Interpellationssvar - Ökande arbetslöshet och kvalificerad arbetskraftsbrist - 2024-02-02

Herr talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska gapet mellan arbetsmarknadens behov och den befintliga arbetskraftens kompetenser, särskilt med tanke på den växande arbetslösheten och den akuta bristen på kvalificerad arbetskraft. Vidare har han frågat mig hur jag och regeringen avser att ta itu med de regionala skillnaderna i arbetslöshet och säkerställa att alla delar av landet får det stöd och de resurser som behövs för att möta dessa utmaningar på ett effektivt sätt.

Låt mig börja med att säga att en väl fungerande arbetsmarknad är av avgörande betydelse för en konkurrenskraftig ekonomi och i förlängningen för att säkra välståndet i Sverige. Arbetsförmedlingens summering av utvecklingen under 2023 visar visserligen på att långtidsarbetslösheten har minskat. Dock är arbetslösheten och långtidsarbetslösheten fortsatt på en hög nivå, och arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv.

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att förbättra matchningen och stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, bland annat genom etableringsjobb, nystartsjobb och matchningstjänster samt genom att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, lönebidrag och övergångar till utbildning inom utbildningsväsendet, som på sikt syftar till osubventionerat arbete.

Precis som Serkan Köse lyfter fram i sin fråga finns det regionala skillnader på arbetsmarknaden. I norra Sverige pågår en omfattande nyindustrialisering kopplat till den gröna omställningen. Det är genom att alla som kan är med och bidrar efter bästa förmåga som den svenska välfärdsmodellen långsiktigt kan fungera och välståndet kan öka.

I enlighet med budgetpropositionen för 2024 förstärks Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor under året för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande. Det innebär att den som är arbetslös ska vara beredd att flytta inom landet eller byta yrke. Därutöver ska Arbetsförmedlingen i sin verksamhet prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller reguljär utbildning.

Regeringen fortsätter arbetet för att återupprätta arbetslinjen. Trots att Sverige har en hög sysselsättningsgrad är det många som inte försörjer sig genom eget arbete. För att motverka detta måste såväl transfererings- som skattesystemen vara utformade så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete.

För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot arbetsmarknadens behov behöver även arbetsmarknads- och utbildningspolitiken utformas så att fler ges förutsättningar att utbilda och vidareutbilda sig för att bättre matcha den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Tillsammans med till exempel ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare samt fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen bidrar regeringen till att stärka arbetslinjen. I enlighet med budgetpropositionen för 2024 tillförs 1 362 miljoner kronor under 2024 för fler utbildningsplatser på regionalt yrkesvux, och 385 miljoner kronor tillförs för fler utbildningsplatser i yrkeshögskoleutbildning.

För att få till en bättre matchning och etablering av nyexaminerade gymnasielever har regeringen även genomfört nödvändiga lagändringar för att understödja att planering och dimensionering av gymnasieutbildning inom gymnasieskola och komvux i högre grad bygger på arbetsmarknadens behov.

Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och hur Arbetsförmedlingen genomför sitt uppdrag att tillgodose behoven hos både arbetssökande och arbetsgivare.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

När jag hör statsrådets svar undrar jag om vi lever i samma verklighet. Svaret som ges tycks inte adressera de frågor jag har ställt, och det verkar saknas insikt om rådande kris på svensk arbetsmarknad.

Herr talman! I januari ökade antalet konkurser med 45 procent jämfört med samma månad förra året, enligt månadsstatistiken från kreditupplysningsföretagen. Den största ökningen, 170 procent, noteras inom vård- och omsorgssektorn, följt av hotell- och restaurangbranschen på 113 procent. Det är 16 000 bolag som riskerar att gå i konkurs under 2024. De bolag som löper störst risk finns inom byggsektor och restaurangverksamhet. Inom restaurangverksamheten kämpar många företag för sin överlevnad. Vad gör Johan Pehrson åt det?

Under 2023 års sista kvartal varslades nästan 19 000 svenskar om uppsägning, en ökning på över 40 procent jämfört med samma period året innan. Absolut flest varsel, 3 512, blev det inom byggbranschen. Totalt ökade antalet varslade byggarbetare med 154 procent under 2023.

Herr talman! Sammantaget visar detta att vi har en djup kris på arbetsmarknaden - en kris som kräver omedelbar och stor uppmärksamhet av regeringen, Johan Pehrson och Sverigedemokraterna. Men regeringen och Johan Pehrson verkar inte se krisen utan har stoppat huvudet i sanden. De ser inte den eskalerande arbetslösheten, agerar inte och kommer inte med några förslag på hur situationen ska hanteras och jobben räddas. Under pandemin agerade den socialdemokratiska regeringen kraftfullt med paket efter paket och inte minst med korttidspermittering med mera.

Vi befinner oss i en ekonomisk kris, och det är kris på svensk arbetsmarknad, Johan Pehrson. Varslen ökar, och arbetslösheten ökar. Vad gör Johan Pehrson i denna kris? Jo, han säger att han höjer anslagen till Arbetsförmedlingen och till arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Men verkligheten stämmer inte riktigt överens med det Johan Pehrson säger. I budgeten har Johan Pehrson dragit ned på både pengarna till arbetsmarknadspolitik och till vuxenutbildning. Under högkonjunkturen 2018 gick 13 miljarder kronor till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. I dag, mitt under en kris, ligger den siffran på 7 miljarder. Det är djupt oroväckande, Johan Pehrson.

Byggsektorn har ropat på hjälp och påkallat arbetsmarknadsministerns uppmärksamhet. Den förväntar sig att både arbetsmarknadsministern och bostadsministern agerar. I stället pratar Johan Pehrson om jobbskatteavdraget. Hur ska det kunna lösa den djupa krisen på svensk arbetsmarknad? Hur ska en skattesänkning för dem som tjänar mest gynna de arbetslösa? Byggnadsarbetare som tittar på detta förväntar sig att statsrådet ger dem ett svar och lite hopp. Hur ska de få ihop sin ekonomi, kunna betala sina räkningar och låta sina barn fortsätta spela fotboll? Vad är Johan Pehrsons svar?

Herr talman! Jag och Johan Pehrson har ju drabbat samman några gånger förut angående regeringens budgetanslag till jobbpolitiken, inte minst förra året. Jag har upprepade gånger påpekat det absurda i att SD-regeringen i en lågkonjunktur då arbetslösheten ökar och varslen står som spön i backen väljer att skära ned massivt på just detta politikområde. Trots nedskärningarna har arbetsmarknadsministern med nästan en dåres envishet hävdat att det ska bli fler och bättre insatser. Ja, vi har rent av hört arbetsmarknadsministern säga att man förstärker Arbetsförmedlingen.

Herr talman! I fredags skickade Arbetsförmedlingen ut ett pressmeddelande. Jag vill läsa högt ur det: "Arbetsförmedlingen riskerar att behöva minska antalet medarbetare med ett hundratal personer. Det är en konsekvens av den minskade förvaltningsbudgeten."

Lite längre ned står det: "Jämfört med förra året har Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, det vill säga medel som ska gå till framför allt personal, minskat med drygt 250 miljoner kronor. Regeringen planerar att fortsätta med dessa besparingar 2025 och 2026. Därför har myndigheten för i år infört en generell besparing på fem procent samt en fortsatt återhållsam rekrytering."

Står Johan Pehrson fast vid att regeringen förstärker Arbetsförmedlingen?

Alla kan se att Arbetsförmedlingen inte klarar av sitt uppdrag, att man inte hinner möta dem som behöver hjälp, stöd, krav och rustande insatser. Nästa år förväntas alltså besparingarna fortsätta. De flesta förstår att detta kommer att leda till en högre arbetslöshet, att det kommer att nagla fast långtidsarbetslösheten på kanske historiskt höga nivåer och att det kommer att spä på den segregation som redan orsakar stora revor i samhällsväven.

Var är regeringens plan för att motverka arbetslösheten och rädda svenska jobb? Vi ser den inte i budgeten, för där finns bara neddragningar. Vi ser den inte i propositionsförteckningen, så var är planen? Eller är det så att regeringen har kapitulerat inför arbetslösheten?

Herr talman! Det kommer krokodiltårar över att det är mycket konkurser från företagens bästa vän. Vård- och omsorgsföretagen nämns. Vet Serkan Köse vad det beror på att många företag tvingas i konkurs i den här regionen? Jo, det är för att Socialdemokraterna, som styrs av Vänsterpartiet och Miljöpartiet och även Centerpartiet - grattis till de ledamöter från det partiet som sitter här i kammaren - går fram som en ångvält över dem som levererar viktiga välfärdstjänster. Man drar in och stänger ned fast det finns resurser att använda.

Det är ett ideologiskt krig mot mångfalden, mot att det ska finnas företag som kan leverera tjänster. Detta ställer alltså Centerpartiet upp på, vilket är lite förvånande. Men det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som driver detta framför sig. Det är så opragmatiskt, och det är så långt man kan komma från medborgare i den här regionen som behöver vård och omsorg.

Ska vi komma till rätta med denna finansiella kris måste vi fortsätta att stödja de människor som har det tufft. Det handlar om att vi höjer ersättningen till studenter, pensionärer och föräldralediga. Det är viktigt. Det handlar om att vi fortsätter att sänka skatten för dem med låga och medelhöga inkomster. Det är viktigt. Vi har gjort insatser för att företagen lättare ska kunna klara sig igenom de skulder som har byggts upp, säger inte minst skattemyndigheterna, under pandemin.

I slutändan pressas dock den svenska ekonomin av lågkonjunktur. Den pressas av inflation och höga räntor. Den här regeringen hatar inflationen. Den här regeringen gör allt vad vi kan för att komma tillbaka till ett Sverige där vi får mer investeringar som kan hjälpa till med hela den gröna omställningen och kan skapa en växande svensk arbetsmarknad där fler människor kommer i jobb.

Vi har 5,9 miljoner människor på den svenska arbetsmarknaden. Ni här på läktaren eller ni här i kammaren möter de människor som bygger Sverige och kämpar för Sverige. Tyvärr är för många människor arbetslösa. Vägen bort från arbetslöshet heter språk, integration och utbildning. Det gäller också att vi har en stark ekonomi med fungerande energisystem och med skatter som är relevanta, som attraherar. Men det enda man hör från Socialdemokraterna, herr talman, är att man ska höja skatten för företag, särskilt för vissa företag; det är så man ska få färre konkurser. Jag undrar hur det blir med räntebetalningarna hos Sveriges småföretag med er politik.

Vi lägger in stora satsningar på de offentliga system som är så avgörande för inre och yttre säkerhet. Det handlar om rättsstaten och om försvaret, och vi satsar också på utbildning. För att det ska skapas högkvalificerade jobb med hög produktivitet i det här landet investerar vi också i ingenjörer för framtiden. Vi gör nu den största satsningen någonsin på ingenjörer både för att klara den gröna omställningen och klimatet i Sverige och för att se till att det finns företag i Sverige som producerar och levererar på en benhård global marknad. Det handlar om att attrahera investeringar. Det är så vi får ned arbetslösheten.

Arbetsförmedlingen gör viktiga insatser. De har fått aviserat att de har över 7 miljarder i anslag. Dessa pengar kan man använda effektivare, och det vet jag att Arbetsförmedlingens nya styrelse tänker göra.

Herr talman! Jag tycker att den här debatten förtjänar lite mer seriositet från arbetsmarknadsministerns sida. Det är ett så oseriöst svar och så låg nivå på den här diskussionen: att tala om krokodiltårar och skylla på Stockholms stads politiska ledning när vi har 16 000 konkurser och tusentals människor som blir arbetslösa!

Vi får samtal varje dag från människor som nästan gråter i telefon och inte vet hur de ska betala sina räkningar. Då skyller ministern på Stockholms stads politiska ledning. Tidningen Byggindustrin har rubriken "Hade över 100 anställda: Här är de största konkurserna i januari". De finns i Västra Frölunda, Huskvarna, Malmö, Jönköping, Stockholm, Örebro och så vidare. Skyll inte ditt ansvar på någon annan - du är arbetsmarknadsminister, och du har ett ansvar. Du är skyldig ett svar till alla byggnadsarbetare och byggföretag här hemma - till alla de svenskar som nu riskerar att varslas och bli uppsagda och bli av med sin ekonomiska inkomst när de ska försörja sin familj. Då kan du inte lägga ansvaret på någon annan!

Ministern talar om resurser till Arbetsförmedlingen, men varför går då Arbetsförmedlingen ut med ett pressmeddelande där de säger att de riskerar neddragningar? De säger att de tvingas säga upp personal på grund av Johan Pehrsons budget. Hur kan det sägas att anslagen ökar när det i pressmeddelandet står att Arbetsförmedlingen får minskade anslag med 250 miljoner kronor och att detta kommer att leda till att de behöver göra besparingar och säga upp personal? En konsekvens av uppsägningar av personal kommer att vara mindre stöd till arbetslösa och mindre stöd till företag som behöver rekrytera.

Johan Pehrson nämnde inte ens de regionala skillnaderna. Vi har en ökad arbetslöshet i södra Sverige och arbetskraftsbehov i norra Sverige. Arbetsförmedlingen behöver resurser för att kunna hjälpa människor i södra Sverige att få ett jobb och för att kunna hjälpa företag som skriker efter arbetskraft i norra Sverige.

Det behövs en nationell samling. Det behövs en arbetsmarknadsminister som kan inse allvaret och seriositeten i den diskussion vi har i dag. Vi står inte här bara för att skälla på arbetsmarknadsministern.

Tidningen Byggnadsarbetaren visar grafik över antal ökade konkurser i Sverige jämfört med Norge och Danmark - jag visar upp den här. Det har ökat rejält. Är det Stockholms stads politiska lednings fel att vi har en större ökning av konkurser i Sverige än i Norge och Danmark? Byggnadsarbetaren skriver att 941 personer blev uppsagda 2022, och för 2023 ligger den siffran på 4 608. TT skriver: "''Katastrofnivå'' när det gäller konkurser".

De förväntar sig att arbetsmarknadsministern och den sittande regeringen med Sverigedemokraterna tar sitt ansvar och hjälper byggsektorn, hjälper träindustriarbetare i Sverige att kunna få ett arbete och ser till att det också finns tillräckliga resurser i den aktiva arbetsmarknadspolitiken så att människor får möjlighet att ställa om. Mer resurser till arbetsmarknadsutbildningar än till nystartsjobben, som göder kriminaliteten, vilket vi har pratat om tidigare.

Vad är ditt svar, Johan Pehrson, till alla de byggnadsarbetare som är hemma nu och tittar på den här debatten? Ta ditt ansvar!

Herr talman! Sverige befinner sig i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet, och så gott som dagligen möts vi av rapporter om nya varsel och nya konkurser, inte minst inom byggbranschen. Men när vi ställer frågor och påtalar detta för arbetsmarknadsministern anklagar han oss för krokodiltårar. Det är oförskämt, Johan Pehrson!

Norrköping är min hemkommun, och så sent som i går läste jag i Norrköpings Tidningar om ett byggbolag som gått i konkurs. Beskedet kom till de anställda två dagar före löning, under årets fattigaste vecka. Det kan dröja innan de får ut pengar från den statliga lönegarantin, och jag lider verkligen med dem i dag därför att de än i dag har en klump i magen över hur räkningarna ska betalas. Men Johan Pehrson kallar det för krokodiltårar.

Trots lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och en dramatisk ökning av varsel och konkurser skär regeringen ned på bostadspolitiken, som hade behövts för att hålla igång byggandet och för att byggnadsarbetarna inte ska bli av med jobbet till att börja med. Man skär också ned på jobbpolitiken, som behövs för dem som behöver komma till Arbetsförmedlingen och få stöd och hjälp att ställa om.

I dagsläget har arbetsmarknadsutskottet inte några förslag att ta ställning till för att möta arbetslösheten och varselkrisen. Regeringen kommer inte med några initiativ, utan det man kommer med är nedskärningar.

Johan Pehrson syns en hel del i medierna och pratar gärna om euron och annat, men var är landets arbetsmarknadsminister när man behöver honom? Vad är regeringens och Sverigedemokraternas plan för att rädda svenska jobb? Detta vill svenska folket veta, inte minst alla byggnadsarbetare som nu har blivit av med jobbet.

Herr talman! Serkan Köse började sin interpellation med att räkna upp konkurserna inom omsorg och sjukvård. Det handlar om företag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill lägga ned. Man stryper hela denna sektor i stort sett, inte allt, men man går rätt hårt åt den i regionen, med förfärliga effekter för företagare, människor som jobbar där och människor som har behov av vård och omsorg, inte sällan speciell vård och omsorg. Där går man fram som en bulldozer. Detta borde man ta ansvar för. Det vore klädsamt.

Det är korrekt att det skiljer sig mellan socialdemokratisk, socialistisk och liberal arbetsmarknadspolitik. För Liberalerna är utbildning helt avgörande för att människor ska komma i arbete och möta de behov som finns hos företag. Där finns en skillnad, och den tycker jag att vi kan prata öppet om.

Socialdemokraterna ser Arbetsförmedlingen som det avgörande verktyget, medan Liberalerna ser den som ett centralt verktyg som har ett viktigt uppdrag att bidra i det som ska vara en jobbmaskin och i det som ser till att vi i Sverige internationellt sett har ett mycket högt arbetskraftsdeltagande, kanske ett av de högsta i världen. Detta är Liberalerna mycket stolta över.

Om vi ska komma till rätta med den arbetslöshet som finns och inte minst för dem som varit arbetslösa under en längre tid måste man fokusera på språket, på integrationen och på den reguljära, grundläggande utbildningen. Om nivån är för låg måste den höjas, och detta är individens eget ansvar. Man ska få stöd och hjälp, men man måste göra jobbet själv.

Jag träffar en massa företagare och medarbetare som har det enormt tufft. Det är människor som har hållit på med sina livsverk som företagare och som nu kanske går i konkurs och måste meddela detta med stor smärta till medarbetarna. Jag ser detta, men det finns bara ett sätt att komma till rätta med det, och det är inte att, som Socialdemokraterna vill, kraftigt höja skatterna för vissa företag och tro att det inte kommer att rullas över på kunderna, som är hårt skuldpressade.

Ni socialdemokrater vill införa bankskatter, men förstår ni inte att detta kommer att leda till att småföretag får ännu svårare att överleva? De sitter kanske med kniven på strupen, men ni säger: "Vi höjer skatterna." Det är faktiskt en förvånande logik.

Vi har ett fantastiskt system med en arbetsförmedling som ska hjälpa människor in på arbetsmarknaden med subventionerade anställningar. Jag förstår smärtan hos alla människor som drabbas, för jag möter också människor som har en klump i magen. Till dem vill jag säga att vi har ett fantastiskt omställningsstöd i Sverige som ges av omställningsorganisationerna och som drivs inte minst av parterna. Det är en fantastisk verksamhet. Vi har ett utbildningssystem som genom möjligheten till omställningsstudiestöd gör att man kan ställa om mitt i livet för att skaffa sig en ny kompetens och få ett nytt arbete.

Slutligen, herr talman, finns det inget annat sätt att få igång byggindustrin än att få ned inflationen och räntorna, för byggbehov finns. Regeringen är på god väg. Vi ärvde en väldigt hög inflation, men nu är den på väg ned.

Herr talman! Återigen: Man blir orolig när man lyssnar på statsrådet, för han verkar ha hängt upp sig på bolag inom vård- och omsorgssektorn. Jag nämnde också hotell- och restaurangbranschen, och jag nämnde byggsektorn. Jag nämnde att 16 000 bolag riskerar att gå i konkurs 2024. Många av dessa finns inom byggsektorn men också inom hotell- och restaurangverksamheten. Inte ett ord om detta kom från Johan Pehrson, utan han hänger upp sig på vård och omsorg.

Johan Pehrson pratar om bankskatter. Jag tänker att många hushåll har det väldigt tufft. Johan Pehrson säger att han har förståelse för att många är oroliga när livsverk som byggts upp går i konkurs, men ändå är Johan Pehrson som ansvarigt statsråd inte redo att vidta några åtgärder.

Återigen: Vad tänker statsrådet göra för att skicka en signal till alla människor som går hemma så att de känner att det händer något från regeringens sida? Bankerna gör övervinster på 90 miljarder. Tycker du att det är fel, Johan Pehrson, om dessa pengar kan gå till att hushåll kan betala sina räkningar? Tycker du att det är fel att vi tar ett solidariskt ansvar i vårt land när människor har det väldigt svårt, när tusentals människor har svårt att få ihop månaden?

Är detta svaret till alla byggnadsarbetare som sitter hemma och tittar på detta nu och till alla som äger en restaurang men som inte kan betala sina räkningar nu när månaden snart är slut och många räkningar ska betalas? Är Johan Pehrsons svar då "Rör inte bankernas skatter! Låt dem få tjäna pengar!", medan hushållen brottas med att få ihop sina räkningar och betala barnens fritidsaktiviteter?

Denna debatt, Johan Pehrson, kräver en seriös diskussion och att statsrådet, regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt ansvar och ger svenska folket ett svar. Hur ska ni klara av den här krisen? Det är 16 000 konkurser och tusentals människor som riskerar att bli arbetslösa, men statsrådet skyller på den politiska ledningen i Stockholms stad.

Herr talman! Jag tackar för debatten.

Herr talman! Först är Serkan Köse upprörd över att företag går med förlust, men om man går med förlust under alltför lång tid blir det konkurs. Just nu, här i denna kammare, finns det väl ändå någon som har gått en kurs i hur företagsamhet fungerar och hur viktig den är för att bygga Sverige, skapa ett starkare Sverige och skapa frihet och egenmakt för individer.

Hör och häpna! Marknadsekonomin är inte perfekt. Vi har ganska omfattande regleringar och ett ganska omfattande skattetryck för att kompensera för marknadens tillkortakommanden. Vi har social trygghetslagstiftning, a-kassor, omställningsstöd, arbetsförmedling, utbildningsinsatser och kommuner som garanterar försörjningsstöd. Det har vi också höjt nivån på för dem som är mest utsatta i en svår tid.

Det är ett problem att företagen går med förlust. Men sedan är det ett problem när företagen gör vinst. Vi har redan en bankskatt. Vad är det som Socialdemokraterna inte förstår? Detta otroligt lättvindiga krig. När räntorna går ned kommer vinsterna att minska. Regeringen har vidtagit åtgärder för att sätta press på bankerna, för att se till att det blir lättare för oss konsumenter att byta bank och att vi får både högre och lägre räntor.

Men läget med räntorna bygger på att inflationen är för hög. Det fick jag och vi i handen när Socialdemokraternas regeringsinnehav slutade. Det ska sägas att det inte var ert fel. Det var mycket annat som spelade in, till exempel kriget i Ukraina, som vi också har att hantera. Vi måste prioritera stenhårt för en bättre och sundare framtid för Sverige.

Man är orolig för vinster men förstår inte att företag också går med förlust. Jag ser restaurangägarna plågas av att människor inte har råd att gå ut och äta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.