Interpellationssvar - Social snedrekrytering till högre utbildning - 2024-02-27

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig vad jag avser att göra för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning samt hur jag avser att agera för att fler nybörjare ska påbörja en utbildning inom högskolesektorn.

Social snedrekrytering börjar inte i högskolan. För att motverka den sociala snedrekryteringen måste arbetet påbörjas redan i grundskolan. Elever behöver ha goda färdigheter i att läsa, skriva och räkna för att lyckas med att nå utbildningens mål och för att lyckas i sina fortsatta studier. Regeringen prioriterar därför insatser för att stärka barns och elevers språk, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter. Det behövs också förebilder både hemma och i skolan. Vidare är det viktigt med god studievägledning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.

Herr talman! Bilden är relativt oförändrad under de senaste 20 åren - den sociala snedrekryteringen kvarstår. Jag håller med interpellanten om att UKÄ:s, det vill säga Universitetskanslersämbetets, rapport är intressant då den visar att individer med samma gymnasiebetyg uppvisar olika sökbeteenden beroende på föräldrarnas utbildningsbakgrund. När individer med högutbildade föräldrar söker bredare till fler utbildningar och till fler lärosäten ökar också deras möjligheter att bli antagna. Detta visar betydelsen av god studievägledning och att det finns potential i att jobba med information till barn och ungdomar med lågutbildade föräldrar.

Det stämmer som interpellanten påpekar att antalet nybörjare i högskolan läsåret 2022/23 minskade något från föregående år. Det är dock oklart om denna trend håller i sig. Antalet antagna till höstterminen 2023 ökade med 5 procent jämfört med föregående hösttermin.

Herr talman! Jag delar interpellantens åsikt att ett kunskapsintensivt land kräver en välutbildad befolkning vars utbildning svarar upp mot arbetsmarknadens behov. Det är därför glädjande att vi ser ett ökat intresse för både yrkeshögskolan och högskolan. Regeringen fortsätter att bygga ut yrkeshögskolan under kommande år för att möta en ökad efterfrågan på yrkesutbildning och de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige. Regeringen genomför även riktade utbyggnader mot bristyrken inom högskolan. Regeringen bygger bland annat ut ingenjörsutbildningarna. Det är också viktigt att utbildningarna håller hög kvalitet, varför regeringen även genomför kvalitetssatsningar inom högskolan. Vidare höjs ersättningsbeloppet per helårsstudent för naturvetenskapligt, tekniskt och farmaceutiskt utbildningsområde. Det tillförs också medel till behörighetsgivande utbildning, till exempel tekniskt basår, och högskoleintroducerande utbildning.

Sammanfattningsvis ska det sociala arvet inte utgöra ett hinder. Individer som har samma förkunskaper och betyg ska ha samma möjligheter att påbörja högre utbildning.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsminister Mats Persson för svaret.

I den här kammaren är tonläget allt som oftast högt, och i många frågor är vi långt från samsyn. Därför vill jag inledningsvis säga att jag är glad att jag och utbildningsministern delar synen att social snedrekrytering är ett problem och att det sociala arvet inte ska vara avgörande i människors val av utbildning eller för deras framtidsplaner.

Utbildning och kunskap är något av det absolut finaste vi har i det svenska samhället och ska finnas att ta del av för alla, oavsett om det handlar om grundläggande grundskoleutbildning eller möjligheten att utvecklas inom universitets- och högskolesektorn.

Tyvärr är jag inte helt med på bilden som utbildningsministern målade upp här tidigare av att regeringen gör det möjligt för alla att utbilda sig. Jag anser att den här regeringen i stället uppvisar en ambitionssänkning i fråga om att utbildning ska vara möjlig för alla i hela landet.

Vi har kunnat se det i det slopade målet om social rättvisa i studiemedelssystemet som regeringen fick igenom via budgetpropositionen för 2024. Vi har också kunnat se det i uttalanden om att det inte är så viktigt med forskningsanknuten utbildning vid alla landets lärosäten från företrädare för många av regeringsunderlagets partier och dess samarbetsparti.

Rapporten skriven av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som nämns både i interpellationen och i svaret från utbildningsministern heter Sökbeteende bidrar till den sociala snedrekryteringen till högskolan och beskriver hur den sociala snedrekryteringen faktiskt är ett avgörande problem.

Det intressanta är att det, precis som ministern sa i sitt svar, handlar om att studenter med samma betyg från gymnasieskolan har olika sökmönster, vilket gör att det de facto blir en social snedrekrytering. Det innebär att människor faktiskt inte kan möjliggöra för sig själva att utveckla sin fulla potential.

Att det är skillnader i sökbeteendet behöver vi göra mycket för att komma till rätta med. En del av det som utbildningsministern sa stämmer - vi behöver fokusera på god studievägledning genom hela skolsystemet.

Men vi socialdemokrater tror också att lärosätena kan göra mer och att lärosätenas utbredning över hela landet spelar roll för att studenter ska kunna studera överallt i hela vårt samhälle.

Om Sverige ska kunna fortsätta vara ett kunskapsintensivt land måste vi kunna ta vara på all den kunskap och driftkraft som finns i hela befolkningen i hela landet, och för att möjliggöra kunskapsresor även för personer från studieovana hem behöver vi som politiker göra mer.

Därför vill jag gärna att utbildningsministern förtydligar sitt svar på vad lärosäten kan göra mer för att minska den sociala snedrekryteringen.

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för interpellationen! Jag tycker att den är angelägen och viktig.

Precis som Niklas Sigvardsson säger finns det en bred samsyn i riksdagen och i kammaren: Vi vill att det sociala arvet ska betyda mindre och att alla människor, oavsett storlek på plånbok, ska ha möjlighet att läsa på högskola och ha möjlighet att välja en utbildning som man tycker passar en. Det tycker jag är en viktig utgångspunkt för den förda politiken.

Sverige har ett unikt CSN-system, som andra länder borde se på med avund. Nu i tuffa tider ökar vi ersättningen till alla Sveriges studenter, som de senaste åren har fått 2 000 kronor mer i plånboken, för att vi vill att de ska kompenseras för den höga inflationen och att det inte ska bli mindre lönsamt att läsa vidare. Det ska inte vara ett hinder att inflationen är högre, utan vi har en god ersättning. Vi har också avgiftsfri högre utbildning på högskola och universitet, vilket många andra länder inte har.

Vi har alltså en stark tradition som jag tycker att vi ska vara väldigt stolta över. Det är också en styrka att vi kan stå bakom den här modellen i bred politisk enighet i riksdagen.

Herr talman! Jag tror att det är många människor runt om i Sverige som är som jag. Jag är uppvuxen i ett industrisamhälle i Småland där väldigt få människor läser vidare men där väldigt många människor har ett jobb. Traditionen är inte att man pluggar vidare, utan traditionen är att man direkt börjar jobba i industrin.

Vi gör nu den här stora utbyggnaden av yrkeshögskolan. Det handlar om 40 000 platser de kommande åren, den största utbyggnaden av yrkesutbildningen i Sverige i modern tid, och det är såklart en väldigt viktig del. Det är lika viktigt som att läsa på universitet och högskola. Alla utbildningar som blir ett jobb och gör att man kan hitta rätt i utbildningssystemet är viktiga.

När det gäller Niklas Sigvardssons fråga om vilka insatser lärosätena gör i detta och om det finns behov av att göra mer vet jag att många lärosäten arbetar med den här frågan och ser det som en del i sitt strategiska arbete för att locka fler studenter att också locka studenter med hög motivation att jobba med social snedrekrytering. Det handlar då om olika typer av arbete som man bedriver där man söker upp och informerar ute på gymnasieskolor, inte minst på gymnasieskolor där utbildningstraditionen är något svag, för att på så sätt få fler studenter att välja de här utbildningarna.

Vi följer frågan väldigt noga. En fråga som jag tror att Niklas Sigvardsson precis som jag vill veta mer om är vilka lyckade projekt och lyckade exempel inom detta det finns på lärosäten runt om i Sverige. Där tror jag att lärosätena kan lära mer av varandra.

Herr talman! Det gläder även mig att regeringen och utbildningsministern fortsätter den höga ambitionsnivån den socialdemokratiska regeringen lade för yrkeshögskolan. Vi kan gemensamt fortsätta att pressa den ambitionsnivån ännu mer så att vi möjliggör eftergymnasiala studier för fler. Det är glädjande att vi kan fortsätta den strategin.

Herr talman! Jag tänker vidga detta ännu mer. Det handlar om social snedrekrytering. Det kom ytterligare en intressant rapport från SNS precis i dagarna då jag skrev denna interpellation. Den heter Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning.

Där beskrivs effekterna av både social snedrekrytering och var personer från studieovana hem tar vägen i utbildningssystemet. Den tar också upp själva förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig god utbildning på våra lärosäten.

Där gör man skillnad mellan äldre etablerade lärosäten och yngre lärosäten. Det finns betydande skillnader, precis som UKÄ-rapporten visade, i rekryteringsmönster och vilka studenter som söker. Det finns också skillnader i vilka studenter som sedan kan tillgodogöra sig utbildningen på lärosätena.

Här visar man att de äldre, etablerade lärosätena i större utsträckning lockar till sig studenter med högre meritvärden från studievana hem, precis som UKÄ-rapporten delvis visar. Yngre lärosäten lockar till sig studenter från studieovana hem med något lägre meritvärden.

Det leder sedan till hur studenterna kan ta till sig av utbildningen. Det är vad vi vill att de ska göra. Först ska de komma in, men sedan ska de också kunna ta till sig av den utbildning som finns på lärosätena.

Här finns riskerna för en ond spiral. Det leder till att de studenter som behöver extra stöd på vägen till sin kunskap kommer att få sämre möjligheter till forskningsanknuten utbildning och välgenomarbetade kursupplägg på grund av att tiden som adjunkter, lektorer och professorer har till förfogande i teorin är lika mellan de etablerade, äldre lärosätena och de yngre lärosätena men att skillnaden i praktiken är extremt stor.

Rapporten är väldigt tydlig med att ambitionen därför från statligt håll måste vara att det ska finnas högkvalitativ utbildning i hela landet. Man behöver se över utbildningsresurser och forskningsresurser till lärosäten överallt i hela vårt land. Annars kommer den sociala snedrekryteringen också att bli en social snedutbildning. Det innebär att studenter från studieovana hem kommer att få något sämre utbildning än de som kommer från studievana hem. Det är något som jag tror att ministern inte tycker att vi ska ha i Sverige.

Rapporten beskriver det väldigt tydligt i ett citat som jag ska läsa upp: "Studenter från studieovana hem får sin utbildning i de minst forskningsintensiva undervisningsmiljöerna, samtidigt som studenter från akademiskt vana hem får sin utbildning i forskningsintensiva miljöer. Vi ser således en form av Matteuseffekt där de redan gynnade gynnas än mer."

Detta hänger ihop med den sociala snedrekryteringen, som absolut inte får bli en del av den sociala snedutbildningen. Därför önskar jag att ministern i sitt nästa svar funderar lite över: Hur kan regeringen se till att det blir så att när studenterna väl har kommit in kommer de också att få högkvalitativ jämbördig utbildning på lärosätena?

Herr talman! Tack för inlägget, Niklas Sigvardsson!

Jag har inte läst SNS-rapporten i detalj. Men jag har ett hum om dess innebörd och dess förslag. Utgångspunkten är att vi har en utmaning i vårt system i dag. För att komma in på en del utbildningar krävs väldigt låga betyg. Det krävs låga meritvärden för att komma in på högskolor eller vissa kurser på universitet.

Det i sig själv innebär att vi har problem med stora avhopp på våra utbildningar. Vi har väldigt många studenter som påbörjar fristående kurser som inte läser färdigt sina kurser. Vi har väldigt många studenter som påbörjar vissa specifika program och hoppar av.

Det mest uppenbara är lärarutbildningen. Där är det inte generellt men på en del håll väldigt låga antagningskrav, och antalet avhopp är också väldigt stort. Uppemot var tredje student som läser på ett ämneslärarprogram hoppar av.

Är svaret på detta att sänka kraven för att komma in? Jag menar att det är helt fel väg att gå. Det är viktigt att vi ser till att vi har höga krav för att komma in på universitet och högskolor.

Det som regeringen nu har aviserat när det gäller exempelvis lärarutbildningen är att vi tillsatt en utredning som tittar på att införa olika typer av höjda antagningskrav för att man över huvud taget ska kunna komma in på lärarutbildningen.

Jag tror att det är ett steg som skulle innebära att vi får studenter och elever som är mycket bättre rustade för att klara högskolan. Man gör människor en otjänst om man låter människor komma in som inte har rätt förkunskaper.

Man låter människor komma in på väldigt låga betyg. Det gör att väldigt många hoppar av, en tredjedel och i vissa fall mer än så. Det är att göra enskilda studenter en otjänst. Det är inte i den änden vi ska börja. Det är inte genom att sänka kraven som vi ska lösa detta. Vi ska lösa det genom att fokusera på att gymnasiet ger ungdomar rätt förutsättningar, och vi ska ha höga kunskapskrav. Det är vägen framåt.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga följande. Jag uppfattar att rapporten är inne på att man på olika sätt ska ge olika ersättning på basis av vilken bakgrund en individ har. Det tycker jag är att nedvärdera människor som inte själva har akademikerföräldrar och inte själva kommer från en tradition där föräldrarna har läst vidare.

Det är att nedvärdera de eleverna. Det ger ett väldigt stigmatiserande utpekande som inte gynnar någon. Tvärtemot är vår inriktning att vi ska ha höga krav på studenterna och samma förutsättningar för alla.

Herr talman! Går man tillbaka och lyssnar på vad jag sa i mitt förra anförande tror jag inte att jag sa att vi skulle sänka kraven, att vi skulle ha låg kvalitet på våra lärosäten och att vi socialdemokrater inte står upp för hög kvalitet på alla de lärosäten vi har.

Jag tror att jag talade om vikten av att vi har forskningsanknytning och utbildning i hela vårt land. Det är vad det handlar om. Det är viktigt att vi möjliggör utbildning i hela vårt land. Det ska vara högkvalitativ utbildning för dem som vill och har möjlighet att studera vidare.

Jag vill anknyta till det sista som ministern sa i sitt första anförande: Sammanfattningsvis ska det sociala arvet inte utgöra ett hinder. Individer som har samma förkunskaper och betyg ska ha samma möjligheter att påbörja högre utbildning.

Jag håller med om det. Men jag hade velat lägga till en mening. Det handlar om att man måste ha rätten att kunna genomföra sin utbildning på ett lärosäte med hög kvalitet. Det skapar möjligheten att undvika den sociala snedrekryteringen och den sociala snedutbildningen i hela vårt land.

Vi socialdemokrater vill nämligen att varje individ ska ha sin möjlighet att använda sin fulla potential och sin förmåga att utveckla sig. I stället för att kanske börja sålla i vad lärosätena ska erbjuda behöver regeringen lägga prioriteringen på att vi ska ha god tillgång till högkvalitativ utbildning och forskningsanknuten utbildning i hela vårt land på samtliga Sveriges lärosäten. Det är den ambitionen vi tyvärr saknar från landets regering och dess samarbetsparti.

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för interpellationen!

Regeringen tror på ingenjörslandet Sverige. Vi gör nu en historiskt stor satsning på tekniska utbildningar för att den gröna omställningen kräver det, för att digitaliseringen av samhället kräver det och för att vi som ett ingenjörsland vill att fler unga människor ska välja de tekniska ämnena.

En viktig del i detta är att se till att fler studenter får möjlighet att läsa våra ingenjörsutbildningar och våra tekniska utbildningar. Detta är något som vi alla vinner på, och det gör Sverige starkare och bättre. Det är ett sätt att öka möjligheterna för alla att, oavsett plånbok, ta del av en utbildning.

Vi bygger ut yrkeshögskolan med 40 000 platser, vilket innebär att man har möjlighet att bli lokförare eller jobba med batteriteknik eller vindkraftsteknik eller vad man nu vill göra. Där kan man på olika sätt ta del av utbildningar som inte bara gör att man själv växer som människa utan som också löser samhällets behov, inte minst kopplat till den gröna omställningen.

Det är viktiga investeringar som vi gör därför att vi verkligen tror på Sverige. Vi vet att ingenjörslandet Sverige bara kan bli rikare och frodigare som land om vi får fler unga människor att välja de tekniska ämnena. Detta är också viktigt för att bryta och minska betydelsen av det sociala arvet.

Utbildningar där vi inte sänker kraven utan tvärtom höjer kraven och förväntningarna på studenter som vill komma in på våra universitet och högskolor är garanten för hög kvalitet, och det är också garanten för att det sociala arvet ska betyda mindre.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.