Interpellationssvar - Vattenfalls vindkraftsinvesteringar - 2023-12-01

Fru talman! Elsa Widding har ställt mig tre frågor: för det första om jag har för avsikt att verka för en skärpning av Vattenfalls avkastningskrav, för det andra om jag har tagit del av några analyser som föregick Vattenfalls vindkraftsinvesteringar och för det tredje om jag kan tänka mig att ta några initiativ med anledning av det som Elsa Widding anfört om ansvarsutkrävande vid stora förluster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande. För Vattenfall AB beslutades om nya ekonomiska mål vid en extra bolagsstämma 2017. De nya ekonomiska målen har sedan dess fungerat väl och bidragit till en god utveckling för bolaget. De ekonomiska målen för bolag med statligt ägande är långsiktiga men justeras vid behov. Jag ser i dag inga skäl till att Vattenfalls avkastningskrav ska skärpas.

Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation, förvaltningen av dess angelägenheter och den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Det är inte en fråga för mig som ägarminister att granska och bedöma enskilda investeringsbeslut.

All affärsdrivande verksamhet är förknippad med risk, vilket är en förutsättning för att skapa god avkastning. Jag har fullt förtroende för att Vattenfalls styrelse och ledning hanterar verksamhetens risker på ett väl avvägt sätt så att bolaget över tid uppnår de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

Fru talman! Jag tackar finansministern för hennes tydliga svar på mina frågor. Jag håller med finansministern om mycket, men när det gäller Vattenfalls avkastningskrav har jag en del att invända mot svaret.

Precis som ministern säger beslutades det 2017 om nya ekonomiska mål för Vattenfall. Att dessa ekonomiska mål sedan dess har fungerat väl och bidragit till en god utveckling för bolaget håller jag inte riktigt med om. Självklart kan ministern inte bedöma enskilda investeringsbeslut, men det är ägarens ansvar att göra en bedömning av avkastningskravet utifrån den verksamhet bolaget bedriver. Då måste man också förstå hur riskfylld denna verksamhet faktiskt är.

Står verkligen avkastningskravet i proportion till den risk bolaget tar genom sina investeringar? Det är vad detta handlar om, och jag tror att vi är helt överens om att när risken i en verksamhet ökar måste också avkastningskravet öka.

Att ministern har förtroende för Vattenfall AB:s styrelse och ledning är jättebra. Samtidigt kan vi inte negligera alla de katastrofala affärsbeslut som har tagits under senare år, exempelvis Nuonaffären, försäljningen av kolet i Tyskland och nu felsatsningar på vindkraft.

Vattenfalls avkastningskrav har historiskt varit 11 procent på sysselsatt kapital, och 11 procent gällde när Vattenfall ägde mycket baslast: kärnkraft och vattenkraft i Sverige och kärnkraft och kolkraft i Tyskland.

Kolkraften i Tyskland var en förhållandevis riskfri tillgång eftersom dessa anläggningar kördes en stor del av årets timmar eftersom det behövdes för att hålla igång systemet. Plötsligt ändrade Vattenfall strategi och skulle sälja kolet till Tyskland för att i stället satsa storskaligt på vindkraft, vilket ansågs motivera ett lägre avkastningskrav på grund av den lägre risk som ägandet av vindkraft skulle medföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kolet gav man mer eller mindre bort för 124 miljoner kronor. Man gav bort tillgångar som redan då var värda många miljarder. Att ge bort kolet var ett enkelt men extremt dyrt sätt att nå klimatmålen. Inte ett enda gram koldioxid sparades globalt, men det såg bra ut i hållbarhetsredovisningen. Jag tycker att detta är ett bevis på hur politisk ideologi framför ett sunt affärsmässigt tänkande har fått styra bolaget. I dag har bolaget Leag ett värde på hela 24 miljarder räknat med 2022 års siffror, och verksamheten har genererat ett löpande resultat på 12,7 miljarder sedan Vattenfall lämnade över till den nya ägaren.

Vattenfalls finansiella rörelseresultat för andra kvartalet, april till juni, blev en förlust på 2,7 miljarder. Periodens resultat blev en förlust på 4,9 miljarder. Bolaget avbröt utvecklingen av vindkraftsprojektet Norfolk Boreas i Storbritannien, vilket gav upphov till en negativ resultatpåverkan på 5,5 miljarder - detta redan innan bolaget ens fattat något formellt investeringsbeslut. Koncernvinsten för årets andra kvartal är utraderad och borde aktualisera diskussionen om avkastningskrav och kanske också om ansvarsfrågan.

Vindkraftsinvesteringar är förknippade med en hög risk i kombination med låg lönsamhet. Varför gör då inte ägarenheten en översyn av avkastningskravet om det nu är ett aktiebolag vi pratar om?

Fru talman! Vilka beslut Vattenfall fattade för tio eller femton år sedan lämnar jag därhän. Nu är det jag som ägarminister som har ansvar för detta och andra statliga bolag, och Vattenfall är ett av de största elbolagen i Europa och fungerar på många sätt väl. Att man historiskt har fattat mindre bra beslut tar jag inte ansvar för, men jag tar ansvar för vad som händer nu när det gäller helheten. Operativa beslut, till exempel investeringsbeslut, ligger inom styrelsens ansvarsområde, och det är inte en fråga för mig som ägarminister att granska eller bedöma enskilda beslut.

Jag kan dock konstatera att alla bolag som är stora, vilket Vattenfall är, fattar en hel del beslut som innebär risk. Man gör så goda investeringskalkyler det bara går. Ofta fungerar det väl, men ibland får man backa ut eller ta en förlust på vissa investeringar. Så är det med all affärsdrivande verksamhet.

När det gäller vindkraftsverksamheten har bolaget utvecklat den starkt med nästan en fördubbling av elproduktionen sedan 2017. Det utgör också en betydande del av bolagets värde. Förra året utgjordes 40 procent av bolagets underliggande resultat av detta.

Det är ingen hemlighet att det i Sveriges riksdag finns en majoritet för kärnkraft och att vi på ett tydligt sätt också styr i riktning mot mer kärnkraft. Vattenfall är på gång med detta och kommer förhoppningsvis att ta investeringsbeslut som gör att Sverige får mer kärnkraft i framtiden.

Låt mig summera det jag har försökt säga. Regeringen eller jag som ägarminister lägger oss inte i de operativa besluten. Vattenfall styrs på samma sätt som alla statliga bolag. Man har olika roller, och vår och riksdagens roll är till exempel att ange riktning och ställa avkastningskrav. Jag ser ingen anledning att ändra dagens avkastningskrav, utan jag har tvärtom förtroende för att Vattenfalls styrelse och ledning hanterar både verksamhetens risker och möjligheter på ett väl avvägt sätt så att Sverige och svenska skattebetalare får ta del av de vinster som uppstår, vilket också skett vid många tillfällen genom att Vattenfall har bidragit till statens finanser på ett positivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag undrar givetvis om statsministern inte anser att vindkraftsinvesteringar är förknippade med en väldigt hög risk i kombination med låg avkastning. En stor del av landets vindkraftverk ägs av bolag som står på randen till konkurs, så den gängse uppfattningen borde vara att det inte gick som det var tänkt. Det är detta det handlar om.

Många kommuner och investerare är bekymrade över ekonomin. En riskfylld verksamhet förutsätter givetvis ett högre avkastningskrav från ägaren, och vindkraften är bevisligen just en sådan verksamhet. En ökad andel vind i energimixen försvårar faktiskt också för kärnkraften, eftersom kärnkraften kan tvingas reglera ned när det blåser mycket.

Kärnkraften måste kunna gå som baslast och producera el de flesta av årets timmar för att få täckning för de höga kostnader som det innebär att bygga kärnkraft. Det är inte självklart med så mycket vind i systemet. En fortsatt kraftfull utbyggnad av vindkraft ökar dessutom risken för att fossilkraft kommer att behöva användas i ännu större omfattning, alternativt att det kommer att bli allt vanligare att reglera bortkoppling.

Varför ska Vattenfall bidra till detta scenario, och varför ska Vattenfalls ägare, det vill säga skattebetalarna, vara med och betala?

Statsrådet har nu anmält att hon avstår från att hålla fler anföranden i denna interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.