Interpellationssvar - Planering av ny järnväg mellan göteborg och borås - 2023-12-11

Fru talman! har frågat mig om jag avser att verka för att Trafikverket går vidare med det föreslagna huvudalternativet vad gäller sträckan Göteborg-Borås eller att hänsyn tas till den breda politiska regionala och kommunala kompromiss som förhandlats fram. Vidare har Anders Ådahl frågat mig om jag kan ge besked om när i tiden trafikstart kan ske och om jag kommer att verka för att banan ska byggas med tanke på vidare järnväg mot Jönköping i ett senare skede. Dessutom har Anders Ådahl frågat mig hur jag avser att säkerställa att det finns en god balans mellan arbetspendling och godstrafik.

Trafikverket har i sitt utredningsuppdrag för en modifierad lösning av järnvägssträckan Göteborg-Borås redovisat olika alternativ för förbättringar i stråket, varav ett alternativ preliminärt rangordnades högre av myndigheten efter en samlad bedömning. Inga av de alternativa förslag som Trafikverket redovisar omöjliggör att i framtiden förlänga banan mot Jönköping. Trafikverkets redovisning visar vidare att mer regional nytta för investerade medel går att uppnå utan höghastighetsstandard. Genom åtgärderna skapas mer kapacitet i systemet, och det frigör kapacitet för godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gav i oktober ett nytt uppdrag till Trafikverket att planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg-Borås. Åtgärderna ska framför allt förbättra förutsättningarna för arbetspendling i regionen samt förbättra anslutningen till Landvetters flygplats.

En utgångspunkt för planeringen är att genomförandet av åtgärderna kan ske så kostnadseffektivt och snabbt som möjligt. I uppdraget ska Trafikverket därmed beakta genomförbarhet utifrån regionala och lokala ståndpunkter som det råder en bred samsyn kring, förutsatt att objektets totalkostnad för staten inte överstiger det ursprungliga objektets totalkostnad i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033.

Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete.

Fru talman! Jag fastnade för det sista som infrastrukturminister Andreas Carlson sa, nämligen att det inte ankommer på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete. Det håller jag med om. Låt oss därför i stället tala om statsrådets ansvar specifikt kopplat till järnvägen Borås-Göteborg, som är av såväl lokalt som regionalt, nationellt och globalt intresse - lokalt för arbetspendlingen, regionalt för tillväxten och anslutningen till Landvetters flygplats, nationellt för grön omställning, attraktionskraft och arbetsmarknadsförstoringar och globalt för svensk export via Göteborgs hamn.

Sverige är ett gammalt land och en gammal ekonomi. Vi har historiskt gjort enorma investeringar för vårt välbefinnande. Vi har byggt elproduktion under 50, 60, 70- och 80-talen. Vi har byggt skolor och universitet och byggt ut 3G, 4G, 5G, fiber, järnväg och vägar.

Är man en gammal ekonomi måste man både underhålla befintlig infrastruktur och förnya sig genom att nyinvestera. Det går inte att välja ett av dessa om vi i Sverige ska klara oss i den globala konkurrensen. Nu lever vi med en regering som både administrerar en krympande ekonomi och ser till att vi ökar utsläppen av växthusgaser. Investeringar uteblir, och vi backar tyvärr in i framtiden.

På infrastrukturområdet händer tyvärr inte mycket. Beslut skjuts på framtiden, och andra länder passerar oss när vi står still. Hur ska vi utvecklas om vi inte investerar?

Senast i dag på DN Debatt säger några av näringslivets toppar ifrån under rubriken "Medan Kastrup lyfter står Arlanda kvar på marken". Wallenberg och kompani skriver: "Infrastrukturminister Andreas Carlson . lovade att ge besked om Arlandas framtid under hösten. Nu har löven trillat av träden och vintern är här. Vi väntar otåligt på besked."

Men låt oss återvända till järnvägen. Nya stambanor har utretts och förhandlats fram i över tio år. Det var ett projekt för att knyta samman Sverige och arbetsmarknader, ett projekt för tillväxt med nya möjligheter för gods- och persontransporter och ett projekt för att vara i takt med övriga Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots detta valde regeringen för ett år sedan att skrota planerna på nya stambanor och i stället gå vidare med underhåll och lokala järnvägsprojekt. För stråket mellan Göteborg och Borås var beskedet att pausa planerna ett halvår. När tidsfristen för Trafikverkets sexmånaderspaus löpte ut kom inget beslut från regeringen, utan pausen förlängdes med en månad. Men i slutet av oktober kom ett beslut. Beskedet var att regeringen ger Trafikverket klartecken att fortsätta planera sträckan Göteborg-Borås, men vad betyder det?

Fortfarande råder stor oklarhet vad gäller såväl inriktning, sträckning och tidsplan som balans mellan arbetspendling och godstrafik. Redan i våras frågade vi infrastrukturministern i en interpellation vad som nu gäller för Göteborg och Borås. Ministern gav då bland annat beskedet att inriktningen var att utreda en modifierad lösning utan att trafikstarten skulle försenas.

I dagens svar backar ministern och säger något om "så snabbt som möjligt". Det är oklart vad det betyder. Vi vill hellre ha tydliga besked. Det är väl ändå ministerns ansvar att leda Sverige framåt på infrastrukturområdet och kunna ge besked om investeringar och tidsplaner?

När kan trafikstart ske på ny järnväg mellan Borås och Göteborg? Står ministern fast vid att trafikstarten inte ska försenas på grund av regeringens beslut att skrota stambanor, eller kommer järnvägen mellan Borås och Göteborg att stå klar långt senare?

Fru talman! Nu har löven trillat av träden, och vintern är här. Vi väntar otåligt på besked.

Fru talman! I dag tar det cirka 3 ½ timme att åka tåg från Borås till Linköping. Det tar nästan 2 timmar från Jönköping till Linköping. Tänk om det skulle kunna finnas ett sätt att ändra på det? Tänk om det fanns en regering som prioriterade det? Tyvärr har vi en regering som inte verkar tänka så mycket på just det.

Innan regeringen tillträdde fanns det faktiskt ett förslag som skulle innebära att man byggde ihop Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping och Stockholm. Det var tider, det!

Det finns en kommun och en region som inget hellre vill än att fortsätta arbetet. De vill fortsätta utvecklingen av sina samhällen genom infrastrukturprojekt och står redo att bygga tusentals bostäder och öppna för tusentals nya arbetstillfällen. Det är Jönköpings kommun och Region Jönköpings län. Det borde inte vara helt ny information för ministern, som råkar komma från Mullsjö som tillhör denna region.

Men vad har då regeringen gjort sedan den tillträdde på sverigedemokratiskt mandat? Jo, den har tagit varje chans att aktivt motarbeta nya stambanor som bygger och utvecklar samhällen. Första beskedet var att det blir tvärstopp. Det blir inga tåg till Jönköping. Det blir inga tåg som binder ihop arbetsmarknadsregioner. Det blir inga tåg som ökar möjligheten att frakta gods från öst till väst och från syd till norr.

Mellan Borås och Jönköping lät det först nästan som att det skulle vara eftersträvansvärt att helt omöjliggöra framtida byggnation. Sedan började man skruva lite på sig. Det var kanske lite väl hårt att helt stoppa och omöjliggöra detta. Nu när man alltså eventuellt planerar att fortsätta med Göteborg-Borås ska det i alla fall inte vara omöjligt att fortsätta till Jönköping. Men att underlätta en sådan framtid är tydligen att ta i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är nästan så att man tror att något farligt skulle kunna hända om det underlättades för framtida byggnation mellan Borås och Jönköping och kanske vidare till Linköping. Men det är ju precis tvärtom. Det skulle göra det möjligt att åka tåg mellan Borås och Jönköping på runt en halvtimme och på ytterligare en halvtimme till Linköping. Det skulle kunna binda ihop dessa tre arbetsmarknadsregioner på ett fantastiskt vis.

Effekterna som kan förväntas är att dessa mindre regioner i framtiden skulle få lättare att hitta kompetens till välfärden och företagen, att hitta nyckelkompetens som det just nu skriks efter i alla dessa tre områden, att bättre klara konjunktursvängningar och att säkra utbudet av service och kultur. Det låter ju riktigt farligt. Min fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson är alltså varför det är så farligt att göra det smidigt för fortsatt utbyggnad av en ny stambana mellan Borås och Jönköping.

Fru talman! Låt mig börja med den sista frågeställningen. Inget av förslagen som presenterades i utredningen omöjliggör att i framtiden förlänga banan mot Jönköping. Det är svar på en av interpellantens frågor också.

När det gäller frågan om trafikstart presenterade Trafikverket fyra alternativa lösningar med olika för- och nackdelar i utredningsförslaget. Med Trafikverkets förordade alternativ bedömde myndigheten att trafikstart kan ske år 2038. För två utredningsalternativ kan byggstart ske cirka år 2042 och 2044.

Sent i det utredningsarbete som Trafikverket var i full färd med att genomföra kom det västsvenska ställningstagandet. Som jag nämnde tidigare är regeringen lyhörd för det. De alternativ som finns i det ställningstagandet är inte fullt ut utredda. Vi har ingen prestige i detta utan har respekt för att kommuner och regioner kan ha ingångar i detta som Trafikverket kan utreda tillsammans med de övriga alternativen.

Det är viktigt att slå fast att detta behöver ske inom den kostnadsram som redan är fastställd för sträckan och att det ska ske så snabbt som möjligt. Om man på regional och kommunal nivå är överens om en lösning, har en dialog med Trafikverket och det blir av ytterligare något år senare kommer jag inte att sätta mig emot det. Men vi är inte i det skedet just nu.

Trafikverket har fått i uppdrag att återstarta det pausade planläggningsarbetet för järnvägen på stråket Göteborg-Borås. I och med regeringens beslut har planläggningsarbetet fått en ny inriktning som även öppnar för att inom den befintliga ekonomiska ramen för staten tillgodose den lösning som det går att hitta en bred samsyn kring i regionen och hos berörda kommuner.

Låt mig också komma in på den fjärde frågan som interpellanten ställde, om god balans mellan arbetspendling och godstrafik. Jag uppskattar att Trafikverket i sin utredning har visat på att det går att ordna betydligt fler tågresor - 9-12 miljoner per år - utan högre kostnad jämfört med det tidigare tänkta hoplänkade systemet med höghastighetståg. Det visar på att det var helt rätt beslut av regeringen att lägga om växlarna för järnvägsinfrastrukturen, avbryta planeringen för införandet av höghastighetståg och i stället hitta andra lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tillgodoser behovet av ökade möjligheter för regional nytta och arbetspendling. Det underlättar även för och avlastar godstrafiken, inte minst på den nuvarande Kust-till-kust-banan som det också finns förslag om att förstärka.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att återuppta planeringsarbetet, och därmed är det inte lämpligt för regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda projekt.

Fru talman! Vi förstår att ministern lämnar ett annat besked nu om att trafikstarten kanske kan försenas. Det ministern sa för ett halvår sedan gäller alltså inte längre, eftersom det finns annan information att ta hänsyn till.

När regeringen för ett år sedan skrotade planerna på nya stambanor i Sverige var det olyckligt ur flera perspektiv. Ett av dessa bevittnar vi nu i denna debatt, och det är att regeringen öppnar Pandoras ask och tidsplaner spricker. När saker som varit färdigförhandlade plötsligt stryks öppnar det upp för osäkerheter, nya tankar och nya inspel. Vi har nu sett hur kommunerna i stråket och Västra Götalandsregionen fullt naturligt kommit med nya inspel om hur järnvägen borde dras. Vi har sett Sverigedemokraterna vakna till liv och förorda att inte bygga ny järnväg utan behålla museijärnvägen.

Regeringen sätter inte ned foten utan lämnar frågan vidare utan tydliga instruktioner till Trafikverket. Senaste nytt om tidpunkt för trafikstart, enligt det som surrar i luften i Västra Götaland, är en försening på sex till åtta år. Det måste till nya förhandlingar och inte minst nya utredningar för nya sträckningar.

Om jag har förstått det rätt gör den budgetram som regeringen har satt att fördyrande extra investeringar för stationslägen och annat måste tas av kommuner och av regionen. Kommuner och en region som går på knäna och som har fått kraftigt minskade anslag till exempelvis skola och folkbildning ska alltså tyngas än mer.

Hur ska beslut fattas, och hur ska finansiering säkras? Är det statsrådets mening att det nu är upp till Trafikverket, regionen och berörda kommuner att fatta beslut om ny järnväg och att regionen och kommunerna också ska finansiera det som går utanför ramen? Vilken är regeringens roll i den fortsatta processen? När ska Trafikverket vara klart med sin vidare planering? Det har vi inte fått besked om.

I en statsministerutfrågning i våras frågade jag statsministern om det möjligen kan ha varit ett oklokt beslut att skrota stambanor då ett robust och redundant järnvägsnät är en viktig komponent i det civila försvaret. Statsministern höll då inte med om min bedömning utan sa: Järnväg är en viktig del av infrastrukturen och därmed en viktig del av civilförsvaret, men det är lite mer än bara höghastighetståg. Han fick också applåder för sitt svar.

Nu visar det sig emellertid att en viktig komponent i att vara ett Natoland är att man har just ett robust och redundant järnvägsnät. Detta är något som Försvarsmakten och försvarsministern tydligt har deklarerat. Det var nyheter som blev kända för allmänheten för bara en månad sedan.

Därför vill jag fråga infrastrukturministern om det kommer att vara prioriterat att järnväg mellan Göteborg och Borås byggs med tanke på en fortsättning till Ulricehamn och Jönköping. Jag undrar alltså om det kommer att prioriteras - det är skillnad mellan detta och att det inte ska omöjliggöras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har denna fråga, med hänsyn till vårt försvar, blivit viktigare sedan beslutet att skrota stambanor för ett år sedan? Jag har sålunda två frågor. Jag undrar dels hur beslut fattas om sträckan Borås-Göteborg, inklusive finansiering, dels om framtida sträckning till Jönköping numera är en prioriterad sak.

Fru talman! Jag vill fortsätta där interpellanten Ådahl avslutade och påminna om att ministern i sitt senaste anförande pratade om regional nytta. Det handlar ju faktiskt om nationell och internationell nytta. Det är inte bara arbetsmarknadsregioner som skulle gynnas av detta förslag.

Stora infrastruktursatsningar planerades långt innan det nuvarande säkerhetspolitiska läget uppstod. Vi behöver ju numera planera både för fredstid och för krigsfara. Där kommer järnvägen att spela en mycket stor roll.

Tänk vilken effekt det skulle ha haft om vi redan hade satt ned foten och sagt att vi ska stärka kopplingen mellan Göteborg och Stockholm inte bara genom Västra stambanan utan också med en ny stambana via Jönköping. Tänk om vi skulle kunna bygga så att Göteborgs hamn fick ännu fler rälsmeter att frakta sitt gods på. Detta skulle gynna inte bara södra Sverige utan hela Norden i händelse av beredskapstillstånd. Det skulle säkerställa både trygga transporter i orostider och trygga transporter när hela industrin nu ställer om i den gröna omställningen.

Tänk vad bra det skulle vara med fler alternativ i Sverige som skulle gynna den framtida utvecklingen och den utveckling som redan pågår i Europa. Det skulle skapa både trygghet och beredskap.

Jönköpings län och Jönköpings kommun är redo. De är beredda att bidra till att södra Sverige och norra Europa får större arbetsmarknadsregioner, bättre beredskap, bättre service och bättre utbud av kultur. Det skulle göra att vi som land står oss bättre när det gäller det mest nödvändiga men också ge oss saker som får oss att blomstra och leva.

Jag vill fråga infrastrukturministern: Hur blir det nu med en stambana mellan Borås och Jönköping?

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget för infrastruktur för järnvägen.

Det stämmer att det är Trafikverket som nu har uppdraget att fortsätta planläggningsarbetet. I och med regeringens beslut att upphäva den paus som man fattade beslut om återgår arbetet till Trafikverket. I Trafikverkets uppdrag ingår att finna regional samsyn. Vi vet att det finns ett stort intresse. Det finns ett västsvenskt ställningstagande som har lyft fram olika åtgärder som inte fullt ut är utredda.

Det finns samtidigt att alternativ på bordet som är inom ramen och som bedöms hålla 2038. Detta är ett alternativ som kommer att övervägas och ställas emot olika andra alternativ i det fortsatta planeringsarbetet. Detta arbete behöver dock göras tillsammans med regionen och kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att det handlar om att det var ett felaktigt beslut. Tvärtom har Trafikverkets utredning, som jag sa i mitt tidigare inlägg, fru talman, pekat på att man kan uppnå betydligt fler tågresor - det rör sig om 9-12 miljoner per år - utan högre kostnad jämfört med det tidigare tänkta hoplänkade systemet med höghastighetståg.

Regeringen har ända sedan tillträdet varit tydlig med att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bygga höghastighetsstambanor. Samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande när åtgärder i transportinfrastrukturen prioriteras. Kärnuppgifterna ska ligga i fokus.

Det finns inget i planeringen av de förslag som ligger på bordet som omöjliggör en fortsättning från Borås. Precis som interpellanten Ådahl var inne på är det dock så att försvarspolitiken, eller säkerhetspolitiken, är mycket viktig och kommer att vara viktigare i nästa nationella plan än vad den kanske någonsin har varit. Vi har i inriktningsunderlaget understrukit att totalförsvarets behov ska beaktas, vilket är tydligare än vad inriktningsunderlaget har varit tidigare.

Det handlar om att stärka infrastrukturen samt robustheten och redundansen i systemet. Det kan handla om att ha fler olika vägar. Det kan också handla om att förstärka den infrastruktur vi redan har.

Göteborgs hamn och dess betydelse för Sverige och Norden lyftes förtjänstfullt fram av Niklas Sigvardsson här i debatten, fru talman. Jag kan bara understryka detta - den är väldigt viktig. Det har dock inte funnits olika åtgärder för att utreda en förstärkning av Västra stambanan, vilket lyfts fram av Göteborgs hamn. Detta är någonting som får beaktas i det fortsatta planeringsarbetet för den nya nationella planen.

Även kopplingen till Norge är intressant ur norsk synvinkel. Det finns många olika intressen som alla har hög angelägenhetsgrad. Det är därför regeringen nu har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag som ska ligga till grund för den nationella planen. Det kommer att rapporteras till regeringen i mitten av januari. Därefter kommer en mycket god dialog att föras med exempelvis remissinstanserna och regionerna. Där är vi inte i nuläget, men för att svara på frågan igen finns det ingenting i de utredningsalternativ som ligger på bordet som omöjliggör fortsatt byggande.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren på frågorna.

Om Sverige ska fortsätta att utvecklas som välfärdsland duger det inte att bara se på underhåll av infrastrukturen. Vi måste helt enkelt nyinvestera - annars blåser andra länder förbi oss.

I Göteborg och Västsverige ser vi planer på en enorm nyindustrialisering. Ofta pratar vi om att det är mycket på gång i norra Sverige, men detsamma gäller i Västsverige. Nya batterifabriker kräver ny kompetens, och ska Västsverige kunna växa behöver vi också ha ny infrastruktur på plats. Det räcker inte att underhålla.

Varje dag pendlar 125 000 i stråket Göteborg-Borås. Det är dock mindre än 1 procent som tar tåget, och det är inte så konstigt när tåget har en genomsnittshastighet på 63 kilometer i timmen. Restiden blir då väldigt lång. Effekten av detta är fullproppade bussar, svåra trafikstockningar, kapacitetsbrist i kollektivtrafiken och långa restider oavsett trafikslag. Detta leder tyvärr till minskad ekonomisk tillväxt, sämre företagsklimat, ökade utsläpp och försämrad livskvalitet. De samhällsekonomiska kostnaderna är mycket stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dock kan de samhällsekonomiska vinsterna potentiellt bli mycket stora om man har kraft att bygga ny järnväg och allra helst nya stambanor. En utbyggnad förväntas förkorta restiden till 35 minuter, och resandekapaciteten skulle öka påtagligt. Människors, företags och lärosätens möjligheter till utbyte skulle förbättras och därmed förutsättningarna för en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som socialt.

Slutligen: Tycker ministern att det är rimligt att vänta så länge som till 2046 innan vi får spår till Landvetter flygplats och innan vi kan åka tåg på ett ordentligt sätt mellan Borås och Göteborg?

Fru talman! Denna fråga bör rimligtvis ställas till de kommun- och regionpolitiker som gemensamt är överens om ett det alternativ som kom in sent under Trafikverkets utredningsarbete och som inte är fullt utrett. Det finns ett annat alternativ till 2038 som håller sig inom ram. Jag tror att denna diskussion kommer att föras på regional nivå. Jag har ingen prestige i detta utan har bara noterat att det finns ett mycket starkt regionalt önskemål. Det ligger nu på Trafikverkets bord att fortsätta att arbeta med detta eftersom pausen är avslutad och planläggningsarbetet återupptaget.

När det gäller mer infrastruktur vill jag understryka att jag inte delar bilden Anders Ådahl målar upp. Det händer väldigt mycket just nu. Inte minst visade vi det med den andra delen av uppdraget till Trafikverket som antogs samma dag som Göteborg-Borås. Trafikverket fick då i uppdrag att börja planera för ett antal åtgärder i järnvägssystemet i Skåne som ökar kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar.

Det handlar om fyrspår Lund-Hässleholm, som var det enda man fick för pengarna med nya stambanor för höghastighetståg, plus ny planskild spårkorsning på Malmö bangård, anläggande av fler plattformsspår i banhallen på Malmö central, utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö central, förbigångsspår Slätthult på Södra stambanan, mötesspår på godsstråket genom Skåne och förbigångsspår Rättelöv och spår 21 i Hässleholm på Södra stambanan. Man får alltså mycket utöver det som låg i den tidigare planen tack vare det beslut regeringen har fattat.

Det händer med andra ord mycket på infrastrukturområdet. Vi behöver rusta upp den infrastruktur vi har, och jag ser fram emot att ta del av Trafikverkets arbete när de avlämnar sin rapport. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.