Interpellationssvar - Verksamhetsbidrag för bygdegårdarnas riksförbund - 2024-02-09

Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag anser att ett landsbygdspolitiskt motiverat verksamhetsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund är viktigt samt om jag kommer att driva frågan om ett landsbygdspolitiskt motiverat verksamhetsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund.

Jag instämmer med Mikael Larsson i hans beskrivning av hur viktigt det är med ett starkt civilsamhälle. Det civila samhällets aktörer bidrar alla på olika sätt med viktiga inspel, kunskaper och insatser för en hållbar nationell, regional och lokal utveckling. Det är viktigt såväl i fredstid som i tider av kris.

Det civila samhället utgör både en omistlig förutsättning för ett levande samhällsliv och ett uttryck för ett öppet demokratiskt samhälle som är större än staten. I det civila samhället ryms såväl stora organisationer som små gemenskaper människor emellan. I civilsamhällets gemenskaper och mänskliga möten kan förståelse och respekt växa mellan människor, något som kan bidra till att motverka hat och polarisering och till att bryta utanförskap och ofrivillig ensamhet. Det civila samhället verkar också som demokratiskola och röstbärare samt bedriver samhällsnyttig verksamhet inom olika sektorer i hela landet.

Det här är en grundläggande inställning som jag har med mig in i arbetet med en samlad översyn av landsbygdspolitiken som nu har inletts på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Målet är att lämna en landsbygdspolitisk proposition våren 2026 samt att höja medvetenheten om förhållanden i olika typer av landsbygder.

När det gäller verksamhetsbidrag till enskilda organisationer såsom Bygdegårdarnas Riksförbund är regeringens utgångspunkt att statsbidrag till civilsamhällets organisationer normalt bör hanteras av en statlig myndighet.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet Kullgren för svaret på min interpellation. Jag hoppas att denna stund med interpellationen kan bli en bra debatt, ett bra samtal, och lyfta fram de frågor jag tar upp i interpellationen och som statsrådet svarar på.

Jag vill börja med frågan om bygdegårdar. Inom ramen för Bygdegårdarnas Riksförbund, alltså det förbund som ansluter bygdegårdar i Sverige, finns 1 469 öppna platser för kultur, fester och, som statsrådet tog upp, demokratifrämjande åtgärder - otroligt viktigt. 240 000 medlemmar spridda över hela landet innebär en fantastiskt stor folkrörelse. Mängder med aktiva medlemmar utgör bygdegårdsrörelsen - spridd över hela vårt land från norr till söder.

Jag vill med den här interpellationen lyfta fram förståelsen för bygdegårdar, och jag hoppas att statsrådet har mycket kunskap om bygdegårdar. Det är viktigt att de lyfts fram på ett bredare och större plan.

Jag är glad att statsrådet i sitt svar nämnde polarisering och hat som något vi måste motverka, och där är bygdegårdarna runt om i Sverige platsen för att motverka polarisering och hat. För att klara uppdraget att vara en öppen demokratifrämjande rörelse i den svåra tid vi lever i behövs faktiskt pengar. Bygdegårdarna runt om i landet får stöd från kommuner och på vissa håll även från regioner, för att hålla lokalerna i bra skick och för att utföra olika kulturfrämjande åtgärder. Självklart har bygdegårdarna också mycket egen verksamhet runt om i landet, alltifrån kaffestugor och gymnastik till öppna möten. De har också samlingslokaler som kan hyras ut till mängder av olika aktiviteter, som jag sa inledningsvis.

För att kunna utveckla sin verksamhet på lokal nivå och på nationell nivå är det viktigt att klara av uppdraget så att man kan visa på den kraft som finns inom bygdegårdarnas verksamhet. Bygdegårdarna är en stark landsbygdsaktör, och de har funnits på vår svenska landsbygd i över hundra år.

Precis som statsrådet sa i sitt svar delar Boverket och Kulturrådet ut pengar till Bygdegårdarnas Riksförbund, dels i form av ett verksamhetsstöd, dels för kulturfrämjande åtgärder och dels för att vara ett stöd för lokala bygdegårdar runt om i landet. Det kan vara för att ge hjälp med ombyggnationer. Jag vet att Boverket och Kulturrådet ligger på andra statsråd än statsrådet Kullgren, så vi ska inte gå in på de frågorna här, men ett visst stöd ges helt riktigt därifrån.

Eftersom riksförbundet är en så pass stor landsbygdsaktör som tar ett oerhört stort ansvar för att utveckla Sveriges landsbygder - det ser olika ut från norr till söder, från öst till väst - undrar jag om statsrådet anser att ett mer landsbygdsmotiverat inriktat verksamhetsstöd för Bygdegårdarnas Riksförbund är viktigt.

Fru talman! Jag tackar för uppföljande frågor.

Jag kommer inte från en tradition där man från barnsben är i en bygdegård. Jag växte upp lite för nära en tätort för att det skulle vara kulturen. Men genom vänner har jag av olika anledningar haft möjlighet att vistas ganska mycket i olika bygdegårdar. Det är framför allt en som ligger mig varmt om hjärtat, och jag kan säga att jag älskar bygdegårdar. Jag har varit på väldigt roliga kalas i bygdegårdar med människor som jag kanske inte hade träffat förut.

Bygdegården blir någonstans hjärtat i hjärtlandet. Det pulserar. Det händer saker. Man får dit aktiviteter. Den knyter samman människor på landsbygden, som är i stort behov av mellanmänsklig gemenskap på ett annat sätt än man är i den stora tätorten.

Med det sagt tror jag att många människor i vårt land skulle må bra av den typen av gemenskap och den stolthet som det innebär att ha ett aktivt kulturliv, en attraktiv mötesplats som är tillgänglig för de allra flesta och en samlingslokal både för festligheter vid glädje och vid sorg.

Det här är något oerhört viktigt, och jag är stolt över all den ideella tid som läggs på det här - det engagemang som finns när det ska byggas en ny grillstuga någonstans, när det ska målas om när golvet börjar bli lite slitet eller när taket börjar läcka.

Som jag nämnde gör vi på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet nu ett omtag och jobbar för att få fram en landsbygdspolitisk proposition. Det tar ju lite tid om man ska göra det samlat.

Det betyder inte att det inte kommer att hända saker under tiden. Vi lyfter på de flesta stenar som finns under den landsbygdspolitiska agendan, så jag kan varken bekräfta eller utesluta att det här kommer att vara en sådan del. Men jag vill ändå förmedla att jag ser det fantastiska arbete som sker runt om i våra landsbygder och att bygdegårdarna är viktiga.

Därför ser vi också positivt på stöd till civilsamhället. Staten delar årligen ut 24 miljarder kronor i statsbidrag till civilsamhällets organisationer. Precis som ledamoten nämnde är Bygdegårdarnas Riksförbund en av de organisationerna, och det har redan i dag ett statligt stöd via Boverket och Statens kulturråd.

Fru talman! Återigen tack, statsrådet Kullgren, för svaret!

Det är precis så som statsrådet är inne på kopplat till bygdegårdar. Jag vill börja inom landsbygdsministerns område med just landsbygden. Vad vore Sverige utan vår fina landsbygd?

Var är det då man träffas på landsbygden? Jo, det är i bygdegården. Jag kan tänka mig att statsrådet möter mängder av LRF-avdelningar, Lantmännen och hushållningsgillen runt om i landet, och var är det då man träffas? Jo, det är i bygdegården. Bygdegårdarna samlar verkligen Sverige och de landsbygdsorganisationer som finns.

Som statsrådet nämnde jobbar man med landsbygdspolitiken och en landsbygdspolitisk proposition och inriktning. Jag tycker att det låter intressant och att det är bra att man lyfter fram de här frågorna så att vi verkligen får till något väldigt bra av detta.

Det är det jag verkligen känner i det här när vi pratar om ordet landsbygd. Vad är det vi väger in i ordet landsbygd? Det kan vara olika för vilken person vi än pratar om, och det är väl det som är det fina att komma ihåg - att landsbygd är så ofantligt mycket.

Bygdegårdarna samlar verkligen Sverige. Jag sitter själv i försvarsutskottet och i Försvarsberedningen, och vi lämnade strax före jul en rapport om kraftsamling där ordet bygdegårdar för första gången i beredningens historia nämns som en viktig del. I händelse av kris och höjd beredskap är det viktigt att kunna vara i en bygdegård, där man kanske redan är, och ha värmestuga och samlas om det händer stora, hemska saker. Bygdegårdarna kommer att fylla en viktig funktion - och det säger också statsrådet i sitt svar - i händelse av kris eller krig.

Arbetet med landsbygdspropositionen hoppas jag kan bli någon form av inriktning där man talar om vad man vill med Sverige och våra landsbygder och de civilsamhällesorganisationer och företag som finns på landsbygden. Men det man också måste komma ihåg att tala om är hur man ska satsa pengar.

För bygdegårdarnas del delas vissa pengar ut av både Boverket och Kulturrådet, men det skulle vara intressant att titta på hur man kan få till att medel går via Landsbygds- och infrastrukturdepartementet till just bygdegårdar för att kunna stärka verksamheten runt om i landet.

Det för mig till min fråga i det här. När man ska ta fram någonting måste man verkligen veta hur saker och ting hänger ihop och hur saker och ting fungerar, alltså lära av vad som händer ute i myllan, på gräsrotsnivån. Det blir väl min nästa fråga till statsrådet Kullgren när det gäller arbetet med den här propositionen. Jag skulle vilja fråga statsrådet om han är beredd att i möte och dialog med Bygdegårdarnas Riksförbund göra inspel i fråga om hur utvecklingen av landsbygden och samlingslokaler på landsbygden skulle kunna ske så att det verkligen kommer in i den här landsbygdspropositionen.

Fru talman! Jag uppfattar att regeringen och Mikael Larsson i grund och botten är ganska eniga. Vi ser positivt på civilsamhället, och vi ser positivt på bygdegårdarna. Vi vill båda ha ett starkt civilsamhälle både i stan och på landsbygden.

Jag tror att jag har beskrivit mycket av det positiva som bygdegårdarna bidrar till. Som sagt får de stöd från statligt håll, och de får stöd från annat håll. Det finns ett stort ideellt engagemang.

Jag tror dock att vi också behöver hålla oss till en del huvudprinciper för bidrag till det civila samhället. Det finns ju en proposition, En politik för det civila samhället. Det bör regleras genom förordningar, vilket gör det möjligt för fler organisationer att söka bidrag på olika villkor utifrån hur de bidrar till samhället.

Ledamoten är också ledamot i Försvarsberedningen. Den senaste tidens säkerhetspolitiska läge har satt fokus på beredskapsperspektivet, hur man ser på olika institutioner i samhället och på olika företeelser, allt från bygdegårdar till livsmedelsproduktion, och hur vi ska öka resiliensen och motståndskraften i vårt samhälle. Det är ständigt föränderlig materia vilka som gör samhällsnyttiga insatser, vilka som oavsett vad kommer att vara viktiga och behöver pekas ut som sådana aktörer och vilka som kan få nya och tillkommande uppdrag i händelse av kris eller ytterst krig. Det är en fortsättande diskussion där jag inte kan utesluta eller garantera någonting.

Arbetet med propositionen ligger som sagt långt fram, men det beror på att vi vill försöka samla ihop mycket av det som vi gör och lägga en inriktning framåt för landsbygdspolitiken. Det får inte misstas för att inget annat beslut kommer att fattas under tiden. Det tror jag inte heller att ledamoten tror. Men att vi har det här arbetet gör också att vi kan samla upp detta ur ett betydligt bredare perspektiv.

Man ska komma ihåg att landsbygder ser olika ut. Landsbygdspolitik är inte bara för landsbygdsministern heller, utan den skär rakt genom alla politikområden. Då behöver vi ha ett brett anslag när vi pratar om hur vi gör på bästa sätt från statligt håll. Staten kan som ledamoten vet inte göra allt, men vi kan peka ut riktning och ge stöd i vissa saker.

Alla delar behövs, allt från skolan till vården till kommersiell service och olika aktörer i samhället, för att vi ska ha livskraftiga och levande landsbygder. Där är bygdegårdarna en omistlig del.

Fru talman! Återigen: Tack, statsrådet Kullgren, för svaret! Jag ville med denna debatt eller detta samtal sätta ljuset på frågan om bygdegårdar som viktiga landsbygdsutvecklingsaktörer. Jag är glad över det sista statsrådet nämnde: att landsbygd verkligen måste vara en fråga som ligger på många statsråd och departement. Jag är också glad att man tittar på hur statliga stöd och bidrag ska utformas så att de ligger på olika ställen men också har en långsiktighet. Detta tycker jag är oerhört viktigt för att man ska kunna bedriva en så bra verksamhet som möjligt.

Jag hoppas verkligen att statsrådet tar med sig bygdegårdarna i tanken och ordet när landsbygdspropositionen som han nu jobbar med ska bli verklighet. Jag hoppas att man via detta ska kunna rikta mer pengar till civilsamhällets aktörer på landsbygden, där bygdegårdarna ingår.

Jag har varit och är djupt engagerad i bygdegårdsrörelsen - från den där hemma upp till vårt förbund. Jag skulle avslutningsvis vilja berätta att mitt bästa bygdegårdsminne är min 30-årsfest som jag hade i bygdegården hemma. Jag vill, fru talman, som en sista fråga till statsrådet, som var inne på att han många gånger varit i en bygdegård, be honom själv tala om vilket hans bästa minne från en bygdegård är - just för att få upp bygdegårdarna på agendan.

Jag vill tacka för alla svar, och jag hoppas att vi kan ha ett konstruktivt samtal och en diskussion, för bygdegårdarna och Sveriges landsbygder framåt.

Fru talman! Jag kanske får censurera en del. Som jag nämnde är jag inte uppväxt i bygdegårdar och har det inte i mig från barnsben. Men Fageråsens bygdegård ligger mig varmt om hjärtat. Ett av de roligaste minnen jag har därifrån är faktiskt en hårdrocksfest, arrangerad av bland andra en kollega till dig och mig, den tidigare aktiva centerpartisten Henrik Lander, som bor där i krokarna. Det var ett mycket roligt kalas och en tradition som jag hoppas att de tar upp igen. Det har också såklart skett ett otal möten. Bygdegården är samlingsplatsen för jaktlag, där man har sina jaktstämmor. Och en hel del underhållning har förekommit. Men detta är ett av mina bästa minnen därifrån.

Avslutningsvis: Regeringen har ett samlat fokus: Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. Oavsett om du bor ute i landet eller i den stora staden ska du kunna skapa dig ett gott liv.

Därmed vill jag tacka för ett intressant samtal om de viktiga bygdegårdarna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.