Interpellationssvar - Fritidshem för alla - 2023-12-11

Fru talman! har frågat mig om jag kan se att fritidshemmen är en del av det brottsförebyggande arbetet, och när det kommer att finnas ett förslag till beslut som riksdagen kan ta ställning till.

Att öka tryggheten i Sverige och bekämpa kriminaliteten är en prioriterad fråga för regeringen. En viktig del i detta är just det brottsförebyggande arbetet. Regeringen har bland annat gett Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04) i uppdrag att föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet.

Av skollagen (2010:800) framgår att en elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Utbildning i fritidshem ska även erbjudas om en elev av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. Vidare anges att fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.

När elever lyckas i skolan och har en meningsfull fritid minskar risken för att de dras in i brottslighet. Som Mats Wiking anför är tidiga insatser viktiga i det brottsförebyggande arbetet. Regeringen har därför genomfört olika insatser för att stärka barns och elevers grundläggande färdigheter. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen insatser för att stärka barns och elevers språk, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter. Bland annat föreslås en satsning på skön- och facklitteratur till förskolor och skolor och att skolbiblioteken ska bemannas. De insatserna kan tillsammans bidra till att tidigt stärka de grundläggande färdigheterna. Samtidigt kan satsningarna på litteratur och skolbibliotek bidra till att barn och unga får en mer meningsfull fritid.

I områden med socioekonomiska utmaningar spelar skolan en avgörande roll för att förebygga kriminalitet och ge barn och ungdomar möjlighet att växa. Regeringen vill göra det mer attraktivt att arbeta på de mest krävande skolorna. Därför har regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2024 att 165 miljoner kronor per år avsätts under en treårsperiod för att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre.

Regeringen vill också förstärka Kunskapsbidraget - det som tidigare kallades för Likvärdighetsbidraget - med 850 miljoner kronor 2024. Det innebär att bidraget föreslås uppgå till närmare 7,5 miljarder kronor för 2024. Alltför många elever får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Därför genomför regeringen också satsningar på att öka tillgången till speciallärare i skolan och stärka möjligheten för rektorerna att inrätta särskilda undervisningsgrupper. Regeringen genomför dessutom en satsning på skolsociala team för att stärka elevers förutsättningar att nå utbildningens mål, skapa en lugn och trygg arbetsmiljö samt öka elevers närvaro i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förslagen i betänkandet Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid (SOU 2022:61), som utredningen heter, bereds inom Regeringskansliet.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Den fråga jag ställde till skolministern avser just den utredning som går under titeln Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid.

Sedan ett antal år tillbaka har arbetslösas barn rätt till förskola. Detta har gjort att alla barn har möjlighet att ta del av förskolans omsorg och pedagogik. Det har varit viktigt för alla barns utveckling men särskilt viktigt för barn som kommer från hem som av olika anledningar inte kan ge tillräcklig omsorg och uppfostran. Där är samhällets kompensatoriska uppgift helt avgörande.

Fru talman! När barn till arbetslösa kommer upp till skolåldern har de inte längre rätt till det stöd som de fått under förskoletiden. Det förväntas plötsligt att arbetslösas barn inte längre behöver omsorg innan skolan och efter skolan. Att vara sju år och ha arbetslösa föräldrar innebär att du blir av med den gemenskap, fostran och pedagogiska verksamhet som en plats på ett fritidshem innebär.

När den färdiga utredningen presenteras i november 2022 var också slutsatserna från utredaren att lagstadga en utökad rätt till avgiftsfritt fritidshem för alla sex- till nioåringar, fru talman, men också att kunna erbjuda sex- till tolvåringar fritidshem eller öppen fritidsverksamhet eller mer tid i dessa två verksamheter mot bakgrund av barnets levnadsvillkor.

Därmed blir fritidshemmet även till för barn till vårdnadshavare som är till exempel arbetslösa, föräldralediga eller långtidssjukskrivna eller som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller uppbär försörjningsstöd.

Fru talman! Förslaget känns helt i linje med fritidshemmets och skolans kompensatoriska uppdrag. Att se skola och fritidshem som en helhet för alla barn, inklusive barn till arbetslösa, är att ta ett ytterligare steg i detta arbete. Utredaren betonar också fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vilken syn har skolministern på fritidshemmets kompensatoriska uppdrag?

Fru talman! Jag anser, precis som Mats Wiking, att fritidshemmet är en viktig del av det kompensatoriska uppdraget. De flesta barn är också på fritis efter skolan. Det är kanske i lägre grad än man skulle önska, för det är viktigt att komma ihåg att skollagen redan i dag är ganska hård när det gäller att barn som har egna behov också har rätt till fritis utöver det som är till enbart för att föräldrarna arbetar. Jag tycker att det är viktigt att kommunerna lever upp till detta ansvar.

När det gäller det brottsförebyggande uppdraget finns det flera delar som är intressanta. Skolan är nog den viktigaste brottsförebyggande insats vi har över huvud taget vid sidan av föräldrarnas uppfostran. Det handlar om att skolan är en plats där elever befinner sig. Om de är i skolan och är på fritis innebär det ju också att de inte är någon annanstans. Det blir svårare för de gängkriminella att fånga dem i sina klor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men framför allt handlar det om att skolan genom att ge kunskaper till eleverna också ser till att det finns en alternativ verklighet - en verklighet där eleverna genom sina kunskaper och ansträngningar skapar ett liv där man försörjer sig själv och så vidare. Där är också fritidshemmet jätteviktigt, inte minst när det handlar om att kunna hjälpa till med läxor och annat och på det sättet vara kompensatoriskt för de elever som verkligen behöver det.

Fru talman! Den beskrivning som statsrådet ger när hon säger att de flesta har fritidsplatser stämmer nog. Men det handlar också om de barn som verkligen behöver fritis för att de har särskilda behov. De har ju rätt till det enligt skollagen. Min erfarenhet som skolpolitiker i tjugotalet år i Västsverige har lärt mig att kommunerna inte ger den möjligheten, utan det krävs en ansökan från föräldrar och dessutom rätt mycket arbete.

Från Socialdemokraternas sida anser vi att det skulle vara önskvärt att man slapp detta besvär. En elev borde kunna få plats och tid på fritis oavsett om man har särskilda behov eller inte. Det är där kompisarna går, och det är där de är när man själv går hem med en nyckel efter skolans slut. Den gemenskap man får på ett fritis kan inte ersättas av att vara ett nyckelbarn hemma. Därför tycker jag att det förebyggande arbetet är viktigt. Det ger alla barn bra förutsättningar.

Precis som skolministern säger visar samstämmig forskning att fritidshem, skola och förskola tillsammans är en av de viktigaste byggstenarna när det handlar om att ge barn en lyckad framtid. Varför ska vi då inte ge fritidshem till alla, när vi har forskning som visar detta?

Varje ytterligare kille eller tjej som lyckas i skolan är inte bara något fantastiskt för det enskilda barnet; det spar även på sikt pengar för samhället. Det kanske inte gäller skolbudgeten men för samhällets kostnad totalt. Kostnaden för sociala insatser för barn, ungdomar och familjer tenderar att öka. Vi hade en diskussion här tidigare om HVB-hem. Det handlar om barn som far rätt igenom skyddsnätet - skolans skyddsnät och socialtjänstens skyddsnät - och kanske blir placerade på ett HVB-hem med insatser för kostnader på 5 000-10 000 kronor om dagen.

Jag har själv jobbat i den sociala sektorn, så jag har sett hur bristande skolgång och utanförskap har gjort att barn och ungdomar hamnar snett i livet. Det som har varit framgångsrikt i arbetet med utsatta barn har varit att se till att det i skolan finns bra vuxna förebilder och att ha en dag som erbjuder en skola som fungerar men även ett stöd utanför skolan. Här kan därför en fritidshemsplats även för barn som i dag har arbetslösa föräldrar, eller föräldrar som av olika anledningar inte är i förvärvsarbete, vara en av nycklarna.

Fru talman! Samtidigt som vi socialdemokrater vill öppna upp för fritidshem för alla behöver vi se över kvaliteten och barngruppernas storlek. Den S-styrda regeringen tog steg i att minska barngrupperna förra mandatperioden, allt för att höja kvaliteten, men också för att kunna öppna upp för att erbjuda fritis till alla barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppfattar att skolministern förstår behovet av förebyggande arbete, och jag hörde i svaret om åtgärder - mest rena åtgärder i skolans undervisning. Men kan skolministern se att även fritidshemmen kan vara ett bra komplement till skolan i att skapa omsorg och fostran men också vara bra på att pedagogiskt stötta barn som av olika anledningar behöver extra stöd?

Fru talman! Självklart ser jag det. Jag tror att fritis är en viktig del av skoldagen, och det är viktigt att så många som möjligt deltar. Kvaliteten är också viktig. Det är klart att det är ett stort problem i dag att vi har för mycket outbildad personal, till exempel i fritis liksom i en del skolor och förskolor. Det är därför viktigt att vi kan få fler unga människor att vilja bli lärare och fritidspedagoger inom fritidshemmen. Det är viktigt för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten.

Regeringen vidtar också en rad andra åtgärder. Vi har gett Skolsäkerhetsutredningen i tilläggsdirektiv att lägga fram förslag på hur skolan kan jobba och få ett brottsförebyggande uppdrag som den i dag inte har. Utredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen, och bakgrunden var morden på en skola i Malmö. Utredningen tillsattes då för att man skulle hitta sätt att agera mot till exempel skolskjutningar.

Sedan har samhället, bara under denna korta tid, förändrats. Nu ser vi grov kriminalitet som försöker ta sig in i våra skolor. Då blir det viktigt med ett brottsförebyggande ansvar liksom det uppdrag som vi har gett Skolsäkerhetsutredningen att se över möjligheten att låsa skolor så att människor som inte har där att göra inte ska kunna ta sig in.

Med det sagt tror jag att också fritidshemmet är en väldigt viktig del i det brottsförebyggande arbetet, särskilt gentemot de barn som behöver det allra mest.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för de svar jag har fått. Svaren handlar mycket om vad skolan kan göra och rätt lite om vad fritidshemmen kan göra. Nu kom det dock till lite mer om det.

Det jag och vi socialdemokrater försöker betona är att man ska se helheten med fritidshemmen och skolan. Det finns en helhet, och det kan finnas sjysta vuxna som kan ta hand om en och stötta en på fritidshemmet när det inte fungerar med lärarna. Det kan vara det som gör att en elev går till skolan på måndag morgon - att man vet att det finns någon sjyst vuxen som stöttar en med till exempel läxorna eller socialt. Det kan också finnas en koppling till föreningslivet.

Man ska inte tro att fritidshemmen inte kan erbjuda brottsförebyggande arbete. Det är en mjuk verksamhet, men den har en fantastiskt fin pedagogik och omsorg och kan utföra ett gott förebyggande arbete.

Jag tackar alltså skolministern för svaren. Vi är överens om skolans och fritidshemmens kompensatoriska uppdrag, men vi har lite olika syn på vägen dit. Nu kommer vi från Socialdemokraterna att följa hur regeringen hanterar utredningen om fritidshemmen. Vi anser att det är dags att låta fritidshemmen bli tillgängliga för alla barn. Kan ministern ge någon vink om när ett förslag kan komma på bordet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nej, det vågar jag inte göra. Frågan bereds i Regeringskansliet nu, så jag tänker inte ge någon tidsplan för detta. Det vore fel av mig.

Jag delar Mats Wikings syn att fritidshemmen är en viktig del av skolväsendet. Det är ofta en integrerad del av skolan, inte minst i lågstadiet men delvis också på mellanstadiet. Det är viktigt att fritidshemmen håller hög kvalitet och att vi får fler unga människor att vilja bli lärare i fritidshem.

Det är också viktigt att kommunerna ser detta och faktiskt följer den lagstiftning som finns på området, för den ger barn som har egna behov - alldeles oavsett hur föräldrarnas behov ser ut - rätt till att ta del av fritidshemmet. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att vi har en ganska långtgående lagstiftning redan i dag men att den inte alltid följs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.