Interpellationssvar - Konsekvenser för drabbade av svinpestrestriktionerna - 2024-02-16

Herr talman! Malin Larsson har frågat mig hur jag ser på ersättningsfrågan samt vilka initiativ eller åtgärder jag tänker vidta för att mildra effekterna för de drabbade företagen, föreningarna och kommunerna.

Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin den mycket allvarliga sjukdomen afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen.

Epizootilagen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar, som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder innebär oundvikligen konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns det också bestämmelser om ersättning i epizootilagen. Det är i första hand dessa bestämmelser om ersättning som bör tillämpas.

Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning. Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken, och den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har möjlighet att överklaga besluten till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser, och regeringen följer den prövning som pågår.

I takt med att inkomna ansökningar hanteras av Jordbruksverket klarnar bilden av vilka aktörer och näringsgrenar som omfattas av rätten till ersättning i enlighet med epizootilagstiftningen. Först när det finns en tydlig bild av vilka som inte omfattas kan frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen övervägas.

Konsekvenserna av utbrottet är omfattande, och hanteringen sträcker sig över flera delar av regeringen. Jag vill därför vara tydlig med att det även pågår andra insatser för att stödja drabbade aktörer. Almi i Västmanland har öppnat en företagsjour dit länets företag kan vända sig för att få stöd, råd eller hjälp med de utmaningar de har fått på grund av svinpestens utbredning.

Hittills har utbrottsbekämpningen varit lyckad, något jag är otroligt glad över. Vi ska inte glömma att myndigheterna kontinuerligt gör en bedömning av situationen utifrån risken för smittspridning. Sedan bekämpningsåtgärderna infördes i september har betydande lättnader kunnat genomföras i restriktionerna och restriktionszonen minskats. Det innebär att vissa områden som tidigare omfattades av zonen nu är helt fria från restriktioner samt att vissa aktiviteter nu får utföras i den smittade zonens ytterområde, vilket är fördelaktigt för företag, föreningar och kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jordbruksverket har också möjlighet att bevilja undantag från restriktionerna för sådan verksamhet som bedöms kunna utföras inom den smittade zonen om det finns särskilda skäl. Regeringen välkomnade exempelvis Jordbruksverkets besked att Engelbrektsloppet alldeles nyligen kunde genomföras i sin helhet. Det är i utmanande tider som samverkan sätts på prov, och det är positivt att Jordbruksverket, berörda kommuner och idrottsrörelsen gemensamt kunde finna en lösning som gjorde att Sveriges näst största längdskidtävling kunde genomföras. När det gäller föreningslivet ser vi framför oss en fortsatt god regional samverkan för att stötta föreningslivet i området, men vi utesluter inte möjligheten att även se över om ytterligare insatser behövs för att stödja föreningar som har drabbats.

Vi ser framför oss en fortsatt god regional samverkan för att stötta företag och föreningsliv i området. Regeringen fortsätter att följa denna fråga noggrant.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaren. På inbjudan av Fagersta kommun, Norbergs kommun med flera reste delar av miljö- och jordbruksutskottet till Fagersta torsdagen den 25 januari. Vi reste dit för att få information om utbrottet och konsekvenserna av den afrikanska svinpesten.

Ingen hade nog kunnat föreställa sig hur stort område som skulle komma att bli avspärrat och hur omfattande restriktionerna skulle bli. Det är alltid bra att som politiker göra besök och möta medborgare i deras verklighet. Man får en helt annan förståelse och bild när man själv står vid staketet och förbudsskyltarna och får lyssna till dem som är drabbade och vad det innebär för dem. På plats fick vi ta del av deras arbete och erfarenheter och deras kamp för att stoppa spridningen av det fruktade viruset. Vi var på plats hela dagen, som inleddes i kommunhuset med information om vad som hänt och om nuläget samt en träff med företagare och föreningar. Därefter besökte vi den operativa ledningscentralen i Fårbo. Vi avslutade med att på plats i Ängelsberg se det stängsel som satts upp runt riskområdet.

Jag kan bara instämma i statsrådets beröm av våra ansvariga myndigheter och jägare, som har gjort en fantastisk insats för att få stopp på spridningen av viruset. Jag vill också lyfta Frivilliga automobilkåren, den frivilligorganisation som byggde upp och skötte upphämtningen och kremeringen av smittade och döda vildsvin. Det här skötte de utifrån det avtal de har med Jordbruksverket för händelse av kris eller katastrof.

Mycket har fungerat oerhört bra, och man har lyckats förhindra spridningen genom ett både snabbt och effektivt arbete. De inblandade som varit på plats och arbetat utifrån ledningscentralen lyfter den lösningsfokuserade samverkan som skett som något mycket positivt och som en stor anledning till att man har lyckats så bra.

Men det här är en tudelad kris. Samtidigt som vi vet att bekämpningen av själva smittan har fungerat väldigt bra måste de bredare samhällseffekterna hanteras. De drabbar näringslivet, föreningslivet, kommunens verksamhet och alla invånare. Bekämpningen av smittan är en sak, men hur hanterar man ersättningen? Företag riskerar att gå i konkurs. Skogsägare får inte bruka sin skog. Jobb uteblir. Det största besöksmålet, Engelsberg, är inhägnat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är svårt för de drabbade att få ersättning. När vi var på plats var det endast fyra stycken som kunnat bevisa inkomstbortfall och fått någon ersättning. Antalet drabbade är långt större. De drabbade kommunerna, föreningarna och företagen måste överleva krisen och kunna fortsätta sina verksamheter när krisen är över.

Därför frågar jag statsrådet hur han ser på ersättningsfrågan och vad regeringen gör. Vilka initiativ och åtgärder tänker statsrådet vidta för att mildra de här effekterna och konsekvenserna för de drabbade företagen, föreningarna och kommunerna?

Herr talman! Jag fortsätter där interpellanten slutade. Vi var på samma gemensamma besök. Svinpesten är en väldigt allvarlig sjukdom som vi vet är ett gissel för näringen. Den kom inte som någon överraskning. Risken för svinpest i Sverige har vi känt till länge, och den har ökat i takt med att vildsvinsstammen ökat i Sverige. Ökningen beror på att våra vildsvin har rymt från våra hägn. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för att hålla dem innanför hägnet, men så har inte skett. Då ökar också risken vid ett utbrott av svinpest.

Som beskrivits här har hanteringen gått väldigt bra. Vi är väldigt nöjda med att beredskapen för själva pesten har fungerat bra. Vi ser samspelet med enskilda näringsidkare. Inte minst har jägarna gjort ett fantastiskt bra jobb med genomsök, och synken med myndigheter har fungerat bra.

Men som också beskrivits finns det även en del som inte har fungerat så bra, och det är ersättningsfrågan. Jag lyssnade på ministerns interpellationssvar och hörde att det finns en ambition att hantera det här med ersättningen. Men verkligheten är en annan. Enligt de vittnesmål som vi fick från de här fyra fem kommunerna blir det väldigt många avslag på ansökningarna om ersättning. Anledningen är hur epizootilagstiftningen, som ministern lyfter fram, ser ut. Då är det annan lagstiftning som går in i stället, och det är den komplexiteten man måste kunna hantera. Vi har haft en beredskap för själva svinpesten, men vi borde också ha en beredskap för den här typen av konsekvenser i ett samhälle, så att hela samhället fungerar och man inte bara skyddar mot själva pesten.

Detta är bakgrunden till min fråga till ministern, herr talman. Den samordning som krävs, vilket ger ministern uttryck för, gäller det att få till i verkligheten. Som vi hörde är det bara fyra som har fått godkännande. Det kommer att krävas en bättre samordning av de andra stegen, så att man inte behöver leva i en så stor osäkerhet. Har ministern för avsikt att ta initiativ till att se till att den typen av samordning fungerar på ett bättre sätt?

Det gäller att ta lärdom av detta för att hitta smidigare lösningar som kan tillämpas nästa gång när den här typen av utbrott kommer att ske. Detta var första gången men tyvärr nog inte den sista. Frågan gäller alltså både framåt och bakåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vet att ansvariga myndigheter följer händelseutvecklingen mycket noga och gör kontinuerliga bedömningar av rådande situation. På mitt bord är det fråga om myndigheter som primärt vidtar smittspridningsbekämpande åtgärder. Precis som både interpellanten och Anders Karlsson nämnt har vi sett ett fantastiskt engagemang från enskilda människor, civila frivilligt engagerade - inte minst jägare, som har gjort en enorm insats för att få oss att komma till det läge som vi är i nu.

Vi får beröm i ett europeiskt snitt för att vi har hanterat situationen bra. Men med allt det sagt om själva smittspridningen är det klart att jag har full förståelse för den oro som många näringsidkare, föreningar och så vidare känner.

Det är ett enormt ingrepp man gör när man stänger av ett sådant stort område. Bara kärnområdet är 10 000 hektar stort som det är ett stängsel runt. Det blir ett enormt ingrepp. Med det följer oron.

Jag tror att flera i kammaren, inklusive mig själv, eftersom vi inte har varit med om detta togs lite med storm när det väl hände. Det blir omfattande restriktioner och stora inskränkningar för människor i dessa områden.

Det är också första gången epizootilagen prövas skarpt i den här typen av läge. Som jag sa vid frågestunden i går används den ofta om vi har ett sjukdomsutbrott i djurstallar. Det är då ganska enkelt att beräkna kostnader. Det är ganska tydligt att den lantbrukaren är direkt berörd av det.

Epizootilagen säger, om jag nu håller mig till den, att du ska vara direkt berörd av de restriktioner som staten har lagt i ett område. Du ska ha direkta förluster eller inkomstbortfall som självklart också måste kunna bevisas på ett eller annat sätt.

Jag tror att ingen av oss i den här debatten tycker att det ska vara på något annat sätt. Vi måste hålla ordning på statens pengar. Det måste vara tydligt, och man måste kunna leda i bevis att man på något sätt har lidit en direkt skada.

Det nämns här att det är fyra som har fått ja. Det är fler. Det har kommit in ungefär 55 ansökningar. Nu kan det ha hänt saker de senaste dagarna. De senaste uppgifterna jag har är att det har kommit in 55 ansökningar varav 23 har beviljats. I det finns det också en del ansökningar som inte är fullständiga som man jobbar vidare med. Jag har inte hört - men det kan ha hänt på senare tid, eller att jag har felaktig information - att någon kommun sökt pengar från Jordbruksverket enligt epizootilagen.

Det är väl en uppmaning som vi samlat kan ge. Känner du dig direkt berörd och har lidit direkt skada av de restriktioner som staten har satt i området, se då till att formulera en ansökan till Jordbruksverket så att vi får de sakerna prövade. Därefter får vi se om det finns delar i gränslandet som vi behöver titta vidare på, som också har nämnts.

Fru talman! Återigen: Tack till landsbygdsministern för svaren!

Jag önskar att landsbygdsministern skulle kunna vara lite mer konkret om hur de drabbade kan få hjälp för att överleva den kris som det faktiskt är. Han hänvisar till att skicka in ansökningar. Det blir oftast rättsliga förfaranden och så vidare. Det är ganska svårt för små företagare och de som är enskilt drabbade.

Omfattningen av restriktionerna stor, och hanteringen av de breda samhällseffekterna svåra. Det drabbar kommunerna, de boende och näringsliv hårt. Dessutom är restriktionerna rörliga. Vi kommer också att se effekterna av dem under lång tid framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är små kommuner med mycket landsbygd som är drabbade. De har inte samma resurser som stora kommuner. Avsaknaden av statlig närvaro är också påtaglig och en stor nackdel när man drabbas så här hårt.

Bland de drabbade har vi skogsägare som inte kan bruka sin skog, föreningsliv som inte kan ha verksamhet och tävlingar och en besöksnäring som inte kan bedriva sin verksamhet. Det är många företagare som drabbas oerhört hårt av restriktionerna och som nu har det väldigt tufft.

Det är också många arbeten och investeringar som blir drabbade när kommunerna inte får ta markprover, gräva nya va-ledningar, sanera förorenade områden och så vidare. Det är många arbetstillfällen som försvinner där.

Man kan se att det är väldigt många drabbade företag och invånare. Om det nu är 55 ansökningar är det väldigt få utifrån hur många drabbade det är. Det visar på att ersättningsfrågan är svår och att det är få som kan söka utifrån det regelverk som finns.

Vi träffade bland annat en man under besöket som driver ett företag på en släktgård. Hans huvudsakliga inkomst är från skogen. Han kan nu inte röra sig i skogen. Han kunde inte underröja inför vinterns tänkta avverkningar. För att få ersättning måste han kunna bevisa ett inkomstbortfall, att han har förlorat pengar. Men eftersom han inte får avverka har han ingen inkomst. Han fick ingen ersättning. Men banken vill fortfarande ha pengar för räntor och amorteringar.

Skogen står kvar, men han klarar sig inte utan lön. Det är det inte många som gör. Sedan finns också risken att virkespriserna går ned, och då drabbas han dubbelt.

Ministern var inne på epizootilagen. Den är skriven för jordbrukare och är väldigt specifik. Enligt den lagen ska man vara direkt påverkad. Det gör att de som exempelvis driver vandrarhem inte ses som direkt drabbade. De kan fortfarande boka in gäster. Men det kommer såklart inga gäster. Du kan inte röra dig ute i naturen, och du kan inte besöka sevärdheter eller jobba. Många av jobben uteblir också, som jag var inne på. Då är ersättningsfrågan central.

Det gäller också att komma ihåg att vi nu är här. Men det kommer också att krävas resurser framåt och tid för återhämtning. Nu var det framför allt kommunerna Fagersta och Norberg som drabbades. Men det kan hända igen. Frågan är kanske inte om utan när, om vi ser hur den afrikanska svinpesten sprider sig i Europa.

Därför är det också viktigt att alla tar sitt ansvar och hjälps åt och att vi lär oss av erfarenheterna, men framför allt att de drabbade får hjälp. Därför behövs det nu snabba och tydliga besked i ersättningsfrågan. Det är avgörande för uthålligheten och möjligheten till återhämtning.

Landsbygdsministern talade i går vid frågestunden om epizootilagen. Men det måste finnas någon form av samordning i regeringen mellan ministrar när en kris av den här omfattningen uppstår. Därför undrar jag hur dialogen ser ut i regeringen.

Fru talman! Jag lyssnade noga på vad ministern lyfte fram här. Ministern har goda ambitioner i att få till detta med samordning. Men samordningen måste på något sätt organiseras. Det är väl det vi vill se komma på plats. Det handlar om en planering framåt och också i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har beskrivit de fall som har fått nej. Det är nästan direkt kopplat till epizootilagstiftningen. Det faller inte inom regelverket. Det andra regelverket som ligger utanför detta är precis lika viktigt när det gäller ersättning till näringsliv och föreningar.

Det måste vara en samordning av detta. Det har vi inte sett den här gången. Vi måste se det framåt. Jag upprepar frågan. Kan vi se en bättre samordning framgent i den här frågan?

Fru talman! Tack för kompletterande frågor och också för engagemanget i den här saken!

Jag upprepar igen att jag har den största förståelse för den osäkerhet och otrygghet som man kan känna som näringsidkare, förening eller för den delen kommun i det här läget.

Det regelverk vi har på plats nu utgår från epizootilagen. Där är min uppmaning: Anser du dig vara direkt berörd, sök. Det gör att man kan få sin sak prövad enligt den lagstiftning som vi nu har på plats.

Vi för självklart en dialog inom regeringen i de här frågorna. När det gäller statlig närvaro har både SVA och Jordbruksverket, som är delar av staten, en ständig närvaro.

Med det sagt: Det är mycket inriktat på bekämpningen. Bekämpningen är det centrala uppdrag som mina myndigheter har i detta. Det handlar också om lagstiftningen kring ersättning när man är direkt berörd.

Jag har också hört exempel där man inte har sett att man har möjlighet att få ersättning. För att göra det hela lite mer verkligt: Ta till exempel ett jaktlag som inte får jaga. De betalar sitt arrende ändå, för det tycker markägaren att de ska göra, men de får inte det de har betalat för. Är jaktlaget då direkt berört? De har uppenbarligen haft en kostnad för någonting som de inte har fått en tjänst av. Men är de direkt berörda? De äger ingenting på marken, utan de hyr marken för att få göra en sak.

Nej, jaktlaget kanske inte är direkt berört. Men markägaren kan ju vara det - markägaren som underlåter att ta in sitt arrende eller som får betala tillbaka arrendet för att man inte kan låta jaktlaget jaga på marken. I det läget har markägaren en direkt förlust, som han eller hon kan söka ersättning för enligt epizootilagen.

Så ja, systemet är krångligt. Men det är många system i det här landet som är krångliga. Grunden till att det krävs att man kan leda saker i bevis är att vi alla vill vara väldigt rädda om skattebetalarnas pengar.

Grunden är alltså: Sök stöd om du anser dig vara direkt berörd eller om det finns någon annan som är direkt berörd som du kan kräva pengar av eller underlåta att betala pengar till, som i sin tur kan söka pengar! Så ser systemet ut.

Självklart är jag inte stoltare än att jag kan säga att det vore jättebra om alla frågetecken i lagstiftningen hade varit uträtade inför en sådan här händelse. Det tror jag att vi alla tycker. Jag tror att den förra regeringen också kan titta i backspegeln och se att man kanske skulle ha tänkt mer på hur lagstiftningen utformades med tanke på att svinpest har varit aktuell i så många europeiska länder. Men nu gjorde vi inte det. Vi hann inte på vårt år, och man hade inte gjort mer tidigare. Då får vi laga efter läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart ska vi ta vara på alla erfarenheter - positiva såväl som negativa - inför detta. Det är tyvärr rätt som båda ledamöterna säger: Det är inte en fråga om om utan om när detta händer igen. Det är min absoluta ambition att vi ska vara ännu bättre förberedda då.

Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet Kullgren och kollegan Anders Karlsson för en viktig interpellationsdebatt.

Vi måste komma ihåg alla de människor och företagare som fortsatt lever med alla dessa restriktioner. De kommer hela sommaren att behöva fortsätta leva i den skyddade zonen med allt vad det innebär för dem.

Vi har sett en fantastisk samordning och samverkan, och det är dessa människor vi har att tacka för att den afrikanska svinpesten inte har spritt sig vidare. Hela samhället i området har tillsammans hjälpts åt, och tack vare att de följer de hårda restriktionerna sprids inte smittan vidare.

Omfattningen av restriktionerna och hanteringen av de breda samhällseffekterna är stor. Detta drabbar både kommuner, boende och näringsliv hårt. Som jag var inne på tidigare är de här djuren rörliga, och effekterna av detta kommer vi att se under lång tid framöver. Vi vet ännu inte riktigt var det slutar.

De drabbade kommunerna och deras medborgare har tagit sitt ansvar, men regeringen måste också ta sitt. Jag hoppas därför att landsbygdsministern tillsammans med andra ansvariga ministerkollegor fortsätter att jobba med lösningar på problemet när epizootilagen inte är behjälplig.

Ett utbrott av den afrikanska svinpesten har fått mer långtgående konsekvenser än man hade kunnat föreställa sig. Utbrottet har inneburit ett lidande för människor och djur, och kampen mot den afrikanska svinpesten måste fortsätta. Tillsammans måste vi göra allt för att stoppa den från att komma in i Sverige igen.

Fru talman! Bekämpningen av smittan står i det främsta rummet. Ju snabbare vi kan förklara hela zonen säker, desto bättre för alla inblandade - för alla företag, för alla privatpersoner, för alla föreningar och för alla kommuner i det drabbade området.

Ett viktigt besked fick vi i går: Man bedömer att det var det sista vildsvinet inom detta 10 000 hektar stora område som fälldes i går. Jag vill återigen rikta ett stort tack till alla som har lagt timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka på att utföra detta oerhört viktiga arbete. Det är många som ska vara tacksamma till er för detta.

Det här kommer att fortsätta i den utvidgade zonen, det stora området, så att vi minimerar risken för omtag av spridningen.

Som jag var inne på tidigare ska vi självklart försöka lära av det vi har varit med om och det vi är med om nu och se hur vi bättre kan ta oss an detta i framtiden, för tyvärr är detta en sjukdom som återkommande verkar kunna poppa upp både här och där.

Vi för också diskussionen, som i och för sig är parallell men lika viktig när det gäller spridningen, om den vildsvinsstam vi har i Sverige. Hur stor ska den vara, och vilka verktyg kan vi få fram för att begränsa den ytterligare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ersättningsfrågan har jag återigen en uppmaning: Känner du dig direkt berörd som boende eller verkande i området är det epizootilagen som är på plats nu, och regeringen följer frågan oerhört noga.

Jag vill passa på att tacka båda debattörerna för en bra debatt som sätter ljuset på denna viktiga fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.