Interpellationssvar - Arbetsmarknadskunskap i gymnasieskolan - 2024-02-16

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur borttagandet av arbetsmarknadskunskap ur ämnesplanerna påverkar kunskaperna bland elever om den svenska modellen, om risken för utnyttjande på arbetsmarknaden och om risken för framtida arbetsskador på grund av dålig arbetsmiljö. Niklas Sigvardsson har vidare frågat mig om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen och hur jag avser att agera för att morgondagens unga ska få ta del av hur den svenska arbetsmarknaden, arbetsmiljölagstiftningen och arbetsrätten fungerar.

I december 2023 beslutades det om nya ämnesplaner för gymnasieskolan. Bakgrunden är att den 15 juli 2022 trädde ändringar i skollagen i kraft som innebär att gymnasieutbildningen inte längre ska vara kursutformad utan ämnesutformad och att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Varje ämne ska bestå av en eller flera nivåer, och betyg ska sättas efter varje nivå, men ett godkänt betyg på en högre nivå ska ersätta ett betyg på en lägre nivå. Ändringarna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Statens skolverk tog fram förslag till nya ämnesplaner i de gymnasiegemensamma ämnena som remitterades i gängse ordning. Arbetsmarknadens parter bereddes tillfälle att yttra sig över förslagen men lämnade inte något yttrande.

Därefter beslutade regeringen om de nya ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena. Utöver att ämnesplanerna har anpassats med anledning av ämnesbetygsreformen har ämnesinnehållet setts över. En av utgångspunkterna för översynen har varit att ämnesplanerna ska bidra till ett fördjupat lärande och att ämnesinnehållet ska ha en tydlig progression från grund- till gymnasieskolan.

När det gäller innehållet i ämnet samhällskunskap, som alla elever på nationella program i gymnasieskolan läser, har vissa justeringar gjorts i förhållande till vad som tidigare gällde. Ämnet ska bygga vidare på de kunskaper som eleverna har med sig från grundskolan. Av det centrala innehållet för samhällskunskap i grundskolans årskurs 7-9 framgår att alla elever ska ha kunskaper om arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor avseende till exempel lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt. I ämnets nya centrala innehåll i gymnasieskolan finns bland annat områdena rättsprinciper och rättsstat samt frågor om välfärd, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet. Skolverket har bedömt att arbetsrätt ingår som en del i dessa områden, och regeringen gör samma bedömning. Dessutom ingår området arbetsliv i många av de yrkesämnen som elever på yrkesprogram i gymnasieskolan läser och i examensmålen för yrkesprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även läroplanen för gymnasieskolan framhåller detta område, då det där framgår att eleverna ska få lära sig om samhälls- och arbetsliv och ges förutsättningar att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv.

Utifrån det här känner jag mig trygg med att alla elever även framöver kommer att få de kunskaper de behöver om arbetsmarknaden för ett aktivt deltagande i samhällslivet och för att kunna ge sig ut i arbetslivet, antingen direkt efter gymnasieskolan eller efter vidare studier.

Herr talman! Under december, mitt i luciaförberedelser och julstök, smög regeringen ut ett beslut om ämnesplaner för gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen, alltså de ämnen som alla som läser ett nationellt program på gymnasiet läser. Beslutet ska träda i kraft inför höstterminen 2025.

I normala fall leder förändringar i ämnesplaner oftast bara till diskussioner i ämneslag eller arbetslag bland lärare runt om i vårt land. Men denna gång valde regeringen att plocka bort något så centralt som arbetsmarknadskunskapen ur det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap. Det kan låta som en liten sak, men det innebär faktiskt en risk att svenska elever inte någon gång mellan att man är 16 och 19 år gammal får ta del av undervisning och kunskap om den svenska modellen, vilka rättigheter och skyldigheter man har på svensk arbetsmarknad och hur man får till en bra arbetsmiljö. Låt det sjunka in! Det finns alltså en risk att svenska elever inte någon gång under sin gymnasietid får undervisning som behandlar ämnet arbetsmarknad.

Herr talman! Ministern hävdar i sitt svar att arbetsliv visst står kvar i ämnesplaner och läroplaner. Låt mig då jämföra de skrivningar som finns i de nu gällande ämnesplanerna och de nya.

I dag ska lärare planera och genomföra undervisning som behandlar följande: arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö, arbetsmarknadens parter och deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen och digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Det jag måste tolka som att ministern och regeringen anser är likvärdiga skrivningar i de nya ämnesplanerna är följande: resursanvändning, tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik, till exempel frågor om välfärd, grundläggande prisbildning, försörjning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig är det ofattbart att man kan se de här skrivningarna som likvärdiga. Det är ju tydligt att man prioriterar ned arbetsmarknadskunskaper i gymnasieskolans ämnesplaner. Det går inte att se på annat sätt. Det gäller framför allt den svenska modellen, som är unik för de skandinaviska länderna i en global kontext.

Att ministern fortfarande inte riktigt kan ge svar på om regeringen har gjort en analys och vad den i så fall visar tycker jag är slående. Det får mig faktiskt att undra om det över huvud taget har gjorts någon konsekvensanalys av vilka risker det här medför för svensk arbetsmarknad.

Skolminister Lotta Edholm får gärna använda sitt kommande inlägg till att försöka svara på min första fråga om analysen. Har det gjorts någon riskanalys? Har det gjorts någon konsekvensanalys? Har man analyserat vilka risker unga står inför när det gäller utnyttjande på arbetsmarknaden och framtida arbetsskador på grund av bristande kunskaper om arbetsmiljö och bristande kunskaper om den svenska arbetsmarknaden, och vad har den analysen i så fall visat?

Herr talman! Unga har en utsatt ställning på arbetsmarknaden.

Många har en otrygg anställning och korta kontrakt. De jobbar oftare deltid, och många är på grund av det inte organiserade i ett fackförbund.

Unga löper större risk än andra att råka ut för olyckor på jobbet och är överrepresenterade i statistiken över anmälda arbetsskador. De är dessutom överrepresenterade i fråga om dödsolyckor - 14 procent av dem som omkom på arbetet under 2023 var under 25 år samtidigt som endast 7 procent av arbetskraften är i den åldern.

Ungas arbetsmarknad är otrygg, och de har många gånger inte tillräcklig kunskap om sina rättigheter och skyldigheter på jobbet eller förmåga att själva bedöma riskerna på en ny arbetsplats. Tillsammans med bristande introduktion gör detta dem mer utsatta än äldre och mer erfarna arbetskamrater.

Behovet av att utbilda ungdomar om deras rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden är bevisligen stort. De behöver förstå vad ett kollektivavtal är, vilka lagar som gäller och att de har rätt att kräva en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Detta behöver de innan de kommer ut i arbetslivet. Man har ett särskilt stort behov av att förstå hur den svenska modellen fungerar och veta vart man ska vända sig om man blir utnyttjad eller sätts att arbeta i en bristfällig arbetsmiljö. Utan grundläggande kunskap riskerar unga att vara helt skyddslösa.

Att se till så att alla ungdomar får kunskap om arbetsmarknaden med sig från gymnasiet är väldigt smart. Ingen annanstans samlas så många unga människor på väg ut i arbetslivet som i gymnasieskolan. Men denna smarta lösning verkar inte vara regeringens.

Som Niklas Sigvardsson just förtjänstfullt redogjort för finns det en överhängande risk att många elever på gymnasiet inte kommer att få lära sig om sina rättigheter och skyldigheter på jobbet när de nya ämnesplanerna börjar gälla. I jämförelse med dagens ämnesplaner är det helt uppenbart att utrymmet för arbetslivskunskap krymper och att ämnet riskerar att helt prioriteras bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar därför på vilket sätt skolministern menar att unga människor ska få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden innan de börjar jobba, om de inte ska få det på gymnasiet.

Herr talman! Övergången från kurs- till ämnesgymnasium har föregåtts av ett enormt arbete, som har pågått under flera år. Det är inte så att regeringen har smugit ut de ändringar som det innebär att gå över från kurs- till ämnesgymnasium, utan detta har föregåtts av långa remisstider och många samtal. Skolverket har lagt ned mycket jobb på att se till att ämnesplanerna blir så bra som möjligt. Men det är klart att det är en stor förändring när man går över från ett kursutformat gymnasium till ämnesgymnasium.

En viktig del i detta arbete är just att man remitterar förslagen innan de blir till en proposition och innan riksdagen fattar sina beslut. Ofta svarar många remissinstanser på de olika delarna. Vi vet sedan tidigare, även från andra ämnen, att många har synpunkter på innehållet i de förslag som läggs fram - det gäller även detta som handlar om samhällskunskap.

Arbetsmarknadens parter har naturligtvis också fått möjlighet att besvara remisser men har inte haft några synpunkter på detta. Det beror, anser jag, på att det nya ämnesgymnasiet i större utsträckning ska bygga på de kunskaper som eleverna har med sig från grundskolan så att man inte upprepar för mycket av det de redan har lärt sig där. Därför har detta komprimerats.

Skolverket skriver i sin analys att detta inte innebär några förändringar. Eleverna kommer att få med sig detta, bland annat genom de ämnen vi nu diskuterar, som kommer att vara gemensamma för alla elever i gymnasieskolan. Elever som går på yrkesprogram kommer dessutom att få en ännu mer genomgripande kunskap i dessa ämnen. Tanken bakom detta är absolut inte att på något sätt försämra den kunskap som eleverna får i gymnasieskolan.

Jag tycker att det känns lite tråkigt att det finns något slags tro hos interpellanten att vi skulle ha smugit igenom dessa förändringar - så är det naturligtvis inte. Detta uppdrag gavs av den tidigare socialdemokratiska regeringen, och arbetet har pågått under flera år för att få till bra ämnesplaner som utgör ett bättre och mer välfungerande system än det system med kursutformat gymnasium som vi har haft och fortfarande har. Samtliga partier har också, såvitt jag kan bedöma, varit eniga om att detta är rätt väg att gå.

Herr talman! Det är inte ämnesbetygen och ämnesgymnasiet vi diskuterar här utan innehållet i den gymnasiegemensamma kursen samhällskunskap.

När väldigt mycket ska in på kort tid krävs det att styrdokumenten är precisa och tydligt pekar ut vad som ska ingå när lärare planerar och genomför sin undervisning. När det gäller till exempel den stora kursen i samhällskunskap, nivå 1 b, rör det sig om kanske 50-60 timmars undervisningstid, och då behöver styrdokumenten och prioriteringarna vara glasklara för att detta ska gå att klara av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lärare balanserar redan i dag extremt många styrdokument. Det handlar om ämnesplaner, examensmål för program och läroplanens övergripande mål. I ämnesplanerna finns det tre delar som är särskilt viktiga, nämligen ämnets syfte, det centrala innehållet och betygskriterierna. Lärare ser ofta detta som det mest närliggande och som det de oftast tittar på när de planerar sin undervisning. Då borde det framgå tydligt att arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap ska ingå, om man nu menar det.

I dag är det inte bara i ämnesplanernas centrala innehåll som man föreslår en förändring. Även ämnets själva syfte förändras faktiskt. I den nuvarande ämnesplanen för ämnet samhällskunskap står det att elever ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Där finns alltså begreppet arbetsliv med, och som ministern säger finns det med i många delar även i de nya ämnesplanerna. Men det försvinner från syftet för ämnet samhällskunskap. Om arbetsliv försvinner från själva syftet är detta en ganska tydlig prioritering från regeringens sida. Då är det, herr talman, en gåta för mig hur man kan hävda att det är självklart att alla elever, oavsett vilken lärare de har, kommer att få tillgång till kunskaper om arbetsmarknaden.

Man kan, som ministern, säga att yrkesprogrammen har det med i sina yrkeskurser. Men i dag går över 200 000 elever på högskoleförberedande program. Hundratusentals ungdomar på högskoleförberedande program kommer alltså inte att få undervisning i detta utöver kanske ett litet ord om arbetsliv. För oss socialdemokrater är det väldigt förvånande att man lägger fram en sådan ämnesplan i en ny ämnesgymnasieskola. Vi vet nämligen att det är extremt viktigt att svenska elever får utbildning i arbetsmarknadskunskap.

Med tanke på att arbetsmarknadskunskapen tydligt prioriteras bort - det går inte att se det på något annat sätt - från samhällskunskapens syfte och centrala innehåll borde man kanske vara lite mer rättvisande och ärlig från regeringens sida och säga att man har gjort denna prioritering; man tycker inte att det ska säkerställas att alla svenska gymnasieungdomar ska ha rätt till undervisning i arbetsmarknadskunskap och inte bara de elever som har turen att få en lärare som faktiskt tolkar in de gamla styrdokumentens skrivningar i de nya styrdokumentens skrivningar.

Herr talman! Ministern hänvisar till yrkesprogrammens examensmål, som Niklas Sigvardsson precis nämnde. Det är lätt att dra slutsatsen att hon gör det för att hon ser samma sak som vi, nämligen att arbetslivskunskap nu riskerar att försvinna från samhällskunskapen på gymnasiet. Hon verkar vilja säga: Kolla här - här borta finns den i alla fall kvar.

Som sagts här i debatten behöver alla ungdomar förberedas för arbetslivet. Bland dem som examinerades från ett högskoleförberedande program 2021 gick 35 procent vidare till högre studier inom ett år. Men mer än hälften av eleverna börjar arbeta direkt efter gymnasiet och riskerar nu med regeringens beslut att vara än sämre förberedda för arbetslivet.

Med tanke på ungas utsatthet på arbetsmarknaden menar jag att arbetslivskunskap borde ges större utrymme på våra gymnasieskolor. I stället har regeringen bestämt sig för att prioritera ned livsviktig kunskap. Det är svårt att tolka regeringens beslut på något annat sätt än att man inte tycker att ungas förståelse för svensk arbetsmarknad är särskilt viktig eller i varje fall inte något man ska lägga tid på i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om ministern tycker att det är viktigt att alla gymnasieelever får kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar. Och om hon tycker det, på vilket sätt kommer hon då att följa upp att konsekvensen av regeringens beslut inte blir att arbetslivskunskap försvinner från schemat?

Herr talman! Ja, det är viktigt att alla elever i gymnasieskolan får del av de här kunskaperna, liksom att elever på högstadiet i grundskolan får det. Det är själva grunden. Först lär man sig det som behövs på högstadiet, och sedan ska den kunskapen följa med in i gymnasieskolan, där ämnesmålen tar vid. Det är viktigt att detta fungerar.

Jag vill bara understryka att det är ett stort arbete som ligger bakom de ämnesplaner som vi nu kommer att få, som väldigt många människor och olika organisationer har varit delaktiga i.

En remissomgång är viktig just för att få in kunskaper och synpunkter, så att man sedan kan göra förändringar innan man lägger fram förslaget för riksdagen. Jag kan bara konstatera att arbetsmarknadens parter har fått detta på remiss och inte har haft några synpunkter. Jag tror att det beror på att man har läst det som Skolverket har skrivit om formuleringarna och känt sig trygg med att det inte handlar om försämrade kunskaper.

När den här typen av dokument kommer ut i skolans värld är det förstås viktigt att skolan anpassar sig efter detta. Att till exempel se till att det finns riktiga läroböcker är ett sätt att se till att eleverna får till sig den kunskap som de behöver. Det handlar också om att lärare ska få kunskaper om hur det nya ämnesgymnasiet fungerar och så vidare.

Detta är viktiga frågor, och jag känner mig trygg med att även framtidens gymnasieelever kommer att få den kunskap som behövs för att gå ut i arbetslivet.

Herr talman! Ministern kan ju höra av sig till valfritt fackförbund som har kontaktat mig de senaste månaderna. Hon kan kontakta arbetslivs- och näringslivsföreträdare eller elevorganisationer, som i samtal med mig också har uttryckt oro över hur en så viktig kunskap som arbetsmarknadskunskap riskerar att helt försvinna i gymnasieskolan.

För oss socialdemokrater är det tydligt att vi behöver slå vakt om den svenska modellen. Vi behöver göra det kraftfullt även från statligt håll, för vi behöver kunskap hos alla elever och alla ungdomar om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi behöver tidigt kunskaper om hur arbetslivet fungerar, om vilka rättigheter och skyldigheter man har när man arbetar och om hur man skapar en trygg arbetsmiljö tillsammans med sina arbetskamrater och sina arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden. Det är tyvärr en kunskap som riskerar att försvinna. Det går inte att tolka de här skrivningarna på annat sätt. Som jag tidigare redogjorde för är det bara att gå in och jämföra de nuvarande ämnesplanerna med de nya ämnesplanerna för att se det svart på vitt.

Men som tur är finns det fortfarande möjlighet för regeringen att agera. Jag vädjar därför till skolministern och regeringen att fatta ett nytt beslut som kan gälla från höstterminen 2025 och som ger lärare en tydligare vägledning och tydligare prioritering när det gäller hur arbetsmarknadskunskap ska prioriteras för svenska elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ta förnuftet till fånga, och gör det som är rätt! Ge svenska ungdomar rejäla kunskaper om den svenska arbetsmarknaden!

(Applåder)

Herr talman! Som jag har försökt säga är det arbete som har utförts innan regeringen lägger fram sitt förslag väldig gediget. Det är mängder av tjänstemän som har prövat olika typer av formuleringar. Sedan har man remitterat det, i det här fallet bland annat till arbetsmarknadens parter, som inte har haft några synpunkter. Man gör på detta sätt just för att man ska få in synpunkterna innan en process äger rum där man ska anta de nya ämnesplanerna.

Som skolminister förutsätter jag att till exempel fackförbund eller, som i det här fallet, arbetsmarknadens parter samlat framför dessa åsikter om man har dem. Nu har man ju inte haft några sådana synpunkter. Man har tyckt att det är bra formuleringar, och det beror på det bakgrundsmaterial som Skolverket har lagt fram.

Jag känner mig fullkomligt trygg om att svenska elever även i fortsättningen kommer att få goda kunskaper på det här viktiga området. Jag känner också stor trygghet när det gäller att elever i grundskolan får tillräckliga kunskaper för att kunna gå ut i arbetslivet på ett bra sätt.

Men det är viktigt att man har lite respekt för de processer som äger rum innan man fattar beslut. De fackföreningar som Niklas Sigvardsson säger borde ha fått lämna in sina synpunkter har faktiskt inte haft några synpunkter. Därför är detta ett välavvägt förslag som nu kommer att bli verklighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.