Interpellationssvar - Stark järnväg för ökad försvarsförmåga - 2023-12-11

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att prioritera upprustningen av banan från Mora till Älvdalen och vidare för att öka Sveriges militära förmåga samt om jag och regeringen kommer att prioritera järnvägsstråket i Västerdalarna så att det går att nå både industri, Sälenfjällen och viktiga militära områden med tåg.

Vi ser nu ett allvarligt säkerhetsläge i Sveriges närområde samt ett kommande svenskt medlemskap i Nato. Frågan vilka nya behov vi ser för totalförsvaret när det gäller transportinfrastruktur har behandlats i bland annat Försvarsberedningens redovisning i juni 2023 i rapporten Allvarstid och av Försvarsmakten i underlag till regeringen i november 2023. I Regeringskansliet pågår arbete med att analysera behov med anledning av ett kommande Natomedlemskap. Exakt hur behovet kommer att se ut går inte att svara på i dag, utan det måste göras en analys i ett senare skede när alla fakta är tillgängliga.

När det gäller järnvägar i Dalarna inväntar regeringen bland annat Försvarsberedningens delbetänkande i slutet av detta år samt slutbetänkandet i april 2024 som ett av underlagen för regeringens prioriteringar av infrastrukturåtgärder. Regeringen har även inlett arbetet med en ny nationell plan för 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag.

I uppdraget anges att Trafikverket i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen ska beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen om statliga myndigheters beredskap. Trafikverket ska redovisa inriktningsunderlaget senast den 15 januari 2024.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret.

Med Sveriges nya säkerhetspolitiska situation och de utmaningar som klimatförändringarna för med sig är det tydligt att vårt lands försvar och klimatarbete har gemensamma intressen. En konkret åtgärd i detta avseende är investeringar i järnvägsinfrastruktur särskilt för militära ändamål, det vill säga transporter av tung militär materiel, vilket inte bara skulle gynna försvaret utan även bidra till en mer hållbar transportsektor.

I dag står vi inför nya säkerhetsutmaningar och miljöhot som kräver genomtänkta lösningar. Min fråga till infrastrukturministern belyser behovet av att investera i Älvdalsbanan, Västerdalsbanan och Särnabanan, inte bara som en del av vår försvarsstrategi utan också som en katalysator för regional utveckling. Det gäller särskilt tillgängligheten till Sälenfjällen och Idrefjällen samt stöd till den lokala industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar ministern för svaret, men jag skulle gärna vilja ha mer klarhet i hur regeringen avser att balansera de försvarsmässiga behoven mot de civila, särskilt med tanke på dessa banors potential för regional ekonomisk tillväxt och miljövänligare transportalternativ.

Förra veckan blev den här interpellationen brännande aktuell genom det nya försvarsavtalet med USA. En av de mer strategiska platser som pekas ut i avtalet är skjut- och övningsfältet Trängslet i Älvdalen, strategiskt placerat mellan Sverige och Norge. Det är ett stort område, Sveriges näst största övningsfält. Här samövar länder i Europa, och här höjer Sverige sin försvarsförmåga. Trängslet är miljöprövat och godkänt för skjutning 190 dagar om året. Här kan arméns samtliga truppslag öva. Övningsfältet har till och med ett godkänt målområde för stridsflyg. Var skulle Sverige eller Nato hitta ett sådant område i dag? Sverige måste satsa på infrastrukturen runt fältet.

I sitt svar säger statsrådet att "Trafikverket i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen ska beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen om statliga myndigheters beredskap" och att "Trafikverket ska redovisa inriktningsunderlaget senast den 15 januari 2024".

Det är ett bra och viktigt uppdrag, men det kräver att både Trafikverket och Försvarsmakten även prioriterar det civila försvaret i totalförsvaret med bättre persontransporter och godstransporter för vår viktiga industri. Det finns ett gyllene läge nu att på riktigt stärka både det civila försvaret och det militära försvaret. Det är ett gyllene läge för infrastrukturministern att få medel till infrastruktursatsningar, inte minst i de delar av landet där vi inte bor lika trångt, där vi har mycket industri och som många vill besöka.

Fru talman! Min fråga till infrastrukturministern är: Hur planerar regeringen att konkret prioritera och harmonisera dessa olika intressen i sin infrastrukturplanering?

Fru talman! Jag uppskattar Lars Isacssons engagemang i de här frågorna. Jag har vid flera tillfällen pekat på vikten av robusthet och redundans i infrastrukturen. Det går inte nog att understryka transporternas betydelse för ett fungerande samhälle och ett fungerande försvar. Det gäller både den militära delen och civilförsvaret. Det är också därför det beskrivs som just totalförsvaret i det inriktningsunderlag som Trafikverket nu arbetar med att ta fram. Man arbetar också med ett utredningsuppdrag vad gäller just höjd beredskap, och det kommer att ge ett underlag till den nästkommande nationella planen.

Regeringen arbetar som Isacsson vet om mycket målmedvetet för att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato. Sverige står redo att bidra till Natos avskräckning och försvar. I detta ingår värdlandsstöd. Svenskt territorium är centralt för försvaret av norra Europa och för att möjliggöra förstärkningar från exempelvis Nordamerika. Där pekar Försvarsberedningen på att det finns behov av att förstärka i väst-östlig riktning, inte minst från norska hamnar över Sverige vidare till Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har, som jag nämnde i mitt interpellationssvar, fru talman, tagit del av Försvarsmaktens behovsanalys. Jag kan förstås inte gå in på den i alla delar, men den är en mycket viktig del för mig och för hela regeringen i arbetet med att ta fram den nya nationella planen.

Vi har redan vidtagit ytterligare åtgärder för att förstärka vår beredskap när det gäller infrastrukturen. Det handlar om att säkerställa upprätthållandet av tågfärjeförbindelsen Trelleborg-Tyskland, att stärka sjöfartens konkurrenskraft och att utreda reservhamnskapacitet i Visby hamn på Gotland. Precis som jag nämnde tidigare ska Trafikverket föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst i krig.

När det gäller de sträckor och banor som ledamoten tar upp tror jag att ledamoten mycket väl förstår att jag i det här skedet inte kan uttala mig om vilka sträckor som kommer att vara prioriterade i arbetet med den nationella planen, eftersom Trafikverket nu har det uppdrag som jag beskrev, både inriktningsunderlaget och det som gäller krisberedskap.

Västerdalsbanan går mellan Repbäcken i Borlänge och Malungsfors. Den sista etappen, från Rågsveden till Malungsfors, återinvigdes 2019 efter att Trafikverket investerat 48 miljoner kronor i att upprusta banan mellan Rågsveden och Malung. Älvdalsbanan är en 38 kilometer lång järnvägslinje som börjar i Mora och slutar i Märbäck i Älvdalens kommun. Från Märbäck är det cirka 3 kilometer till Älvdalen och knappt 40 kilometer till Trängslet, som ledamoten nämner.

Jag säger detta för att informera ledamoten om att vi förstås har full koll på detta. Vi har dock inga besked kring enskilda infrastrukturprojekt i det här läget. Det är inte så infrastrukturplaneringen fungerar. Däremot kommer vi att återkomma, och i ett första steg kommer Trafikverket att återkomma.

Jag vill också svara på frågan hur vi ska balansera de civila ändamålen mot de militära. Det finns ju synergier även för godstransporter och persontransporter. Allt detta kommer förstås Trafikverkets uppdrag att ge ett underlag för när det redovisas. Jag kommer att återkomma i den frågan.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för inlägget. Det var mer fylligt än interpellationssvaret, vilket jag uppskattar.

Natochefen Jens Stoltenberg säger i en intervju i SVT att norra Sverige är av särskild betydelse. Han menar att det nu krävs en analys av vilken infrastruktur som krävs för att flytta trupp och militära försörjningslinjer. I stället för nord-syd måste perspektivet i större utsträckning bli väst-öst, uppger han, och det bekräftade också infrastrukturministern. Jens Stoltenberg säger: Vi ser i kriget i Ukraina hur extremt viktigt det är att få fram ammunition, drivmedel och styrkor till fronten i kris eller krig. Det betyder att vi måste se över hamnar och järnvägar så att infrastrukturen finns på plats, framhåller Stoltenberg.

Utmaningen handlar i korthet om att klara effektiva transporter av soldater och tung utrustning. En stridsvagn väger upp till 70 ton, och det handlar om anpassningar av vägar och järnvägar som måste göras i god tid. Bakgrunden är också att USA sedan lång tid tillbaka lagrar stora mängder krigsmateriel i Norge. Det handlar om stridsfordon och ammunition som vid en eventuell militär konflikt i Skandinavien eller närområdet kan behöva transporteras till Finland eller Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min interpellation handlar specifikt om nordvästra Dalarna men gäller såklart hela inlandets kritiska betydelse vid gränsen mellan Sverige och Norge. Denna region är avgörande inte bara för Norden utan även för vårt kommande Natomedlemskap. En välutvecklad infrastruktur här skulle markant förbättra vår militära beredskap och försvarsförmåga. Det är därför vitalt att vi inser potentialen i att investera i denna del av landet. Dessa satsningar skulle inte bara stärka vår säkerhet utan även skapa en grund för fortsatt ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Fru talman! Statsrådet Andreas Carlson var inne på det här, men jag skulle vilja att han utvecklade mer hur regeringen avser att samordna dessa infrastrukturprojekt med våra Natopartner, särskilt med tanke på Norges geografiska närhet och strategiska betydelse.

Fru talman! Låt mig först konstatera att det mycket riktigt är så att norra Sverige är av särskild betydelse. Jag hoppas att jag citerade ledamoten rätt, som i sin tur citerade Stoltenberg. Detta har jag också framfört på alla nivåer där jag rör mig, inte minst till EU-kommissionären med tanke på de stödpengar som går att söka inom CEF för militär mobilitet.

När vi blir medlemmar i Nato kommer vi förstås att vara mycket aktiva i att presentera de förstärkningar som vi ser som ett underlag för att få finansiering via NSIP, Natos infrastrukturfond. Det här kommer förstås att vara viktigt.

Det blir inte automatiskt mer pengar till infrastruktur för att man har angelägna behov av totalförsvarskaraktär, utan det kommer som alltid att ske viktiga prioriteringar när det gäller alla de infrastrukturbehov som vi ser i stora delar av vårt land av olika skäl.

Som jag var inne på i mitt förra inlägg, fru talman, finns det också nyttiga synergier i detta. Saker som man förstärker för godstrafik kan ju också vara sådant som underlättar för militär mobilitet. Vi är ännu inte medlemmar i Nato, vilket jag inte tror att någon har missat, men vi jobbar mycket aktivt för att bli det. Först då får vi också full insyn i Natos regionala planer.

Frågan om exakt hur vi kommer att göra är inte för tidigt väckt, men svaret skulle vara för tidigt. Jag vill inte kritisera ledamoten för att ställa frågan, fru talman. Men jag kan i det här läget inte besvara den på ett mer utförligt sätt än vad jag redan har gjort.

Det är inte så att vi sitter och väntar på att de regionala planerna ska dimpa ned. Precis som jag sa i mitt första svar har vi Försvarsberedningens tidigare rapportbetänkande Allvarstid på bordet. Vi kommer att få ett delbetänkande i slutet av detta år och ett slutbetänkande i april. Det kommer förstås att bli ett viktigt underlag för infrastrukturplaneringen utöver det som vi får tillgång till när vi blir medlemmar i Nato.

Därtill har vi ett fördjupat nordiskt samarbete om transportinfrastrukturen där jag har en tät och nära dialog med min norska kollega, min finska kollega och min danska kollega om den här typen av frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Regeringskansliet och i regeringen arbetar vi närmare Försvarsdepartementet än tidigare. Försvarsministern och jag har ett mycket nära samarbete med tanke på, precis som jag sa, att transportinfrastrukturen är en nödvändig möjliggörare för de andra satsningar som görs på försvaret i denna mycket tuffa tid för Sverige och för vår omvärld av säkerhetspolitisk karaktär.

Den kommer att vara en tung del i prioriteringarna framöver. Vi kommer förstås att återkomma med fler svar på den här typen av frågor. Det här är en debatt, en diskussion och en dialog som jag avser att hålla nära riksdagens ledamöter och riksdagen. Det gäller inte minst när vi presenterar infrastrukturpropositionen senare nästa år enligt den planering vi har.

Fru talman! Jag räknar inte med att få några klara besked här av statsrådet. Men jag vill väcka frågan så tidigt som möjligt och lyfta fram regionala synergier och vinster. Det gäller särskilt när Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge.

Sverige står också inför stora utmaningar då klimatet förändras. Att försvars- och klimatarbete har gemensamma intressen är uppenbart. I Dalarna finns en av Sveriges och kanske Europas viktigaste övningsplatser för militär, Älvdalens skjutfält.

Försvarsmakten vill se över om den järnväg som fanns tidigare, Älvdalsbanan, skulle kunna användas för tunga transporter av fordon och materiel. Förra veckan skrevs det ett avtal med USA där Älvdalens skjutfält namnges som strategiskt betydelsefullt. Med en förlängning av Älvdalsbanan, Särnabanan och Västerdalsbanan uppnås även redundans i systemet och andra stora vinster.

Det skulle för det första öka säkerheten och ge bättre förutsättningar för vårt försvar av landet tillsammans med Norge och Nato, och det skulle öka vår militära förmåga.

Det skulle för det andra öka möjligheterna för besöksnäringen genom bättre kollektivtrafik. För den så viktiga besöksnäringen för Dalarna i allmänhet och för Sälenfjällen och Idrefjällen i synnerhet skulle det kunna vara nästa stora lyft.

För det tredje är Dalarna ett exportlän och industrilän. Stora mängder gods hanteras, och nyindustrialisering ökar behovet av bra transporter på järnväg. En satsning på infrastrukturen för järnväg kommer att ge stora positiva effekter för industrin och exporten.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för debatten. Min förhoppning och uppmaning är att infrastrukturministern tar med sig detta nu när planerna ska realiseras. Jag får önska ett stort lycka till i förhandlingarna med både EU och Nato om medel till infrastruktur för totalförsvaret.

Fru talman! Jag vill tacka Lars Isacsson för det och för engagemanget som uppenbart är angeläget i det mycket svåra säkerhetspolitiska läge som Sverige är i. Vi är inte ensamma i det, utan står tillsammans med andra i det.

Det avtal som har tecknats med USA som Lars Isacsson lyfter fram är något väldigt positivt. Men det är också förstås viktigt att transportinfrastrukturen möjliggör innehållet i det. Därför kommer det att vara en viktig del att säkerställa och möjliggöra militär mobilitet och värdlandsstöd i den transportinfrastrukturplan som vi arbetar med att ta fram och som framför allt Trafikverket har i uppdrag att ta fram de första stegen för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ser fram emot fortsatt dialog. Jag tackar för det samtal vi har haft på kvällskvisten här i kammaren i kväll. Låt mig också säga att detta är något som är angeläget för hela regeringen. Jag nämnde försvarsministern, och även ministern för civilt försvar kan och förstår terrängen väldigt väl i Dalarna. Jag tackar för och tar med mig de medskick som ledamoten har gett i kammaren här i kväll.

Jag vill understryka att det förstås är någonting som vi är väl medvetna om. Det kommer nu att fortsätta att övervägas i det fortsatta arbetet med nationell plan framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.