Arbetsplenum - Socialavgifter - 2024-02-28

Herr talman! Vi socialdemokrater prioriterar alltid vår gemensamma välfärd, där trygghetssystem byggda på tanken om både plikt och rätt är en viktig del.

Trygghetssystemen utgör ryggraden för svenska löntagare. De är en livlina i oförutsägbara tider, och de ska ge stöd vid sjukdom, arbetslöshet eller andra ekonomiska utmaningar. Att vi har den här tryggheten möjliggör engagemang och långsiktig produktivitet på arbetsplatsen. Social trygghet tjänar inte bara som en ekonomisk säkerhetsmekanism utan stärker också samhällsväven genom att minska ojämlikhet och främja social rättvisa. Den är en investering i både individens välmående och nationens hållbara framtid.

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att stabilitet i systemet för socialavgifter ger förutsägbarhet för företag och andra arbetsgivare, vilket stöder ekonomisk tillväxt. Vi strävar alltid efter en balans mellan arbetsgivares och arbetstagares intressen för att skapa en rättvis och hållbar arbetsmarknad.

De sociala avgifterna är en viktig källa till finansiering av trygghetssystemen och övrig välfärd och något som vi ska hantera med försiktighet.

Vi har mängder med hårt arbetande ensamföretagare i vårt land. Flera av dem har betydligt mer jobb än vad de hinner med. Det är på sätt och vis bra, men tröskeln för att anställa en medarbetare och på så sätt bli avlastad men också bli arbetsgivare är väldigt hög. Den är ofta för hög, så att ingen anställning blir av.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde år 2017 en rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifter för den första personen som anställs i vissa enmansföretag, det så kallade växastödet. Det är bra. Det finns också möjlighet i vissa angivna stödområden att göra avdrag vid beräkning av socialavgifter. För forskare finns det också möjlighet till nedsättning. Men vi kan inte urholka de sociala avgifterna hur mycket som helst eftersom de är en viktig del av våra trygghetssystem och vår välfärd. För att talmannen, jag och alla andra ska kunna lita på att vi får samhällets stöd i livets olika faser behövs ett stabilt och förutsägbart regelverk för socialavgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Svenska löntagare behöver en lön de kan leva på, goda arbetsvillkor och en vetskap om att det finns ett trygghetssystem att lita på när det kommer sämre tider. Det verkar vi socialdemokrater för alla dagar i veckan.

Nu när vi är i opposition är det den SD-styrda regeringens ansvar att lägga fram förslag på riksdagens bord som ytterligare ökar både tillväxten och tryggheten för löntagarna. Detta lyser tyvärr än så länge med sin frånvaro.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Mitt första minne av att vara med på en arrangerad aktivitet när jag var liten var i en skog med mina kompisar från byn. De som var ledare var två mammor jag kände sedan tidigare. I skogen kom ett troll som ropade: kollikock, kollikock. Trollet var skrämmande men misstänkt likt min kompis Ullis mamma.

I skogen fick vi lära oss att plocka skräp och ta hand om vår natur, och det gav oss en förståelse för friluftslivets värde.

Herr talman! Friluftslivet spelar likt idrotten en central roll för människors välmående. Just friluftslivet måste få det erkännande och det stöd som de behöver där för att kunna hjälpa till med det viktiga arbete som även de gör för folkhälsan.

I en värld där barn och vuxna alltmer fastnar bakom sina skärmar, med telefonen i högsta hugg, där vi rör oss allt mindre och fetman har blivit ett stort folkhälsoproblem, är det viktigt att vi ser till alla möjligheter. Arbetet med att hjälpa till att skapa hälsosamma aktiviteter måste premieras.

Friluftsliv innebär ofta någon form av fysisk aktivitet, som i sig har många positiva hälsoeffekter för både kropp och själ. Men att utöva ett friluftsliv kan också innebära mer stillsamma enskilda möten med naturen som ger möjlighet till avkoppling, rekreation och återhämtning. Friluftslivet är av stor betydelse får vår hälsa och vårt välbefinnande och är så viktigt! Genom att vara ute i naturen och utöva friluftsliv får vi möjlighet att röra på oss.

Herr talman! Det jag vill lyfta upp i dag är det exempel där vi i Sverigedemokraterna anser att friluftslivet borde omfattas av samma regler. Satsningen gäller området socialavgiftslagens så kallade halvt-basbelopp-regel, vilken till exempel Riksidrottsförbundet omfattas av.

Det handlar om följande: En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1282).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Detta framgår av 2 kap. 19 § socialavgiftslagen.

Och det är här vi anser att det inte är rättvist! Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om "idrottsutövare" för att halvt-basbelopp-regeln ska kunna tillämpas. Idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet är de som i första hand kan komma i fråga men även liknande verksamheter, till exempel idrottsinriktningar inom friluftslivet. Här uppstår problem när man med denna motivering blir tvungen att från fall till fall definiera vad som räknas som idrott och vad som räknas som övriga intressen.

Sverigedemokraterna anser att vi måste lyfta upp friluftslivets viktiga roll i arbetet med en förbättrad folkhälsa och ge utövarna det erkännande och stöd de är värda. På så sätt kan även det svenska friluftslivet omfattas av halvt-basbelopp-regeln. Här har vi en ypperlig chans att kroka arm med idrotts- och friluftslivet och tillsammans jobba för att stärka och öka medborgarnas delaktighet i folkhälsofrämjande aktiviteter. Detta är inte enbart en ekonomisk fråga utan ett principiellt ställningstagande som är viktigt i arbetet med denna utveckling.

Med anledning av vad jag har sagt är det av stor vikt att Svenskt Friluftsliv med underorganisationer också omfattas av den så kallade halvt-basbelopp-regeln i socialavgiftslagen som en del i arbetet med friluftslivets utveckling i Sverige.

Sverigedemokraterna anser att förslaget på åtgärder bör utredas grundligt för att likställa friluftslivets organisationer med övriga delar av föreningslivet.

Med detta, herr talman, yrkar Sverigedemokraterna bifall till reservation 3.

Herr talman! Moderaternas inställning är i grunden att det inte bara är viktigt utan också nödvändigt att både förenkla för företagare och göra det billigare att anställa. Därför kan det alltid finnas behov av att se över och ta ett helhetsgrepp kring sociala avgifter, eller som det vanligtvis beskrivs som: arbetsgivaravgifter. Via dessa kan man på olika sätt stimulera företagande och rikta viktiga insatser. Det kan handla om personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller är nya på arbetsmarknaden. Exempelvis i budgetpropositionen för 2024 fortsätter vi med förstärkningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling.

Herr talman! Inom det här området finns också en stor kunskapslucka. Vi i denna kammare vet troligtvis hur stor del av våra socialförsäkringar som finansieras av arbetsgivaravgifterna, och här ligger dessutom den allmänna löneavgiften. Men för gemene man är det betydligt svårare att faktiskt se hur mycket man direkt och indirekt betalar till statskassan. Det behövs därför ett rejält kunskapslyft för att se hur mycket det faktiskt kostar att ha någon anställd i sitt företag. För det är inte bara lönen som företagen betalar till arbetstagaren som är kostnaden utan just också de sociala avgifterna.

Låt mig ge ett exempel. För att anställa någon i min ålder med 25 000 kronor i lön ligger den ungefärliga kostnaden som en företagare betalar närmare 38 000 kronor. Via sociala avgifter är företagen och den anställde med och finansierar vårt gemensamma skyddsnät och våra socialförsäkringar. Men det måste också finnas en rimlighet i nivån och i de långsiktiga förutsättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Därför är jag glad för den utredning som har till uppgift att utreda hur socialavgifter på lönespecifikationer kan bli mer transparenta. Ett första steg är att börja med våra egna myndigheter, som ska vara föredömen och visa den faktiska kostnaden och synliggöra den faktiska skattebördan. Oavsett vilken nivå man önskar på arbetsgivaravgifterna behöver vi ha ett transparent och tydligt skattesystem där också arbetsgivaravgiften är lätt att förstå och följa.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner i detta motionsbetänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Herr talman! Det är intressant att lyssna på den moderata företrädaren i diskussionen, och därför är det två frågor som väcks hos mig.

För det första lyfter moderaten upp att avgifterna borde synas på lönebeskedet, så att man vet hur mycket de sociala avgifterna handlar om. Nu har Moderaterna det statsråd som ansvarar för frågorna, och det vore intressant med ett besked. När får vi igenom kravet? De borgerliga partierna har under många år drivit frågan att få detta till stånd, och det skulle verkligen höja folkbildningen om alla kan se på lönebeskedet hur mycket de betalar i sociala avgifter.

För det andra sticker Sverige ut på ett område, nämligen att det råder en hög ungdomsarbetslöshet. Alliansregeringen bestämde sig redan 2007/08 för att dra ned på arbetsgivaravgifterna för ungdomar och på så sätt sänka tröskeln för besöksnäring, hotell och restaurang och andra områden att anställa dem.

Det var en bra reform, men den togs tyvärr bort av den socialdemokratiska regeringen. Men som en del av januariavtalet blev det möjligt att driva fram frågan igen, och det var viktigt att göra allt vi kan för att hålla nere ungdomsarbetslösheten.

Nu har den nuvarande regeringen valt - jag vet inte om det är under påverkan av Sverigedemokraterna - att chockhöja arbetsgivaravgiften. Det kom nu den 1 januari. Hur tänkte ni moderater när ni i en lågkonjunktur med hög ungdomsarbetslöshet beslöt att kraftigt höja arbetsgivaravgifterna för unga?

Det är de två frågorna som jag vill ha svar på.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jonsson för frågorna.

Angående frågan om synligheten av sociala avgifter kom regeringen i förra veckan med ett besked att den frågan är under utredning. Det är ett viktigt första steg på vägen. Ledamoten kommer att kunna följa arbetet och förhoppningsvis bli nöjd. Man har tagit de viktiga stegen för att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönespecifikationen, och det börjar med våra egna myndigheter. Det är ett steg på vägen, och beskedet presenterades häromveckan - om jag inte minns helt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Sedan var det en fråga om att sänka trösklarna. Vi är båda överens om att det var en viktig åtgärd under alliansåren. Tyvärr fick den kritik i debatterna, och vi har haft många diskussioner och debatter där vissa partier har ansett att sänkningen inte hade tillräckligt stor effekt.

Jag kan konstatera att sådana beslut måste fattas i en budgetprocess eftersom det måste ske en avvägning av prioriteringar. Inför budgeten 2024 valde regeringen att prioritera exempelvis kompensation till 57:orna, sänka skatten för dem som arbetar och sänka skatten för dem som har arbetat. Det var viktiga prioriteringar i den här budgeten. Jag ska inte sia om vad som kommer att tas med i kommande budgetpropositioner, men allt handlar om att prioritera statens pengar. I det här fallet gjorde vi de vägvalen.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att det förstås var en prioritering från regeringens sida. Det var viktigare att sänka skatten på snus än att se till att man kunde hålla kostnaden låg för att anställa arbetslösa ungdomar.

Undrar man huruvida det här hade effekt eller inte är det bara att besöka de företag som gärna anställer ungdomar och även kommuner och regioner, som anställer många ungdomar.

Det är ju självklart för var och en att när regeringen väljer att göra det mycket dyrare att anställa unga människor kommer det inte att vara positivt för ungdomsarbetslösheten.

Det är klart att det är en prioritering. Det var då viktigare att kunna ge de som var 67 år en skattesänkning och framför allt att kunna sänka skatten på snus än att ta itu med ett av de verkliga problemen i Sverige, nämligen att vi sticker ut inom EU i det att vi har väldigt hög ungdomsarbetslöshet. Det är inte så konstigt när det är så pass dyrt att anställa en ung människa som kommer direkt från gymnasieskolan och inte har lång arbetslivserfarenhet. Är kostnaden densamma är det klart att man hellre väljer den äldre som har längre erfarenhet. Men de som drabbas av den här prioriteringen från regeringens sida är de unga som då blir utan arbete.

Det jag inte kan förstå är att någonting som alliansregeringen under åren 2006-2014 tyckte var så viktigt, nämligen att pressa ned ungdomsarbetslösheten, det är för den här regeringen med ett nära samarbete med Sverigedemokraterna inte längre prioriterat. Nu kan man utan att blinka höja kostnaden för många småföretag som faktiskt vill anställa, och det är det resonemanget jag inte köper.

Herr talman! Jag skulle vilja säga så här: Jag tror att man gör det lite väl enkelt för sig om man säger att om vi bara återinför den tidigare sänkningen och fortsätter med den har vi löst ungdomsarbetslösheten. Det är ju inte så enkelt. Det är ett ganska komplext system, och här måste vi återigen prioritera med åtgärder.

Nu har vi haft en tuff ekonomisk situation med skenande inflation samtidigt som vi är i lågkonjunktur. Vi har begränsade medel, och då måste man prioritera. Det är svårt. Det är inte enkelt. Men jag skulle inte säga att man därför på något sätt väljer att prioritera bort ungdomsarbetslösheten - tvärtom. Man kanske tittar på andra åtgärder för att stävja den. Exempelvis kan man titta på skolan och de delarna, som behöver bli bättre för att göra unga mer anställbara i ett första led.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Jag skulle säga att ungdomsarbetslösheten är en bred problembild och att arbetsgivaravgiften är ett verktyg bland flera. Här har den moderatledda regeringen valt att prioritera, och då har man gjort de prioriteringar vi har sett - exempelvis att sänka skatten på arbete, vilket gynnar alla oavsett ålder, och att sänka skatten för alla som har arbetat.

Det här är som sagt inte en fråga som vi kommer att bli färdiga med. Ungdomsarbetslösheten är ett strukturellt problem, och det är större än bara arbetsgivaravgiften för unga.

(Applåder)

Herr talman! Det tillsattes i förra veckan en utredning om hur socialavgifterna ska synliggöras på lönespecifikationerna. Varför det finns ett behov av det är för mig oklart, även om ledamoten Caroline Högström redogjorde för regeringens ingång i detta tidigare. Men jag gissar att högerpartierna tror att folk i allmänhet går runt och tänker jättemycket på de bevingade orden som Svenskt Näringslivs vd en gång sa: "Vad fan får jag för pengarna?"

Som en liten sakupplysning skulle jag då vilja berätta vad de sociala avgifterna går till: ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkring, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift.

Jag tror att de svenska löntagarna i allmänhet tycker att det är väldigt bra att det finns en pension när man blir gammal, en sjukförsäkring som träder in vid sjukdom och en föräldraförsäkring som finns där när man blir förälder. Sedan kan jag med ganska stor säkerhet säga att den som arbetar ofta tycker att pensionen borde vara högre och att ersättningen vid sjukdom borde vara tryggare och högre.

Herr talman! Det är ju inte något som kommer att förändras av att sociala avgifter syns på lönespecifikationen. Det kommer inte att göra att våra trygghetssystem automatiskt blir bättre. En förklaring till att högerpartierna vill genomföra detta är väl att de tänker sig att folk ska bli väldigt upprörda och undra "Vad fan får jag för pengarna?" så att de sedan ska kunna sänka dem. Det blir nästan så dikten överträffar verkligheten när utredaren dessutom kommer från samma organisation som mannen som uttalade de bevingade orden, Svenskt Näringsliv.

Herr talman! Nu ska jag pausa utläggningen om regeringens tillsatta utredning och övergå till motionerna som vi behandlar här i dag.

Arbetsgivaravgifterna utgör i dag cirka 27 procent av de totala skatteintäkterna och utgör därför en viktig finansiering av trygghetsnätet för anställda. Den generella arbetsgivaravgiften är 31,42 procent, men det finns i dag en stor mängd undantag. Både unga och äldre i vissa åldersgrupper omfattas av nedsatta arbetsgivaravgifter liksom personer som arbetar med forskning och utveckling, personer som bor i vissa stödområden och vissa enmansföretag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Nedsatta arbetsgivaravgifter har blivit ett populärt politiskt verktyg för att signalera att man satsar på olika saker. Men utvärderingar av nedsatta arbetsgivaravgifter visar att effekterna på sysselsättningen är små eller obefintliga.

Som exempel kan nämnas den nedsättning av arbetsgivaravgifterna med drygt 10 procent för personer i åldern 19-25 år som regeringen Reinfeldt genomförde. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till 1-1,6 miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19-25-åringar. Den största effekten av skattesänkningen blir ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare.

Stöd till verksamheter och politikområden sker mest effektivt på utgiftssidan, menar vi. Arbetsgivaravgifterna ska användas för att finansiera offentlig verksamhet och offentliga försäkringar.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som är 15-18 år avskaffas. Sedan tidigare är även nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som är 19-23 år utfasad. Det är glädjande, menar vi, att regeringen nu tycks förstå att dessa nedsättningar är en ineffektiv politik. Vänsterpartiet anser att kvarvarande nedsättningar och undantag också ska begränsas.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.

Herr talman! Socialavgifter är en av delarna i vårt lands ekonomiska system som ger medel till de ersättningar och stöd som finns för att möta olika behov. Via sociala avgifter är företagen med och finansierar vårt gemensamma skyddsnät och våra socialförsäkringar.

Men det måste finnas en diskussion om rimlighet i nivån och långsiktiga förutsättningar. Man bör fortsätta utvärdera och diskutera nivån för och omfattningen av sociala avgifter, också i kombination med företagens förutsättningar att anställa och växa.

Delar i socialavgiftssystemet är som nämnts tidigare bland annat arbetsgivaravgifter, som i första hand betalas av arbetsgivare som har anställda. En annan del är egenavgifter, som betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet. Arbetsgivare ska också betala en allmän löneavgift. För 2024 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften till som mest 31,42 procent av avgiftsunderlaget.

Herr talman! Det finns undantag och lägre nivåer. Till exempel finns det, som nämnts tidigare i debatten, sedan 2017 en rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifter när en första person anställs i vissa enmansföretag.

Ett annat exempel är friluftslivsorganisationer, som i samband med att de betalar ersättning har möjlighet att få en nedsättning som är avgiftsfri om ersättningen som föreningen betalar under året inte uppgår till över ett halvt prisbasbelopp.

Herr talman! Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen. Det är viktigt att sambandet mellan de socialavgifter som betalas in och de förmåner som dessa avgifter är avsedda att finansiera i möjligaste mån upprätthålls. Jag ställer mig därför bakom utskottsmajoritetens bedömning att i samband med detta motionsbetänkande inte se behov av förändringar enligt de motioner som behandlas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Vad gäller specifikt möjlighet och jämlikhet för avgifter för föreningar och organisationer som arbetar med idrott, rörelse och friluftsliv finns det anledning att belysa att utredningsbetänkandet Varje rörelse räknas - hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? under en av punkterna föreslår att friluftslivets organisationer ska jämställas med den organiserade idrotten och omfattas av regeln om halvt basbelopp. Mot denna bakgrund anser jag att vi bör avvakta Regeringskansliets beredning av förslaget och se vad det leder fram till. Det gör att motionerna med förslag i denna riktning bör avslås i dag.

Herr talman! Det har diskuterats, även i anföranden här, att arbetsgivaravgifterna tydligt bör framgå på arbetstagarens lönespecifikation - detta för att öka kunskapen och förståelsen för både skatter och avgifter men också för att skapa diskussion och acceptans för hur stora de ska vara. I förra veckan gav den borgerliga regeringen genom civilminister och min partikollega Erik Slottner en utredare i uppgift att ta ett första steg mot en sådan ordning. Mer specifikt handlar det om att en utredare ska föreslå hur man kan införa en skyldighet för myndigheter under regeringen att redovisa inbetalda sociala avgifter på lönespecifikationen.

Något missvisande är det när en del summerar ihop och kallar hela arbetsgivaravgiften för en skatt. Majoriteten av avgifterna relaterar till områden som pension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring, det vill säga sådant som den anställde själv kan nyttja när behovet uppstår. Om en skatt betalas utan krav på direkt motprestation, som det heter, är avgiften däremot kopplad till just en sådan motprestation. Avgift är inte synonymt med skatt; det finns en saklig skillnad. Däremot utgör den allmänna löneavgiften, som faktiskt är en skatt, den enskilt största delen av arbetsgivaravgiften.

Det skulle vara välgörande om de svenska arbetstagarna var mer informerade om vilka skatter och avgifter som betalas i samband med anställning. Jag ser därför fram emot utredningens förslag och resultat. I förlängningen skulle det också kunna utgöra en möjlighet för samma upplägg även inom verksamheter utanför myndighetsvärlden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för anförandet.

Ingemar Kihlström pratade om det avdrag som idrottsföreningar får göra. Det handlar om ett halvt basbelopp per person och år och är ett viktigt avdrag för ett levande idrottsliv i idrottsklubbar och idrottsföreningar och egentligen hela civilsamhället. Det finns dock ännu ingen möjlighet för friluftsorganisationer att göra detta avdrag trots att det är närliggande verksamheter som ofta överlappar varandra. Det är verksamheter som är hälsofrämjande och som kanske är det allra bästa verktyget för att minska inflödet i vården och i sjukförsäkringen.

Ingemar Kihlström nämnde att ärendet bereds i Regeringskansliet. Det är en fras som kan betyda att det faktiskt bereds och är något på gång, men ofta betyder det att det ligger i en byrålåda och kommer att bli kvar där. Jag tror dock att friluftslivet är nyfiket på hur det går med ärendet. Även Sverigedemokraterna pratade om detta, så det är uppenbarligen åtminstone två partier i regeringsunderlaget som vill se denna reform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Det är viktigt att uppmuntra till och premiera rörelse. I dagens samhälle rör äldre och unga inte tillräckligt på sig, så alla folkrörelser, föreningar och verksamheter som uppmuntrar till rörelse ska givetvis stödjas på olika sätt.

Även i debatten förra året nämndes skillnaden mellan olika föreningsverksamheter beroende på om man hör till Riksidrottsförbundet eller inte, och i den ganska digra utredningen presenteras ett antal olika förslag för att få ett samhälle som främjar fysisk aktivitet. Här finns ett konkret förslag på att jämställa friluftsverksamhet med organiserad idrott.

Att det bereds i Regeringskansliet är ett svar man kan ge. Jag vet inte om Mats Berglunds regering alltid placerade saker i byrålådan, men vi är ett antal ledamöter som kommer att övervaka regeringens arbete. Eftersom det finns med i utredningen och det finns en intention att främja rörelse, bland annat från min partikollega socialminister Jakob Forssmed, kommer vi att hålla ögonen på detta. Därför ser vi inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i denna behandling.

Herr talman! Jag beklagar detta. Men eftersom Miljöpartiet har ett sådant förslag i dagens ärende är det ändå möjligt att rösta för det.

Jag har också läst utredningen, och här finns en del riktigt bra förslag. Det är viktigt för folkhälsa och rekreation att få ut människor i skog och mark. Det finns många vinster i det. Det här skulle vara ett sätt att underlätta det, och friluftsorganisationerna har meddelat att de har svårt att rekrytera ledare. Om man inte har ledare är det svårt att få ut bland andra grupper med barn och ungdomar i naturen.

Jag fick inget riktigt besked om hur det ser ut inom regeringsunderlaget och om reformen kommer att genomföras under mandatperioden. Trycker Kristdemokraterna på för att detta ska genomföras, och finns det ett tempo i denna fråga i Regeringskansliet?

Herr talman! Vi kristdemokrater främjar rörelse. Låt mig ta ett exempel som Jakob Forssmed jobbar med just nu: fritidskortet. Det ska ge möjlighet för barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter. Precis som Mats Berglund nämnde är det viktigt att främja rörelse, och för oss kristdemokrater är civilsamhället och de ideella föreningarna en viktig kraft för samhällets olika funktioner. Det handlar om att skapa rörelse och sammanhang där man blir sedd och att vara en kraft för att motverka mycket destruktivt och negativt i vårt samhälle.

Vad gäller förslaget som nämns i utredningen Varje rörelse räknas är det ett budgetrelaterat förslag och ingår i budgetförhandlingarna. Jag sitter inte på beslutet när det kommer att vara med, men jag är ganska säker på att Kristdemokraterna kommer att verka för att ideella föreningar för rörelse premieras och stöds på bästa sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Detta är en debatt som handlar om de sociala avgifterna, men i ärlighetens namn hade den kunnat hanteras betydligt bättre av skatteutskottet, för frågan har egentligen väldigt lite med socialförsäkringssystemet att göra.

Avgifter betalar man för en nyttighet som man får, men en stor del av de sociala avgifterna går inte direkt att koppla till några försäkringar. De försäkringar som har nämnts här, föräldraförsäkringen, pensionen, sjukförsäkringen etcetera, finansieras förstås av de sociala avgifterna, men bara upp till vissa inkomstnivåer. Därutöver får den som betalar in avgifterna inga nyttigheter. Detta är i själva verket en viktig finansiering av statsbudgeten som helhet.

Det är enligt lag inte möjligt för en kommun att ta ut en va-avgift som överskrider den kostnad kommunen har för va-systemet, men för staten är det tillåtet att göra detta genom det man kallar sociala avgifter. En tredjedel av de sociala avgifterna är dessutom den allmänna löneavgiften, det vill säga en avgift om 10 procent av inkomsten som går till något diffust med att stärka välfärden. Det har alltså ingen direkt koppling över huvud taget.

Detta är en viktig finansiering av statsbudgeten, och därmed liknar det mer en skatt än ett avgiftssystem. Detta är också något som påverkar företagen i allra högsta grad. Därför tror jag att det är ett viktigt steg om vi äntligen kan nå dithän att det åtminstone redovisas på löneutbetalningsavin så att medborgarna vet vad det här systemet kostar och vart pengarna egentligen går.

Jag yrkar därför bifall till Centerpartiets reservation 2, där vi menar att man måste göra en översyn av detta. Det är inte rimligt att vi så hårt beskattar lönearbete genom den allmänna löneavgiften och även genom delar av de andra avgiftssystemen.

Det är lite grann med sorg i hjärtat som jag konstaterar att tre tidigare allianspartier, som alltså tidigare har varit med om att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar, nu tillsammans med Sverigedemokraterna har bidragit till att göra en mycket kraftig höjning av arbetsgivaravgiften för just ungdomar. I ett läge där vi har en hög ungdomsarbetslöshet är detta definitivt inte vad Sveriges ungdomar, inte minst de som står utanför arbetsmarknaden, skulle behöva.

Herr talman! En viktig del i denna diskussion har varit att likställa friluftsorganisationer med idrottsorganisationer vad gäller möjligheten att inte betala sociala avgifter för ledare. Det finns en motion från Centerpartiet på det temat. Jag konstaterar också att det finns ett utredningsunderlag. Låt vara att beredning pågår inom Regeringskansliet, men nu har två av de fyra partierna, däribland Sverigedemokraterna här i talarstolen, pekat på att detta ska göras. Jag utgår alltså från att när vi nästa gång ser en statsbudget är detta förslag berett och klart.

Det är en anomali i systemet att en idrottsförening som betalar en idrottsledare har möjlighet att inte fullt ut betala sociala avgifter medan däremot friluftsorganisationer ska betala fullt ut. Nu efter att ha lyssnat på både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna utgår jag från att detta kommer att korrigeras. Det kan inte bara vara tomt prat i ett läge där det faktiskt finns ett utredningsförslag som det bara är att gå vidare med. Nu är det upp till bevis. Talar man med kluven tunga, eller menar man allvar med det man säger i riksdagens talarstol? Därför yrkar jag inte bifall till utskottets förslag i betänkandet utan bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Socialavgifter, det som vi debatterar i dag, är avgifter som tas ut genom arbetsgivaravgiften för att finansiera våra trygghetssystem: sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, pensionen. Det är viktiga delar av vår välfärd.

Det är i stora delar det statliga ansvaret för välfärden som finansieras på det här sättet. Välfärdsansvaret ligger ju annars till stor del på den kommunala och regionala nivån. Det handlar om att vi tillsammans tar hand om oss själva och varandra när vi behöver extra stöd - när vi blir sjuka, när vi bildar familj och kostnaderna ökar eller när vi blir äldre och inte längre lönearbetar. Det handlar om situationer, eller perioder, i livet då inkomsterna minskar men räkningarna fortsatt måste betalas.

Socialavgifterna finansierar den trygghet - välfärden - som har byggt och format Sverige. Det är viktigt att vi säkerställer den finansieringen men också tilliten till de här systemen. Den tilliten har under en längre period urholkats. Systemen svarar inte alltid upp mot de förväntningar man faktiskt bör kunna ha i ett välfärdsland som Sverige. Det gäller inte minst sjukförsäkringen.

När man vill men inte kan arbeta på grund av sjukdom ska man ha rätt till ersättning för att klara sitt uppehälle och till stöd och hjälp för att komma tillbaka till hälsa eller arbete, studier eller annan sysselsättning. Det är till just det som vi fortsätter att betala in socialavgifter. Det handlar också om att arbetsgivarna har rätt att ställa krav på att deras inbetalningar faktiskt leder till att deras anställda får det skydd man bör kunna förvänta sig.

Sedan länge fungerar det dock inte alltid så. Alltför många människor blir utförsäkrade i förtid eller helt nekade sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Systemet har gått sönder.

Under den förra mandatperioden var jag med om att reparera åtminstone några av revorna i sjukförsäkringssystemet. Regeringen, med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, genomförde en rad förbättringar som har lett till att fler sjuka nu får behålla sin sjukpenning eller sjukersättning. Det har också blivit lättare att återgå till arbete i den takt som passar den sjuke själv. Skyddet har också stärkts för äldre så att de ska känna en trygghet i arbetet under de sista åren innan pensionen, även om kroppen har tagit stryk av många tunga år i arbetslivet.

Detta är några av de förändringar vi hann med innan valet, men vi blev inte klara. Efter valet tog det stopp. Inte ett enda av alla de utredda förslag som finns kvar har lagts fram för riksdagen så här långt in i mandatperioden. Och det är klart att om försäkringssystemen inte svarar upp mot förväntningarna får förtroendet för socialavgifterna sig en rejäl törn, oavsett om man publicerar dem på löneavin eller inte.

Jag önskar att Tidöregeringen skulle uppfylla åtminstone Sverigedemokraternas vallöfte om att fortsätta göra livet lite drägligare för våra arbetslösa, långtidssjuka och funktionshindrade. Så här långt in i mandatperioden verkar det snarare ha gått åt det andra hållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Socialavgifterna ska tas ut genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter efter förmåga, och det ska finnas ett tydligt samband mellan avgifterna och den trygghet som avgifterna betalar. Så är det, och så ska det vara.

Det finns dock lovvärda undantag. Ett sådant undantag finns i föreningslivet inom idrotten. En ersättning till en spelare eller ledare i en ideell idrottsförening får undantas från arbetsgivaravgiften. Det är inga stora summor, det handlar om en ersättning om upp till ett halvt basbelopp per person och år, men för föreningarna, idrottsklubbarna, är det i högsta grad betydelsefullt. Det kan vara skillnaden mellan att ha eller att inte ha en tränare för pojklaget, en materialförvaltare eller en annan ledare för flicklaget.

Det märkliga är att detta bara gäller idrotten. Det gäller inte friluftslivet. Trots att verksamheterna många gånger är likartade eller till och med desamma går det en skiljelinje mellan föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet å ena sidan och föreningar som är anslutna till exempelvis Svenskt Friluftsliv å den andra sidan.

Miljöpartiet tycker att detta borde rättas till. Friluftslivet borde komma in i det här systemet. Frågan har debatterats både här i dag och under lång tid tidigare. I somras kom Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, som är en statlig kommitté, med sitt slutbetänkande. Just detta är ett av utredningens förslag. Saken är alltså utredd och klar och borde kunna läggas fram i närtid som en proposition eller kanske i kommande budget.

Herr talman! I betänkandet har Miljöpartiet just ett sådant förslag om undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer. Jag yrkar därför bifall till reservation 4 i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)