Herr talman! Under december, mitt i luciaförberedelser och julstök, smög regeringen ut ett beslut om ämnesplaner för gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen, alltså de ämnen som alla som läser ett nationellt program på gymnasiet läser. Beslutet ska träda i kraft inför höstterminen 2025.
I normala fall leder förändringar i ämnesplaner oftast bara till diskussioner i ämneslag eller arbetslag bland lärare runt om i vårt land. Men denna gång valde regeringen att plocka bort något så centralt som arbetsmarknadskunskapen ur det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap. Det kan låta som en liten sak, men det innebär faktiskt en risk att svenska elever inte någon gång mellan att man är 16 och 19 år gammal får ta del av undervisning och kunskap om den svenska modellen, vilka rättigheter och skyldigheter man har på svensk arbetsmarknad och hur man får till en bra arbetsmiljö. Låt det sjunka in! Det finns alltså en risk att svenska elever inte någon gång under sin gymnasietid får undervisning som behandlar ämnet arbetsmarknad.
Herr talman! Ministern hävdar i sitt svar att arbetsliv visst står kvar i ämnesplaner och läroplaner. Låt mig då jämföra de skrivningar som finns i de nu gällande ämnesplanerna och de nya.
I dag ska lärare planera och genomföra undervisning som behandlar följande: arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö, arbetsmarknadens parter och deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen och digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
Det jag måste tolka som att ministern och regeringen anser är likvärdiga skrivningar i de nya ämnesplanerna är följande: resursanvändning, tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik, till exempel frågor om välfärd, grundläggande prisbildning, försörjning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För mig är det ofattbart att man kan se de här skrivningarna som likvärdiga. Det är ju tydligt att man prioriterar ned arbetsmarknadskunskaper i gymnasieskolans ämnesplaner. Det går inte att se på annat sätt. Det gäller framför allt den svenska modellen, som är unik för de skandinaviska länderna i en global kontext.
Att ministern fortfarande inte riktigt kan ge svar på om regeringen har gjort en analys och vad den i så fall visar tycker jag är slående. Det får mig faktiskt att undra om det över huvud taget har gjorts någon konsekvensanalys av vilka risker det här medför för svensk arbetsmarknad.
Skolminister Lotta Edholm får gärna använda sitt kommande inlägg till att försöka svara på min första fråga om analysen. Har det gjorts någon riskanalys? Har det gjorts någon konsekvensanalys? Har man analyserat vilka risker unga står inför när det gäller utnyttjande på arbetsmarknaden och framtida arbetsskador på grund av bristande kunskaper om arbetsmiljö och bristande kunskaper om den svenska arbetsmarknaden, och vad har den analysen i så fall visat?