolor som inte uppfyller de kvalitetskrav som man kan förvänta sig.

Men jag kan tyvärr inte kommentera enskilda ärenden.

Fru talman! Min bedömning är att det inte är ett enskilt ärende som berörs av frågan som jag har ställt. Jag frågade om Lotta Edholm tycker att det är rimligt att enskilda kan köpa sig kontroll över hundratusentals elevers utbildning, oavsett vem som gör det. Tycker hon att det är rimligt att människor med mycket pengar kan köpa sig kontroll över hundratusentals elevers utbildning? En stor andel av det svenska skolsystemet kan försvinna i en affär och få en helt ny inriktning. Är det rimligt, Lotta Edholm?

Om Lotta Edholm var så kritisk mot vinster att hon verkligen ville göra någonting åt detta skulle hon inte föreslå att behålla möjligheten att ta ut vinst ur skolsystemet. Lotta Edholm gav ändringsdirektiv till den pågående utredningen om vinstförbud och sa att vinster ska tillåtas. Det är vinster som Lotta Edholm själv säger leder till betygsfiffel och skolsegregation. Ändå vill hon behålla dem. Hur kan det komma sig?

Lotta Edholm vill också bekämpa de oseriösa aktörerna genom att tvinga fram ett krav på buffert hos huvudmännen. Det kommer att dräpa ut alla de små, idéburna skolorna ur Skolsverige. De som klarar det är de stora koncernerna - dem man kan köpa för miljardbelopp. Det är de som kommer att överleva ett krav på buffert, och det är precis det som Lotta Edholm är ute efter.

Tycker Lotta Edholm att det är rimligt att enskilda kan köpa sig kontroll över hundratusentals elevers utbildning?

Fru talman! Utredningen om vinst i skolan ska också utreda skärpt ägarprövning vid start, köp eller övertagande av en skola.

För mig som skolminister är det klart att det viktigaste perspektivet är elevperspektivet. För en elev som går i en skola är det otroligt viktigt att det finns en ekonomisk stabilitet i grunden. Skolinspektionen har ju varnat för att det finns skolor som riskerar att läggas ned med mycket kort varsel för att pengarna tar slut på grund av att man förlorar ett litet antal elever. För den elev som går i en sådan skola är det naturligtvis ointressant om skolan är stor eller liten, för man förlorar sin skolplats och kan hamna på en skola som man kanske inte alls vill gå i. I värsta fall kan man även förlora tid, som ju är väldigt viktigt när man går i skolan. Det är alltså klart att det är viktigt, och det tror jag också att Linus Sköld själv tycker, att en skola har ekonomisk stabilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor som inte har någon ekonomisk stabilitet i grunden ska naturligtvis inte kunna starta och driva skolor hur som helst. Det tror jag faktiskt att Linus Sköld också håller med om.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.