Interpellationssvar - Motverkande av korruption i offentlig förvaltning - 2023-12-18

Herr talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag i närtid avser att ta några nya initiativ för ett bredare omtag vad gäller arbetet med att bekämpa otillåten påverkan och korruption samt vad ett sådant omtag skulle innefatta.

Kampen mot otillåten påverkan och korruption är mycket viktig. I denna är lagar och regler som är effektiva i det praktiska arbetet av central betydelse. Men otillåten påverkan och korruption är också del av ett bredare komplex av frågor som handlar om integriteten i det offentliga beslutsfattandet. Därför har regeringen sedan i våras tagit ett nytt och tydligare grepp om frågorna.

Bland annat har Brottsförebyggande rådet fått två uppdrag inom området. Det ena, som delredovisades häromveckan, tar sikte på systemhotande aktörer som utövar otillåten påverkan mot förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar. Det andra ska redovisa vad möjliggörare eller insider har för roll och funktion för brottslig verksamhet som begås av kriminella nätverk.

Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ska inom kort redovisa sina uppdrag om hur säkerhetsarbetet kan förstärkas i syfte att bland annat motverka otillåten påverkan riktad mot rättsväsendet.

Även den straffrättsliga regleringen ingår naturligtvis i detta bredare grepp för att bekämpa otillåten påverkan och korruption. I augusti trädde lagändringar i kraft som stärker det straffrättsliga skyddet för journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner.

I Regeringskansliet pågår dessutom arbetet för att tillsätta den tidigare aviserade utredningen som ska se över regleringen av korruptionsbrotten och tjänstefelsansvaret. Utredningen ska lägga fram skarpa lagstiftningsförslag för att bland annat säkerställa att den straffrättsliga lagstiftningen är effektiv, ändamålsenlig och anpassad till Sveriges internationella åtaganden. Inom ramen för utredningen ska även den EU-rättsliga lagstiftningen på korruptionsområdet, som just nu förhandlas i Bryssel, beaktas.

Som ett led i arbetet att motverka infiltration av den offentliga förvaltningen avser regeringen också att i närtid tillsätta en utredning som skyndsamt ska se över utökade möjligheter till registerkontroll.

Jag kan även nämna att Rådet mot organiserad brottslighet, där jag själv är ordförande, vid det senaste mötet den 6 december tillsammans med en lång rad myndigheter särskilt diskuterade åtgärder för att motverka otillåten påverkan och infiltration från organiserad brottslighet.

Det kan nämnas att i samband med att nuvarande handlingsplan mot korruption i den offentliga förvaltningen löper ut vid årets slut avser regeringen att ta fram en ny handlingsplan som tar ett brett grepp om arbetet mot korruption och otillåten påverkan.

Ett ytterligare lager på det jag nu har lyft fram är frågan om förstärkt insyn i finansieringen av politiska partier och transparens i kontakterna mellan politiska beslutsfattare och lobbyister, där en parlamentariskt sammansatt kommitté sedan i somras genomför en översyn och överväger behov av ytterligare reglering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta är några exempel på ett bredare grepp mot otillåten påverkan och korruption - där alltså arbetet inom regeringen redan pågår.

Herr talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret. Det är glädjande att han tar sig an frågorna. Jag noterar att en del av arbetet utgör en fortsättning på de initiativ som den tidigare socialdemokratiska regeringen tog fram och även på det som är föremål för arbete inom Europeiska unionen på ett bredare plan.

En bred parlamentarisk uppslutning är som jag kan se av avgörande betydelse för att långsiktigt nå framgång. I detta fall har jag ingen anledning att tro annat än att det också är Gunnar Strömmers utgångspunkt. Det handlar ytterst om människors tilltro och förtroende för samhällets institutioner, och i detta arbete utgår jag från att vi båda är besjälade av att nå framåt.

Även om Sverige i internationella index och rankningar tillsammans med våra grannar som Danmark, Norge och Finland tillhör länder med minst korruption så är inte heller vi förskonade. Det interpellationen hänvisar till är de oroande tendenser att krafter med kopplingar till organiserad brottslighet riskerar att ge sig in i välfärds- och samhällssystemet.

De senaste åren har vi nåtts av uppgifter att kriminella nätverk försökt ta sig in i det offentliga. Det kan ske genom påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet. Det rör sig om såväl statliga som kommunala myndigheter.

Ett aktuellt exempel är den nyligen avkunnade domen i Attunda tingsrätt mot en kvinnlig tjänsteman som läckte uppgifter till utomstående och dömdes för grovt brott mot tystnadsplikten, ett lagstiftningsarbete som den förra regeringen för övrigt påbörjade.

De som arbetar närmast människor i vardagen, exempelvis socialsekreterare, tillståndshandläggare men också politiska beslutsfattare, kanske främst i mindre eller medelstora kommuner, är ofta de som är mest utsatta.

Jag har för egen del mött företrädare och tjänstemän i kommuner, även skolledare, som beskrivit situationer där hat och hot förekommit från anhöriga eller på annat sätt berörda att utöva påtryckning kring enskilda fall och ärenden.

Den oberoende ideella organisationen Transparency International, med en rad experter på området kopplade till sig, har framhållit att de största riskerna inom den offentliga sektorn för korruption är upphandling och så kallad vänskapskorruption med både intressekonflikter och utnyttjande av ställning och makt.

Den tidigare regeringen gav för tre år sedan Statskontoret i uppdrag att främja en god förvaltningskultur och myndigheters arbete mot korruption. I det uppdraget ingick att lämna lägesbilder och utveckla stöd, och en slutrapportering skulle ligga klar under innevarande år.

Så sent som i förra veckan fick jag vid konstitutionsutskottets möte med Statskontoret information om arbetet. Jag noterade också att slutrapporten Steg för steg - Myndigheternas arbete mot korruption är under utveckling lades fram. Den visar på fortsatt behov av aktivt förebyggande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller regeringens styrning och förväntningar på myndigheterna i arbetet framhålls i rapporten att det finns behov av förtydliganden. Det som identifieras är ledning och organisering, kunskap och medvetenhet, risker och riskanalyser samt konkreta åtgärder.

Statskontoret fokuserar framför allt på de statliga myndigheterna och menar att det saknas en statlig myndighet med samordnande ansvar och föreslår att en grupp av myndigheter med samlad expertis får i uppdrag att fortsätta att följa upp arbetet. Det är som sagt både i en regional, en kommunal och en statlig dimension som frågorna berörs.

Justitieministern nämner i sitt svar mötet den 6 december med Rådet för organiserad brottslighet, där han själv är ordförande. Vilka frågor tar han med sig från det mötet? Kan vi förvänta oss några initiativ framöver utifrån vad som specifikt togs upp den 6 december?

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för möjligheten att få diskutera de här angelägna frågorna här i kammaren!

Låt mig först instämma helt och hållet i den beskrivning av verkligheten som Per-Arne Håkansson gör. Det råder ingen som helst tvekan om att systemhotet i den grova organiserade brottsligheten - alltså de konsekvenser denna brottslighet får utöver dem för enskilda brottsoffer - i inte så liten utsträckning handlar om just risken för infiltration, påtryckningar och hot. Det riktas mot både offentliga tjänstemän och företrädare för politiska partier.

Vi har sett exempel i socialtjänsten, på stadsbyggnadskontor och i delar av den kommunala förvaltningen som hanterar försörjningsstöd. Vi har också sett exempel i fritidsverksamhet som kommuner lägger ut på andra aktörer och i politiska partier, där man inte har kunnat vara säker på att det inte har förekommit infiltration av olika kriminella aktörer.

Allt detta innebär - utöver den utsatthet det innebär för de offentliganställda som blir föremål för den här typen av utpressning, hot eller påtryckningar - stora risker för integriteten i det offentliga beslutsfattandet. Ytterst innebär det också stora risker för medborgarnas tillit till det offentliga.

De exempel som Per-Arne Håkansson tar upp från rättsväsendet understryker att inte heller rättsväsendet kan vara säkert på att inte bli föremål för den här typen av verksamhet. Därför har det varit viktigt för mig att ge tydliga uppdrag till domstolsväsen, åklagarväsen med mera att arbeta mycket metodiskt och målmedvetet med att höja säkerheten både för enskilda medarbetare och för verksamheterna som sådana.

Jag skulle också vilja ta fasta på två andra delar. Först gäller det mötet med myndigheten den 6 december. Vi har haft ett väldigt bra utbyte under de tolv månader jag kan överblicka. Det gäller också många myndigheter som ligger utanför Justitiedepartementets portfölj, alltså skatteverk, försäkringskassa, kronofogde, arbetsförmedling och så vidare. Det här är ju i högsta grad ett gemensamt problem för det offentliga.

Jag upplever att vi har haft två huvudströmmar i diskussionen. Den ena har handlat om vikten av att riva sekretesshinder mellan myndigheter så att man kan dela information för att skapa en större robusthet i samspel mellan varandra och även bli mer offensiv och trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, inklusive den typ av aktiviteter som vi nu talar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra vi diskuterade mycket på mötet den 6 december var hur vi kan skapa ett större skydd runt enskilda medarbetare i det offentliga. Det handlar om dem som är längst ut i kapillärerna - de som möter de kriminella aktörerna. Hur ökar vi skyddet för dessa medarbetare samtidigt som vi inte äventyrar transparensen i det offentliga och medborgarnas möjligheter till ansvarsutkrävande? Det var ramen för diskussionen.

Vi talade till exempel om den utredning som kommer att leverera förslag i januari och som tar sikte på just offentliganställdas utsatthet och hur man på olika sätt kan värna deras integritet men också skydda dem på ett annat sätt än i dag. Det var ett viktigt medskick som jag fick den 6 december och som jag tog med mig från mötet.

Allra sist vill jag säga att vi kommer att ta ett brett straffrättsligt grepp om de här frågorna på det nya året. Jag vill ändå understryka att det viktigaste är det preventiva förebyggande arbetet, som egentligen inte handlar om straffen. Därför vill jag rikta särskilt fokus på den handlingsplan mot korruption som vi tar fram nu under vårterminen. Den kommer att vara ett otroligt viktigt verktyg för det offentliga i hela landet.

Herr talman och justitieministern! Jag skulle vilja uppehålla mig kring en av ursprungsfrågorna i interpellationen, som också berörs här. Den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning med uppgift att göra en översyn som förutom den statliga nivån även skulle inbegripa regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Denna utredning valde regeringen att lägga ned med hänvisning till att man ville åstadkomma ett bredare omtag om frågorna.

I detta sammanhang kan nämnas att det redan 2018, vad jag förstår, togs fram en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Vårdföretagarna och Fremia i samråd med näringslivets organ och Institutet mot mutor. Syftet har varit att vända sig till verksamma aktörer inom vård och omsorg, personlig assistans-sektorn och andra som helt eller delvis finansieras av offentliga medel.

Överenskommelsen som slutits får ses som ett komplement och en vägledning utöver gällande lagar kring mutbrott. Som jag ser det är satsningar, vilket justitieministern nämner, på kunskap, medvetenhet och kompetensutveckling kanske lika viktiga som ytterligare straffskärpningar.

Utifrån frågan vill jag säga att det nu har gått nästan ett år sedan den förra regeringens utredning om korruption lades ned, och ungefär samma svar ges kring frågan som var fallet när den senast togs upp här i kammaren. Det var den 8 februari, då min kollega Eva Lindh ställde frågan. Sedan har jag själv också tagit upp detta i en frågestund och fått svaret att beredning pågår.

Det har gått ett år, och den utredning som justitieministern valde att lägga ned för drygt ett år sedan hade vid det här laget nästan varit klar och kanske kunnat utgöra ett väl underbyggt underlag till den nya utredning som ni sagt er vilja tillsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Två frågor som ofrånkomligen kommer upp är: Varför har det dragit ut på tiden? Och vad kommer det omtag som aviserats konkret att innebära?

Herr talman! Vad gäller den utredning som vi lade ned kan man säga att den hade sina poänger. Vad jag möjligen själv tyckte var en svaghet var att det var en väldigt kartläggande och bred utredning. De skarpare lagstiftningsfrågorna, både EU-rättsliga och straffrättsliga, fanns inte med.

Vi valde att skära frågorna på en annan ledd och att lägga ut kartläggningsuppdragen på myndigheter, till exempel på Brottsförebyggande rådet, för att i det formatet få till stånd kartläggningar av en lång rad av de problem som vi nu talar om för att sedan ta hand om de lagstiftningsmässiga frågorna i särskild utredningsform. Det är riktigt att direktiven färdigställs i detta nu, och jag ser fram emot att utredningen ska komma på plats under nästa år.

Direktiven tar sikte på de svenska korruptionsbestämmelserna men skrivs också i ljuset av den händelseutveckling på området vi har sett på EU-nivå - även under det här året. Det har alltså tillkommit bakgrundsunderlag för en sådan här utredning.

Den ska också ta med frågor om tjänstemannaansvar, det vill säga en väldigt viktig del i det som handlar om korruption. Det handlar om att motverka korruption genom transparens, öppenhet, uppföljning och ansvarsutkrävande, och det gäller förstås också ansvaret för beslutsfattandet i det offentliga. Vi tycker att det finns stora poänger med att behandla de här frågorna gemensamt, och det är det som ska ske på det nya året.

Låt mig understryka något som jag uppfattar att också Per-Arne Håkansson är inne på i sina inlägg: Det straffrättsliga är naturligtvis viktigt, för det sätter de yttersta gränserna för det tillåtna och beskriver konsekvenserna för den som ägnar sig åt korruption eller annat otillbörligt agerande på det här området. Men det är klart att det också ska handla om det preventiva, det förebyggande, arbetet. Det är ju det som framför allt ska förhindra att korruption, infiltration och andra påtryckningar äger rum.

Jag vill därför fästa uppmärksamhet på den handlingsplan som kommer att tas fram under Finansdepartementet, men i samspel med Justitiedepartementet, under våren. Man kan säga att den tar fasta på en del synpunkter som har framkommit från myndighetshåll när man har granskat svenska handlingsplaner på området. Synpunkterna har gällt att de har varit ganska deskriptiva men inte särskilt åtgärdsinriktade och konkreta.

Det vill vi nu råda bot på med en ny handlingsplan mot korruption och otillbörlig påverkan som också är handlingsorienterad och konkret och som ska kunna ge en mycket konkret vägledning för myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer i det offentliga när det gäller att skapa en robusthet och ett förebyggande arbete när det kommer till den här typen av allvarliga problem.

Herr talman! Tack för svaret, Gunnar Strömmer! Det är välkommet med fortsatt fokus på dessa frågor. Det finns all anledning att ta vara på de erfarenheter som gjorts och den kunskap som tagits fram under den här tiden när frågorna kanske har haft ett särskilt fokus och lyfts upp, som nämndes, på initiativ av den förra regeringen. Vi har visselblåsarlagen, som infördes 2021 och som innebär att enskilda medarbetare ska kunna larma om missförhållanden på en arbetsplats. I svaret nämns också lobbning, som kan bli nästa fråga att analysera och arbeta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag ser det har vi ett gemensamt ansvar som politiska företrädare att verka för att tilltron till samhällets funktioner upprätthålls, liksom för ökad medvetenhet om vikten av det som för många medborgare tycks självklart: öppenhet och lika behandling inför lagar och regler.

En av Sveriges viktigaste tillgångar, också i ett internationellt perspektiv, har länge varit den höga kvaliteten i vårt lands offentliga förvaltning. Jag ser det som angeläget att vi fortsätter att jobba framåt med dessa frågor för att stärka tilltron till och förtroendet för det svenska samhällssystemet.

Tack för diskussionen så här långt! En del frågor lär vi återkomma till framöver.

Herr talman! Än en gång tack till Per-Arne Håkansson för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor i dag!

Det finns frågor här i världen där det kan finnas ett egenvärde i att ha viss debatt, meningsskiljaktigheter och åsiktsskillnader. Just detta är väl dock ett typexempel på ett allmännyttigt område där vi har ett väldigt starkt intresse av att arbeta tillsammans över partigränserna för att skapa ett robust skydd både för det offentligas integritet och för medborgarnas tillit till det offentliga. I det ligger verkligen att ta fasta på och bygga vidare på det arbete som både tidigare regeringar och andra aktörer har gjort.

Jag vill ta fasta på värdet av den breda parlamentariska förankringen. Vi har exempelvis tillsatt en parlamentarisk utredning där alla åtta partier i riksdagen ingår när det gäller finansieringen av politiska partier. Där finns också närbesläktade frågor, till exempel om så kallad lobbning i ljuset av erfarenheter från EU-parlamentet.

Dessa frågor är inte jätteenkla att reglera på ett bra sätt. Det finns alltid motstående intressen. Men det är väldigt löftesrikt att de tas om hand i ett brett politiskt sammanhang där alla riksdagspartier ingår. Det hoppas jag ska kunna vara ett grundackord också i hela det breda arbetet utanför den utredningen på det här området under resten av mandatperioden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.