Fru talman! Även om frågan var riktad till statsministern vill jag tacka arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson för svaret.
Fru talman! Vi lever i ett underbart land med enorma möjligheter. Men i dag står vi inför svåra utmaningar. Det är ökande segregation och växande samhällsklyftor, vilka hotar sammanhållningen i vårt land. Därför är det djupt oroande att se den nuvarande regeringens passivitet och brist på åtgärder.
Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson har varit minister med ansvar för dessa frågor i mer än ett år, och ännu har vi inte sett några konkreta reformer för att bryta segregationen. Hittills är reformlistan tom, men jag hoppas att den kommer att förändras.
I stället var en av Johan Pehrsons första åtgärder som minister att lägga ned Delegationen mot segregation, Delmos. Det var en myndighet som spelade en nyckelroll i arbetet mot segregation. Statskontoret påpekade i en rapport att nedläggningen av Delmos har påverkat statens långsiktiga arbete mot segregation och försämrat samordningen.
Fru talman! För att effektivt bekämpa ojämlikhet och segregation krävs en politisk vilja, och det krävs också en tydlig vision. Detta inkluderar att adressera segregationen inom skolan, på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden.
Vi har i dag en skolsegregation som inte bara bidrar till ojämlikhet i utbildningsresultat utan också till en djupare samhällssplittring. Vi ser hur barn från olika socioekonomiska bakgrunder separeras inte bara geografiskt utan även i möjligheter och framtidsutsikter. För att ta itu med detta problem krävs en bättre omfördelning av resurser till våra mest utsatta skolor och förbättrad kvalitet på utbildning och stöd för både lärare och elever.
I arbetsmarknadspolitiken står vi inför utmaningen att integrera de mest utsatta i vårt samhälle, inklusive nyanlända och lågutbildade. Det är därför oroande, fru talman, att se den nedskärning på 2 miljarder kronor i den aktiva arbetsmarknadspolitiken som Johan Pehrson har presenterat. Det innebär mindre pengar till Arbetsförmedlingen och mindre pengar till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta behöver omvärderas i ljuset av politikens långsiktiga effekter på samhällsintegrationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi ser också en växande boendesegregation som förstärker utanförskapet och leder till ojämlika levnadsvillkor och ökad kriminalitet. Denna utveckling gör bostadssegregationen till en brådskande fråga som kräver snabba och effektiva åtgärder.
Därför, återigen, är det anmärkningsvärt att den SD-ledda regeringen med Johan Pehrson inte presenterar några konkreta reformer och lösningar för att tackla denna utmaning. Även här är reformlistan tom.
Regeringens beslut att avskaffa investeringsstödet underminerar möjligheterna att bygga prisvärda och hållbara bostäder och, framför allt, att renovera miljonprogramsområden, vilket är avgörande för att minska segregationen i samhället men också för att främja ett mer inkluderande och mer jämlikt samhälle.
Vi måste investera i våra samhällsbyggare, det vill säga våra lärare, fältassistenter och idrottsföreningar, som spelar en central roll i arbetet mot segregation. De är avgörande, Johan Pehrson, för att inspirera och stärka våra unga. De ger hopp och framtidsutsikter till dem som annars skulle stå utanför. Vi måste ge samhällsbyggare de resurser som krävs, och vi behöver fortsätta att stödja dem i deras värdefulla arbete.
Avslutningsvis kan man konstatera att det behövs en omfattande plan med en stark politisk vilja och en klar vision för att effektivt bekämpa den växande segregationen i vårt land.
Har regeringen, Johan Pehrson, en långsiktig plan, en vision eller en politisk vilja att bryta segregationen? Och i så fall - vilka konkreta reformer ligger på bordet hos Johan Pehrson för att vi ska uppnå detta?
(Applåder)