Interpellationssvar - Alla barns rätt till ett tryggt familjeliv - 2023-12-18

Fru talman! Ulrika Westerlund har frågat mig om jag och regeringen kommer att gå fram med en proposition och ändra i bland annat föräldrabalken i syfte att säkerställa att alla familjer i Sverige har ett likvärdigt skydd i lagen.

Låt mig börja med att säga att vi har en föräldraskapslagstiftning i Sverige som återkommande anpassas i takt med att samhället och synen på familjeliv utvecklats. Förra året trädde nya jämlika regler om föräldraskap i internationella relationer i kraft. Några år tidigare gjordes en översyn av reglerna om adoption. Nyligen ändrades också reglerna om föräldraskap då bland annat en föräldraskapspresumtion för samkönade gifta par infördes.

Det stämmer att regelverket har blivit snårigt. Det är en följd av alla de ändringar som har gjorts. Förra året överlämnades betänkandet Alla tiders föräldraskap - ett stärkt skydd för barns familjeliv. Utredaren hade bland annat i uppdrag att föreslå en mer sammanhållen och könsneutral reglering om föräldraskap samt regler om föräldraansvar som är anpassade till olika familjekonstellationer. Som Ulrika Westerlund nämner lämnades även förslag om tidsgräns för hävande av föräldraskap och utökade möjligheter till adoption.

Frågan om föräldraskap efter surrogatarrangemang rymmer flera komplicerade frågeställningar och intresseavvägningar, bland annat i förhållande till den födande kvinnan och barnet. Internationellt finns det inte heller någon samsyn i frågan om det bör vara tillåtet att bli förälder genom sådana arrangemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang. Det förekommer däremot att barn som har tillkommit genom surrogatarrangemang i utlandet växer upp i Sverige, och som jag tidigare har framhållit är det angeläget att alla barn i Sverige har rättsliga företrädare. Det är viktigt att bevaka att vi har ett regelverk som utgår från barnets bästa och är förenligt med såväl barnkonventionen som Europakonventionen.

För ett år sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag till EU-förordning med internationellt privaträttsliga regler om föräldraskap. Förslaget gäller alla barn i EU, oavsett hur barnet har blivit till eller hur barnets familj ser ut. Det innebär att förslaget för närvarande omfattar föräldraskap för barn som har tillkommit genom surrogatarrangemang. När det gäller det svenska betänkande från 2021 som Ulrika Westerlund tar upp är det riktigt att det där finns ett antal öppna frågor som det återstår för regeringen att ta ställning till. Det framstår som lämpligt att avvakta utfallet av EU-förhandlingarna innan vi gör det.

Även om jag inte vill föregripa den pågående beredningen av något av de förslag jag nu nämnt är det angeläget för mig och regeringen att regler om föräldraskap tryggar barns rätt till familjeliv.

På familjerättens område ligger mitt främsta fokus just nu på att bereda åtgärder som kan stärka barns rätt till en trygg uppväxt, fri från våld, med avstamp i de förslag som har lämnats i betänkandet Tryggare hem för barn.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka justitieministern för svaret. Jag tolkar svaret till del som att förslagen från utredningen Alla tiders föräldraskap just nu inte är prioriterade för regeringen, vilket är lite olyckligt. Jag vill såklart argumentera varför de borde vara det.

Regelverket är ju snårigt till följd av alla ändringar som har gjorts genom åren. De har ju gjorts för att bättre inkludera olika typer av familjer eftersom samhällets syn på vilka som kan leva i en familj har förändrats. Lagen har lappats och lagats, och en mängd särregleringar har införts.

Med denna ordning blir den yttersta konsekvensen tyvärr att föräldraskapet till barn kan fastställas på ett felaktigt sätt utan att de berörda parterna ens är medvetna om detta, och det kan hävas vid en eventuell konflikt mellan föräldrarna. Då kan barnet förlora en förälder. Det är mycket viktigt att detta är tydligt för alla som berörs av lagstiftningen och att det är transparent vad som gäller i en viss situation.

Jag är ganska säker på att justitieministern och jag är överens om att barn förtjänar samma skydd och tillgång till sina föräldrar oavsett hur familjen ser ut och hur barnen har tillkommit. Men så är inte riktigt fallet, och det var ett av skälen till att utredningen tillsattes. Jag tycker att det är viktigt att förslagen tas vidare.

Det kan också finnas andra ändringar som är nödvändiga att genomföra, förutom dem som just den här utredningen föreslår. Låt mig ge ett exempel. För att den införda föräldraskapspresumtionen för samkönade par, som justitieministern nämner i sitt svar, ska gälla finns ett antal kriterier som måste vara uppfyllda:

Svar på interpellationer

Parterna ska vara gifta eller registrerade partner vid tidpunkten för den assisterade befruktningen.

Den som inte burit barnet ska ha samtyckt till behandlingen.

Den assisterade befruktningen ska vara utförd på behörig klinik, i Sverige eller utomlands, med tillstånd att utföra assisterad befruktning med donerade spermier.

Barnet ska, vid mogen ålder, ha möjlighet att ta del av information om donatorn.

Om inte alla dessa kriterier är uppfyllda måste den som inte fött barnet känna till att hon behöver närståendeadoptera barnet på samma sätt som innan presumtionen infördes. Men för att kunna göra det behöver hon först häva sitt, enligt lagen, felaktigt registrerade föräldraskap. Annars finns risken att föräldraskapet längre fram hävs mot hennes vilja om en konflikt har uppstått.

Att den enskilde själv måste känna till regelverket på det här sättet beror på att Skatteverket, när de får uppgifter om att ett barn fötts, av vem och om personen är gift eller inte, inte gör några ytterligare kontroller av om de fyra kriterierna i övrigt är uppfyllda eller inte. Föräldraskap kan alltså fastställas på ett felaktigt sätt utan att de berörda personerna är medvetna om det.

Därför är utredningens förslag om att åtminstone begränsa möjligheten att häva ett föräldraskap så att talan måste väckas innan barnet har fyllt tre år mycket positivt ur ett barnrättsperspektiv. Det kan som sagt även finnas anledning att se över regelverket ytterligare för att minimera risken för felaktigt fastställda föräldraskap, vilket kan ha skett utan att parterna själva har varit medvetna om det.

Jag ser fram emot att få höra mer om hur justitieministern ser på möjligheterna att vidta åtgärder på området.

Fru talman! Tack, Ulrika Westerlund, för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor. De är viktiga principiellt och också praktiskt, både för barn och för föräldrar.

Jag vill understryka att frågorna har prioritet för regeringen. Däremot måste de också hanteras på ett sätt så att vi får ihop helheten till slut och uppnår åtminstone ett viktigt syfte med det. Utöver den utvecklade rättssäkerhet som Ulrika Westerlund tar upp när det gäller exempelvis tidsgränser för hävande av föräldraskap gäller det ju att skapa ett överblickbart regelverk som inte är snårigt och ogenomträngligt för den enskilde.

Det rör sig ju delvis om fall med en internationell koppling. De EU-rättsliga processer som pågår kommer att påverka vår lagstiftning. De kommer att göra det på ett sådant sätt att vi menar vi måste hålla ihop helheten av ytterligare förändringar i den svenska lagstiftningen i ljuset av det som vi kommer överens om på EU-nivå.

Det råder ingen tvekan om att de frågor som tas upp här - tidsgräns för hävande av föräldraskap, utökade möjligheter till adoption och andra frågor - är prioriterade i sak. Nu gäller det bara att hitta en process som gör att vi får ihop helheten på ett bra sätt. Detta bör enligt den bedömning som görs på Justitiedepartementet ske i ljuset av de diskussioner som också förs på EU-nivå.

Jag vill avsluta med att säga att det förstås ska vara överblickbara regelverk som är enkla och möjliga att förstå för enskilda människor och som också är enkla och tydliga att tillämpa och använda i praktiken för myndigheter och andra aktörer. Det är klart att det bakomliggande syftet med allt detta är att säkerställa en trygg och säker uppväxt för barn, trygga familjeförhållanden och trygga villkor för familjer, så att fler barn kan växa upp under trygga omständigheter och med familjer som, så att säga, är säkra på vad som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, justitieministern, för fortsatta svar! Som jag uppfattar detta är det nog bara frågan, som jag också har tagit upp i min interpellation, om reglering vid surrogatmödraskap som direkt berörs av denna EU-förordning. Jag ska återkomma till det lite senare. Men det finns en hel del frågor som vi i Sverige kan lösa på egen hand utan att det stör en eventuell kommande EU-lagstiftning.

Till exempel skaffar människor fortfarande barn på egen hand genom privata arrangemang utan att blanda in kliniker. Då uppstår också den här situationen, med eventuella hävanden och oklarheter om hur föräldraskapet ska fastställas, utan att de inblandade kanske förstår det själva. De flesta människor sitter ju inte och tittar i lagboken innan de bestämmer sig för hur familjebildningen ska gå till, utan det är något som man fattar beslut om baserat på helt andra värderingar eller idéer om hur man vill leva sitt liv.

Jag skulle vilja säga något om utökade möjligheter till adoption, som också berörs i utredningen Alla tiders föräldraskap, och varför de är väldigt angelägna. Utredningen föreslår bland annat att tidigare familjehemsföräldrar och personer som tidigare har varit gifta eller sambor ska ha möjlighet att adoptera barn gemensamt även efter en separation.

Det är mycket positivt från ett barnperspektiv, eftersom barnets bästa då kan tas till vara i det enskilda fallet. Det är också positivt för möjligheterna att formalisera relationerna i familjer som tidigare inte haft möjlighet att göra det på grund av hinder i lagstiftningen. Detta är något som flera olika typer av familjer kan vilja.

Ett exempel på en familj som skulle gynnas av den nya möjligheten är en familj som bildades innan det blev möjligt att vara två föräldrar med samma juridiska kön. Det var då inte möjligt att ge båda föräldrarna samma juridiska status. För dem som befann sig i den situationen, till exempel på 90-talet, och som sedan dess har hunnit separera kan det fortfarande finnas ett önskemål om att både föräldrarna ska ha samma status i relation till barnen, även om barnen numera är vuxna.

Det finns familjer som kanske inte hinner fastställa föräldraskapet på ett korrekt sätt innan de separerar, vilket många hinner göra redan när barnen är små i alla typer av familjebildningar. Att utöka möjligheterna till adoption skulle möjliggöra för dessa familjer att säkerställa barnens rätt till sina föräldrar och också säkerställa arvsrätten.

Andra familjer som skulle gynnas är familjer som har fungerat som familjehem och haft barn som inte kunnat växa upp tillsammans med sina ursprungliga föräldrar. De har i praktiken fungerat som föräldrar för de barnen under hela deras uppväxt. De ursprungliga föräldrarna kanske har motsatt sig en adoption medan både barnet och familjehemsföräldrarna har önskat genomföra en sådan. När barnet är myndigt kan barnet självt ta beslut om en adoption, men adoptionen är i nuläget inte möjlig att genomföra om föräldrarna har hunnit separera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla dessa olika situationer kan framstå som speciella och som att de berör få individer, men sammantaget är det en inte oansenlig del av befolkningen som skulle gynnas av att reglerna ändras.

I sammanhanget vill jag nämna att Miljöpartiet i förlängningen skulle vilja slopa krav på att vuxna ska ha en viss formell relationsstatus för att kunna få en föräldrarelation till ett barn. Adoptivföräldrarnas relation kan i stället vara en del av den allmänna bedömningen av om en adoption är lämplig och till barnets bästa i det enskilda fallet.

Jag skulle vilja höra mer om hur ministern ser på möjligheten att förbättra situationen för dem som berörs av dessa frågor.

Jag skulle också vilja nämna utredningens förslag om föräldrafullmakt, som Miljöpartiet ser positivt på. Detta skulle underlätta för familjer med barn där andra än föräldrarna tar ett omfattande föräldraansvar. Det kan till exempel vara fyra personer som allihop har fungerat som barnets föräldrar sedan barnet tillkom. Är förslaget om föräldrafullmakt något som ministern kommer att ta vidare?

Fru talman! Det är naturligtvis riktigt som Ulrika Westerlund säger att av de frågor som vi diskuterar är det framför allt surrogatföräldraskapsfrågan som har en internationell prägel och som är huvudfrågan som diskuteras på EU-nivå när det gäller att skapa ett privaträttsligt regelverk som gäller lika för alla över hela Europa. De övriga frågorna vi nu tar upp, till exempel tidsgränsen för hävande av föräldraskap och utökade möjligheter till adoption, är så att säga nationell reglering.

Det som gör att jag ändå tror att det finns en poäng med att hantera detta i ett och samma grepp är att reformerna på familjerättens område ofta har skett - det kan man se över tid - i lite större grepp. Det gör också att det blir ett slags organisk förändring av helheten. Ett viktigt syfte med det grepp som nu kommer att behöva tas är också att skapa en helhet som hänger ihop. Att få bort snårigheterna och att göra det tydligt och enkelt är en viktig del av syftet. Det är väl bakgrunden till att det nu ligger flera frågor på bordet och att vi ska försöka ta dem samlat. Beredning pågår i ljuset av utredningen, remissvar och annat.

Vi får helt enkelt fortsätta att diskutera frågorna. Jag vill understryka att detta inte ska tolkas som att de inte är prioriterade. Det är mer en fråga om hur de ska tas om hand på ett bra sätt, så att helhetssyftet också uppnås.

Frågan om föräldrafullmakt är jag inte beredd att ta ställning till på stående fot. Den har diskuterats under en längre tid. Det finns en öppenhet från flera partier kring frågan. Och det bakomliggande syftet tycker jag är mycket enkelt att förstå och ta till sig. Det handlar i grund och botten om att bidra till så trygga familjeförhållanden som det bara går utifrån den faktiska situation som det enskilda barnet befinner sig i.

Därför tycker jag att alla sådana förslag ska diskuteras i en konstruktiv anda. Vad det ska leda till framåt får vi återkomma till, men jag är öppen för att diskutera alla förslag som är ägnade att skapa en trygg familjesituation för barn och förslag som är ägnade att stärka barns rätt till ett familjeliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar återigen för svaren! Jag vill bara skjuta in att den här utredningen har tagit just det större greppet, för det var första gången som man såg över hela föräldrabalken och försökte få den att bli samstämmig och att inte vara ett lapptäcke. Jag hoppas att den blir prioriterad och att det kommer att hända någonting under mandatperioden.

Jag ska avslutningsvis säga något om situationen för barn som tillkommit genom surrogatmödraskapsarrangemang. Som ministern nämnde i sitt svar finns här ingen konsensus, vare sig i Sverige eller internationellt. Men situationen för barn som har tillkommit genom sådana arrangemang måste ändå beaktas.

I utredningsbetänkandet från 2021, Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall, föreslår utredaren att det rättsliga erkännandet i Sverige ska ske inom ramen för den befintliga adoptionslagstiftningen och att vissa bestämmelser om adoption därför inte ska gälla vid synnerliga skäl.

Förslagen utgick från två avgöranden i Högsta domstolen, som bland annat uttalade att Sverige måste titta på lagstiftning med ett perspektiv utifrån barnets bästa även om man har synpunkter på existensen av surrogatmödraskap. Barnet självt har ju ingen möjlighet att påverka hur det kommit till.

Föräldraskapsförordningen från EU, som kanske kommer, är angelägen och mycket efterlängtad. Men det är kanske inte sannolikt att den kommer att bli verklighet i närtid, åtminstone inte i sin nuvarande form.

Jag läste en faktapromemoria från Regeringskansliet från januari i år. Där framgår det att ett antal länder redan har motsatt sig att till exempel inkludera barn som har tillkommit genom surrogatarrangemang. Därför skulle jag vilja uppmuntra regeringen att inte vänta på EU i just denna fråga.

Eftersom ministern nämnde den andra utredningen, Tryggare hem för barn, vill jag bara påminna om att vi debatterade även den tidigare i år. Vårt medskick då var att vi hoppas att regeringen ska gå lite längre än vad regeringen föreslår vad gäller till exempel att inte tvinga barn till umgänge.

Fru talman! Än en gång tack till Ulrika Westerlund för möjligheten att diskutera de här frågorna!

Jag börjar där ledamoten slutade, med Tryggare hem för barn. Det är en bredare utredning som handlar om barns trygghet inte minst i utsatta situationer. Jag var i civilutskottet i förra veckan och kunde då säga att vi avser att gå fram med en lagrådsremiss baserat på den utredningen. Vi får se exakt hur vi landar i olika delar framemot sena våren, för att kunna komma med en proposition till riksdagen efter sommaren.

Under nästa år kommer detta att vara ett av de viktigaste underlagen för fortsatt diskussion om barns rättigheter. Det är jag väldigt glad för att vi kan göra, och jag är också medveten om de medskick som har gjorts från olika håll vad gäller olika delar av förslagen.

När det gäller den andra frågan är det helt riktigt att det finns olika uppfattningar om surrogatföräldraskap. Det är inte obekant att det parti jag företräder är öppet och offensivt i den frågan. Men alldeles oavsett vad jag tycker i frågan vill jag ta fasta på Ulrika Westerlund sa, nämligen att barn inte själva kan styra på vilket sätt de har kommit till. Med ett barnrättsperspektiv råder det, oaktat olika uppfattningar i själva frågan om surrogatföräldraskap, ingen som helst tvekan om att vi har en positiv förpliktelse att se till att alla barn, oavsett hur de har kommit till världen, får en trygg, säker och väl skyddad uppväxt och ett bra familjeliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vill jag ta fasta på, och det är i den ändan vi måste arbeta framåt med flera av de förslag som vi nu har diskuterat tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.