Interpellationssvar - Älgstammens storlek och skogspolitikens påverkan - 2023-11-30

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag anser att älgstammen bör minskas ytterligare och, om inte, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta. Elin Söderberg har vidare frågat om jag anser att åtgärder bör vidtas inom skogspolitiken för att stärka älgstammen.

Jag anser att det ska finnas plats för en livskraftig älgstam av hög kvalitet samtidigt som skadorna på skogsbruket måste vara hanterbara. Det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen, liksom tillgången på föda, vid analyser av skador på skog.

På längre sikt bidrar även förbättrad ståndortsanpassning inom skogsbruket till ökade fodermängder i skogen och därmed till en förbättrad balans mellan klövviltstammarnas storlek och fodertillgången. Glädjande nog har vi här sett positiva resultat under de senaste åren, inte minst en ökad andel tallföryngringar i södra Sverige. Skogsstyrelsens samverkansprojekt Mera tall, som har målet att öka intresset bland skogsägare för tallföryngring på marker där tall är mest lämpligt, har bidragit till den positiva trenden.

Svar på interpellationer

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har haft i uppdrag att redovisa möjliga åtgärder och vid behov föreslå regelförändringar för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång och därmed minska skadenivåerna på skog. Uppdraget redovisades den 17 oktober i år. Myndigheterna föreslår i sin redovisning en lång rad åtgärder riktade mot viltförvaltningen respektive skogsbruket. Bland annat förslås att Skogsstyrelsens samverkansprojekt Mera tall, i norra Sverige kallat Samverkan skog och vilt, bör intensifieras.

Förslagen bereds nu vidare i Regeringskansliet.

(forts. § 10.)

Fru talman! Hemma i Västerbotten förlägger vi inga större möten i september, för då börjar älgjakten.

Älgen är den svenska skogens konung, och det är jägarna som först upptäcker när älgstammen inte mår bra. Jag har noterat att statsrådet gärna visar upp sig i jaktkläder, men jag undrar i vilken utsträckning han verkligen tar svenska jägares oro på allvar.

Älgstammen har minskat med nästan en tredjedel i Sverige de senaste tio åren. I Norrbotten och Västerbotten är samma siffra närmare 50 procent. Samtidigt syns en tydlig nedgång i antalet kalvar. Denna utveckling har resulterat i att många jaktlag runt om i landet helt har ställt in årets jakt. De tar ansvar när varken skogsbolagen eller politiken gör det.

Under hösten har jag jobbat för att uppmärksamma frågan och skrivit artiklar med partivänner, tillika jägare, från såväl mitt hemlän som från andra platser i Sverige där älgjakten spelar en viktig roll för befolkningen. Och responsen har varit otroligt stor. Människor har ringt, för de är verkligen oroliga.

Fru talman! Forskare har slagit fast att älgstammens minskning främst är ett resultat av en medveten minskning av stammen genom jakt för att försöka minska skador på skogsplantager. Det nationella målet är att betesskadorna inte ska överstiga 5 procent. Men trots att älgstammen har minskat med nästan en tredjedel de senaste tio åren har inte andelen skador på tallskog minskat i samma takt, enligt klövviltsforskare från SLU.

Trots detta vill skogsindustrin driva på för en större avskjutning. Sveriges Lantbruksuniversitet har i en rapport ifrågasatt om målet med max 5 procent betesskador är förenligt med en livskraftig älgstam eller en älgstam över huvud taget.

Så här skriver författarna i rapporten: Det finns inget som tyder på att det går att nå dagens tak för skador enbart genom att skjuta fler älgar, såvida inte älgen utrotas helt, vilket inte är något alternativ eftersom den är en naturlig del av skogsekosystemet.

Fru talman! Det landar i politiska prioriteringar. För mig och Miljöpartiet är prioriteringen tydlig, nämligen att älgstammen ska öka. Vi vill se en skogspolitik som gynnar ett mer hållbart brukande av skogen med ökad kolinlagring, stärkt biologisk mångfald och klimatanpassning så att vi kan trygga en långsiktig försörjning av skogsråvara till samhället. Med det ser vi också en ökad älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt.

Vad vill landsbygdsministern? I ministerns svar nämndes livskraftig älgstam av hög kvalitet, men det är inte samma sak som fler älgar. Landsbygdsministern nämnde också balans mellan klövviltsstammar och fodertillgång, men det ger inte heller fler älgar. Landsbygdsministern nämnde också myndigheternas förslag, men jag vill veta vad landsbygdsministerns och regeringens förslag är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I Sverige har vi sedan 2012 ett system med älgförvaltningsområden där älgförvaltningen ska vara adaptiv, det vill säga att älgförvaltningen ska vara lokalt förankrad och anpassad efter nya eller ändrade förhållanden. Det kan vara rovdjursförekomst eller skador på skog. Förvaltningen ska styra mot de mål som har satts upp samt fortlöpande följa upp och analysera den älgförvaltning som finns.

Man kan inte ha ett ensidigt fokus på att minska älgstammen, utan man behöver även se på åtgärder som bidrar till ökad fodermängd. Det kan visst innebära en ökad älgstam, det vill säga fler älgar i skogen, en balans. Men allt handlar också om att älgarna ska ha något att äta. Det är just den balansen man behöver eftersträva.

Frågan om älgförvaltning och kopplingen till skogsskador är komplex, och den är också polariserad. Därför är det oerhört viktigt med ett samarbete mellan skogs- och jägarintressena. Jakträtten tillfaller fastighetsägarna, och det är min önskan att jägare och skogsägare samarbetar. Det är viktigt att det finns respekt för olika intressen och ingångsvinklar.

Därför kallade jag till ett möte med de aktörer som har intresse av skogs- och klövviltsförvaltningen den 20 juni i år. Fokus på mötet var balansen mellan vilt, foder och betesskador. Under den här månaden hade jag ett uppföljande möte i en mindre krets. Det var ett bra möte som resulterade i att organisationerna ska försöka prata ihop sig och återkomma med konkreta förslag från deras horisont, de som berörs, de som är ute i verkligheten varje dag. Det handlar om förslag på vad regeringen kan göra men framför allt vad organisationerna, markägarna och jägarna själva kan göra för att hitta en fungerande modell där också intressekonflikterna minskar.

Det är min ambition att parterna ska komma överens. Alternativet tror jag inte så många vill ha, nämligen att, precis som Miljöpartiet verkar vara inne på, politiken behöver gå in och bestämma över huvudet på markägare och jägare.

Det är viktigt att vi har en kunskapsbaserad diskussion om älgförvaltning. Även om stammen har minskat under flera år betyder det inte att älgen är hotad som art. Jag anser också att det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen, och det ska finnas plats för en livskraftig och stark älgstam samtidigt som skadorna för skogsbruket måste vara hanterbara.

Fru talman! Det är bra att det finns en adaptiv förvaltning. Den som nämndes här ska styra mot mål, och det finns ett mål på 5 procents betesskador. Men representanter för en stor skogsindustri har sagt till mig att det inte finns något mål om hur många älgar som ska finnas.

Den oro som jag tar upp i min interpellation kommer från svenska älgjägare. De hävdar att det inte kommer att finnas lika mycket älg att jaga därför att älgstammen minskar kraftigt, oavsett om älgen är hotad eller om det inte finns en önskan om att ha en större älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt. Och jag skulle vilja se en större älgstam.

Samverkan och dialog är otroligt bra, och det är jätteviktigt att landsbygdsministern jobbar med detta. Men jag får inget svar på huruvida regeringen vill se en ökad älgstam. En balans kan innebära större fodertillgång och fler älgar, men en balans kan också innebära färre älgar och mindre foder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det regeringen ser framför sig? Vill man uppnå balans och prioritera målet om max 5 procents betesskador? Eller finns det ett intresse från landsbygdsministern att se fler älgar så att det blir bättre förutsättningar för älgjakt?

Fru talman! De flesta mindre och medelstora markägare har en annorlunda inställning till sin skog än de absolut största skogsbolagen. Markägare som också är jägare ser flera olika värden och nyttor, allt från svampskogen till jaktmarkerna och även de ekonomiska nyttorna i virkesproduktion.

Svenska Jägareförbundet anser att avskjutningstakten måste minska så att älgen kan återhämta sig. Förbundet efterlyser också ett förändrat skogsbruk där älgen har lättare att hitta mat. I landsbygdsministerns svar hör jag fortfarande inga förslag från regeringen när det gäller om man vill se fler älgar och om vilka konkreta åtgärder regeringen är beredd att vidta.

Fru talman! Om ledamoten hade varit här när jag hade mitt första anförande hade hon hört mig prata en hel del om bland annat Skogsstyrelsens arbete "Mera tall", och så vidare.

Det är klart att fodertillgången är helt central för hur stor viltstam det går att ha. Det är också viktigt att återigen påpeka att det inte bara handlar om älgen. Andra klövvilt går också hårt åt skogen, och det måste vi på ett mycket bättre sätt ta hänsyn till.

Precis som både interpellanten och jag noterar har älgstammen minskat med nästan 27 procent över tid. Ändå ser vi inte att betesskadorna minskar i samma takt. Det har många olika orsakssamband, bland annat att det har planterats mer gran. Det gör att annan vegetation som är positivt foder för bland annat älgar har minskat i omfattning.

Jag hoppas att ledamoten hör vad jag försöker förklara. Jag vill se en högkvalitativ älgstam, men samtidigt måste det vara hanterbara skador inom skogsbruket. Där är balansen mellan foder och viltstammar helt avgörande, och det finns många sätt och projekt.

Det nuvarande älgförvaltningssystemet infördes 2012 och 2013. Under den tiden har stammen minskat med 27 procent på nationell nivå. Men det är svårt att inte påpeka att jag har varit landsbygdsminister i tolv månader. Miljöpartiet har stött regeringsunderlaget eller suttit i regeringen i tio kontra åtta år av denna tid. Det här är ingen utveckling som har skett nu. Min motfråga blir: Vilka insatser gjorde Miljöpartiet under regeringsåren eller när man stödde en regering för att vända utvecklingen? Vad gjorde man för att fortsätta ha ett aktivt skogsbruk där mer tall planteras?

Fru talman! När Miljöpartiet satt i regeringen tillsatte vi historiska resurser för skydd av natur. De bidrar till bättre skydd, mer biologisk mångfald och bättre förutsättningar för att hitta andra typer av foder för älgen. Vi arbetade också med att reformera skogspolitiken, och vi förhandlade fram en helt ny skogsproposition. Detta bidrar till det jag nämnde tidigare, nämligen en skogspolitik som gynnar mer hållbart brukande, en stärkt biologisk mångfald, en ökad kolinbindning i skogen och en klimatanpassning så att vi säkrar skogsråvara långsiktigt. Med den typen av skogspolitik får vi också större fodertillgång för klövviltet och därmed bättre förutsättningar för en växande älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt framöver. Det var vad vi drev på för i regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som bekymrar mig är att jag har lyssnat på landsbygdsministerns svar och även läst det utan att få svar på hur man ser på älgstammens utveckling framöver. Tycker man att den nivå som den har minskat till är en bra nivå? Ser man behov av att minska den ytterligare, likt en del stora skogsbolag som efterfrågat ytterligare avskjutning av älgstammen? Eller vill man se en ökad älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt? Skrivningarna i svaret om en livskraftig stam, balans och så vidare svarar inte på den frågan.

Jag skulle vilja kunna ge svenska älgjägare ett tydligt svar att politiken vill se en ökad älgstam, men jag får inte det svaret från landsbygdsministern i dag.

Fru talman! Jag tror att Elin Söderberg förstår precis vad jag säger. Det ledamoten vill är att jag ska ge ett enkelt svar på komplicerade frågor.

Jag har försökt förklara det här. Vi kan ha en betydligt större älgstam i dag - om inte skogsskadorna blir för stora. Det handlar om vilken fodertillgång viltet har i skogen, vilka träd som planteras, hur mycket lövträd det finns och hur mycket brynbruk vi har. Hur mycket skogsbryn är det innan den tätare tall- eller granskogen kommer till? Allt det här arbetar Skogsstyrelsen aktivt med.

Jag har haft möten och samtal med organisationerna - de som är mitt uppe i det här, som har sina representanter i älgförvaltningsområdena och som sitter på mötena när man fattar beslut. Jag tycker att det är helt självklart att det är dem vi främst ska lyssna på. Nu har de chansen att återkomma till oss. Vad kan vi göra för insatser? Vad kan de göra för insatser från markägarperspektiv och från jägarperspektiv för att vi ska få till den här balansen?

Vi har inget mål i Sverige om antalet älgar. Det kanske Miljöpartiet har. Men jag tror inte att det är något annat parti som har det, utan det handlar om balansen. Om det finns tillräckligt med mat och skogsskadorna blir hanterbara, ja, då kan vi ha en större stam. Det är det som en adaptiv förvaltning handlar om.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.