Fru talman! Jag tackar på nytt för svaret från justitieministern.
Tack också till Mattias Vepsä från Socialdemokraterna, som gett sig in i den här debatten och under sitt anförande utifrån sin syn på saken konstaterade att det inom Socialdemokraterna inte finns någon som hyser Hamassympatier.
Det skulle kunna vara så. Det skulle kunna vara så att ett flertal socialdemokrater återkommande bara haft otur när det gäller vilka de umgåtts med, vilka flaggor de stått intill, vilka talare de har delat scen med och vilka Hamasföreträdare de har kramat.
De exempel jag har lyft nu, fru talman, är en olycklig situation för socialdemokrater som har fångats på foto som spridits i sociala medier. Då kan man tänka sig vilken otur en del socialdemokrater har haft i mer dolda sammanhang som inte har nått offentlighetens ljus.
Det skulle kunna vara ren otur för de socialdemokrater det berör att man återkommande råkar ha befunnit sig i situationer där det kan uppfattas som att man har terrorsympatier genom att stödja Hamas. Det kan också vara så att man verkligen har de sympatierna. Ett tredje alternativ är att man anspelar på att sympatisera med Hamas eller Hamas sak för att vinna röster bland grupper som delar Hamas syn på saken.
Förenklat ser jag det alltså som mycket otur inom Socialdemokraterna alternativt ett aktivt stödjande av Hamas sak alternativt att man anspelar på det för att vinna röster i detta grumliga vatten. Vi får själva bilda oss en uppfattning om vilket av dessa alternativ som är med sanningen överensstämmande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mattias Vepsä lyfter att det inom Sverigedemokraterna har funnits problematiska individer med i vissa fall extremistiska kopplingar. Det är sant. Vi har också agerat resolut och uteslutit dessa individer.
Här skiljer sig partierna väldigt mycket åt. I Moderaterna kan man få lämna en framträdande position om man har fiskat ål. I Socialdemokraterna kan man kramas med Hamasföreträdare som senare döms för att finansiera terror men ändå ha en partiledare som gråtande i talarstolen menar att det inte finns några problem med individen i fråga. Där skiljer vi oss mycket åt.
I Sverigedemokraterna utesluter vi personer med extremistiska kopplingar. I Socialdemokraterna har man en partiledare som även i den här situationen väljer att stödja personer med extremistiska kopplingar. Det är stor skillnad partierna emellan.
Det är också skillnad på hur det här bemöts i medierna. Om Jimmie Åkesson hade twittrat att Ukraina hade bombat ett sjukhus i Ryssland med hundratals döda som resultat och Jimmie Åkesson då hade nyttjat Russia Today eller någon annan del av det ryska propagandamaskineriet som källa för tweeten är jag ganska övertygad om, fru talman, att hela Sveriges medieetablissemang såväl som de politiska partierna varit rosenrasande över Jimmie Åkessons twittrande givet både ställningstagandet och källhänvisningen.
När Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson twittrar att Israel har sprängt ett sjukhus i Gaza och då använder sig av olika Hamaskanaler som källa för ett sådant påstående möts dock inte detta med samma resoluta avståndstagande vare sig från medierna eller från övriga delar av det politiska etablissemanget.
Detta tycker jag är bekymmersamt. Det finns skillnader partierna emellan, men det finns också skillnader när det gäller hur partierna hanteras i olika sammanhang.
Med detta sagt, fru talman, uppskattar jag som sagt svaren jag har fått från ministern så långt. Jag tycker att det är viktigt att vi betonar vikten av att partierna håller rent från personer med extremistiska sympatier och i vissa fall till och med sympati för terrororganisationer bland sina medlemmar.