Interpellationssvar - Framtiden för trygghetspensionen - 2023-12-20

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen planerar några förändringar i regelverket för sjukskrivna äldre eller om trygghetspensionen kan anses vara tryggad.

Den 1 september 2022 trädde särskilda bestämmelser om sjukersättning i kraft för äldre i förvärvsarbetande ålder. Arbetsförmågan hos försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning och som har erfarenhet av sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska enligt bestämmelserna bedömas i förhållande till dessa arbeten. Är annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har i ett tidigt skede, på eget initiativ, följt Försäkringskassans genomförande av reformen med så kallade äldreregler i sjukersättningen för att identifiera eventuella problem som kan finnas med att tillämpa de nya bestämmelserna. Enligt ISF är förarbetena och lagtexten otydliga och öppnar upp för olika tolkningar av bestämmelserna. Enligt ISF framgår det inte tydligt hur Försäkringskassan ska bedöma innehållet i olika förvärvsarbeten eller hur länge och i vilken omfattning en person ska ha arbetat för att det ska räknas som erfarenhet av ett arbete.

Regeringen anser att det är viktigt att noga följa utvecklingen och utvärdera effekterna av de regeländringar som genomfördes under 2020-2022.

Regeringen beslutade därför den 9 februari 2023 om tilläggsdirektiv till utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering (S 2022:07). Utredningen får även lämna nödvändiga författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas så som är avsett utan blir omotiverat långa eller om det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen (dir. 2023:20). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024.

Försäkringskassan ska enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2023 också analysera konsekvenser av de bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder i sjukpenning och sjukersättning som har trätt i kraft under 2022. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 14 juni 2024.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. För regeringen är det prioriterat att människor i första hand sedan ska komma tillbaka till arbetslivet, och fokus ska vara på rehabilitering och tydliga avstämningstidpunkter. Regeringen kommer att ta ställning till behovet av ändringar avseende sjukersättningens äldreregler när pågående utvärderingar är klara.

Fru talman! Det är trevligt att stå här i en debatt igen.

Den socialdemokratiska regeringen införde rätten till trygghetspension för att öka den ekonomiska tryggheten för den som har slitit ut sig under sitt arbetsliv. Den vars kropp inte håller hela vägen tvingades tidigare ta ut sin ålderspension i förtid.

Jag hoppas att vi alla är överens om att sjukförsäkringen ska ge trygghet vid förlust av inkomst när man saknar arbetsförmåga. Det är en försäkring som vi alla betalar in till, och vi ska kunna lita på att vi får stöd av den när vi behöver den. Vi socialdemokrater vet att risk för fattigdom inte gör någon friskare.

Fru talman! Att gå i förtida pension för att kroppen inte orkar ger sämre ekonomi resten av livet. Innan vi införde trygghetspensionen tog Försäkringskassan ingen hänsyn till ålder, vilket innebar att en 64-åring bedömdes på precis samma sätt som en 34-åring. Det är orimligt, tycker vi.

Reformen med trygghetspension har givit effekt, framför allt för dem med förslitningsskador, visade en analys som Försäkringskassan presenterade i våras. Störst var ökningen i gruppen med människor som har sjukdomar i skelettet, lederna och musklerna. Men statistik som tidningen Kommunalarbetaren har begärt ut visar att fler också får ersättning för psykiska diagnoser. Nästan en av tio som har fått trygghetspension har stressrelaterade diagnoser, som utmattningssyndrom.

Fru talman! Statsrådet Tenje har, som hon berättade, ändrat direktiven till utredningen som ser över de förbättringar av sjukförsäkringen som vi socialdemokrater genomförde förra mandatperioden. Det gör mig orolig. Eftersom Moderaterna tidigare har hävdat att vi socialdemokrater ger upp om gamla människor när vi möjliggör för utslitna med några få år kvar till pension att få trygghetspension finns det fog för oron. Och jag är långt ifrån ensam.

När fackförbundet Kommunal frågade 63 000 medlemmar om de var oroliga för att inte orka jobba fram till den lagstadgade pensionsåldern svarade hela 67 procent att de var oroliga för det. I gruppen busschaufförer var 62 procent oroliga för att kroppen inte skulle orka hela vägen. Bland undersköterskor inom äldreomsorgen uppgav hela 77 procent att de var oroliga för att inte orka jobba hela vägen fram till ålderspensionen.

Alla dessa människor behöver veta att de har en ekonomisk trygghet den dag som kroppen inte längre orkar för att de har servat, vårdat, lyft, tagit hand om och skjutsat oss och våra barn under hela sitt yrkesliv.

Fru talman! I svaret på min interpellation säger statsrådet att regeringen anser att det är viktigt att noga följa utvecklingen och utvärdera effekterna av de regeländringar som har genomförts. Det gör mig inte mindre orolig.

För alla de kommunalare som undrar vad som händer med dem om kroppen inte orkar hela vägen till pensionsåldern ber jag statsrådet att svara på frågan: Kommer statsrådet att se till att trygghetspensionen får finnas kvar?

Fru talman! I sjukförsäkringen ska fokus vara på rehabilitering, och utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Det är en sjukförsäkring som har människan i centrum. Återgång till arbete, minskat lidande och ett samhälle som ser förmågan i stället för oförmågan är för mig helt centralt för en mänsklig sjukförsäkring som hjälper och inte stjälper. En effektiv och god sjukförsäkring ger trygghet samtidigt som arbetslinjen främjas och ändamålsenligt stöd lämnas till den som har varit sjuk så att man också kan återgå i arbete.

Motsatsen till detta system har vi sett. Det rådde under några decennier. Då valde man att gömma och glömma personer i statistiken. Man gömde och glömde personer i förtidspension. Det var ett ovärdigt system som drabbade tusentals människor med förmågor och drömmar som aldrig fick komma till uttryck. Där vill jag aldrig hamna igen.

Med det sagt ska vi följa de regelförändringar som är gjorda under 2020-2022. Sedan får vi helt enkelt återkomma kring vilka förbättringar som kan göras.

Fru talman! Det svaret gjorde mig inte mindre orolig - tvärtom. Den som är sjuk ska ha rätt till stöd och rehabilitering. Så långt är vi överens. Det finns mer att göra där, för många vittnar om att de lämnas ensamma i sin sjukskrivning utan att få adekvat hjälp. Det duger inte.

Men vi måste ha rättvisa regler för äldre som har jobbat ett under ett långt och slitsamt arbetsliv. Inte ens moderater kan väl tycka att den byggnadsarbetare som varje dag i 40 år har borrat, spikat, lyft, släpat och gjutit i alla typer av väderlekar och som har leder som värker och en rygg som skriker, vilket gör att det inte längre funkar att jobba på byggen, ska behöva gå till kommunen och ansöka om försörjningsstöd efter att han har sålt huset och bilen för att vara berättigad till det. Eller ska alternativet vara att han, så som det var innan vi införde trygghetspensionen, ska behöva ta ut sina surt förvärvade pensionspengar i förtid, vilket drabbar honom ekonomiskt resten av livet? Är det moderat sjukförsäkringspolitik?

Fru talman! Vi socialdemokrater prioriterar vår gemensamma välfärd, där trygghetssystem som är byggda på tanken om plikt och rätt är en viktig del. Vi är stolta över alla de förändringar som vi gjorde under våra åtta år i regeringsställning för att förbättra sjukförsäkringen. Men vi är inte nöjda. Det finns mer att göra. Nu är vi och många av våra vänner i LO, TCO och Saco mycket oroliga för framtiden för den viktiga trygghetspensionen.

Fru talman! Jag tycker att statsrådet är skyldig alla de människor som på riktigt är oroliga för sin framtid ett tydligt svar. Att regeringen "följer frågan" ökar bara oron. Vad betyder det? Kommer det faktum att utslitna människor nu har fått rätt till trygghetspension via äldrereglerna i sjukersättningen att göra att regeringen tar bort den möjligheten?

För alla de byggnadsarbetare som undrar vad som händer med dem när kroppen är utsliten och inte längre duger till att arbeta på ett bygge ber jag statsrådet att svara på frågan: Kommer statsrådet att se till att trygghetspensionen får finnas kvar?

(Applåder)

Fru talman! Jag förstår att timmen är sen. Riksdagen har haft avslutning och gått på julledighet. Men jag vill ändå vara tydlig med att jag inte alls sa att det enda vi gjorde var att följa frågan noga.

Jag tycker att jag i mitt inledningsanförande var väldigt tydlig med att konstatera att ISF alltså har utvärderat reformen. Även Försäkringskassan ska enligt myndighetens regleringsbrev analysera konsekvenserna av de bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder som har fått sjukpenning och sjukersättning enligt de regler som trädde i kraft under 2022. ISF har kommit med sin utvärdering och ser olika brister i det regelsystem som infördes, men Försäkringskassans uppdrag ska redovisas den 14 juni 2024.

Utöver det har vi mycket riktigt lagt ett tilläggsuppdrag till utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering. Det arbetet pågår för fullt och ska redovisas i mars nästa år.

Jag ser mycket fram emot att ta del av Försäkringskassans egen analys, lägga den till ISF:s analys och givetvis också ta del av utredningens förslag på olika förbättringar för att stärka sjukförsäkringssystemet.

Mot den bakgrunden är det alldeles för tidigt att komma med olika slutsatser om den här reformen. Jag ser fram emot att få ta del av de adekvata, genomarbetade analyserna för att sedan ta ställning till om det är så att reglerna är otydliga och behöver skärpas eller om de för den delen har lett till oönskade konsekvenser.

Det tycker jag inte alls är konstigt. Det är väl på det viset vi definitivt måste arbeta för att ha en sjukförsäkring där den som är sjuk och inte kan arbeta av olika skäl också får stöd och hjälp och inte behöver, som ledamoten säger, gå till kommunen för att få försörjningsstöd.

Fru talman! Jag har inte gått på julledighet, utan jag står här för att försöka få ett svar från ministern till alla de människor som är oroliga för sin ekonomiska framtid när kroppen är utsliten. Kan de lita på trygghetspensionen eller inte?

Jag och Socialdemokraterna motsätter oss inte att man skruvar i regelverket om det är någonting som är otydligt - absolut inte. Det är bara bra om det görs bättre. Det vi motsätter oss är det som Moderaterna tidigare har sagt: att Socialdemokraterna ger upp om äldre människor när att vi ger en möjlighet för utslitna människor att få trygghetspension i väntan på att man uppfyller åldern för ålderspension.

Vi lever fortfarande i ett klassamhälle. En av våra största orättvisor är helt uppenbart hur sjukdom och funktionsnedsättning drabbar människor ekonomiskt. Sjukförsäkringen ska försöka råda bot på en del av det. Många är de som in på bara skinnet har erfarit vad moderat sjukförsäkringspolitik tidigare har betytt för den som är för sjuk för att jobba.

Jag hoppas därför, fru talman, att statsrådet nu tar sista chansen i dag att lova alla de kommunalare, byggnadsarbetare och andra som har slitit ut sig på jobbet att det kommer att finnas en trygghetspension kvar den dag de behöver den.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att poängtera att jag aldrig har påstått att Socialdemokraterna ger upp om äldre. Aldrig någonsin. Jag kan dock tycka att det är synd att man hellre fokuserar på oförmågorna än på förmågorna, vilket ofta gör att man hamnar lite fel.

Jag har däremot påstått, och det står jag för, att tidigare socialdemokratiska regeringar och socialdemokrater har förordat ett system där man gömmer och glömmer sjukskrivna i statistiken och sjukpensionerar personer på löpande band. Det tycker jag är beklagligt, och där tycker jag aldrig någonsin att vi ska hamna igen.

Jag vill tacka för interpellationen och för debatten. Jag konstaterar att sjukförsäkringen är en oerhört viktig del av den svenska socialförsäkringen och ska ge ekonomisk trygghet till den som av olika orsaker inte kan arbeta eller har nedsatt arbetsförmåga.

Som jag tidigare har nämnt pågår det en rad olika analyser av de förändringar som genomfördes 2020-2022. ISF har haft en analys igång när det gäller just den fråga som vi diskuterar i dag. Vi har en utredning igång som ska lämna sitt förslag i februari nästa år, och Försäkringskassan har också i sitt regleringsbrev ett särskilt uppdrag att titta just på frågan om trygghetspensionen. Därför får vi helt enkelt återkomma. Vi får säkert all anledning att fortsätta att diskutera och debattera frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.