Fru talman! Som gammal Kallingebo blev jag både stolt och glad när PFAS-föreningen till slut fick rätt i Högsta domstolen. Men en annan sanning är att det inte finns några vinnare i det här fallet. Den som har fått i sig PFAS bär vidare på det, och forskningen visar att förhöjda PFAS-nivåer i blodet kan ge försämrat immunförsvar, förhöjda kolesterolvärden, leverskador och en ökad risk för njurcancer och testikelcancer. PFAS är som sagt ett gift som inte bryts ned utan som stannar i mark, vatten och i våra kroppar. PFAS hittas nu på fler och fler ställen, bland annat även i fisk, kräftor, svamp och viltkött från exempelvis rådjur som lever nära brandövningsplatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Stockholm togs det under 2021 fram kostråd om fisken i Stockholms sjöar och vattendrag. När det gäller sjön Magelungen avråddes man helt från att äta fisken efter att höga PFAS-halter hittats. Även i Mälaren hittas det nu olika höga nivåer av PFAS på olika platser. Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt; nästan 2 ½ miljon svenskar får sitt dricksvatten därifrån, även vi som står här i dag. Tyvärr ligger även PFAS-nivåerna i Mälaren på vissa ställen ibland nära och ibland över det nya gränsvärdet för dricksvatten. Högre halter kan det bli när förorenade brandövningsplatser i Ärna, Arlanda och Tullinge fortsätter att läcka ut PFAS i vårt dricksvatten.
Många av dessa brandövningsplatser ligger på statlig mark, och de har staten som verksamhetsaktör. Staten behöver därför ta ett stort ansvar för att sanera marken innan mer PFAS förorenar vårt dricksvatten. Det är livsmedelsproducenterna, och i det här fallet dricksvattenproducenterna, som ansvarar för att livsmedlet är rent, men det är självklart en svår uppgift för vattenverken att jobba med en förorenad råvara.
Har man följt PFAS-frågan i Kallinge kan man lätt se att det är många delar som inte funkade i det system som skulle skydda människor och miljö. Många stod också handfallna när katastrofen var ett faktum. I dag vet vi mycket mer och borde därför agera snabbare och hårdare för att förhindra att PFAS-halterna fortsätter att öka i vår miljö.
Fru talman! Ett brett förbud mot olika PFAS-kemikalier är en fråga som just nu behandlas inom EU. Här är det verkligen viktigt att Sverige står upp och har en hård linje och håller emot när kemikalielobbyister försöker förhala processen.
Samtidigt behöver vi nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS, där mark behöver saneras och dricksvattentäkter skyddas i mycket högre takt än vad som sker i dag. Och självklart ska PFAS-förorenat vatten från flygplatser inte få pumpas ned i våra dricksvattentäkter, exempelvis Vättern, för då blir det mycket svårare att hantera PFAS därefter.
Miljöpartiet vill se en lex Kallinge som garanterar att de människor som har förgiftats av PFAS inte lämnas ensamma utan att man erbjuder dem både hjälp och stöd som kan behövas, alltifrån hälsokontroller till juridiska ombud. Att förorenaren ska betala detta borde vara en självklarhet, men innan ansvaret är helt klargjort borde staten gå in och hjälpa dessa människor som annars står helt ensamma i den här frågan.
För att något ska hända krävs en plan. Det krävs även pengar för detta arbete, så jag hoppas verkligen att miljö- och klimatministern kommer att prioritera PFAS-frågan framöver. Det finns mycket att vinna men också mycket att förlora här om vi tappar greppet om PFAS, som då kan fortsätta att rinna ut i sanden.