Interpellationssvar - Införande av en statlig e-legitimation - 2024-02-13

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingela Nylund Watz har ställt frågan om jag anser att regeringens process för att införa en statlig e-legitimation är tillräckligt skyndsam samt när jag avser att lägga fram en proposition för riksdagen.

Den ökade digitaliseringen gör det allt svårare att klara sig i samhället utan tillgång till en e-legitimation. Det är därför viktigt att så många som möjligt ges möjlighet att skaffa en säker e-legitimation. En e-legitimation är i princip helt nödvändig för att få tillgång till viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner, till exempel att hantera bankärenden, eller för att ha kontakt med det offentliga.

E-legitimationer utgör även en samhällsviktig infrastruktur som behöver fungera också om samhället utsätts för en stor påfrestning och ytterst även i krig. Störningar i e-legitimationssystem kan snabbt få kännbara effekter för näringsliv, banker och offentlig sektor och inte minst för enskilda även under i övrigt normala förhållanden.

Regeringen har tillsatt utredningen Säker och tillgänglig digital identitet (Dir. 2022:142), och i slutet av oktober 2023 lämnade utredningen delbetänkandet En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61).

Sverige är ett av få länder inom EU som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå. I delbetänkandet presenteras ett förslag på hur en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet. Delbetänkandet har remitterats till cirka 150 remissinstanser, och remisstiden löpte ut den 31 januari. Utredningens förslag och remissutfallet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Fru talman! Statsrådet har alldeles nyss läst upp raderna i det dokument som jag har fått som svar på min interpellation, och jag får inledningsvis börja med att konstatera att det lämnar allt övrigt att önska.

Inte med ett enda ord kommenterar eller ens nämner statsrådet något som kan ses som ett försök att svara på mina frågor. Statsrådet har ingen uppfattning om vare sig ifall regeringens process för att införa en statlig elegitimation på högsta tillitsnivå är tillräckligt skyndsam eller när vi kan förvänta oss en proposition till riksdagen.

Fru talman! Jag tycker att detta är respektlöst både mot mig och mot riksdagen, och jag hoppas att statsrådet tar tillfället i akt att reparera misstaget nu här i kammaren. Jag utgår nämligen från att statsrådet har uppfattningar om detta.

Med detta sagt, fru talman: Varför är det då så angeläget att få till en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå? En sak är att det är ett krav från EU. Sverige är, precis som statsrådet säger, ett av få länder inom EU som inte har en sådan säker e-legitimation. Vi har ett par år på oss enligt eIDAS-förordningen att ordna detta.

Det finns också andra mycket tungt vägande skäl till att det brådskar vilka jag ska komma in på nu. Jag tror inte att jag var ensam här i kammaren om att bli både upprörd och arg när jag såg SVT:s Uppdrag granskning om bedrägerier i förra veckan. Det handlade om en alltmer omfattande och viktig del av den organiserade brottsligheten och visade en hänsynslös, rå och fullständigt vidrig verksamhet som främst riktar in sig mot äldre och människor med funktionsnedsättningar. Bedrägerierna ökar lavinartat i Sverige, vilket nu har blivit allmänt känt, och regeringen behöver agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett digitaliserat land, och det statsrådet säger är helt riktigt: Det blir allt svårare att klara sig i samhället utan en e-legitimation. Ungefär 1 miljon människor i Sverige lever dock i digitalt utanförskap och har hamnat i kläm i och med den snabba digitaliseringen av vårt land. Främst handlar det om äldre, om personer med funktionsnedsättningar och dessutom om personer utan personnummer. Det digitala utanförskapet måste brytas, och även här krävs åtgärder från regeringen.

E-legitimationer är en samhällskritisk tjänst, och den helt dominerande aktören för e-legitimationer i Sverige är Bank-id med över 8,5 miljoner användare. Det finns också några mindre aktörer, men en statlig e-legitimation skulle främja konkurrensen på marknaden samt öka samhällets robusthet och möjligheter att möta kriser både i fredstid och vid höjd beredskap.

Fru talman! SD-regeringen har nyligen presenterat en strategi mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Det är lovvärt, men vi vet ännu inte vad den kommer att ha för effekt på marken. I strategin nämns arbetet med en statlig e-legitimation och ett nytt statligt id-kort, och det är bra. Jag har noterat att Myndigheten för digital förvaltning har fått ett uppdrag att utveckla en statlig e-legitimation som ska uppfylla EU:s krav på högsta tillitsnivå.

Fru talman! Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet bedömer att förslagen till ny reglering kan träda i kraft tidigast den 1 mars 2026. Dit är det två år. Det finns enligt min mening starkt vägande skäl för riksdagen att avkräva statsrådet tydliga besked på ett antal punkter. Anser statsrådet att processen i regeringen är tillräckligt skyndsam? När kommer en proposition? Hur ser statsrådets tidsplan ut? När bedömer statsrådet att vi har en sådan här legitimation på plats i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Digitaliseringen har verkligen ökat mycket i vårt samhälle, och Sverige har i ett internationellt perspektiv en mycket hög användning av e-legitimationer. Det innebär också att det verkligen är svårt att klara sig utan tillgång till e-legitimation som ett sätt att styrka sin identitet. Den är i princip nödvändig för att man ska kunna använda flera viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner. Det är alltså svårare att klara sig utan en e-legitimation.

Behovet av en säker och tillförlitlig e-legitimation är alltså stort, och jag är ganska säker på att de flesta tänker att vi borde ha en statlig lösning på detta. Man förväntar sig det. Det vi har i dag är ju storbankernas lösning på behovet av en e-legitimation, och därför måste staten gå in och säkra detta.

Det handlar bland annat om det som min kollega har beskrivit så väl, det vill säga att det förekommer enormt många och stora bedrägerier. Det måste vi verkligen stävja. Varje år anmäls ungefär 200 000 bedrägerier, men vi tror oss veta att mörkertalet är väldigt stort. Dessa bedrägerier mot enskilda personer genererar cirka 3 miljarder kronor i brottsvinster. Kraftfulla åtgärder måste vidtas, och detta är en del i att hantera frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock också så att vi behöver ha en säkerhet. Vi har nu upplevt flera år av kristider, och vår oro för hur det kommer att gå i framtiden är stor. Därför är det verkligen behövligt att bygga upp ett civilt försvar i många olika delar. Att en privat aktör ges en så dominerande ställning på den svenska marknaden är oroande. Vi behöver en statlig e-legitimation för en så viktig samhällsfunktion.

Jag tror att alla vi som är digitala och har e-legitimation tycker att det är ganska smidigt. Vi tycker att det är praktiskt och att det fungerar, oavsett om det är en privat aktör eller inte. Men jag har nu sett hur drabbade de många människor som inte har någon e-legitimation är. När jag ska hjälpa mina föräldrar, som inte har e-legitimation, blir det väldigt knepigt. När man nu tar fram en statlig e-legitimation, vilket jag hoppas att man ska göra, måste man ha detta digitala utanförskap i åtanke och hitta en statlig e-legitimation och ett sätt att hantera den som gör detta enklare och mer möjligt för dessa människor.

Även om det inte handlar om många människor rent procentuellt är det ändå många människor som lever i detta digitala utanförskap. Vi behöver ha dem i åtanke, och när regeringen nu förhoppningsvis tar fram en statlig e-legitimation hoppas jag att man verkligen bjuder in de människor som befinner sig i det digitala utanförskapet. Man behöver hjälpas åt för att hitta ett bra sätt och en bra funktion även för dem.

(Applåder)

Fru talman! E-legitimation - vilken form den ska ha och så vidare - kanske kan verka som en teknisk fråga, men det är egentligen en ganska viktig fråga. Som har framförts flera gånger har vi ju en hel del personer som lever i ett digitalt utanförskap i dag, och det är jag säker på att statsrådet är fullt medveten om. En statlig e-legitimation skulle förhoppningsvis kunna vara ett sätt att sluta den klyftan.

Utöver det har vi problematiken att en så grundläggande infrastruktur som e-legitimation ägs av landets storbanker. Det är inte för inte som Sverige inte klarar kraven för högsta säkerhetsnivån för e-legitimation; det är ju just för att vi har lagt detta på marknaden. I tider då beredskap och redundans diskuteras mycket är det något bekymmersamt, kan jag tycka.

Jag tycker som sagt att detta är en viktig fråga, och jag har själv ställt en skriftlig fråga till statsrådet för en tid sedan; det börjar närma sig ett och ett halvt år. Jag har även motionerat i frågan. Jag upplever att det i denna fråga inte finns någon politisk konflikt i den bemärkelsen - jag upplever att regeringen vill ha en statlig e-legitimation - men jag upplever att det går ganska trögt.

När jag fick svar på min skriftliga fråga var beskedet att detta skulle vara på plats inom en ganska snar framtid, och nu pratas det om 2026. I den slutrapport som Digg skrev i januari 2023 pratas det om att det skulle ta 24 månader från det att regering och riksdag fattat nödvändiga beslut till dess att detta kan vara på plats.

Jag vill egentligen bara fråga statsrådet något som bygger på det som har framförts tidigare, nämligen: När kan vi förvänta oss att detta är på plats? Jag vet att frågan diskuterades även under den förra regeringen och att det fanns ett arbete som var igång. Jag tänker därför att det måste finnas något att bygga vidare på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var egentligen bara det jag ville framföra.

(Applåder)

Fru talman! Tack och lov ändrades tonläget lite grann när Adrian Magnusson kom upp i talarstolen. Innan dess var jag väldigt förvånad över tonläget, måste jag säga.

Vi delar helt bilden av behovet av en statlig e-legitimation. Det viktiga är inte att den är statlig, vill jag säga, utan det viktiga är att vi har en elegitimation på högsta tillitsnivå. Vi har kommit fram till att det bästa därför är att den utfärdas av en statlig myndighet och att grundidentifieringen sker av en statlig myndighet. Så sker med andra identitetshandlingar såsom pass, körkort och id-kort, och det är rimligt att det elektroniska sköts på samma sätt. Det har vi också helt och hållet med oss de privata utfärdarna i; både Bank-id och Freja tycker att det är bra att staten tar fram detta.

Vi är alltså helt överens, och vi är överens om att detta är viktigt för att öka tillgängligheten till e-legitimationer så att fler som i dag inte har någon e-legitimation ska kunna få det. Det handlar om att minska riskerna för bedrägeri.

Vi ska dock inte tro att detta är någon universallösning för att komma åt de fruktansvärda bedrägeribrott som ökar i antal och som drabbar alltför många äldre som blir rånade eller bestulna på sitt besparingskapital. Det är ingen universallösning, men det är en lösning på vägen för att göra bedrägeribrott och kapningar av elektroniska identiteter svårare. Därför är det viktigt.

Det låter på tonfallet, framför allt från Nylund Watz och Lindh, tycker jag, som att vi skulle ha någon konflikt om detta. Det har vi alltså inte. Det är på grund av att regeringen tycker att detta är så viktigt som vi har prioriterat det så starkt. Om jag minns rätt var detta den första utredning jag tillsatte som civilminister med ansvar för digitalisering, och skälet var att vi tyckte att det var viktigt att så snabbt som möjligt få en statlig e-legitimation på plats. Utredningen ska bli klar i maj i år. Redan innan den är klar har vi alltså avsatt pengar för att Myndigheten för digital förvaltning ska ta fram en e-legitimation, så att vi kan ha den på plats så snabbt som möjligt.

Då frågar man: När kommer den, när kommer den? Det här är ingen småsak. Att ta fram en e-legitimation på högsta tillitsnivå är inte något som görs i en handvändning. Det är viktigt att det får ta den tid det tar för att den ska uppnå just den högsta tillitsnivån. Det finns många olika sätt att ta fram en e-legitimation. Sverige är ett av fyra länder som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå, och det beror på att Socialdemokraterna inte gjorde någonting åt frågan under sina år. Det är den här regeringen som har påbörjat arbetet med att ta fram en statlig e-legitimation, och det tycker jag kan vara väl värt att påminna om.

Det finns olika sätt som används runt om i världen för att ta fram detta. Framför allt är det Europa som vi tittar på. Sverige är som sagt ett av fyra länder som saknar detta i EU; de andra är Rumänien, Grekland och Cypern. Det här är ett krav för att införa den digitala europeiska plånboken. Det är inte helt klart, men vi räknar med att den digitala plånboken kommer att vara på plats hösten 2026. Det innebär att en statlig e-legitimation behöver komma på plats före hösten 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Remisstiden för ett delbetänkande från den här utredningen gick ut för mindre än två veckor sedan. 150 remissinstanser har hörts. Därutöver har det kommit ett antal remisser som man lämnat in på egen hand. Remisserna ska nu analyseras. Det finns en del svåra frågor att ta ställning till. Det måste avgöras inte bara vilken myndighet som ska utfärda e-legitimationen utan också vilken myndighet som ska stå för grundidentifieringen; det hör till de frågor som vi måste knäcka innan detta kommer fram. Någon exakt tidsplan har jag inte, men vi behöver ha en e-legitimation på plats senast under 2026.

Fru talman! Statsrådet Slottner må vara förvånad över tonläget, men inte heller i det här anförandet från statsrådet fick vi någon större klarhet i vilka ambitioner regeringen har när det handlar om att få en statlig e-legitimation på plats. Det är väldigt långt till hösten 2026. Kan eventuellt en e-legitimation införas före det? Jag tycker att det borde finnas anledning för regeringen att fundera över om det skulle vara möjligt att snabba på processerna lite grann i Regeringskansliet. Det går som sagt att prioritera utredningsresurser och annat om man vill.

Varför tycker jag då att det vore rimligt att regeringen speedade upp det här arbetet lite grann? Jo, det har att göra med att vi nu har en situation på den svenska scenen där bedrägerierna blir en alltmer betydelsefull inkomstkälla för den grova organiserade ekonomiska brottsligheten. Den här SD-regeringen säger i alla andra sammanhang att den ska göra allt som kan göras för att se till att bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten och den grova våldsbrottsligheten. Här har vi nu ett verktyg som skulle kunna innebära att vi fick en betydligt bättre kontroll över hur den digitala marknaden fungerar och färre digitala bedrägerier.

Jag har ingen ambition att skälla på regeringen, för jag vet att regeringen vill ha det här. Poängen med min interpellation är att jag tycker att det går för långsamt. Det är därför jag har ställt två väldigt enkla frågor till statsrådet: Tycker statsrådet att processen är tillräckligt snabb i Regeringskansliet - eller skyndsam, som jag har uttryckt det? När tänker statsrådet presentera en proposition? Vi har också skickat en skriftlig fråga till statsrådet om detta.

Jag anade, trodde eller hoppades att den proposition om säkrare identifiering som man flaggar för ska komma för behandling efter sommaren skulle innehålla detta med en statlig e-legitimation. Men statsrådet svarar att det inte alls är så utan att det handlar om helt andra saker. Vi vet fortfarande inte vilken ambitionsnivå regeringen har. Det är därför jag tycker att det är viktigt att statsrådet är lite tydligare och öppnar lite mer för en diskussion om huruvida det är möjligt att gå fram snabbare.

Varför är jag då så angelägen om att få tydligare svar av statsrådet? Jo, ledamoten Adrian Magnusson ställde en fråga i december 2022 om huruvida regeringen funderade över att införa någon typ av statlig e-legitimation. I det skriftliga svaret uppgav statsrådet att regeringen skulle ta ställning till ett förslag om en statlig e-legitimation under våren. En vecka senare tillsatte statsrådet en utredning för att ytterligare utreda den statliga e-legitimationen. Det svar som gavs till ledamoten Adrian Magnusson var alltså inte korrekt. Jag menar att statsrådet har en del att bevisa när det handlar om hur tidsplanen för en statlig e-legitimation kommer att se ut. Som sagt är det väldigt långt till hösten 2026. Den ekonomiska brottsligheten ökar, liksom den bristande tillgängligheten för många medborgare i Sverige. Statsrådet kan räkna med vårt stöd. Men speeda på arbetet lite, för nu går det för långsamt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag upplever nog inte att jag var så upprörd i mitt inlägg. Jag försökte bara beskriva behovet. Det är väl olika hur man tolkar en person i en talarstol.

Jag tyckte att jag hörde att det slirades lite på om det skulle vara en statlig e-legitimation eller inte. Det skulle jag gärna vilja ha svar på återigen. Hörde jag fel? Vad var det statsrådet sa? Vår poäng handlar om behovet av att göra detta skyndsamt, men även om behovet av att det är en statlig e-legitimation. Jag vill ge statsrådet en möjlighet att svara på denna fråga.

Precis som också statsrådet sagt i talarstolen är Sverige ett av de få länder som inte har en statlig e-legitimation. Frågan har diskuterats och utretts i flera omgångar. Alla utredningar kommer till samma slutsats: Sverige behöver en statlig e-legitimation. Det har med det säkerhetspolitiska läget att göra. Vi ska säkerställa att man har tillgång till en e-legitimation alla timmar på dygnet, hela tiden. Även det digitala utanförskap som vi pratade om är ett skäl till att en statlig e-legitimation behövs. Vi behöver gemensamt ha tillgång till det här sättet att säkerställa personers identitet. Just nu ser världen ut så här, och då behöver vi en statlig e-legitimation. Jag vill gärna få svar från statsrådet i den här debatten.

Fru talman! Jag blev också lite överraskad av att höra att det inte behöver vara en statlig e-legitimation. Anna Kinberg Batra ledde Betalningsutredningen som särskild utredare.

Hon skrev på DN Debatt den 16 november 2022: Sverige måste införa en statlig e-legitimation. Det var rubriken. Hon skrev vidare att det är problematiskt att ett fåtal banker och privata företag i dag äger och kontrollerar samhällsviktig och känslig infrastruktur som i Bank-id:s fall sträcker sig långt bortom betalningssystemet.

Det är korrekt. Vi har i dag en ordning där det är banker som ser till att du får en e-legitimation så att du kan logga in och se dina journaler till exempel. Det är en ganska märklig ordning kan man tycka. Man måste vända sig till sin bank för att kunna logga in och se sina journaler, boka en läkartid eller liknande.

Jag har talat med äldre som tycker att det är ganska obehagligt. Med tanke på bedrägerier vill man kunna särskilja sina bankärenden från andra ärenden. Man vill kunna ha en e-legitimation, och det kan man knappt i dag. Det finns några småaktörer som skulle kunna hjälpa en. Men det är Bank-id som är den stora draken här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle gärna vilja ha det förtydligat. Jag upplever att det går lite stick i stäv med tidigare uttalanden. Anna Kinberg Batra är väl inte känd som någon statssocialist direkt. Det borde kunna gå att lösa ändå.

Jag måste bemöta det som sades om att den förra regeringen inte gjorde någonting. Det var regeringen Andersson som gav uppdraget till Digg att titta på hur en statlig legitimation kan utformas. Det behöver ändå föras till protokollet. Betalningsutredningen var också en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Jag vill inte ha en politisk konflikt här. Men jag kände mig ändå tvungen att ha det lite grann i och med de uttalandena.

Jag skulle vilja ha det förtydligat med den statliga e-legitimationen, precis som ledamoten Lindh.

(Applåder)

Fru talman! Jag känner många gånger en stress. Man måste ha mycket tålamod som politiker generellt. Det gäller även oss statsråd. Det tar tid med den här typen av processer.

Som jag sa innan: Det är inte gjort i en handvändning att erbjuda digitala e-legitimationer till hela Sveriges befolkning. Det gäller nästan hela Sveriges befolkning. Det är ned till väldigt unga människor som ska kunna få en e-legitimation.

Jag har inga indikationer på att vi skulle kunna jobba snabbare. Vi tillsatte utredningen bara några veckor efter att jag blev statsråd. Den har lämnat ett delbetänkande. Till och med innan remisstiden på det delbetänkandet gått ut, och långt innan hela utredningen är klar, avsätter vi en hel del pengar redan i år för att påbörja arbetet med att introducera en statlig elegitimation.

Om Ingela Nylund Watz vill ha ett konkret svar på första frågan, vilket jag tycker att hon har rätt till, är svaret: Jag tycker att regeringen jobbar så snabbt som den kan göra. Jag har väldigt gott samvete måste jag säga i just den här frågan.

Nu kan 2026 låta väldigt långt bort. Det tycker jag också när man säger det. Men ärligt talat är inte 2026 så himla långt bort. Vi är där om ett par år. Att det skulle kunna gå mycket snabbare än två år att utfärda digitala identiteter har jag svårt att tro.

Jag vet inte riktigt vilken information Ingela Nylund Watz sitter med som gör att hon tror att det skulle kunna gå så mycket snabbare. Det är många frågor. Att vi inte kunde gå direkt på myndighetsuppdraget till Digg berodde på att det inte var tillräckligt underlag för att gå vidare med.

Det var många juridiska frågor som behövde ses över för att man skulle kunna införa en digital identitet på högsta tillitsnivå. Vi var tvungna att tillsätta denna trots allt ganska omfattande utredning.

Jag tycker att vi jobbar på snabbt vi kan. Jag kan inte ge någon exakt tidsplan för en proposition. Remisstiden på delbetänkandet, inte på hela utredningen, gick ut för 13 dagar sedan. De remissvaren ska nu sammanställas. Vi får återkomma lite närmare med när vi kan lämna en proposition.

Varför jag nämner 2026 är att hösten 2026 kommer förmodligen den europeiska digitala plånboken att verkställas. Det är en deadline vi jobbar gentemot. Till dess måste det finnas på plats. Det innebär inte att jag utesluter att det kommer betydligt tidigare än så om vi kan det. Det är den deadline vi har. Men jag ser gärna att det sker snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var en liten missuppfattning om vad jag sa här. Det kommer att bli en statlig e-legitimation. Det står också i utredningen. Det har aldrig varit någon tvekan om det. Vad jag sa var att det viktiga för mig inte var att den är statlig. Det viktiga för mig är att vi får en e-legitimation på högsta tillitsnivå.

Nu har vi kommit fram till att det bästa är om den är statlig. Det tror vi kommer att fungera bäst. Det är också logiskt att den är det. Dessutom har det inte funnits något intresse från den privata marknaden att ta fram en legitimation på högsta tillitsnivå. Det har inte varit någon större diskussion i den frågan. Att jag missuppfattades var nog för att jag sa att det viktiga för mig inte är att den är statlig, utan det viktiga är att den är på högsta tillitsnivå.

I de första inläggen nämndes också digitalt utanförskap. Det är en väldigt viktig fråga att kunna få digital inkludering. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder med en av världens högsta digitala mognader bland befolkningen. Man uppskattar att 4 procent av befolkningen aldrig använder internet. Det innebär 350 000 människor.

Därför har nu Post- och telestyrelsen fått ett uppdrag att återkomma med förslag på hur vi kan minska utanförskapet. Därför har Post- och telestyrelsen också exempelvis tagit över Digitalidag.

Fru talman, statsrådet! Tack för två svar som ändå gör att man får ett hum om hur regeringen ser på det fortsatta arbetet. Det går inte fortare. Det finns egentligen ingen tidsplan, utan vi jobbar på.

Jag ska inte säga att jag har läst alla remissvar. Men jag har tagit del av huvudsentensen i alla 150 remissvar. Statsrådet borde vid det här laget vara medveten om att det finns ett monumentalt stöd för att införa en statlig elegitimation.

Många remissinstanser säger också att det brådskar. Det gäller inte minst de remissinstanser som ligger nära arbetet mot den organiserade brottsligheten och det digitala utanförskapet. Statsrådet behöver nog inte vara orolig för att det inte finns ett brett samhälleligt stöd för det.

Varför jag ändå trycker på detta och är lite skarp i tonen är för att statsrådet har varit så svävande genom hela processen. I december 2022 sa statsrådet i ett svar till Adrian Magnusson att regeringen skulle ta ställning till ett förslag om en statlig e-legitimation våren 2023. En vecka senare tillsatte statsrådet i stället en ny utredning.

Det är två saker som inte riktigt korrelerar med varandra. Den ger en lite svajig bild av hur statsrådet hanterar frågan. Därför känns det viktigt för mig som ledamot och som ansvarig för att kontrollera regeringsmakten att klämma statsrådet på vad det är för ambitionsnivå som regeringen har här eftersom det är en fråga där vi i grund och botten är väldigt eniga om behovet.

Jag kan bara konstatera att ambitionsnivån är vad den är. Det går nog inte snabbare än till 2026. Det kan gärna gå snabbare, men statsrådet tror inte det att det gör det. Så tolkar jag statsrådet. Regeringen menar att den jobbar på så gott den kan. Jag tycker inte att det duger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Vi måste ändå hantera utredningar och remissvar seriöst. Jag är fullt medveten om att det finns ett väldigt stort stöd för införandet av detta. Men det är inte så enkelt att införa det som Ingela Nylund Watz ger intryck av. Bara om viljan finns att införa det så har vi det i morgon. Så enkelt är det inte.

Det är tekniskt komplicerat att utfärda e-legitimation. Det kommer att vara ett mycket stort uppdrag för den myndighet som ska stå för grundidentifieringen exempelvis. Det är inte gjort i en handvändning. Här kommer man att behöva skjuta till pengar. Det är redan gjort. Men man kommer också att behöva organisera det väldigt omfattande.

Man måste också se det kopplat till andra identiteter och så vidare. Bara för att det finns ett stort stöd för införandet av en e-legitimation innebär det inte att det går snabbt att införa det.

Nu ska vi precis som med alla andra utredningar göra det i rätt ordning. Vi ska sammanställa remissvaren. Då kommer vi att se att det kommer att ha ett väldigt stort stöd. Sedan ska vi ta ställning till exakt vilken eller vilka myndigheter som kommer att bli inblandade i det.

Hur lång tid detta sedan tar rent tekniskt är väldigt svårt för mig att stå och säga, för jag är inte tekniker eller ingenjör. Jag kan inte säga exakt hur många månader det kommer att ta från att en proposition läggs fram till det att man kan ha en e-legitimation i handen.

För att inte lova för mycket kan jag bara säga att den deadline vi har är hösten 2026, för det är då vi förväntas få den europeiska identitetsplånboken, som ställer krav på en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Men ingen är gladare än jag om vi lyckas få en e-legitimation tidigare än så.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.