Fru talman! Både statsrådet och jag har här framfört att Sverige länge har varit ett ledande innovationsland. Det är resultatet av en tydlig politisk inriktning.
I regeringsställning har vi socialdemokrater lanserat strategier med tydligt innovationsfokus. Vi har tagit fram strategiska innovationsprogram, och vi har också ökat basanslagen för forskning och innovation. Men vi behöver göra mycket mer, inte minst på immaterialrättens område. Vi behöver bli ännu bättre på att öka kunskapen om hur innovationer kan skyddas. Vi behöver satsa forskningsmedel mer effektivt och se till att våra innovationer kan kommersialiseras i större utsträckning.
Därför vill vi att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi för att säkerställa att Sverige inte halkar efter.
Som jag förstår det kommer det enligt statsrådet att vara så att innovationsfrågorna inkorporeras i de strategier som nu arbetas fram. Vi kommer givetvis att säkerställa att detta sker och fortsätta bevaka frågan, inte minst när det kommer till de immateriella tillgångarna, som inte får glömmas bort. Det gäller även arbetet med den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Vi socialdemokrater vill se en strategisk och ambitiös inriktning på innovationsarbetet när propositionen presenteras 2024.
Fru talman! Sverige håller på att halka efter. Vår innovationskraft är på tydlig nedgång jämfört med tidigare år, särskilt om vi jämför med våra grannländer Danmark och Finland, som har haft en betydligt starkare utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Finland blev det tydligt att när det offentliga drog sig undan försvann även investeringar och satsningar från det privata näringslivet. Därför har man nu lagstiftat om att statens innovationssatsningar ska uppgå till motsvarande 1,2 procent av bnp år 2030. Där har man dessutom i bred parlamentarisk enighet formulerat en mycket ambitiös innovationspolitik.
Även EU driver en ambitiös innovationsagenda, men för att delta i dessa satsningar krävs betydande nationell medfinansiering. Därför står Sveriges internationella konkurrenskraft på spel om regeringen inte är redo att öka innovationssatsningarna.
Fru talman! Vinnova är en viktig del i att säkerställa att näringslivet lägger sin forskning och utveckling i Sverige, men regeringens nedskärningar sätter käppar i hjulet för det arbetet. Satsningarna, som statsrådet nämnde inledningsvis, som rör försvaret är välkomna. Men de överskuggas helt och hållet av den generella neddragningen. Vi talar inte ens om samma summor här, och det vet statsrådet.
Detta kan inte kompensera för de nedskärningar som väntar när det kommer till industrins innovationskraft, till exempel när det gäller stödet för hanteringen av immateriella tillgångar, som jag nämnde tidigare. Det är därför regeringens nedskärningar har mött kraftig kritik, inte minst från näringslivet.
Det råder stor oro över att Sverige nu håller på att halka efter i den moderna kunskapsekonomin. Och att statsrådet inte tycks dela den oron är oroväckande i sig.
Är detta den konsekvensanalys som statsrådet gör - att minskade ambitioner och anslag inte kommer att påverka industrins innovationskraft negativt?