Interpellationssvar - Åtgärder i klimathandlingsplanen mot ökade klimatutsläpp - 2023-12-04

Fru ålderspresident! Jytte Guteland har frågat mig om jag har vidtagit åtgärder för att klimathandlingsplanen ska motverka att Sveriges klimatutsläpp ökar och om klimatmålen till 2030 kommer att ligga fast eller om regeringen vill minska Sveriges klimatambition till 2030.

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitiska arbete. Samarbetspartierna är överens om att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Vi har en stark enighet om att klimatomställningen ska genomföras med fokus på åtgärder som tar oss hela vägen ned till nettonollutsläpp senast år 2045. Innan året är slut kommer vi att ha presenterat en klimatpolitisk handlingsplan som stakar ut riktningen i det längre perspektivet: planen för hela vägen till nettonoll.

Samarbetspartierna ser också de nationella etappmålen som viktiga kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp. Det nya EU-regelverket på klimatområdet, Fit for 55, innebär bland annat att det europeiska systemet för utsläppshandel, EU ETS, har breddats och blivit mer ambitiöst. Alla länder, inklusive Sverige, har därtill fått nya åtaganden inför 2030 i de delar som inte ingår i utsläppshandeln.

Eftersom Fit for 55-paketet nu är på plats med såväl ett förändrat system för utsläppshandel som uppdaterade mål inom ESR behöver de svenska etappmålen ses över. Det kommer att ske inom den parlamentariska Miljömålsberedningen. I den parlamentariska beredningen ingår alla riksdagspartier, och jag vill inte föregripa dess arbete.

Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet, som har kommit till kammaren för att delta i denna viktiga debatt om klimathandlingsplanen.

Först och främst: Den globala upphettningen sker här och nu. Vi ser dess konsekvenser inte bara på andra håll i världen utan också i Sverige. Många är de kommuner som just nu kämpar med att hantera risken för översvämningar och säkra medborgarna från de extremväder som nu ökar även i Europa och Sverige.

Vi vet också att svenska folket förväntar sig en stark, aktiv och ambitiös klimatpolitik från den svenska regeringen. Sveriges regering har historiskt sett tagit ett ledande ansvar och faktiskt varit den regering som kommit längst när det har handlat om konkret klimatpolitik. Det läge vi har nu är att vi med spänning väntar på vad den nuvarande regeringen ska göra för att förändra klimatpolitiken från att vara mindre ambitiös än tidigare - tvärtemot den politik som tidigare svenska regeringar har bedrivit ökar den utsläppen - till att förhoppningsvis nå målen till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför jag har frågat vad klimatministern avser att göra för att klimathandlingsplanen ska motverka att Sveriges klimatutsläpp ökar. Det är historiskt att det nu ser ut på detta sätt i Sverige. Kommer klimatmålen till 2030 att ligga fast, eller har regeringen för avsikt att överge klimatambitionerna till 2030?

Fru ålderspresident! Låt mig tacka ledamoten, som ständigt ställer viktiga frågor om Sveriges klimatpolitik och om den politik som jag avser att bedriva.

Jag tycker att ledamoten kommer in på någonting intressant här, nämligen att folk kräver att Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Det stämmer, men folk kräver också att Sverige bedriver en effektiv klimatpolitik.

Det är faktiskt så att mycket forskning och många opinionsbildare, organisationer och professorer i ekonomi påpekar att den klimatpolitik man bedriver måste vara effektiv. Man måste visa på inhemska utsläppsminskningar. Vi kan till exempel tänka oss att en lösning skulle minska Sveriges utsläpp, men sedan kanske det slutar med att Sverige importerar någonting från ett annat land i stället. Då ökar utsläppen, fast på en annan plats.

Effektiviteten är en väldigt viktig del av den klimatpolitik vi behöver föra framöver, särskilt eftersom det är så bråttom och eftersom Sverige nu har kommit en bit.

Det som ledamoten var inne på är ju helt sant - vi i Sverige är ledande i klimatomställningen. Varför är vi det? Jo, därför att vi har en fantastisk vattenkraft och en kärnkraft som gör att vi har ren energi i Sverige. Eftersom vi har så mycket vattenkraft och kärnkraft har vi kunnat lägga in mycket vindkraft. All denna elproduktion har gjort att vår smutsiga industri och våra bilar och annat har kunnat ändras till att i stället gå på el och ren energi. Detta är den konkreta politik som har lett till att Sveriges utsläpp är låga.

Vad är då nästa steg för att Sverige ska fortsätta att minska sina utsläpp? Den här regeringen anser att det behöver finnas en plan för hur Sverige ska ta sig hela vägen ned till noll - inte ett ensidigt fokus på de kortsiktiga minskningarna bit för bit. Hur tar vi oss hela vägen till noll?

Här ser vi att regeringens politik behöver vara rätt sak i rätt tid. Exempelvis ser vi nu att fler och fler vill köpa en elbil. Elbilarna sjunker i pris, och man tycker kanske att det är trevligare att ladda eftersom priserna är lägre. Detta är någonting positivt.

Men vad är det som saknas? Vad är det som gör att man kanske vänder sig från att köpa en elbil? Man vet att laddinfrastrukturen saknas. Om man inte bor i en stad tänker man kanske att man inte kommer att kunna resa med sin bil eller färdas en längre sträcka utan att det finns snabb, stark och ordentlig laddinfrastruktur.

Därför väljer regeringen att satsa väldigt stort de kommande åren på exempelvis laddinfrastruktur. Vi väljer också att satsa väldigt stort på utbyggnaden av Sveriges elproduktion, för vi ser att detta är rätt sak i rätt tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tror jag är väldigt viktigt för vår klimatpolitik framöver. Sverige är ledande. Vi har väldigt låga utsläpp, och vi ska fortsätta att ha det. Vi ska leda denna förändring världen över. Men vi behöver se till att all den politik som vi lägger fram inte bara är störst och bäst utan också effektiv. Vad är det som gör att den ambitiösa politiken också blir effektiv och genererar effekt i form av minskade utsläpp nationellt och inte genererar exempelvis utsläppsläckage?

En sak som jag ser när jag identifierar förändringarna i den politik som vi för kontra den politik som tidigare regeringar har fört är just detta. Vad är det som har lett till reella utsläppsminskningar överallt, och vad är det som kanske har lett till att man i stället exporterar utsläppen?

Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för denna redogörelse för principerna bakom regeringens klimatpolitik. Vi har i liknande debatter fått höra ungefär denna argumentation från statsrådet om den politik som regeringen avser att föra. Det är svårare att följa vad som faktiskt händer i praktiken. Vi ser att utsläppen har ökat med den nuvarande regeringen. Det har blivit dyrare att köpa elbil och dyrare att åka kollektivt. Målen till 2030 ser heller inte ut att kunna uppnås med nuvarande politik.

Det är just därför det är viktigt att få svar på vad regeringen ska göra för att allt detta inte bara ska vara vackra ord utan också praktisk handling. Hur ska regeringen få fart på det egna klimatarbetet?

Vi kan notera att regeringen har slopat flera av de förslag som vi har haft. Flera myndigheter påpekar att 2030-målen inte ser ut att uppnås. Regeringen och ministern tar upp i sin argumentation att detta inte är viktigt; det är bara viktigt att nå klimatneutralitet till 2045. Detta står i strid med vad forskarna säger, nämligen att det är jätteviktigt att nå utsläppsminskningarna tidigare. Det är viktigt inte bara för klimatet utan också för svenska folket. Det blir dyrare för svenska folket att skjuta upp notan. Det är bättre att ligga i fas och vara pådrivande i klimatarbetet.

Diskussionen om effektivt klimatarbete, som har blivit en slogan som klimatministern gärna vill gömma sig bakom, är bara ord. Vad var inte effektivt med att leda nyindustrialiseringen? Det förstår inte vi socialdemokrater. Vi såg till att Sverige kunde hämta hem stora vinster på att vara bäst i världen på den nya tekniken. Ligger man i bakvattnet och visar upp en valhänt klimatpolitik finns det ju ingen anledning för företag att ligga i framkant. Detta kommer att innebära att Sverige förlorar jobb.

Min fråga till klimatministern är: Vad kan vi förvänta oss att se i klimathandlingsplanen för att alla dessa ord ska kunna trattas ned till någonting som liknar handling? Det är ändå en klimathandlingsplan som debatteras här i dag.

Fru ålderspresident! Det var väldigt stora ord från ledamoten, som själv har suttit med i EU och förhandlat fram all ny lagstiftning och som säkert själv är väl medveten om att den förra regeringen - eller den förrförrförra, hur det nu blir - i sitt klimatpolitiska ramverk lade fram att vi bör se över de kortsiktiga målen när EU har väldigt mycket ny lagstiftning. Detta var alltså någonting som den rödgröna regeringen själv skrev in. Att måla upp det här som en stor ballong och som att denna regering skulle lägga ned mål och förändra och sänka ambitionerna är vilseledande och direkt problematiskt. Det finns ingen legitimitet i sådana påståenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att anpassa oss efter all den fantastiska, progressiva och ambitiösa nya lagstiftning som EU nu kommer med. Jag som liberal tycker att det är bra att det är fler länder som vill ansluta till den höga ambitionen och farten i klimatomställningen. Det som händer på EU-nivå just nu är någonting positivt, och det är bara positivt att Sverige tar hänsyn till dessa förändringar.

En sådan översyn har rekommenderats av jättemånga olika instanser. Det är ingenting som kritiseras - tvärtom har Konjunkturinstitutet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi påpekat ett behov av att ta hänsyn till allt som händer i EU, så att Sverige inte bara spelar sitt eget spel i sin egen lilla värld. Man behöver ta hänsyn till allt som händer, och det avser regeringen att göra.

Ledamoten är också väl medveten om att jag inte kan stå här och berätta om innehållet i klimathandlingsplanen. Däremot berättar jag väldigt gärna om vad vi rent konkret gör just nu. Jag kan berätta om det rent konkret om ni är mer intresserade av att höra sådant.

I praktiken - rent konkret - går 4,1 miljarder de kommande åren till laddinfrastruktur. Detta är pengar som inte hade funnits där om det inte hade varit för den här regeringen.

I praktiken - rent konkret - går över 3,5 miljarder de kommande åren till satsningar på att återställa våtmarker. Det är mer än någonsin för att återställa våtmarker, tack vare denna regerings stora budgetar på miljö och klimatområdet.

Rent konkret - i praktiken - har kammaren behandlat min proposition om att plocka bort formuleringar i miljöbalken som sätter stopp för ny kärnkraft och möjligheten till industrialisering och grön omställning, där fossila industrier och fossila transporter i stället ska bli eldrivna. Då behövs elen, men tyvärr valde oppositionen att rösta nej. Det är tur att denna regering har majoritet i kammaren och att dessa förslag ändå går igenom, så att vi kan få ny kärnkraft i Sverige och fortsätta att ställa om svensk industri och svensk transportsektor från det smutsiga till det rena.

Det är klimatpolitik i praktiken. Det är klimatpolitiken rent konkret.

En stor anledning till att den tidigare regeringen förlorade makten var att väljarna såg att det inte fanns någon vilja att bygga ut Sveriges elsystem i den utsträckning som behövs. Men vi arbetar med mer kärnkraft, mer vindkraft och mer solpaneler, för det behövs i praktiken om Sverige ska fortsätta att ställa om. Det betyder inte att allt det som har gjorts är dåligt utan att framtiden är elflyg, eldrivna lastbilar, fossilfritt gödsel och rent stål. Alla dessa projekt är bara att kasta i papperskorgen utan el med rätt effekt på rätt tid och rätt plats, och därför lägger vi krutet där det verkligen behövs.

Fru ålderspresident! Jag tackar klimatministern än en gång för svaret.

Det är intressant att lyssna till talet om energipolitiken, för i kammaren i förra veckan tonade näringsministern ned skillnaden mellan mitt parti och hennes och sa att hon inte alls såg den polemik som klimatministern nu målar upp. Jag tror att ni kan behöva diskutera med varandra på departementet vilken er strategi visavi oss ska vara. Från näringsministerns sida verkar det ju finnas en vilja att snarare sträcka ut en hand i dessa frågor, men här lät det väldigt polemiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För oss ligger inte polemiken där utan i vad som görs innan 2030. Här upplever vi att det är brist på handlingskraft. Vi ser att det har blivit dyrare att köpa elbil och att åka kollektivt och att många instanser tvivlar på att Sverige kan nå målen till 2030, och vi är rädda att det kommer att synas i plånboken hos svenska folket om man inte når klimatmålen till 2030. Det är alltså inte bara en klimatfråga men kanske främst en klimatfråga. Forskarna är ju tydliga med att det är viktigt att få ned utsläppskurvan tidigare och inte senare. Men det är också en plånboksfråga för svenska folket. Det är mycket troligt att det kommer som en dålig julklapp till svenska folket i framtiden om man inte nu ställer om alla branscher i den takt som behövs.

Det är oerhört viktigt att minska utsläppen från transportsektorn. Vad gör klimatministern åt de 4,1 miljoner fossildrivna bilarna med förbränningsmotor ute på våra gator? Sådant vill vi ha klimatministerns svar på.

Fru ålderspresident! Jag tror att ledamoten och jag skulle kunna stå här i timmar och diskutera detta, för det finns så många aspekter på det.

Jag förstår att ledamoten mycket hellre pratar om vikten av att få ned utsläppen och vikten av att ha mål. Det är mycket bekvämare att prata om det än att prata om sina faktiska lösningar på de utmaningar vi står inför.

Låt mig vara tydlig med att det finns skillnader mellan oppositionen och regeringen, och jag behöver inte kolla med statsrådet Busch om hon håller med mig för att veta att hon gör det. Det finns tydliga skillnader. Jag vill nämligen mycket hellre prata om vad vi rent konkret ska göra åt utmaningarna än om vikten av att få ned utsläppen. Jag tror att ingen i Sverige eller världen har missat att det är viktigt att få ned utsläppen. Det är en jätteaktiv diskussion och debatt, men när det gäller vad vi ska göra för att Sverige ska minska sina utsläpp framöver blir oppositionen något mer svarslös. Möjligen är det därför man är mycket mer intresserad av att prata om annat.

Jag vet inte om Socialdemokraterna är intresserade av att ha 300 terawattimmar elproduktion lagom till 2045. Vill de bygga ut vårt elsystem i den utsträckningen? Ser de ett behov av två nya reaktorer lagom till 2035 och tio nya reaktorer motsvarande konventionella till 2045? Ser de en sådan utveckling av Sverige? Ser de ett högenergisamhälle i framtiden, eller gör de inte det? Hur ska Sverige få all den el industrin och transportsektorn efterfrågar för att bli ren? Jag vet inte svaren på det. Vad är de rent konkreta svaren?

Om man vill veta vilken politik denna regering bedriver på exempelvis transportområdet kan jag raskt säga att vi inför skrotpremier för att öka takten på utfasningen av fossila fordon och att vi har marknadsintroduktionsstöd för att få in eldrivna arbetsmaskiner och eldrivna lätta och tunga fordon i vår transportflotta. Vi vill på olika sätt stimulera elektrifieringen i hög utsträckning.

När det gäller vad oppositionen tycker kvarstår det däremot absolut frågetecken.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.