Interpellationssvar - Åtgärder med anledning av skärpt säkerhetshot och försenat natomedlemskap - 2024-01-18

Fru talman! Laila Naraghi har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen vidtar för att Tidöpartiernas uttalanden inte ska bidra till ett skärpt säkerhetshot mot Sverige och för att Tidöpartiernas uttalanden inte ska försvåra ett svenskt Natomedlemskap.

Som jag tidigare svarat i denna fråga vill jag först understryka att regeringen sedan den tillträdde har verkat för att stärka Sveriges säkerhet med absolut högsta prioritet. En av de viktigaste frågorna för mig och regeringen har varit att fullfölja den anslutningsprocess till Nato som den förra regeringen inledde. Att Sverige blir medlem i Nato utan dröjsmål är av stor betydelse för säkerheten, både för Sverige och för Nato.

Regeringen och berörda myndigheter har jobbat intensivt med de politiska, rättsliga, ekonomiska och praktiska förberedelserna för Sveriges medlemskap i alliansen. Som invitee integreras vi dag för dag i Natos militära och civila strukturer. Vi har utökat bemanningen, såväl nationellt som vid Natos högkvarter i Bryssel. Kort sagt, Sverige är redo att bli fullvärdig medlem.

Sverige har även undertecknat ett försvarssamarbetsavtal med USA - Defence Cooperation Agreement, DCA - som skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete mellan våra länder och möjliggör för amerikanskt militärt stöd och förstärkningar om säkerhetsläget så kräver. DCA med USA är till nytta för Sverige både så länge Sverige inte är medlem i Nato och när Sverige är medlem. Avtalet behöver godkännas i riksdagen för att det ska kunna träda i kraft, och jag ser fram emot denna behandling under året.

Regeringen har levt upp till alla åtaganden i den trilaterala överenskommelsen som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i samband med Natos toppmöte i Madrid 2022. I samband med Natos toppmöte i Vilnius i fjol lovade Turkiet att ratificera Sveriges medlemskapsansökan så snart som möjligt. President Erdogan åtog sig inför statsminister Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att verka för att det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges medlemskapsansökan. Det är välkommet att det turkiska utrikesutskottet godkände Sveriges Natoansökan den 26 december. Nu återstår för parlamentet att votera och för presidenten att skriva under. Det är ett gemensamt intresse för Sverige och för Nato att Sverige blir medlem i Nato. Det finns ett brett och starkt stöd för att detta mål ska uppnås.

Sverige blir säkrare i Nato, och Nato blir starkare med Sverige som medlem. Jag välkomnar också det breda folkliga och parlamentariska stödet i Sverige för vårt medlemskap i Nato.

Fru talman! Tidösamarbetets största parti är SD. I höstas höll partiledaren Jimmie Åkesson ännu ett tal som har väckt reaktioner och som enligt en av Sveriges främsta terrorexperter, Magnus Ranstorp, kunde bidra till att säkerhetshotet mot Sverige skärps ytterligare och till att förstärka bilden av att Sverige är islamfientligt.

Ranstorp pekade också ut det som vi alla visste: "Vi har inte heller gått med i Nato än, Erdogan kanske plockar upp det här."

Ranstorp sa även: "Det här är på alla sätt ett olyckligt uttalande, framför allt i en polariserad tid där vi behöver vara återhållsamma och nyanserade."

Aras Lindh, en av Sveriges främsta Turkietexperter och analytiker vid FOI, sa: "Det här kommer i ett kritiskt läge i Natoprocessen där frågan har landat på det turkiska utrikesutskottets bord. Det finns politiker från flera partier där som säger sig vilja bilda en bättre uppfattning om hur det ser ut i Sverige innan de tar ett beslut och det här gör ju inte saken bättre."

Fru talman! Detta är inte några små potatisar. Detta rör hela vårt lands säkerhet. Därför ställde jag en skriftlig fråga till utrikesminister Billström om regeringens agerande för att Tidöpartierna inte ska försämra det svenska säkerhetsläget och förutsättningarna för ett snabbt svenskt Natomedlemskap. Det är en fråga med utgångspunkt i de nyss nämnda expertutlåtandena som Dagens Nyheter publicerade efter Åkessons uttalanden.

I svaret jag fick från utrikesministern fanns inget svar, inte ens ett resonemang om frågeställningen. Därför lämnade jag in den interpellation som vi nu debatterar för att ge utrikesministern en ny chans. I det svar som nu har lämnats noterar jag att vi inte heller nu ges något svar.

Fru talman! Utrikesministern och regeringen kan göra allt möjligt som har beskrivits i interpellationssvaret - åka på möten hit och dit i regeringsplanet och göra allt det viktiga som beskrivs - men om regeringens största stödparti SD och deras framträdanden försvårar ett Natomedlemskap kommer det att fördröjas. Och om SD:s utsagor fortsätter att försämra vårt säkerhetsläge kommer det att förvärras. Då måste regeringen agera.

Fru talman! I höstas samlade talmannen alla oss ledamöter till krigsinformation här i kammaren. De flesta var här, men framstående SD-företrädare lyste med sin frånvaro. Under denna övning lyftes frågor om enskilda riksdagsledamöters utsagor och hur dessa kan försämra svenskt säkerhetsläge. Talmannen ville inte uttala sig närmare om detta eller ge eventuella råd kring hur man ska förhålla sig för att inte försämra säkerhetsläget för Sverige. Talmannen uppmanade i stället oss att lyfta fram detta i debatten i riksdagsarbetet.

Jag har försökt ställa frågor till regeringen, men jag ser att utrikesministern sitter i Åkessons knä. Det är sorgligt men uppenbart att han hellre blundar för de risker som SD:s ageranden innebär för Sverige. Aldrig har väl utrikesministerns tystnad varit så talande.

Fru talman! Som framgår av regeringsformen kontrollerar riksdagens ledamöter regeringen bland annat genom interpellationer, skriftliga frågor och KU-anmälningar.

Jag har under förra året ställt flera frågor till regeringen, främst till justitieministern. Bedömningen är att i princip samtliga svar från justitieministern handlar om frågan som har ställts. Jag har inte gått vidare med interpellationer till honom. Utrikesdepartementet bör lära av Justitiedepartementet.

Kanske får vi överväga andra granskningsinstrument för att få svar från utrikesministern, för uppenbarligen ger inte de vi hittills har använt någon klarhet. Men kanske planerar utrikesministern att säga mer i kommande inlägg och bringa klarhet i vilka åtgärder regeringen vidtar för att Tidöpartiernas uttalanden inte ska bidra till ett höjt säkerhetshot mot Sverige och inte försvåra för ett svenskt Natomedlemskap. Jag hoppas det. Vi borde kunna klara av och klara ut denna fråga i kammaren i stället för att lägga den uppgiften på exempelvis konstitutionsutskottet.

Fru talman! Debatten handlar om vår gemensamma säkerhet och om det ökade terrorhot och hot mot Sverige som vi har sett under de senaste åren.

Precis som föregående talare på ett förtjänstfullt sätt pekade på är det svårt att utkräva fullt ansvar från hela regeringsunderlaget. Ett av partierna - det största - sitter nämligen inte i regeringen, men det bär ett tungt ansvar för den situation som vi alla befinner oss i. I flera debatter, interpellationer och skriftliga frågor har även jag ställt frågan till regeringsföreträdare och ministrar vilket ansvar regeringen har för hela sitt regeringsunderlag och för det ökade hot vi ser.

Det är nämligen på det viset att enskilda ledamöter här i kammaren - partiledaren för Sverigedemokraterna och ordföranden i justitieutskottet, som är det utskott jag sitter i, med flera - har piskat upp stämningen. Man har använt sig av hatretorik, skulle jag säga. Man har uppmanat människor att inte bränna bara en koran utan gärna hundra. Man uppmanar till att riva moskéer. Man riktar misstro mot enskilda religiösa grupper i vårt land men också runt om i världen.

Detta påverkar vår gemensamma säkerhet, och det påverkar det som Laila Naraghi har ställt frågor om i sin interpellation, det vill säga vår möjlighet att gå med i Nato.

Jag noterar att regeringen i de svar vi får i interpellationssvaret här i dag, men även i svaren på skriftliga frågor och i andra debatter vi har haft, säger att man har agerat för att öka Sveriges säkerhet under det senaste året. Man säger att det har varit och är en stark prioritet. Jag skulle nog instämma i att regeringen har lagt propositioner på bordet och vidtagit åtgärder; inte minst kom det för någon vecka sedan en ny terrorstrategi som riksdagen ska fatta beslut om. Det är ingen här som sticker under stol med att detta är bra.

Väldigt många av dessa produkter har dessutom en bakgrund i den tidigare socialdemokratiska regeringens arbete med antiterrorismlagstiftningar. Vi har stärkt polisen och jobbat med rättsväsendet för att få bukt med terrorismen i Sverige. Det var också under en socialdemokratiskt ledd regering - under Magdalena Andersson - som vi tog beslutet att ansöka om Natomedlemskap. Vi är alltså överens i den frågan.

Det vi inte är överens om gäller ansvarsutkrävandet när det kommer till Sverigedemokraterna. Vi är väldigt många som oroas över att regeringsunderlagets största parti uttrycker sig på det sätt det gör och har gjort under det senaste året. Det var heller ingen nyhet att det skulle bli på detta sätt - vi, med flera, varnade ju. Vi varnade redan under valåret för vad som händer om man släpper in ett högerpopulistiskt parti som inte sätter Sveriges säkerhet främst utan i stället sitt eget intresse av att öka splittringen i vårt samhälle. Konsekvensen av detta blev också att den ökade splittringen ökade hoten och att vår trygghet blev mindre.

Min fråga blir väl om statsrådet och regeringen ser den kopplingen. Ser statsrådet kopplingen - att hatretoriken och engagemanget för att öka osäkerheten påverkar vår möjlighet att gå med i Nato? Och ser statsrådet att man inte behöver gå över ån efter vatten? Lagstiftning är viktigt, och strategier är superviktigt - men i det här läget räcker det faktiskt att lyfta telefonluren, prata med Jimmie Åkesson och skapa lite ordning och reda i svensk politik.

Fru talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla kriget, och Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex.

Det är Säkerhetspolisen som har det grundläggande uppdraget att förebygga och upptäcka brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Säkerhetspolisen såg under förra året en ökning av antalet attentatshot i underrättelseflödet mot både Sverige och svenska intressen utomlands. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål till att betraktas som ett prioriterat mål för terrorism, och i augusti i fjor höjdes terrorhotnivån till 4 på en 5-gradig skala - från förhöjt till högt hot.

Mot den bakgrunden har regeringen vidtagit ett antal åtgärder. Regeringen har presenterat en ny nationell strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism. Den 1 juni förra året infördes ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. Regeringen har gett Säkerhetspolisen i uppdrag att intensifiera arbetet i Samverkansrådet mot terrorism, där 15 myndigheter ingår. Brottsförebyggande rådet har genom Center mot våldsbejakande extremism fått i uppdrag att stärka samverkan mellan den nationella och den lokala nivån för att förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism. Vidare har Polismyndigheten fått både utökade befogenheter i gränsnära områden och ett uppdrag att stärka gränskontrollerna.

Med anledning av mordet på två svenskar i Bryssel i fjor uppmanas svenskar utomlands att vara försiktiga och vaksamma samt att hörsamma lokala myndigheters råd. Regeringen följer utvecklingen noga och står i nära kontakt med våra underrättelse- och säkerhetstjänster, som arbetar intensivt för att förebygga och stoppa terrordåd mot Sverige och svenskar.

Regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att berörda myndigheter har förmåga att möta det ökade hot som riktas mot det svenska samhället på relevanta och effektiva sätt. För att säkerställa Säkerhetspolisens operativa förmåga ökas myndighetens anslag, i enlighet med regeringens förslag, med 180 miljoner kronor för 2024. De följande åren föreslås anslagen också ökas ytterligare.

Vad gäller utrikesförvaltningens personal har regeringen under de senaste månaderna vidtagit åtgärder för att stärka säkerheten vid våra utlandsbeskickningar. Jag vill samtidigt påminna om att det alltid är värdlandets ansvar att skydda utländska diplomaters beskickningar och upprätthålla deras okränkbarhet.

Regeringen ser allvarligt på alla händelser där skyddet för våra utlandsmyndigheter brister. Sveriges ansträngningar i kampen mot terrorism bygger på både nära samverkan mellan myndigheter på nationell nivå och internationellt samarbete, inte minst inom EU och FN samt med Nato. Sverige stöder Natos arbete med att bekämpa terrorism. Terrorismbekämpning är en stark prioritering för Nato och blir fortsatt en viktig fråga för Sverige som medlem.

Fru talman! Intrycket är att utrikesministern inte har för avsikt att svara på frågorna här i kammaren. Jag väljer därför att i detta inlägg i stället lyfta fram vad Dagens Nyheters ledarsida i höstas skrev om SD:s uttalanden, som påverkar svensk säkerhet och möjligheten att bli medlemmar i Nato - vilket vi alla vill. Kanske kan det inskärpa allvaret för utrikesministern. Kanske bryr han sig mer om en ledarsida som står till höger än om oss riksdagsledamöter, som sitter i Sveriges högsta beslutande församling.

I artikeln lyfts vilka signaler SD:s agerande sänder till Sveriges vänner, inte minst USA. DN citerar Sveriges tidigare ambassadör till Turkiet, Michael Sahlin: "''En och annan amerikansk kongressledamot kommer säkert fråga varför de ska hantera det här på det här sättet, när man har en regering i Sverige som är beroende av ett parti som säger något så kontraproduktivt.''"

DN skriver också: "På tisdagskvällen sa utrikesminister Tobias Billström att han fått försäkringar av sin turkiske motsvarighet Hakan Fidan att vi ska vara medlemmar om ''ett par veckor''. I juli hette det å andra sidan att det skulle vara klart i oktober." Detta var i november. Det känns igen.

Fru talman! DN fortsätter: "Ännu är vi inte med - och vi kan inte räkna med att vi har särskilt gott om tid att ro Natoprocessen i hamn. Lika lite kan vi låtsas att den inrikespolitiska lekstugan pågår i någon sorts parallell verklighet där Jimmie Åkessons utspel inte får utrikespolitiska konsekvenser. Våra möjligheter att klara Natoprocessen på egen hand är begränsade - det är bra om SD inte stövlar runt och lägger krokben för dem som försöker hjälpa oss.

Vilket är precis vad de gör. Partiet saknar säkerhetspolitiskt omdöme, har placerat flera Putin-sympatisörer i riksdagens försvarsutskott, uttalar stöd för Ungern när landet vägrar ratificera Sveriges Natoansökan, och använder nu sin maktposition som samarbetsparti för att sabotera för regeringen i en fråga som rör Sveriges nationella säkerhet. Det är helt unikt."

Fru talman! Vi socialdemokrater har krävt att Ulf Kristersson kastar ut Sverigedemokraternas tjänstemän från Regeringskansliet. Det skulle vara en tydlig åtgärd med anledning av Tidöpartiernas agerande, som har försämrat Sveriges säkerhetsläge och försvårat det svenska Natomedlemskapet. Statsministern har slagit fast att ingen nationell säkerhetsfråga är viktigare än att Sverige snabbt blir medlem i Nato.

Fru talman! Vi är flera som nog förstår att Billström, Kristersson och Moderaterna är trötta på Sverigedemokraterna och på de handgranater som Jimmie Åkesson kastar mot den svenska Natoansökan. Under gårdagens partiledardebatt här i kammaren noterade vi att flera tunga moderata företrädare lämnade kammaren när Jimmie Åkesson skulle börja sitt anförande. Det framstod som en protest.

Fru talman! Jag älskar Sverige, och jag tror att utrikesministern och jag har detta gemensamt. Jag önskar att han kunde se till Sveriges bästa och vidta åtgärder med anledning av Tidöpartiernas agerande, som enligt några av landets främsta experter försämrar det svenska säkerhetsläget och försvårar Sveriges Natomedlemskap. Moderaterna har möjlighet att göra detta. De har brett stöd i och utanför riksdagen om de bara vågar vidta åtgärder.

Fru talman! Detta blir en spännande debatt. På andra sidan har vi regeringens företrädare, utrikesminister Tobias Billström. Han är troligtvis en av Sveriges mest erfarna politiker och kanske en av regeringens skarpaste.

Jag ska utmana Tobias Billström att släppa talarmanus för ett ögonblick och ägna lite tid och kraft åt att bemöta vår oro för svensk säkerhet och åt att svara på våra frågor, som är kopplade till företrädare för regeringskonstellationens största parti och till det säkerhetshot som vi väljer att lyfta fram här i dag.

Hade vi sett en så total avsaknad av kommentarer från regeringen och från tunga moderata företrädare om andra partiers företrädare - kanske till och med moderater - hade varit avsändare av väldigt många av de uttalanden som vi har sett under detta år och som jag nämnde i mitt första inlägg? Hade man sagt att detta är att gå för långt och att det äventyrar Sveriges säkerhet? Hade man sagt att detta inte är ett agerande som främjar Sveriges möjlighet att gå med i Nato? Hade man sagt att det är ett agerande som gör att svenskar känner sig nödgade att ta av sig sin landslagströja eller gömma sig när de reser utomlands eller känner att de inte kan fira när ett svenskt landslag har landskamp eftersom de riskerar att få betala med sitt eget liv?

Jag tror att vi hade sett ett skarpare agerande. Jag tror att vi hade sett en statsminister som hade tagit till skarpa ordalag. Jag tror att utrikesministern hade instämt i avståndstaganden.

Våra frågor är enkelt ställda. De handlar om vad regeringen gör på olika departement för att hantera det säkerhetspolitiska läge Sverige har hamnat i på grund av att Sverigedemokraterna uttrycker sig som de gör.

Fru talman! Sverige är redo att axla sin del av ansvaret som Natomedlem. Vi i Sverige är redo att bidra till hela alliansens säkerhet och har tagit steg för att säkerställa att Natomedlemskapet blir en integrerad del av vår nationella säkerhet och av vårt försvar. Sverige kommer redan i år att uppnå Natos mål om minst 2 procent av bnp till försvarsutgifter.

Sverige kommer att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Med det kommande DCA-avtalet skapar vi förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete med USA och möjliggör militärt stöd och förstärkningar från amerikanskt håll om säkerhetsläget så kräver.

Regeringen har levt upp till alla åtaganden i den trilaterala överenskommelse som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i samband med Natos toppmöte i Madrid 2022. Som jag sa tidigare åtog sig president Erdogan på toppmötet i Vilnius att verka för att det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges anslutning. President Erdogan lämnade över papperen till parlamentet i oktober, och det turkiska utrikesutskottet behandlade frågorna i mellandagarna. Nu är det parlamentet som ska rösta.

Jag har hela tiden sagt att vi måste vara beväpnade med tålamod. Detta är ett maraton, och förhoppningsvis ser vi mållinjen nu. Nu återstår alltså för parlamentet att votera och för presidenten att skriva under.

Vi i Sverige är säkrare i dag än innan vi ansökte om Natomedlemskap, bland annat tack vare de säkerhetsförsäkringar som vi fått från USA och flera andra Natoländer. Nato har ökat sin militära närvaro i Sveriges närområde, och Natos generalsekreterare har upprepade gånger sagt att det är otänkbart att Nato inte skulle reagera om Sverige hotas.

Även det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force, JEF, har stärkt sin närvaro och ökat sina aktiviteter i Östersjön och Nordatlanten. Vi har också haft uppmärksammade flottbesök av bland annat Storbritannien.

Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Det är därför vi har ansökt om medlemskap i Nato. Vi måste vara realister och utgå från - och förbereda oss på - en långvarig konfrontation som varar så länge som Ryssland flagrant bryter mot FN-stadgan och den europeiska säkerhetsordningen.

Sverige för en samlad politik inom EU och Nato som syftar till att begränsa Rysslands strategiska handlingsmöjligheter militärt, ekonomiskt och politiskt. Därmed minskar vi också Rysslands möjligheter att göra skada och Rysslands förmåga till nya aggressioner i framtiden.

Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina är vårt främsta verktyg för att göra detta. Ett stärkt försvar, omfattande sanktioner och inte minst Ukrainas EU-integration är andra.

Fru talman! Jag konstaterar att utrikesministern inte en enda gång i denna debatt har svarat på eller ens resonerat om de frågor som interpellationen handlar om. Den handlar om SD:s uttalanden, som enligt experter har försämrat det svenska säkerhetsläget och försvårat för Sverige att komma med i Nato, och vilka åtgärder regeringen vidtar med anledning av detta.

Jag tror att det är unikt att en minister så aktivt väljer att prata om annat. Tobias Billström pratar förvisso om viktiga frågor, med han pratar ändå om annat. Det är i alla fall besvärande. Vi ska noggrant studera protokollet efter denna debatt och överväga vilka andra instrument som finns att tillgå för att få svar på dessa frågor. Det är fullt rimligt att Sveriges riksdag och Sveriges befolkning får dem besvarade.

Statsministern har slagit fast att ingen nationell säkerhetsfråga är viktigare än att Sverige snabbt blir medlem i Nato. Om regeringen menar allvar med detta är det upp till bevis också när det gäller det egna regeringsunderlaget.

Avslutningsvis, fru talman, bör utrikesministern erinras om att en interpellationsdebatt avser en debatt i det ämne som interpellationen tar upp - i detta fall åtgärder med anledning av Tidöpartiernas agerande, som har försämrat det svenska säkerhetsläget och försvårat det svenska Natomedlemskapet. Denna typ av agerande från regeringens sida - att regeringen själv vill bestämma vad som ska diskuteras - undergräver riksdagens möjligheter att utföra sina uppgifter i enlighet med regeringsformen. Det är illa att en regering uppträder så.

Jag hoppas att detta är något som kan tas upp i fortsatta diskussioner mellan Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet, för så här är det inte tänkt att fungera.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för en intressant debatt och tackar även andra deltagare, för den delen.

Otillbörlig informationspåverkan och desinformationskampanjer från aktörer utanför Sverige syftar till att exploatera Sveriges sårbarheter genom att splittra och polarisera det svenska samhället. Detta riskerar att undergräva Sveriges intressen och att hota Sveriges säkerhet. Regeringen arbetar aktivt för att möta dessa hot, till exempel genom stärkandet av Sveriges psykologiska försvar. Detta är en uppgift för hela samhället - för stat, myndigheter, civilsamhälle, privat sektor, medier och enskilda individer. Förmågan till källkritik men också tilliten till seriösa och ansvarsfulla källor är central för att vi ska kunna möta denna utmaning framgångsrikt. Det som behövs nu och som är särskilt viktigt i detta mycket allvarliga säkerhetspolitiska läge är sammanslutning och inte ytterligare polarisering.

Som jag har konstaterat tidigare är det ett gemensamt intresse för Sverige och Nato att Sverige blir medlem i Nato. Det finns ett brett och starkt stöd för att detta mål ska uppnås. Sverige blir säkrare i Nato, och Nato blir starkare med Sverige som Natomedlem. Jag välkomnar också det breda folkliga och parlamentariska stödet i Sverige för vårt medlemskap i Nato.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.