Arbetsplenum - Utgiftsområde 11 ekonomisk trygghet vid ålderdom - 2023-12-07

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om ekonomisk trygghet vid ålderdom som vi debatterar i dag.

Vi har ett betänkande på bordet som omfattar en viktig del för våra pensionärer och för samhället, nämligen ekonomisk trygghet vid ålderdom. Det handlar om garantipensionen, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägget. Dessa delar kompletterar den allmänna pensionen för oerhört många pensionärer.

Alltför många pensionärer, inte minst i dag, lever ständigt på marginalen och har svårt att få ekonomin att gå ihop. Därför är dessa olika former av stöd viktiga för den enskilda pensionären.

Heltidsarbete och tjänstepension är två av de viktigaste förutsättningarna för att man ska få en tillräcklig pension på äldre dagar. Men bara fyra av tio kvinnor i arbetaryrken har en fast heltidsanställning, och strax under hälften arbetar deltid.

Den enskilt viktigaste orsaken till att både kvinnor och män i arbetaryrken arbetar deltid är att de inte har kunnat hitta och få ett heltidsarbete, och konsekvensen blir förstås en låg pension.

Ett skrämmande exempel för att belysa denna problematik och situation för många arbetare i dag är att 30 procent av Handelsanställdas förbunds medlemmar har en heltidstjänst. Lägg därtill så kallad hyvling så förstår nog alla att dessa personer om möjligt får kombinera flera jobb för att få ihop en heltidslön som går att leva på. Men om det inte finns möjlighet till heltid varje månad blir pensionen därefter, det vill säga mycket låg.

Fru talman! Under förra mandatperioden genomförde vi en rad förbättringar på pensionsområdet. För de pensionärer som arbetat hela livet men som har haft en låg lön införde vi inkomstpensionstillägget. Vi höjde garantipensionen, och vi höjde bostadstillägget. Steg för steg avskaffade vi den orättvisa skatteklyftan som den tidigare moderatledda regeringen hade infört och som innebar att en pensionär betalade mer skatt än en person som arbetar.

Utöver det som jag nu har tagit upp finns i dag möjlighet till trygghetspension för dem som fyllt 60 och inte orkar arbeta fram till dagen då pensionsåldern kan inträda. För den som slitit ut kroppen i sitt arbete under ett helt yrkesliv måste det finnas ett skyddsnät. Det är en mycket viktig fråga för oss socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att det bästa sättet att höja pensionerna är att öka inbetalningarna till pensionssystemet. Det är underfinansierat, och det måste justeras. Olof Palme sa en gång att samhället är människans verk och att om något är fel kan vi ändra på det. Med detta vill jag visa på att pensionssystemet är en del av samhället och därmed någonting vi är satta att förändra och förbättra om vi har viljan till det.

Vi socialdemokrater har satt ett tydligt mål om att alla ska ha minst 70 procent av slutlönen i pension. Vi vill också öka inbetalningarna till pensionssystemet så att de motsvarar 18,5 procent, som var avsikten när pensionssystemet infördes. Det är viktigt, inte minst för att återvinna förtroendet för detta system och legitimiteten, att vi snarast rättar till detta. Människor måste känna sig trygga med att systemet fortsätter att fungera långsiktigt trots växlande majoriteter i riksdagen.

Vi socialdemokrater har sedan flera år tydligt tagit ställning för att avsätta mer medel till pensionssystemet. Tyvärr har det inte funnits politiska förutsättningar i Pensionsgruppen hittills, men nu har den ju ändå startat sitt jobb igen. Låt oss komma vidare med detta viktiga arbete, för pensionärernas skull!

(Applåder)

Fru talman! Den bärande principen i det allmänna pensionssystemet är livsinkomsten, alltså att allt det man tjänar när man är förvärvsarbetande också syns i pensionskuvertet. Det ska finnas en tydlig koppling mellan förvärvsinkomsten och den allmänna inkomstgrundade pensionen. Alla personer som kan arbeta ska arbeta.

Innan riksdagen beslutade att höja garantipensionen och införa inkomstpensionstillägget, som ledamoten nämnde, hade omkring 30 procent av pensionärerna någon form av skattefinansierat pensionsbidrag. Nu är det över 70 procent. Det är en väldigt kraftig ökning på väldigt kort tid. Man kan egentligen säga att hela pensionssystemet fått ett annat utseende än tidigare, med mindre av det inkomstgrundade och mer av det skattefinansierade. Samtidigt har respektavståndet minskat.

Hur tänker socialdemokraterna att vi ska återupprätta livsinkomstprincipen?

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten! Jag tror att ingen har missat att vi står bakom en arbetslinje, och där är livsinkomsten viktig. Vi står fortfarande bakom principerna som tagits fram i Pensionsgruppen; det är ingen tvekan om det. Men det vi har sett är att många inte kan leva på pensionen. Att blunda för det är helt oacceptabelt. Därav kommer vårt agerande förut.

En av fem i mitt hemlän lever i relativ fattigdom. Jag kan nämna två kommuner: Bräcke och Ragunda. Det finns många sådana pensionärer, och därför kan vi inte vänta tills det blir verkstad i Pensionsgruppen. Vi gjorde det som krävdes för de pensionärerna.

Vi står absolut bakom principerna som Pensionsgruppen har enats om.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Jag håller helt med ledamoten om att man var och är tvungen att göra någonting åt de allra lägsta pensionerna. Med europeiska mått mätt ligger Sverige visserligen lågt när det gäller antalet fattiga pensionärer, men det Moderaterna ville göra var att stärka alla pensioner samtidigt. Det var skillnaden mellan våra förslag. Vi moderater ville göra tillskott men också bibehålla livsinkomstprincipen.

Jag är glad över att ledamoten är så tydlig om livsinkomstprincipen. Jag roade mig nämligen med att läsa S-kvinnors senaste tidning, och där var det ett uttalande från Annika Strandhäll. Hon är en tung ledamot här i riksdagen och tidigare minister för dessa frågor. Hon sa att vi måste prata om denna heliga ko och om varför livsinkomstprincipen inte håller. Det gjorde mig lite orolig.

Det står vidare i artikeln att Annika Strandhäll tycker att det är dags att prata om livsinkomstprincipen som inte håller och titta på ett nytt pensionssystem. Då blir jag ju nyfiken på vad för slags system man tänker sig. Ska inkomsten under arbetslivet inte spela någon roll för pensionen? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar och en reflektion på från ledamoten.

Fru talman! På moderatstämman för några veckor sedan i Umeå, om jag inte missminner mig, sa finansminister Svantesson att Sverige nu har nått den lägsta skattekvoten sedan 1975. Då förstår man att det fattas slantar i kistan.

Vad Strandhäll sa har jag tyvärr inte tagit del av. Jag hörde vad ledamoten läste upp, men kan inte gå närmare in på det eftersom jag inte har läst artikeln. Det jag sa tyckte jag dock var tydligt: Vi står bakom principerna som Pensionsgruppen har tagit fram.

(Applåder)

Fru talman! Dagens debatt om ekonomisk trygghet vid ålderdom anser jag behöver vara sansad, för alla de beslut vi fattar och det vi framför här påverkar flera generationer framåt. Det påverkar även mina barn som precis är på väg ut på arbetsmarknaden och den pension de får när de väljer att sluta arbeta.

Ibland låter det i debatten som att pensionssystemet inte levererar. Därför känner jag att det behövs en rimligare diskussion. Det är ju inte helt sant att vårt pensionssystem inte levererar över huvud taget. Vi har faktiskt färre pensionärer i relativ fattigdom i dag än tidigare. Jämför vi med 90-talet är det otroligt stor skillnad. Vi har också färre materiellt fattiga pensionärer. Det är alltså två olika fattigdomsmått. Det behöver man ha med sig när man diskuterar.

Enligt regeringens budget är ungefär 46 000 av 2,3 miljoner pensionärer materiellt fattiga. De har svårt att klara de mest nödvändiga utgifterna. Det är självklart otroligt tufft för dessa personer, men det är inte hela pensionssystemet som inte levererar.

Det jag och Centerpartiet står bakom, fru talman, är de grundprinciper som pensionssystemet bygger på. De är att det ska löna sig att arbeta, att varje generation ska stå för sina kostnader, att systemet ska vara avgiftsfinansierat och att det måste bygga på långsiktiga åtaganden med breda överenskommelser. Av det skälet är jag glad över att vi har kommit framåt och ska jobba vidare i ett brett samarbete. Nu behöver vi lyfta upp en grundprincip som vi har ruckat på senaste tiden, och det är att det ska löna sig att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Här behöver vi jobba tillsammans för att kunna höja inkomstpensionen men också se över grundskyddet. Vi ska fortsätta att lyfta där det behövs. Vi behöver kanske ett system som är lite enklare, både för pensionärerna och för handläggarna på Pensionsmyndigheten, så att det blir tydligare vad grundskyddet är. Det ska inte heller kosta onödigt mycket. Vissa justeringar som vi gjort i garantipensionen under förra mandatperioden och även tidigare har skapat vissa svårigheter.

Som sagt ser jag fram emot att fortsätta arbetet under mandatperioden. Jag hoppas att vi kan jobba med en höjning av inkomstpensionen på olika sätt och se över grundskyddet så att det fortsättningsvis ska löna sig att arbeta.

Eftersom Centerpartiet hade en annan rambudget än vad som beslutades förra veckan hänvisar jag till vårt särskilda yttrande när det gäller budgeten.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

För oss sverigedemokrater är det grundläggande i vår socialkonservativa politiska inriktning att Sverige ska ha en trygg välfärd för sina medborgare. De som arbetat, bidragit och byggt upp välfärdsstaten Sverige ska behandlas med stor respekt och tacksamhet. Sveriges pensionärer förtjänar en pension som gör att de kan leva ett gott liv på äldre dagar. Det är viktigt att pensionärer kan känna att det finns en ekonomisk trygghet och att det finns ett gott grundskydd.

Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som samboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Regeringens bedömning är att målet om att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard är uppfyllt, dels eftersom förmånerna påtagligt bidrar till en ökad och god ekonomisk standard för pensionärer med små ekonomiska marginaler, dels eftersom andelen pensionärer med låg ekonomisk standard minskar.

Regeringen är medveten om att den ekonomiska situationen varierar rätt rejält bland pensionärerna. Det finns pensionärer som av olika anledningar lever under knappa ekonomiska förhållanden. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade dock varit nästan dubbelt så stor som i dag om dessa pensionärer inte hade fått ta del av förmånerna inom detta utgiftsområde. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade då legat på 23 procent i stället för dagens 12 procent. Man ser tydligt att förmånerna gör skillnad. För ensamstående män och kvinnor med de lägsta allmänna inkomstgrundade pensionerna utgör förmånerna en stor del av den totala inkomsten.

Fru talman! Vi har ett stabilt pensionssystem i Sverige. Enligt olika rankningar ligger vårt pensionssystem bland de tio bästa i världen. Vi ska vara rädda om och måna om vårt pensionssystem, som präglats av stabilitet och långsiktighet. Det är dock lite oroväckande att det svenska pensionssystemet tappar mark och nu är sämst i Norden enligt internationell rankning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

När vi pratar om pensioner är det lätt att komma in på Pensionsgruppens betydelse och dess beslut om pensioner och villkor för äldres ekonomi. Det här har varit grunden till det stabila system som vi ser i dag. Pensionsgruppen har överlag fungerat ganska väl under många år, men under de senaste åren har det kanske inte levererats så mycket. Det har varit lite skakigt i gruppen. Det kan tyckas att man inte följt de principer man ställt sig bakom.

Jag tänker på de strider som ägt rum i de två senaste valrörelserna gällande pensionerna. De har gett förtroendet en törn. Även om det är positivt att pensionerna hamnade i strålkastarljuset riskerar det att bryta ned systemets långsiktiga stabilitet.

Vi sverigedemokrater har ansett att Pensionsgruppen antingen ska avvecklas eller ska göra ett omtag. Nu är vi där. Pensionsgruppen har gjort ett omtag och har utvidgats till att nu innefatta samtliga riksdagspartier. Redan på det första mötet i den nya konstellationen kom man överens om att tjänstepensionen ska kunna pausas. Det måste ses som en bra start för den nya konstellationen.

Sedan finns det viktiga och komplicerade frågor att jobba vidare med i gruppen, som hur man ska stärka pensionerna och återupprätta livsinkomstprincipen och respektavståndet. Jag har en viss optimism inför Pensionsgruppens fortsatta arbete, som det ska bli intressant att följa framgent. Återigen yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Ålderdom är som allt annat - för att lyckas med det måste du börja ung. Så sa Theodore Roosevelt en gång i tiden. Med stigande ålder kommer ju erfarenhet, kompetens och kunskap. För att man ska må bra på äldre dagar är det viktigt med ekonomisk trygghet. I dag debatterar vi utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Det är ett stort område som omfattar 60,3 miljarder kronor.

För varje dygn vi lever ökar medellivslängden med smått otroliga fyra timmar. Rent medicinskt brukar man säga att 70 är det nya 50. Det är fantastiskt, men det ställer samtidigt krav på att fortsätta arbeta med pensionerna och stärka och säkra dem. Där är höjd pensionsålder en viktig del.

I Tidöavtalet fastslås att pensionärers ekonomi ska stärkas och att valfriheten ska värnas. Redan i den förra budgeten sänktes skatten för alla över 65 år som fortsätter att arbeta. I höstas löstes frågan om 57:orna. Det är klart att de ska ha rätt till sitt förstärkta grundavdrag från år ett, och det löste den moderatledda regeringen ut. Det var den förra socialdemokratiska regeringens misstag som vi rättade till, och nästa år kommer det att betalas ut 3 miljarder kronor. Samtidigt har vi säkerställt att inte fler årskullar kommer att påverkas.

Fru talman! Inflationen är fortsatt på höga nivåer, och detta drabbar inte minst pensionärer. Att bekämpa inflationen är vårt främsta fokus inom den ekonomiska politiken. Detta ställer krav på återhållsamhet. Men för att underlätta för Sveriges pensionärer att få ekonomin att gå ihop är sänkt skatt för pensionärer en viktig prioritering i budgeten. I årets budget sänker den moderatledda regeringen och samarbetspartiet skatten för alla pensionärer. Om man har en pension på 25 000 kronor sänks skatten så att man får 3 400 kronor mer i plånboken. I de här ekonomiskt svåra tiderna gör detta såklart stor skillnad. Steg för steg och beslut för beslut stärker vi pensionärernas ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Pensionsgruppen är återstartad. Nu ingår samtliga riksdagens partier i gruppen, vilket jag och Moderaterna tror är viktigt för pensionernas legitimitet. Ett stort och viktigt arbete ligger nu framför gruppen. Pensionsgruppen är överens om att det ska bli möjligt att pausa uttaget i tjänstepensionen. Det är en fråga där vi moderater varit drivande. Framöver ska gruppen också titta på hur en gas kan införas och komma med förslag för att man ska kunna stärka livsinkomstprincipen.

Jag tycker att man kan beskriva pensionerna på två sätt, och dessa står i ganska stark kontrast till varandra. Å ena sidan är pensionerna i en internationell jämförelse i topp. Svenska pensionärer har det generellt bra. Andelen äldre som lever i fattigdom är bland de lägsta i EU. Detta visar en rapport från Pensionsmyndigheten. Det är den ena vågskålen. Å andra sidan, i den andra vågskålen, är det ett faktum att livsinkomstprincipen har urholkats. Till detta kan läggas att kompensationsgraden i pensionerna har minskat i takt med att medellivslängden ökat. Nedgången kommer att fortsätta om man inte höjer pensionsåldern, vilket har gjorts och ska göras framgent.

Fru talman! Nästan hälften av utgiftsområdet, närmare bestämt 30,2 miljarder kronor, avser garantipension. Det är en ökning med ungefär 5 miljarder sedan förra året.

Nu kommer det lite siffor här, så häng med. Det är 1,2 miljoner av landets 2,3 miljoner pensionärer som uppbär garantipension. Det är 70 procent av landets pensionärer som får del av någon av förmånerna som nämns i betänkandet.

Det har skett en väldigt snabb ökning, som jag nämnde innan i replikskiftet, från 30 procent till 70 procent av landets pensionärer. Det har gjort att hela systemet har blivit mindre inkomstgrundat och mer skattefinansierat, och respektavståndet har minskat.

Det lönar sig allt sämre att arbeta. Det gör det dessutom allt svårare att planera sin pension, enligt den rapport som TCO släppte, Lön för mödan. Det är oroväckande och borde mana till eftertanke för alla inne i den här kammaren.

Fru talman! Avslutningsvis: Det närmar sig jul. Det finns ingen bättre tid för önskningar än just denna tid. Jag och Moderaterna önskar att när vi når mandatperiodens slut ska respektavståndet vara återupprättat, och det ska löna sig att ha arbetat.

Jag önskar mig också att vi ska få se mer jämställda pensioner mellan kvinnor och män och att Pensionsgruppen ska ha fattat många kloka beslut, bland annat om en gas i pensionssystemet.

Den som har arbetat ett helt arbetsliv och har varit med och byggt Sverige ska känna att det har lönat sig. Må dessa önskningar gå i uppfyllelse!

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Det är speciellt att stå här och se att Moderaterna delar ut önskningar ungefär som Benjamin Syrsa. Det är ändå Moderaterna som regerar. Man kan tänka: Önska mindre, och gör mer! Det är ett tips från coachen i Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

(Applåder)

Nu ingår Vänsterpartiet i Pensionsgruppen. Grattis Sverige och grattis till alla andra partier! Vänsterpartiet ställde kravet som ledde fram till den situation som vi har i dag om att höja garantipensionen med 1 000 kronor under förra mandatperioden för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

Nu har det blivit uppindexerat till 2 000 kronor. Det känns väldigt bra att man kan få igenom stora förändringar. Många pensionärer är trötta på de 100 kronorna som kommer. De kom till exempel nu när man sänkte skatten väldigt lite för pensionärerna.

I den här salen får vi nu höra att garantipensionen försämrar livsinkomstprincipen. Det gör att det inte lönar sig att arbeta. Men trots det framgår det även här att det är väldigt många som har del av garantipensionen. Det kan nämligen inte vara så att 70 procent av pensionärerna inte har arbetat.

Det som Vänsterpartiet tycker är väldigt bra är att inte tänka att människor blir extra glada för att någon har det väldigt dåligt. De som har inkomstpension får höra: Det finns ändå några andra som har garantipension som har det sämre. Nu känns det väl bra att gå till jobbet. Det ska löna sig att arbeta.

Vi jobbar lite tvärtom. Vi tänker att det är viktigt att höja garantipensionen och att lyfta golvet, och sedan i nästa andetag höja inkomstpensionen. Det är därför som vi nu har satt fart på Pensionsgruppen och sitter med i det arbetet.

Vår huvudfråga är att höja inbetalningarna så att inkomstpensionen höjs. Det är ett väldigt enkelt sätt att få upp respektavståndet och att bibehålla livsinkomstprincipen. Det är att höja inbetalningarna, för då höjs inkomstpensionen. Vi är hemskt glada att alla borgerliga partier nu också har sagt att de tycker att det är viktigt. Då går det jättefort att införa, och då är vi alla överens.

Fru talman! Vi har också haft partier här som höjt pensionsåldern. Någon sa här att 70 är det nya 50, eller något åt det hållet. Det kanske kan stämma för professorer eller riksdagsledamöter. Men för undersköterskor och byggnadsarbetare stämmer det tyvärr inte. Vi ser till och med att livslängden sjunker för de sämst ställda kvinnorna som har det tuffast ekonomiskt i Sverige.

Det är inte samma plan för alla. Därför tycker vi att det är viktigt när man nu har höjt riktåldern att vi tittar på de delar som man varit överens om i Pensionsgruppen att titta på. Att man kommer in tidigt på arbetsmarknaden och har ett långt arbetsliv ska löna sig. Det finns sådana system i andra länder; i bland annat Danmark har man en så kallad Arne-pension.

Trygghetspensionen är en del av sjukförsäkringen, men den spelar en roll för äldre löntagare. Det är otroligt viktigt att den behålls och kanske också utvidgas så att ännu fler har möjlighet att slippa att få en låg pension. Det är bara det som händer. Det är inte så att vi beslutar att pensionsåldern höjs, och då kan människor som är trasiga i kroppen arbeta längre. I stället går de i pension tidigare, och då får de väldigt låg pension. Där vill Vänsterpartiet verkligen trycka på, och vi hoppas att alla är överens om den inriktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Det är ingen hemlighet vad Vänsterpartiet har tyckt och tycker. Vi har drivit på för höjda inkomstpensioner. Efter att vi hade höjt garantipensionen i vårt budgetförslag hade vi också förra året i budgeten ett förslag som i genomsnitt skulle innebära 2 000 kronor i månaden i höjd pension.

Nu ingår vi i Pensionsgruppen. Då sätter vi fart på arbetet där i stället och driver på. Det är viktigt att alla partier är med och diskuterar pensionerna. Men ingen fråga kommer undan demokratin. Ingen fråga kan begravas så att människor runt omkring, allmänheten och de som inte sitter i det här huset, inte har tillräcklig insyn. Det tror inte jag är bra. Det är väldigt bra att Vänsterpartiet nu fick till att alla får vara med.

Det är väldigt kul att regeringen har gått med på Vänsterpartiets krav om 57:orna. Det beskrevs här som att det var Socialdemokraterna som hade gjort någonting i sin budget, och sedan hade regeringen gjort något mycket fiffigare i sin budget.

Sanningen är att det var ett resultat av den överenskommelse som både Moderaterna och Socialdemokraterna hade gjort i Pensionsgruppen om höjd riktålder. Det står också väldigt tydligt i den proposition som man ställde sig bakom.

Det är väldigt bra att ni har gått med på det här. Ni röstade först nej flera gånger när Vänsterpartiet lade fram förslag om utskottsinitiativ i frågan. Nu är jag hemskt glad när jag märker att regeringen har vänt i frågan.

Jag ska inte uppta talartiden alldeles för länge här. Men jag vill säga att vi i Sverige har ett av de mest ojämlika pensionssystemen mellan kvinnor och män. Det handlar om att det allmänna har dragit sig tillbaka och att tjänstepensionen får kliva in. Då blir det så. Det gäller också mellan dem som jobbar i LO-kollektivet och de andra. Men det går att åtgärda. Det går att göra någonting åt det. Självklart behöver man inte byta hela systemet. Det går att vrida och justera i det system vi har.

Andra nordiska länder har ett mycket mer jämställt pensionssystem. Det är en ganska tråkig kommentar till människor som arbetar i dag och kanske inte har fått rätt till heltid på grund att vi inte har stiftat de lagarna att säga: Du har gjort det här valet, och därför har du så låg pension. Vi vill ändå att människor ska vara undersköterskor och vårdbiträden och att inte alla ska välja att bli till exempel professor.

Fru talman! Nu drar vi på i Pensionsgruppen. Det kommer att hända mycket framöver. Det kan jag lova.

(Applåder)

Fru talman! Det är inte varje dag man blir apostroferad som Benjamin Syrsa. Därför tänkte jag att jag måste ta tillfället i akt och replikera.

Jag avslutade mitt anförande med att framföra ett antal önskningar. Det berodde på att vi inte vill att pensionerna ska vara valfläsk. Det var de 2022, och det var de 2018. Man gjorde en massa överenskommelser utanför Pensionsgruppen. De såren finns kvar. Det är därför jag kommer med ödmjuka önskningar om vad jag skulle vilja se pensionerna vara 2026.

Sedan kan vi självklart göra andra saker som regering. Det tar vi också ansvar för. I mitt anförande, om ledamoten hörde det, nämnde jag bland annat sänkt skatt för dem som är 65 och äldre för att motivera fler att stanna kvar i arbete. Jag nämnde att vi i denna budget sänker skatten för alla som arbetar. Jag nämnde också att det för dem med 25 000 kronor i pension handlar om 3 400 kronor på ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Visst gör vi alltså saker. Men det är ändå den viktiga Pensionsgruppen som håller i taktpinnen. Ledamoten får också komma ihåg att det var en moderat minister som tog de initiativ som ledde till att alla partier nu ingår. Vi är glada att det är en överenskommelse som alla i gruppen står bakom.

Jag vill ändå under mina sista 40 sekunder talartid ställa en fråga. Ledamoten pratar om undersköterskor som har kämpat ett helt arbetsliv, kanske 40 eller 45 år, och ställt klockan varje morgon för att gå till jobbet. Tycker inte Vänsterpartiet att det är problematiskt att det numera är extremt liten eller ingen skillnad mellan deras pension och pensionen för dem som inte alls har arbetat? Jag tycker det.

Fru talman! Redan innan garantipensionen höjdes hade 70 procent av kommunalarbetarna, som undersköterskor alltså är, garantipension. Jobbar man två år till som kommunalare får man ungefär 100 kronor mer i plånboken. Där har vi absolut ett problem att titta på. Men det är inte en höjd garantipension som kommer att avgöra det, utan det är att man tittar på exempelvis år i arbetslivet.

Mina föräldrar började arbeta när de var 15-16 år och har jobbat varje dag. Hur ser deras pension ut i dag? Ja, inte så bra som för dem som ni nu sänker skatten för när de arbetar vidare och som kanske har det allra bäst.

Dessutom är det ni själva som har valt att ha olika indexering för garantipensionen och inkomstpensionen. Det är därför det ser ut som det gör i dag. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit samma indexering för garantipension och inkomstpension, men det har inte Pensionsgruppen ställt sig bakom.

I tuffa tider tror jag att det är bra att de som har det sämst klarar sig. Vänsterpartiet tror inte på att sälja in till någon som inte har det så jättebra att du ska vara glad, för den här personen har det ännu sämre. I stället tror vi på att höja inbetalningarna till systemet, införa en ganska stor gas och på så vis höja inkomstpensionerna.

Det är svårt att tänka sig att någon skulle bli glad bara för att någon annan hade det sämre. Det är inte min uppfattning.

Fru talman! Jag måste ändå säga någonting om skatterna. Det låter alltid som att om man sänker skatterna är det någonting hemskt man gör, alltså så att människor får behålla mer av sina egna surt förvärvade pengar. Det är ju det sänkt skatt handlar om.

Vi har visserligen det lägsta skattetrycket sedan 1975, vilket nämndes här tidigare. Men i ett internationellt perspektiv har vi ändå ett högt skattetryck i Sverige. Det ska man ändå komma ihåg. Men det är inte något fult att sänka skatter. Tvärtom handlar det om att man får behålla mer av sin egen inkomst.

Det är precis det som görs i den budget vi nu lägger fram. Vi sänker skatten för alla pensionärer, för dem med lägst pension och sedan hela skalan. Det är just för att behålla livsinkomstprincipen. Det är den jag tycker är så viktig. Jag känner ändå en viss osäkerhet om huruvida Vänsterpartiet står bakom den. Det vet jag väl egentligen att ni gör, för jag tänker att alla partier som är med i Pensionsgruppen också står bakom livsinkomstprincipen. Ibland har jag dock lite svårt att hänga med i resonemanget och undrar om ni verkligen gör det fullt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Givetvis står Vänsterpartiet bakom livsinkomstprincipen. Jag kan också glädja Moderaterna och ledamoten med att Vänsterpartiets förslag innan vi gick in i Pensionsgruppen - nu har vi inga förslag, utan nu tar vi dem där inne - skulle förbättra livsinkomstprincipen mycket mer än det som ni har genomfört. Om man höjer inkomstpensionerna med 2 000 kronor i genomsnitt blir det skillnad. Detta behöver man alltså inte oroa sig för. Vänsterpartiet klarar av att lyfta golvet för dem som har det sämst men också för dem som har arbetat länge och mycket.

Av dem som har garantipension är det bara ungefär 30 000 som inte har arbetat. Det är äldre kvinnor som har varit hemma med barn innan förskolan var utbyggd. Jag tycker att man inte riktigt har respekt för de kvinnor som finns inom Kommunals område, till exempel, som har arbetat. Eftersom vi i politiken inte har lagstiftat om rätt till heltid har de haft deltidsarbeten där de jobbat och slitit med låg pension som resultat. För mig är det inte märkligt att man tar ansvar för det som riksdagsledamot och politiker.

Om man sänker skatten för dem som faktiskt klarar av att arbeta efter pensionsåldern kan man sedan fundera på var de ska göra bäst nytta. För mig och Vänsterpartiet kommer det alltid att vara viktigare att alla pensionärer kan ställa mat på bordet än att någon som klarar av att arbeta eftersom man haft ett arbete som inte slitit på kroppen ska få ännu mer i plånboken. Det är det enkla svaret på den frågan.

Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att vi har ett pensionssystem som i grund och botten är både uthålligt och bra utformat. Men det finns brister, och det som är bra kan alltid bli bättre. De brister som finns ska vi naturligtvis se till att lösa.

Det gläder mig mycket att vi fått till en breddning av Pensionsgruppen så att alla partier i riksdagen nu finns företrädda. Det är något som vi kristdemokrater har drivit under en längre tid. Det finns flera skäl till att vi tyckt att en sådan breddning var viktig. Ett av de främsta skälen för mig personligen är att ju fler partier som ingår i en pensionsgrupp där man kan resonera sig samman, desto större blir förutsättningarna för att de beslut man fattar blir långsiktigt hållbara.

Jag har suttit i Pensionsgruppen i snart fem år. En av de absolut viktigaste drivfjädrarna för mig har varit att försöka lösa samtidens problem utan att riskera att vi får ett pensionssystem som det inte går att lita på. Man ska kunna lita på pensionssystemet. Både mina barn och förhoppningsvis kommande barnbarn och barnbarnsbarn ska ha ett pensionssystem att lita på.

Därför återkom jag i väldigt många debatter under den förra mandatperioden till att det är viktigt att vi har ett autonomt pensionssystem, alltså ett pensionssystem som ligger vid sidan av statens budget. Det har hela tiden sedan det nya pensionssystemet sjösattes varit en central bärande princip just för att vi ska se till så att även kommande generationer har ett pensionssystem att lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Här i riksdagen kan vi fatta en rad beslut ändå, utanför Pensionsgruppen, för att se till att pensionärernas ekonomi förbättras. Under den forna alliansregeringen sänkte vi skatterna fem gånger och höjde bostadstillägget tre gånger. Tillsammans med Moderaterna tog vi också bort en särskild löneskatt som lades just på äldre som valde att jobba vidare efter pensionsåldern. I den här budgeten lägger vi, som vi precis hört, också fram ett förslag där vi sänker skatten med 3 400 kronor per år för en pensionär med 25 000 kronor i pension.

Utöver dessa förbättringar, fru talman, vill jag uppehålla mig lite grann vid 57:orna. Det är en fråga som jag personligen har lagt ned väldigt mycket tid på.

Det blev ju fel när personer födda 1957 inte fick ta del av det förhöjda grundavdraget. Anledningen till att detta verkligen var fel var att det gick på tvärs med det som vi var överens om i Pensionsgruppen, nämligen att när riktåldern höjs ska alla system parallelljusteras så att vi undviker just den typen av effekter som vi har fått. I år kommer 57:orna att få betala 24 000-28 000 kronor för mycket. De får tillbaka det nästkommande år; det är en av de större satsningar som regeringen gör i kronor och ören.

Om en bank får in för mycket pengar på sitt konto behåller den inte pengarna utan betalar tillbaka dem till den rättmätige ägaren. Det är precis vad det handlar om när det gäller 57:orna. Det är de som är ägarna, och därför ska de få tillbaka sina pengar.

Fru talman! Något som jag har tänkt på ibland när jag har följt politiken - både innan jag gick in i politiken igen och som en del av den - är att det som får utrymme är de negativa nyheterna. Det är dem som medierna speglar, men det är faktiskt inte hela verkligheten.

Jag blev lite förvånad, för det kom en positiv nyhet häromveckan från Pensionsmyndigheten om andelen pensionärer som lever i materiell och social fattigdom. Det är ingen här inne som säger att det är bra att det är 2 procent, men det är mycket lägre än vad vi hela tiden får höra i debatten. I befolkningen i stort är det 4,7 procent som lever i social och materiell fattigdom. Av våra äldre är det 1 procent som lever i det som kallas allvarlig fattigdom. När det gäller den siffran tror jag att det bara är Luxemburg som har en lägre andel äldre som lever i allvarlig fattigdom.

Det pensionssystem som vi har tillsammans med ett väl utbyggt ekonomiskt skyddsnät för våra äldre levererar på ett bra sätt. Jag som är intresserad av dessa frågor googlade på detta men fick ytterst få träffar. Det finns mycket få nyhetsartiklar om detta. Det tycker jag är lite upprörande, för det är viktigt att presentera båda sidor av myntet.

Fru talman! I Pensionsgruppen kommer vi att jobba vidare för att säkerställa att vi har ett fungerande grundskydd. Samtidigt är det oerhört viktigt att säkerställa att vi har ett respektavstånd så att vi hela tiden uppmuntrar och klarar av arbetslinjen, för det är vad pensionssystemets framgång bygger på.

Jag är glad över att den gas som jag har argumenterat för i över fyra års tid nu omfamnas av samtliga partier i riksdagen. Bakgrunden till att vi kristdemokrater lade fram förslaget om en gas var att pensionssystemet är utrustat med en så kallad automatisk balanseringsmekanism, men enbart i form av en broms. Den ser till att utbetalningarna på lång sikt inte överstiger tillgångarna och garanterar på så vis att pengarna i systemet räcker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

En balanseringsmekanism måste dock fungera åt andra hållet också. Med en gas kan det överskott på hundratals miljarder som finns i pensionssystemet användas för att förstärka pensionerna. Detta överskott uppgick till 1 300 miljarder kronor i våras - jag tror det var i mars; det var den senaste siffran jag hittade. Delar av det ska nu slussas tillbaka för att förstärka pensionerna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom handlar om de skattefinansierade förmånerna för pensionärer och efterlevande. Dess anslag är en viktig komponent i den ekonomiska tryggheten för många av de cirka 2,3 miljoner personer som har nått pensionsåldern.

Den ekonomiska aspekten utgör en central del av våra pensionärers trygghet och välstånd, men det är viktigt att inledningsvis påpeka att det också finns andra minst lika viktiga aspekter av levnadsvillkoren för de äldre.

För att ge ett exempel vill jag påminna om att enligt den nationella trygghetsundersökningen från oktober 2023 känner sig mer än var tredje kvinna mellan 65 och 74 år otrygg eller vågar helt enkelt inte gå ut en sen kväll i det egna bostadsområdet. Vad gäller kvinnor mellan 75 och 84 år är det drygt fyra av tio som befinner i en sådan belägenhet. Det är därför regeringens åtgärder för att bekämpa brottsligheten och skapa trygghet på våra gator och torg är så viktiga för att förbättra de äldres levnadsvillkor.

Otrygghet men också ofrivillig ensamhet är två av de främsta livsbetingelser som gör att åldrandets naturliga bördor kan kännas ännu tyngre. I detta avseende är det värt att uppmärksamma att enligt SCB:s rapport Efter 60 bor 900 000 personer över 60 år ensamma och att var femte ensamstående person i den åldern också betraktas som socialt isolerad, det vill säga mycket sällan eller aldrig träffar anhöriga, vänner eller bekanta.

Med tanke på dessa omständigheter är det glädjande att konstatera att regeringen under 2024 fortsätter med den treåriga gemenskapssatsning på sammanlagt 900 miljoner kronor som syftar till att förebygga ofrivillig ensamhet.

Fru talman! Vi kan nu vända blicken mot de socioekonomiska villkoren för de äldre i Sverige. I det avseendet förfogar vi över en nyligen publicerad rapport från Pensionsmyndigheten där Sverige jämförs med andra EU-länder gällande det mått, allvarlig materiell och social fattigdom, som är ett av de mest använda inom unionen för att mäta fattigdom.

I detta sammanhang är det glädjande att konstatera att Sverige är ett av de länder som har lägst andel allvarligt materiellt och socialt fattiga äldre inom unionen: 1 procent av männen och 0,9 procent av kvinnorna befinner sig i den situationen.

Del är också glädjande att konstatera, som framgår av budgetpropositionen, att vi står inför en mycket kraftig resursförstärkning när det gäller grundskyddet för pensionärerna. Anvisat anslag för garantipensionen går upp 2024 med 4,6 miljarder kronor i jämförelse med föregående år. Det kompletterar en historiskt unik höjning av anslaget för garantipensionen, som har mer än fördubblats i jämförelse med utfallet för 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I detta sammanhang vill jag också nämna två glädjande nyheter för Sveriges pensionärer. Den första är beslutet att ge en skattefri kompensation på 3,2 miljarder kronor till personer födda 1957 på grund av den höjda åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget. Den andra är en skattesänkning på 2,2 miljarder kronor på grund av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget.

Fru talman! I detta relativt ljusa scenario för många pensionärer med relativt låga disponibla inkomster är det angeläget att uppmärksamma de problem som hotar vårt inkomst- eller arbetsbaserade pensionssystem, även om det ligger utanför anslagsramen för utgiftsområde 11.

Som vi vet bygger det allmänna pensionssystemet på livsinkomstprincipen och förutsätter ett betryggande respektavstånd gentemot den pension och andra förmåner som inte är arbetsrelaterade. Om detta avstånd minskar eller helt och hållet försvinner undermineras det som är själva grunden inte bara för våra pensioner utan för hela vårt välfärdsbygge: viljan att arbeta och på det viset finansiera de offentliga åtagandena.

För oss i Liberalerna är det en omistlig utgångspunkt att det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat och att detta ska synas både i lönekuvertet och i den pension som vi får när vi blir äldre.

Tyvärr är det i dag allt färre pensionärer för vilka denna enkla men betydelsefulla utgångspunkt är en verklighet, och respektavståndet gentemot det man kan få oavsett tidigare arbetsinsatser minskar väldigt fort under tider som vår, som präglas av hög inflation. Detta beror, som vi vet, på de olika indexeringsmekanismer som gäller för den avgiftsfinansierade ålderspensionen och den skattefinansierade garantipensionen.

Fru talman! Dessa omständigheter gör arbetet med att förstärka den inkomstbaserade pensionen till en av Sveriges viktigaste politiska uppgifter.

Från vår sida ser vi olika vägar för att öka nivån på den avgiftsfinansierade pensionen men också för att förstärka individens egen makt över sin pension.

För det första är vi positiva till att införa det som kallas pensionsgas, det vill säga en mekanism där överskottet över en viss nivå i pensionssystemet delas ut till dagens och morgondagens pensionärer.

Vi vill också förstärka den del av pensionsavgiften som går till den fonderade premiepensionen, som har visat en långsiktig avkastningsnivå som vida överträffar det följsamhetsindex som gäller för den icke fonderade inkomstpensionen.

Vi vill också skapa goda förutsättningar så att allt fler väljer att förlänga arbetslivet.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! I dag står vi här för att diskutera en fråga som rör själva grundvalarna för vårt samhälle - trygghet och värdighet för våra äldre.

Våra äldre har genom åren bidragit till uppbyggnaden av det här landet. Deras arbete och engagemang har varit avgörande för den välståndsutveckling som vi upplever i dag. Trots det står vi inför en situation där många av våra äldre lever på knappa ekonomiska resurser trots att Sverige är ett av världens rikaste länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Pensionen är inte bara en siffra; den är ett mått på den respekt och det erkännande som vi som samhälle visar för de insatser som våra äldre har gjort. Att många äldre nu tvingas leva på alltför små pensioner är inte bara en ekonomisk fråga, utan det är en fråga om värdighet och rättvisa. Därför måste vi gemensamt höja pensionerna. Vi måste se till att fler av våra äldre får en pension som möjliggör en anständig livskvalitet.

Att höja pensionerna är inte bara en handling av generositet, utan det handlar också om vilken framtid vi vill ha. Det ger äldre människor möjlighet att leva värdiga och trygga liv samtidigt som det stärker samhällssolidariteten. Det visar att vi bryr oss om varandra att människor inte lämnas i ekonomiskt utanförskap.

I dag är skillnaderna stora. Men alla som är pensionärer i dag har varit med och byggt upp vårt samhälle. De borde ha en pension som det går att leva på utan att behöva vända på varenda krona eller stå utan mat i slutet av månaden.

Vi behöver få mer jämlika pensioner i Sverige. Det gör vi bäst genom att höja för dem som har lägst pension. Och det, fru talman, är också en jämställdhetsfråga.

Den höjning av garantipensionen som vi fick igenom med S, V och C förra året var otroligt viktig för många. Den ger nu ett rejält tillskott i plånboken för de pensionärer som har allra minst marginaler.

Av de pensionärer som nu får en högre levnadsstandard är en stor andel kvinnor. Därför är höjning av de lägsta pensionerna en central jämställdhetsfråga. Men vi kan inte nöja oss med det. Pensionerna måste både bli högre och fortsätta bli mer jämställda, för skillnaden i inkomster mellan män och kvinnor ökar faktiskt när de går i pension.

Det finns tre gånger så många kvinnliga garantipensionärer som det finns manliga. Det speglar den ojämställda arbetsmarknaden långt bakåt i tiden, då kvinnor lönearbetade mindre än män och hade betydligt lägre löner. Dåtiden kan vi inte ändra på, men vi kan bestämma hur framtiden ska se ut.

Nu har Pensionsgruppen återuppstått. Där vill vi i Miljöpartiet vara med och arbeta konstruktivt för högre, mer jämställda och mer hållbara pensioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)