Interpellationssvar - Upprustning av sveriges civila försvarsförmåga - 2024-02-06

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig hur jag ska agera för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla aktörer ska kunna bidra till ett starkt civilt försvar.

Ett starkt civilt försvar bygger på att alla som kan ska bidra. Erfarenheterna från Ukraina visar på vikten av att hela samhället är delaktigt i att skapa motståndskraft. För att stärka förutsättningarna för de olika aktörerna att bygga det civila försvaret har regeringen vidtagit flera åtgärder.

Inrättandet av en ny struktur för statliga myndigheter har skapat en tydlighet när det gäller hur beredskapsarbetet ska bedrivas på nationell nivå. Med en indelning av statliga myndigheter i beredskapssektorer skapas en organisatorisk plattform för såväl planering som operativ hantering av fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Kommuner och regioner är centrala i arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret. Regeringen har därför i budgeten bland annat gjort en satsning på 100 miljoner kronor årligen från och med 2024 på utökade bidrag till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Även i budgetpropositionen för 2023 tillförde regeringen 100 miljoner kronor till dessa aktörer, alltså kommunerna.

En annan central aktör är näringslivet. Regeringen tillsatte i början av 2023 det tvärsektoriella näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap. Regeringen har under 2023 genomfört fyra möten i rådet. Näringslivsrådet ska på strategisk nivå verka för ömsesidigt informationsutbyte och rådgivning i frågor som är av gemensam vikt för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten. Under året har rådet diskuterat hur näringslivet kan engageras i uppbyggnaden av totalförsvaret samt inspel till den kommande nationella säkerhetsstrategin och hur Sveriges försörjningsberedskap kan stärkas.

En robust försörjningsberedskap utgör en av grundpelarna i ett motståndskraftigt civilt försvar. Utifrån det rådande omvärldsläget med krig i Europa och med erfarenheterna från pandemin i färskt minne är det angeläget att hitta snabbspår som säkerställer ett högt tempo parallellt med den långsiktiga uppbyggnaden av försörjningsberedskapen.

Regeringen har därför givit två uppdrag, ett till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Tillväxtverket om att ta fram en modell för en sammanhållen funktion för information till företag samt ett till MSB och Socialstyrelsen om att genomföra en försörjningsanalys av beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg. Dessa uppdrag är några av flera viktiga steg för att se till att arbetet med att säkerställa en god försörjningsberedskap sker skyndsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En betydelsefull del när det gäller att bygga vår beredskap och motståndskraft är den enskilda individen. Samhällets förmåga att motstå kriser och krig hänger på vår personliga beredskap, försvarsvilja och kristålighet. Myndigheterna kan stödja detta genom utbildning och information. MSB ger till exempel ut generella råd för hemberedskap, vilket efterfrågas och uppskattas av många. Det är dock viktigt att tydliggöra att i Sverige är alla mellan 16 och 70 år totalförsvarspliktiga. Det innebär att vi alla tillsammans efter bästa förmåga ska bidra till totalförsvaret.

En viktig del i att skapa förutsättningar för samhällets fortsatta utveckling av det civila försvaret är det arbete som Försvarsberedningen nu gör. I sin rapport Kraftsamling redogör Försvarsberedningen för totalförsvarets inriktning och det civila försvarets utformning.

Senare i vår lämnar beredningen sin rapport om det militära försvaret och ekonomiska förutsättningar för både det militära och det civila försvaret. Den redovisningen kommer tillsammans med andra underlag att utgöra grunden för den totalförsvarsproposition om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning som regeringen avser att lämna till riksdagen i höst.

Fru talman! Ett starkt civilt försvar bygger på att alla som kan ska bidra. Det är viktigt att hela samhället är delaktigt i att skapa motståndskraft och att regeringen skapar förutsättningar för alla olika aktörer att bygga ett starkt civilt försvar.

Jag själv och många med mig har sedan en tid tillbaka på olika sätt försökt förbereda oss för tider av kris och krig. Vi fick uppleva hur det var att befinna sig i kris under coronapandemin. Och det var inte många dagar vi hunnit vara ur coronapandemin innan kriget i Ukraina bröt ut och vi hade ett krig i vårt närområde, i Europa. En av de största lärdomarna från coronapandemin var att det som inte fungerar i fredstid eller normalläge inte heller fungerar under kris.

Fru talman! Det blir mycket motsägelsefullt när den här regeringen försätter svensk sjukvård och regionerna i ekonomisk kris. Regionerna tvingas skära ned på verksamheter. Man lägger varsel efter varsel. Läget är allvarligt i nästan samtliga regioner, inte minst min egen. I Region Sörmland avsäger sig cheferna arbetsmiljöansvaret för att läget är bortom kontroll - på en akutmottagning när det inte råder vare sig kris eller krigstillstånd i landet. Samtidigt säger man att det är bråttom att rusta Sverige.

Jag vet att statsrådet för civilt försvar inte vill prata om vare sig kommunernas eller regionernas ekonomiska förutsättningar att bedriva välfärd i dag. Men det går inte att prata om att stärka samhällets motståndskraft och vikten av att rusta samhället starkt för kris och krig och samtidigt avfärda sjukvårdens ekonomiska kris, som den här regeringen har lämnat regionerna i.

Statsrådet brukar snabbt avfärda detta med att säga att man satsar pengar på sjukvården i budgeten. Tur är väl det, tänker jag, men tyvärr räcker det uppenbarligen inte på långa vägar när tusentals vårdanställda sägs upp på grund av att underskotten är så stora att omfattningen är svår att ta in och förstå.

Detta är inte något som bara jag eller Socialdemokraterna säger. Coronakommissionen kom bland annat fram till att en av de största bristerna var brist på personal och rätt kompetens. Dessutom har ordföranden för Vårdförbundet varit väldigt tydlig: Först ska vi klara av vården i fredstid. Det säger en hel del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu när det är bråttom att rusta upp vår försvarsförmåga kan väl inte ministern som ansvarar för civilt försvar tycka att det är rätt att regionerna sliter med frågor om prioriteringar och vilka vårdinrättningar de ska dra ned på eller lägga ned i stället för att planera och rusta för kris och krig. Tycker inte statsrådet att detta är besvärande och att det hade varit bättre att rusta sjukvården i stället för att skära ned på den när vi nu behöver stärka vår försvarsförmåga?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill haka i lite där Sofia Amloh slutade och ställa de frågor till Carl-Oskar Bohlin som jag tidigare ställde till statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Anser statsrådet att Sverige är bättre rustat för kris eller krig när den svenska sjukvården säger upp personal och har svårt att klara sitt uppdrag? Om inte, vilka åtgärder avser statsrådet att vidta?

Här någonstans har statsrådet för civilt försvar möjlighet att ge sitt perspektiv på denna fråga. Vi har tidigare haft många och långa debatter med statsrådet Acko Ankarberg Johansson, och det är bra; vi uppskattar att statsrådet kommer till kammaren och diskuterar sjukvården med oss riksdagsledamöter. Men nu var det specifikt utifrån ett civilförsvarsperspektiv som jag ställde min interpellation till statsrådet, och då fick jag inte svar. Men nu har statsrådet möjlighet atth ge svar om vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta.

I det svar som statsrådet Carl-Oskar Bohlin gav Sofia Amloh sa han att erfarenheten från Ukraina talar om att hela samhället är delaktigt i att skapa motståndskraft. Det håller vi med om. Det är en rimlig analys. Han sa också att kommuner och regioner är centrala i arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret. Vi instämmer i det. Det är en rimlig analys.

Han tog vidare upp den försörjningsanalys som man har gett i uppdrag till MSB och Socialstyrelsen att genomföra när det gäller hälsa, vård och omsorg. Det är bra och rimligt. Men det kommer fortfarande inget svar på hur statsrådet ser på hur sjukvårdskrisen drabbar civilförsvaret. Det vill jag få ett svar på här och nu.

Fru talman! För ungefär en vecka sedan hade jag en interpellationsdebatt med civilminister Erik Slottner. I den berättade jag om den kris som inträffade i Älvsbyn den 4 januari. Det var en bister dag. Temperaturen var minus 40. Strömmen gick. Efter knappt fyra timmar försvann mobiltäckningen. Hemtjänstens larm slutade fungera. Krisledningen kunde inte kommunicera med sin organisation. Allmänheten blev utan uppdateringar och kontakt med nära och kära.

Efter närmare efterforskningar lyckades jag utröna att kravet på teleoperatörerna är att de ska hålla sig med reservkraft i en timme för sina mobilmaster i centralorter med mer än 8 000 invånare och fyra timmar utanför centralorterna.

I den debatt vi hade speglade jag detta i civilförsvarsministerns ord från Folk och Försvar - det där anförandet som gav honom 15 minuter i rampljuset där han "med ämbetets kraft", "mindre inlindat och med en osminkad tydlighet" talar om att det kan bli krig i Sverige. Han ställde då frågor som löd så här: "Är du ledande befattningshavare i en beredskapsmyndighet?" "Är du kommunalråd?" "Är du arbetstagare?" "Är du privatperson?" Men inte en enda fråga i det anförandet löd: Är du teleoperatör?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Carl-Oskar Bohlin avkräver individen ansvar, och för den som vill veta vad han frågade privatpersonerna den där dagen, några dagar efter krisen i Älvsbyn, kan jag nämna att frågan löd: "Har du tagit ansvar för din hemberedskap?" Och vill man veta vad Carl-Oskar Bohlin kräver i hemberedskap kan man titta i Expressen på nyårsafton 2022. "Rent konkret innebär det," skrev han där, "förbered dig för att kunna klara dig utan samhällets hjälp i en vecka men gärna längre."

Av mig som enskild privatperson, av mina föräldrar eller av vilken enskild privatperson som helst kräver regeringen och Carl-Oskar Bohlin att vi ska klara oss en vecka utan el, utan värme, utan mat och utan vatten. Men av teleoperatörerna kräver man en timme.

Då frågade jag Erik Slottner: Är detta rimligt, speglat i Carl-Oskar Bohlins ord? Erik Slottner inledde sitt nästa inlägg med att uppmana mig att interpellera civilförsvarsministern om detta i stället för att han skulle stå här i kammaren och gissa, som han sa. När jag såg att den här interpellationsdebatten skulle äga rum tänkte jag liksom passa på.

Med hälsningar från civilminister Slottner vill jag alltså ställa frågan till civilförsvarsministern i dag: Av mig som enskild privatperson, av mina föräldrar eller av vilken enskild privatperson som helst kräver regeringen en vecka utan el, utan värme och utan mat, men av teleoperatörerna kräver man en timme - är detta rimligt, Carl-Oskar Bohlin?

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte återvända till huvudfrågan i den här interpellationen eftersom varken interpellanten eller någon annan av riksdagsledamöterna egentligen tycks vara intresserad av att uppehålla sig vid den: Vad gör vi för att ge de bästa förutsättningarna för att alla aktörer ska kunna bidra till ett starkt civilt försvar?

Faktum är att sedan den här regeringen trädde till kan vi summera ungefär 80 punkter där vi har vidtagit åtgärder för att stärka det civila försvaret. Hade det varit bättre om de åtgärderna vidtagits mycket tidigare, efter den första invasionen i Ukraina 2014? Ja, naturligtvis. Men arbetet har gått oändligt långsamt de senaste åtta åren.

Det vi har gjort under det senaste året är att vi i ett snabbspår har aktiverat civilplikten. Vi har genomfört en särskild skyddsrumssatsning, den största på 20-25 år sedan regeringen Persson bestämde sig för att vi skulle sluta bygga skyddsrum i det här landet. Det vill säga att vi ser en riktningsändring i arbetet med det civila försvaret.

Vi har tillfört regionerna resurser för att börja arbeta med sin försörjningsberedskap, en fråga som var lämnad helt vind för våg under pandemin och som de facto kostade människoliv när regionerna stod utan försörjningsberedskap och utan resurser. Vid sidan av detta har regeringen också fattat beslut om att upphandla ett särskilt traumasjukvårdslager, ett säkerhetslager som Sverige tidigare har saknat. Detta hade vi kunnat ta tag i tidigare. Den här regeringen har nu gjort det. Ett sådant lager är en förutsättning för att kunna hantera till exempel ett masskadeutfall på svenskt territorium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tar krafttag för att hantera den bristande cybersäkerheten i olika delar av samhället. Tyvärr har det blivit smärtsamt tydligt vad det vill säga för ett samhälle som inte har tagit cybersäkerhetsfrågorna på tillräckligt stort allvar.

Vi arbetar med en ny cybersäkerhetsstrategi. Vi arbetar med att omforma det nationella cybersäkerhetscentret, som skulle kunna fungera ännu bättre än vad vi har sett hittills. Vi tillför mer resurser till räddningstjänsten under höjd beredskap. Vi tillför mer resurser i den här budgeten för att hantera cybersäkerhetsfrågorna. Vi inför ett cybercampus för att stärka kompetensförsörjningen eftersom cyberdomänen är en helt omistligt viktig del av det moderna civila försvaret.

Vi tillför också mer pengar till kommuner och regioner än den tidigare regeringen gjorde, både i generella statsbidrag och i riktade medel till arbetet med civilt försvar.

Det tycks alltid vara på det sättet att Socialdemokraterna har mer pengar än andra när de befinner sig i opposition. Men den historia vi kommer ifrån ger vid handen att vi har haft underfinansierade infrastruktursatsningar och underfinansieringar på en lång rad områden. Det är med den utgångspunkten som regeringen nu tar tag i arbetet med det civila försvaret och lägger en högre ribba än man kom överens om i det blocköverskridande försvarsbeslutet 2020.

Vi ser fram emot att Socialdemokraterna ska arbeta för en ytterligare resursförstärkning till det civila försvaret i Försvarsberedningens slutrapport. Jag hoppas att Socialdemokraternas representanter låter på samma sätt där som de gör i den här kammaren i kväll.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag blev faktiskt lite förvånad över att jag ändå fick ett så tydligt svar på mina frågor. Det är inte alltid man får det av statsråd, så jag vill tacka särskilt för det.

Jag kan konstatera att det svar vi fick var att svensk sjukvård inte är en del av det civila försvaret. Men det kan vara gott nog att veta det vid det här laget. Sedan säger statsrådet att vi socialdemokrater skulle ha mer pengar i opposition. Jag skulle säga att vi kan finansiera alla de förslag vi har lagt fram. Vi har en budget som också går ihop. Det är bara det att vi gör olika prioriteringar i budgetarna. Det är det som är skillnaden.

Men, fru talman, nu när vi har fått det här svaret tänker jag att vi kanske ska prata om några andra frågor.

Frågan om livsmedel och vår egen förmåga till livsmedelsförsörjning är grundläggande för vår robusthet och för hur stark vår motståndskraft är. Det är sårbart när det kommer till våra dricksvattentäkter runt om i landet. De är lätta mål när det gäller att störa ut städer med ganska små medel. När det kommer till vår matproduktion har vi som land en låg grad av självförsörjningsförmåga.

I dagarna presenterades en utredning som tydligt beskriver behovet av mål för den svenska livsmedelsberedskapen, så att hela livsmedelskedjan och samhället vet vad de ska planera för. Ett viktigt förslag som utredningen lyfter är att kostnaderna för livsmedelsberedskapen ska belasta statsbudgeten. Ansvaret för försörjningstryggheten kan inte läggas över på näringslivet. Beredskap och lagring kostar, och långt ifrån alla jordbruksföretag har sådana ekonomiska resurser att det finns utrymme för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är min fråga: Hur ser statsrådet på det förslaget?

Utredningen tar upp behovet av att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga och anger mål för detta. Det handlar om hur vi bättre kan säkra tillgången till livsmedel och insatsvaror vid kriser och krig.

Jag undrar även hur statsrådet ställer sig till det förslaget. Och när i tid kan vi få förslag på riksdagens bord som stärker vår egen livsmedelsförsörjning?

Fru talman! Statsrådet Carl-Oskar Bohlin säger i sitt svar här i kammaren att han ska återgå till huvudfrågan i interpellationsdebatten. Huvudfrågan var hur statsrådet ska agera för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla aktörer ska kunna bidra till ett starkt civilt försvar.

Då har jag väldigt svårt att dra någon annan slutsats än den Sofia Amloh drar. Statsrådet räknar upp vad regeringen prioriterar, fru talman. Det är rimliga saker som tas upp: skyddsrum, civilförsvarsplikt, försörjningsberedskap, traumasjukvårdslager, cybersäkerhet, räddningstjänst och medel till civilt försvar. Det är absolut bra, men i alla aktörer ingår då inte svensk sjukvård.

Fru talman! Den fråga som jag ställde till statsrådet - som tydligen inte ingick enligt statsrådets sätt att förstå den - var: Hur ska svensk sjukvård klara sitt uppdrag i dag när vi har en sjukvårdskris? Svensk sjukvård har i dag svårt att klara sitt uppdrag i fredstid. Hur tänker civilförsvarsministern kring det utifrån sitt ansvarsområde och när det gäller att ta ansvar för det civila försvaret?

Jag tycker inte att det är någon väldigt komplicerad fråga. Jag förstår att det är en kostsam fråga och att den organisatoriskt naturligtvis kräver en del arbete för statsrådet. Men den kan inte vara så komplicerad att förstå att man helt missuppfattar den och inte bemödar sig att svara på den. Jag tycker att det är oroväckande om vi inte i statsrådets nästa inlägg får ett svar om hur sjukvårdskrisen drabbar civilförsvaret och vilka åtgärder civilförsvarsministern avser att vidta.

Fru talman! Jag tycker att det är häpnadsväckande att Carl-Oskar Bohlin inleder sitt andra anförande med att säga att varken interpellanten eller någon annan riksdagsledamot uppehåller sig vid huvudfrågan i denna debatt. Varken sjukvård eller telekommunikation bedöms alltså som en huvudfråga för ett starkt civilförsvar - är det så vi ska tolka ministern?

Civilförsvarsministern ägnar sina fyra minuter i talarstolen åt att föra ansvaret ifrån sig. Civilförsvarsministern skyller på tidigare socialdemokratiska regeringar. Jag tycker att det är uppenbart att statsrådet har gjort sig lite väl bekväm i oppositionsrollen. Han behöver inte oroa sig för detta, för vi ska senast 2026 föra tillbaka honom dit där han känner sig bekväm. Men nu är det statsrådet som är ansvarig, och då förtjänar vi svar på våra frågor utan att statsrådet försöker föra ansvaret ifrån sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ställde frågan: Tycker civilförsvarsministern att det är rimligt att teleoperatörerna inte behöver hålla sig med reservkraft i mer än en timme? Jag lyssnade uppmärksamt, och jag hörde inte civilförsvarsministern med ett ord beröra telekommunikation - varken i det första eller i det andra inlägget.

Nu har han en chans i nästa inlägg att faktiskt svara på frågan: Är det rimligt att teleoperatörerna bara behöver hålla sig med en timmes reservkraft och att mobiltäckningen sedan går ned?

Fru talman! Jag ägnade väl 10-15 sekunder åt att konstatera att det har gått för långsamt. Sedan ägnade jag resterande tre minuter åt att berätta vad regeringen faktiskt gör - ett axplock av de ungefär 80 åtgärder vi har hunnit med under det första året i regeringsställning.

Men låt mig börja med att förklara, eftersom det tycks finnas oklarheter där, hur ansvaret är fördelat i regeringen och hur regeringen bedriver sitt arbete. Detta borde inte komma som en överraskning för ett parti som har innehaft regeringsmakten under ett antal mandatperioder. Man kan tycka att de borde veta ungefär hur Regeringskansliets arbete fungerar.

Men det fungerar alltså på så sätt att vi har ett antal departement med tillhörande statsråd som ansvarar för specifika sakområden. Civilt försvar är den mest tvärsektoriella fråga som vi har att hantera i samhället eftersom det handlar om att hela samhället ska kunna fungera under stora påfrestningar. Och det är precis som ledamöterna säger: Både telekommunikationer och sjukvård är omistliga delar av det civila försvaret.

I Regeringskansliet är arbetet så fördelat att respektive minister har ansvar för beredskapsfrågorna inom sitt departement. Det är anledningen till att sjukvårdsministern var här tidigare och svarade på frågor om arbetet med sjukvårdens beredskap. Det är också anledningen till att civilminister Erik Slottner tidigare har svarat på interpellationer rörande PTS. Så ser arbetet ut.

Jag ansvarar för sektorn skydd av civilbefolkningen och har det samordnande ansvaret för arbetet med civilt försvar i hela Regeringskansliet och ser också till att vi har en ändamålsenlig och fungerande totalförsvarsplanering i Regeringskansliet.

Fru talman! Problemet är att dessa frågor historiskt inte har varit prioriterade på respektive sakdepartement. Nu ser vi en stor skillnad på det området. Bland annat driver sjukvårdsministern på och ger Socialstyrelsen en lång rad uppdrag när det gäller att arbeta med kriget som den dimensionerande hotbilden. Detta har alltså inte skett systematiskt tidigare.

Men jag ska då försöka svara på Linus Skölds konkreta fråga: Är det rimligt? Nej, det kan man verkligen diskutera. Det är jag den förste att hålla med om. Problemet är bara att vi på detta område är bundna av ett EU-regelverk som ställer detta som tvingande krav av konkurrensskäl.

Jag utesluter inte att vi behöver driva ett arbete för att se över frågorna om tillgängligheten i mobilmaster. Vi ska samtidigt vara medvetna om att dessa krav är dimensionerade för att man ska klara 80-90 procent av alla strömavbrott. Det är därför man naturligtvis måste väga kostnaden för den personliga hemberedskapen mot att ha redundans som täcker en ännu större andel av alla strömavbrott. Men jag är den förste att hålla med om att den frågan verkligen kan behöva diskuteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi fick inte höra så mycket om livsmedelsförsörjningen och förslagen som kom med utredningen häromdagen. Det var ganska tydliga förslag, så jag vill bara uppmana statsrådet att kommentera förslagen. Jag skulle på riktigt tycka att det vore intressant att höra, så jag hoppas att statsrådet kan ägna en stund åt det.

Fru talman! Vi har hört hur statsrådet vid ett flertal tillfällen, inte bara i kväll, trycker på individens ansvar i det här. Det håller jag absolut med om. Men det är ett ansvar som delas med staten och regeringen.

Just nu är det många hushåll som har tömt sina sparkonton och pantsatt arvegods. Ändå kan man inte kan sätta mat på bordet utan att skuldsätta sig. Vi vet också att de särskilt utsatta hushållen är ensamstående kvinnor. Deras möjligheter att ha kontanter liggande för att klara sig när betalningssystem inte fungerar är rätt obefintliga.

Jag är övertygad om att det är väldigt många som på olika sätt vill göra sitt yttersta för att försvara Sverige genom att vara förberedda på både kris och krig. Men förutsättningarna skiljer sig otroligt mycket åt.

Vi behöver tillsammans se till att stärka Sverige på flera sätt samtidigt, men vilka förutsättningar som ges säger också något om hur fort det kommer att gå.

(Applåder)

Fru talman! Livsmedelsberedskapen är, i konsekvens med vad jag anförde i mitt tidigare inlägg, en fråga som ligger hos statsrådet Peter Kullgren. Det är också han som är mottagare av utredningen.

Jag håller dock med om att livsmedelsberedskapen är en mycket viktig fråga för det civila försvaret, och vi har nu tagit de första stegen för att återuppbygga en svensk försörjningsberedskap. Det är dock något som, om det ska genomföras fullt ut, kommer att ställa stora finansiella anspråk på hela systemet. Jag hoppas och tror att det här är en fråga som Försvarsberedningen, förhoppningsvis i bred enighet, är beredd att ta sig an.

Jag ser fram emot att också från min horisont genomlysa den här utredningen, även om den ligger hos statsrådet Kullgren på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Jag tror dock inte att jag ska ge mig på att recensera utredningen ett fåtal dagar efter att den har avlämnats till regeringen.

För att avsluta kan jag säga att jag håller med interpellanten om att det krävs att alla tar sitt ansvar och deltar. Låt mig bara säga det att deltagandet i det civila försvaret naturligtvis ska ske efter förmåga, det vill säga alla som kan delta ska göra det. Förutsättningarna för hemberedskap ser olika ut, men om alla som kan ta ett ansvar för sin hemberedskap gör det blir det mycket lättare att hjälpa dem som har svårare att ta ansvar för sin hemberedskap.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.