Herr talman! När man läser underlaget kan det kanske framstå som att det finns två ganska tydliga alternativ när det gäller aktiekapital. Det ena är ett högre aktiekapital på 50 000, och det andra ett lägre på 25 000. Det är dock inte riktigt så.
Sverigedemokraterna anser att det borde finnas ett annat system för lägsta tillåtna aktiekapital. Vi förespråkar ett system där man kan starta ett bolag med ett relativt lågt aktiekapital, liknande det som finns i dag med en ingångssumma som är överkomlig, men där man sedan successivt ökar aktiekapitalet.
Vi vill ha så lite hinder som möjligt just när man startar bolaget, eftersom aktiebolag på så många sätt är den bästa företagsformen - särskilt om bolaget därefter expanderar. Det skulle kunna vara ett system med en nivå för startkapital som är hanterbar även för mindre kapitalstarka individer och en högre nivå för aktiekapitalet när bolaget sedan kommit igång. Sådana system förekommer i många andra länder och borde kunna tjäna som inspiration även för Sverige. De borde kunna visa vägen för ett nytt svenskt system. I det danska systemet finns begränsningar av bolags möjligheter att besluta om utdelning till dess att de är fullvärdiga aktiebolag med ett högre aktiekapital.
Vi anser att Sverige ska hämta inspiration från Danmark och ta fram mer ändamålsenliga regler för aktiebolag. Det är också viktigt att begreppet aktiebolag inte blir alltför urvattnat genom att värdet på bolaget blir för lågt. Det bör finnas ett egenvärde i aktiebolaget, men samtidigt ska möjligheten att starta ett nytt bolag vara realistisk och nåbar även för individer som inte är kapitalstarka.
Kriminalitet ska givetvis motverkas, men att kriminaliteten är starkt kopplad till aktiekapitalet och drastiskt skulle minska bara för att aktiekapitalet blir lite högre är väldigt naivt att tro. Kriminella företag är alltför lukrativa för att begränsas av ett aktiekapital på till exempel 50 000 kronor, och dessutom skulle de kriminella fortfarande ha rådighet över dessa 50 000 kronor.
Det finns också möjligheter att starta bolag i andra länder med mycket lägre summor än 50 000 om man behöver ett företag. Det går även att använda enskilda firmor som registreras på till exempel samordningsnummer för personer som kanske inte ens finns i landet eller att registrera företaget på någon som får agera målvakt. Oavsett vilket är det kostnadsfritt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt
Kriminella organisationer köper ofta bolag som har funnits i många år, som har startats långt innan aktiekapitalet sänktes och som de betalar mycket mer för än aktiekapitalets värde. De behöver ju en trovärdighet hos bolaget som gör att det åtminstone på ytan ser seriöst ut.
Totalt sett är alltså aktiekapitalet inte alls ensamt avgörande för huruvida ett bolag används i kriminella sammanhang eller ej. Andra åtgärder behövs för att stoppa de kriminella nätverken och klanerna som har vuxit fram under den socialdemokratiska regeringens styre.
Utredningen Bolaget som brottsverktyg bereds just nu i Regeringskansliet. Vi kommer från majoritetens sida att inom kort återkomma med förslag som på riktigt gör skillnad på området och begränsar möjligheten att använda bolag på ett kriminellt sätt.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag bara säga att för oss sverigedemokrater är inte summan 25 000 kronor helig på något sätt. Vi ser gärna över vad som utgör ett optimalt startkapital, gärna i samband med att vi ser över hur ett system där aktiekapitalet höjs efter en tid kan fungera.
Jag yrkar avslag på reservationerna och bifall till förslagen i betänkandet.