Interpellationssvar - Bostadsförsörjningen i sverige - 2023-11-09

Herr talman! Leif Nysmed har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att nå det av Boverket framräknade bostadsbehovet på 67 300 bostäder per år. Leif Nysmed har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta snabbt för att vända det kraftigt minskade bostadsbyggandet.

Jag vill börja med att säga att det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i livets olika skeden. Målsättningen för bostadspolitiken är att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. Reformer behövs för att åtgärda de strukturella problemen på bostadsmarknaden.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet avtar till följd av omvärldsfaktorer som hög inflation och snabbt stigande räntor. Den höga inflationen och stigande räntor har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och bidrar till höga produktions- och finansieringskostnader. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av konjunkturnedgången, och utfallet för påbörjade bostäder visar att bostadsbyggandet minskat markant det senaste året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Byggbranschen drabbas hårt när färre kan investera i en ny bostad eller i renoveringar. Det finns därför ett behov av kortsiktiga åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. I höstens budgetproposition har regeringen därför bland annat aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt bör höjas, vilket bedöms öka efterfrågan på rotarbeten och främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som gör skillnad när efterfrågan viker i bygg- och anläggningssektorn.

Vidare föreslår regeringen stimulansåtgärder till kommuner för framtagande av detaljplaner som möjliggör ny bebyggelse av småhus respektive omvandling av lokaler till bostäder för att bättre nyttja den potential som finns i det befintliga fastighetsbeståndet.

För att underlätta finansieringen av byggandet finns det sedan tidigare en statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande. När det gäller åtgärder av betydelse för hushållens möjligheter att finansiera ett boende har regeringen exempelvis gett Finansinspektionen i uppdrag att följa upp möjligheten till undantag från amorteringskravet vid nyproduktion.

Finansinspektionen har också haft i uppdrag att kartlägga hur bolånegivare tillämpat möjligheten att medge undantag från amorteringskraven under en begränsad tid på grund av särskilda skäl. Uppdraget redovisades i somras. Myndigheten bedömde att bolånegivarna i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Regeringen har även gett en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.

För att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder är det viktigt att det finns ett väl fungerande system för hyressättning. Vidare måste det finnas rimliga möjligheter att höja hyran för att täcka kostnadsökningar för att få igång byggandet av hyresrätter. I dag är dessa begränsade. Regeringen har därför gett en utredning i uppdrag att bedöma hur hyrorna för nyproducerade hyreslägenheter bör kunna ändras under presumtionstiden.

För att förbättra kunskaps- och beslutsunderlag har regeringen gett Boverket i uppdrag att förbättra prognoser och scenarier för bostadsbyggande. Behovet av utvecklat arbete med prognoser och scenarier kring bostadsbyggande är särskilt tydligt i det besvärliga ekonomiska läge som nu råder.

Regeringen har även gett Boverket ett uppdrag om lättnader i byggkrav för studentbostäder. Syftet med uppdraget är att utreda möjligheterna att påtagligt minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av dessa på kort och lång sikt.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag konstaterar att jag inte tycker att statsrådet riktigt svarar på mina frågor. Detta är anmärkningsvärt i ett läge då alla branscher inom bostadssektorn beskriver hur bostadsbyggandet tvärnitar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ställt två frågor som är högst relevanta utifrån kollapsen inom bostadssektorn. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att nå det av Boverket framräknade bostadsbehovet på 67 300 bostäder per år? Statsrådet ger inget svar på hur efterfrågan ska ökas för att få fram dessa nyproducerade bostäder. Finns det ingen som har råd med nya bostäder kommer det ju heller inte att byggas några nya bostäder. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det här i kammaren i olika debatter i andra sammanhang. Det är värt att påpeka, för jag får inga svar på denna fundamentala fråga.

På min andra fråga, om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta snabbt för att vända det kraftigt minskade bostadsbyggandet, blir svaret i första hand ett höjt tak för rotarbeten nästa sommar. Ett rotavdrag, rätt utformat, skulle åtminstone kunna hjälpa till att bibehålla yrkeskompetensen i en lågkonjunktur. Men enligt uppgifter från fackföreningen Byggnads säger flera småföretagare som utför rotarbeten att de inte får in fler och därför behöver säga upp personal nu. Om de ska vänta till i sommar och försöka behålla personal hinner de gå i konkurs.

Dessutom ska höjningen vara temporär under andra halvan av 2024. Det finns dock inga andra bedömare av marknaden än regeringen som tror att bostadsbyggandet då har tagit fart igen och att det då inte finns något mer behov av arbetsmarknadsåtgärder.

Vi kan konstatera att regeringens egentligen enda snabba åtgärd kommer för sent, är felaktigt utformad och avslutas för tidigt.

Herr talman! I stället för att svara på mina frågor rabblar statsrådet upp några målsättningar för bostadspolitiken. Inte oviktiga sådana, vill jag understryka, men det är inga reformer som här och nu kan skapa efterfrågan för att nå upp till bostadsbehovet, och det är absolut inga åtgärder för att stoppa bostadskollapsen.

I sitt svar skriver statsrådet även att omvärldsfaktorer gett hög inflation i Sverige och snabbt stigande räntor. Det är rätt. Men utifrån svaret är det tydligen ett rekordhögt antal konkurser inom byggsektorn och småhusindustrin tillsammans med en kraftigt ökande arbetslöshet bland landets arbetare som ska dämpa de inflationsdrivande effekterna från omvärlden.

Jag undrar hur stigande priser på energi, mat och tjänster ska hejdas av att vi slutar att bygga bostäder. Verkligheten är nu rekordmånga konkurser, speciellt inom byggbranschen. Samtidigt stiger arbetslösheten inte bara för byggnadsarbetare utan för de flesta yrken som berörs av kollapsen inom bostadsmarknaden.

Nedgången i bostadsbyggandet är brutalt brant, från 71 000 nystartade bostäder 2021 till cirka 27 000 i år, och för 2024 beräknas antalet nystartade bostäder vara nere på rekordlåga 19 000. Det är siffror långt ifrån 67 000 årligen. Dessutom är det en låg siffra, enligt generaldirektören för Boverket, som menar att siffran måste räknas upp.

Jag ställer återigen mina frågor. Var finns statsrådets krisinsikt? Finns det någon krisplan? Ser inte statsrådet den kollaps som en hel bostadsbransch nu upplever?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Spontant undrar jag om Leif Nysmed var i samma sal som jag var när vi lyssnade på ministern. Jag känner inte alls igen det Leif Nysmed säger.

Grunden för om det byggs bostäder eller ej är egentligen enkel. Det krävs tre saker, nämligen mark att bygga på, pengar att bygga för och sedan tiden för bygglovet och att bygga klart. Finns det mark, och om pengar finns och tiden för färdigställande är rimlig, då byggs det. Det låter enkelt, men det är inte helt enkelt.

Men jag anser att regeringen tar frågan på allvar och angriper alla de tre delarna på ett föredömligt sätt. En jämförelse med den tidigare regeringen, som enbart hade fokus på att ge kapital till marknaden och försöka muta marknaden att bygga så många hyresrätter som möjligt, visar att den politiken var skadlig för hela marknaden.

Pengar att bygga för är det som saknas i dag. Så långt är Leif Nysmed och jag överens. Men räntan och inflationen har gjort att både människor och företag avvaktar med stora utgifter. Inflationen gör det osäkert vad man har råd med eller om kalkylerna för ett företag håller. Man avvaktar att läget ska bli stabilare, och det är helt naturligt. Här är en stor skillnad mellan hur Leif Nysmed ser på politiken och hur jag gör det, där han menar att det ska byggas lika många bostäder varje år medan jag inte tycker att vi ska ha planekonomi i Sverige. Det är en enorm skillnad. Vi ska inte bygga lika många bostäder varje år, utan byggandet kommer att fluktuera. Det kommer att byggas fler vissa år och färre vissa år. Så ser det ut.

Låt oss gå in på frågan om tiden. Det får inte ta för lång tid att bygga. Det som egentligen är problemet är sådant som den tidigare regeringen hade kunnat rätta till om de hade velat. De har suttit i åtta år och egentligen bara låtit tiden förskjutas. Nu vet jag att Leif Nysmed har en annan syn på vad den tidigare regeringen gjorde, men om vi ska vara ärliga var det bästa som hände den tidigare regeringen när de blev överkörda av en majoritet bestående av allianspartierna och SD. Då brukar vi få igenom en del vettig politik.

Klimatdeklarationerna ger inte några nya bostäder, inte heller ett förslag om strandskydd - förslaget föll i kammaren. Man brydde sig inte ens om att ha en majoritet bakom förslaget, utan man slängde fram förslaget i kammaren och hoppades att det skulle gå igenom. Om det var bra eller dåligt hade man knappt analyserat.

När det gäller förslaget om byggsubventionerna vill jag påstå att där fullständigt saknades en analys av hur byggsubventioner påverkar en marknad när man kastar in pengar i marknaden och tror att man gör något gott men samtidigt ställer till det mycket för dem som agerar på samma marknad. Redan existerande fastigheter sjönk i värde därför att det byggdes nya fastigheter till ett orimligt lågt pris.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på Leif Nysmeds interpellation. Jag har med intresse tagit del av svaret, och jag vill bidra med några reflektioner.

I statsrådets svar på Leif Nysmeds frågor tog han upp det system med kreditgarantier som helt riktigt finns i Sverige. Jag konstaterar att vi redan är mycket nära bemyndiganderamen för dessa kreditgarantier i slutet av det här året. Det är mycket oklart om de kommer att bidra i någon väsentlig utsträckning till byggandet av fler bostäder än de 19 000 som nu prognostiseras för 2024 - om jag minns rätt; vi får dubbelkolla siffran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag konstaterar dessutom att regeringen inte föreslår någon utökad bemyndiganderam för dessa kreditgarantier, som statsrådet ändå tar upp som en mekanism för att understödja skapandet av nya bostäder i Sverige. Det är samma 8 miljarder i bemyndiganderam. Jag skulle gärna höra en reflektion från statsrådet.

Jag konstaterar också att min minnesbild är att borttagandet av det andra amorteringskravet var ett vallöfte. Nu utreds förslaget och dras i långbänk. Jag skulle gärna vilja höra en kommentar om detta.

Herr talman! Mikael Eskilandersson deltar också i denna debatt, och jag ska ta tillfället i akt att uppmana Sverigedemokraternas representant Mikael Eskilandersson att ta del av den tiosidiga interpellation som jag lämnade in före sommaren och debatterade med bostadsminister Andreas Carlson. Där redogjorde jag för det samlade reformarbetet - genomförda reformer, förberedda reformer, igångsatta utredningar - under den socialdemokratiska regeringsperioden. Den interpellationsdebatten finns, precis som alla andra debatter, inspelad på riksdagens webb-tv. Jag försäkrar att statsrådet inte hade några invändningar mot min beskrivning av historiken. Det gjordes en hel del, och en del av det har nu Andreas Carlson ansvar för att ta vidare. Det är utredningar som socialdemokratiska regeringar har satt igång. Vi hoppas att de kommer att genomföras på ett bra sätt.

Mikael Eskilandersson nämnde planekonomi, att vi ska ha ett mål för bostadsbyggandet i landet. Det finns bostadspolitiska mål i Sveriges riksdag. Ska vi ta bort dem? Ska vi avhända oss allt ansvar för bostadsförsörjningen i landet? Är det linjen? Jag tror inte att det är statsrådets linje, men det vore intressant att höra från Andreas Carlson om det ska finnas bostadspolitiska mål i termer av att bygga tillräckligt många bostäder över tid.

Herr talman! Jo, vi ser en dramatisk inbromsning, och vi tar den utvecklingen på allra största allvar. Vi arbetar brett med frågan i regeringen.

Jag samlade precis före sommaren en stor del av branschens aktörer för ett möte. Det som lyftes upp vid mötet var bland annat takhöjningen för rotavdraget, som nu ligger i budget. Vidare var det frågan om vad som kan göras för att stimulera ombildning av fastigheter från lokal till bostad, som nu ligger i budget. Slutligen var det hur man kan stimulera planeringen för småhus för att öka småhusbyggandet, som nu också ligger i budget.

Regeringen är väl medveten om den mycket tuffa och allvarliga situation som råder på bostadsmarknaden och vidtar steg för steg de åtgärder som krävs.

Ingen har väl påstått, för att gå vidare och svara på en av Markus Kallifatides frågor, att allt som Socialdemokraterna gjorde under åtta år var fel. Det fanns flera goda idéer och förslag som genomfördes, men frågan är om det var tillräckligt. I brinnande högkonjunktur, när pengar var nästan gratis, lyckades man inte under ett enda år färdigställa lika många bostäder som det fanns behov av det enskilda året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man hade också behövt vidta ytterligare åtgärder för att ta tag i de strukturella problemen på bostadsmarknaden, som Mikael Eskilandersson var inne på, vad gäller mark, finansiering och tid. Att korta ledtider och förenkla och förbättra regelverk är något som gör processen kortare, och nu när pengar inte längre är gratis är långa ledtider något som faktiskt påverkar den ekonomiska kalkylen väldigt kraftfullt. Därför är det angeläget att ta tag i de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden.

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att stimulera efterfrågan? Ja, jag var inne på det i en tidigare interpellationsdebatt här i eftermiddags.

Först och främst urholkar inflationen hushållens köpkraft, vilket leder till räntehöjningar. Kreditrestriktionerna ser vi nu över. Vi sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Elprisstödet gavs under tiden med höga elpriser. Vi sänker skatten och även nivån på reduktionsplikten för att få ned priset på drivmedel, och vi förlänger det förstärkta bostadsbidraget för de allra mest utsatta barnfamiljerna.

När det gäller målen för bostadspolitiken är de ursprungligen från alliansregeringen och från mina företrädare, de kristdemokratiska ministrarna Mats Odell och Stefan Attefall, som var med och tog fram dem. Det är bra att de har hållit över tid. Det är glädjande och något som jag är positiv till.

Jag ska också svara på en av frågorna som Leif Nysmed hade uppe när det gäller rotavdraget. Jag ber om ursäkt att jag hoppar lite mellan frågor, herr talman, men det är tre olika debattörer. Jag ska på de sista 40 sekunderna av detta inlägg försöka ge svar på en av de frågorna.

Jag tycker först och främst att det är glädjande att Leif Nysmed beskriver rotavdragstakhöjningen som en arbetsmarknadsåtgärd och inte som något som möjliggör lyxrenoveringar, som vi hörde från hans partikollega tidigare. Det här handlar ju om att kunna rädda en del jobb i en just nu mycket hårt utsatt sektor.

Varför är det bara fram till årsskiftet nästa år? Jo, det är ju för att stimulera den här typen av åtgärder för dem som har möjlighet att exempelvis bygga om sitt hus för att kunna hyra ut en del av det och kanske göra energieffektiviseringsåtgärderna som de har tänkt göra. De kan passa på att göra dem med den här stimulansen nu när situationen är som tuffast så att vi kan få effekten att en del jobb räddas av den här höjningen. Det är därför den är av tillfällig karaktär.

Herr talman! Jag tackar för svaret igen.

Jag skulle vilja säga att rotavdraget skulle kunna vara en mycket bättre arbetsmarknadspolitisk åtgärd om man exempelvis höjde det till 50 procent och riktade in det på klimat- och energieffektiviseringar. Då skulle vi få ut mer samhällsnytta, och det skulle vara bredare - fler skulle kunna nyttja det än de rikaste, som kan nyttja den överskjutande delen på 25 000 som man nu pratar om. Och det hade varit välkommet redan i januari, inte i juli. Det är det som egentligen är den stora kritiken.

Herr talman! Statsrådet verkar ändå inte ta den här situationen på det stora allvar som behövs, tycker jag. Vi pratar om strukturella reformer, och de hjälper föga just nu. Vi kan diskutera vilka strukturella reformer som behövs, men det låter på statsrådet som att problemet kommer att försvinna snart - 2025 nämndes som året då lågkonjunkturen skulle vara över och allt skulle vara klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr visar siffror från en av de stora bankerna något annat. Mikael Eskilandersson och jag var på samma seminarium, och då såg vi att köpkraften inte är tillbaka förrän 2030. Innan dess lär det inte hända så mycket på bostadsmarknaden med tanke på att det är köpkraften som styr efterfrågan. Händer det ingenting kommer det inte att ske någonting förrän 2030.

Statsrådet sa att han har träffat branschen. Det har vi också gjort - vi har träffat samma bransch som statsrådet efter sommaren. Sju förlorade år, sa en företrädare för ett stort byggbolag som vi socialdemokrater träffade om SD-regeringens bostadspolitik. Sju förlorade år. Flera branschföreträdare nickade instämmande. Det handlar om att man inte ser någon vändning förrän 2030. Det är ganska skrämmande, för det handlar om köpkraften.

Att det finns efterfrågan är det som är det viktigaste innan man kommer igång och bygger. Det finns ingen som bygger bostäder på byggbar mark om det inte finns någon som har råd att efterfråga dem, Mikael Eskilandersson. Du kan ha hela Gärdet till ditt förfogande att bygga på om du skulle vilja, men finns det ingen som har råd att köpa kommer det inte att ske.

I detta allvarliga läge har civilutskottet under våren haft endast en bostadspolitisk proposition från regeringen att behandla, och på regeringens propositionslista för hösten lyser bostadspolitiken med sin frånvaro. Vi ställer in vartannat möte. Att ansvarigt statsråd inte förstår allvaret i den situationen kommer dessutom att leda till att startsträckan blir längre.

Under 90-talet upplevde jag som byggnadsarbetare själv den djupa kris som var då. Jag upplevde den stress som var med arbetslöshet och korta och tillfälliga, otrygga jobb. Det gick ungefär fem år innan jag lyckades få ett fast jobb igen, en tillsvidareanställning i byggbranschen. Många av mina jämngamla kamrater lämnade branschen på grund av att de tappade tron på att de skulle kunna få ett bra jobb igen.

Jag har sett hur lång tid det tar att vända det här, och jag ser hur historien upprepar sig. Då talade man om att bara bostadslånens räntor kommer ned under 10 procent kommer byggbranschen igång igen. Så enkelt var det inte. Vi ser samma onyktra diskussion igen i dag: Bara inflationen går ned kommer räntorna att sjunka.

Men läser vi SVT:s nyhetsapp i dag ser vi att flera experter inom banksektorn säger att svenskarna inte kan räkna med lägre räntor än på ett tag. Det här går också att läsa: "Det är viktigt att inte invaggas i förhoppningen att räntorna kommer gå tillbaka ner till väldigt låga nivåer."

Det krävs en aktiv bostadspolitik. Före sommaren föreslog vi en bostadskommission. Då avfärdades det förslaget, men jag vill återigen fråga statsrådet: Är det inte dags nu för en bostadskommission?

Herr talman! Jag har några korta kommentarer till vad som sagts här.

Markus Kallifatides pratar om en tiosidorsinterpellation. Jag ser fram emot att skumma igenom den lite snabbt; jag följde tyvärr inte den debatten när den ägde rum. Men hälften av de sidorna är ju utredningar, och vad var det vi sa om utredningar? Det är väl att begrava saker? Den andra hälften är sådant som SD och Alliansen var med på, i princip. Det var ingenting i det som SD och Alliansen var emot, men då hade det inte heller gått igenom. Och man kan ju få ihop tio sidor ganska enkelt genom att skriva en halv sida om varje utredning, typ, vilket jag tyckte att det såg ut som att det var.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kort nämna det här med köpkraft, som Leif Nysmed tog upp: Jag ska någon gång när jag har lite längre talartid än en minut kvar försöka förklara för Leif Nysmed vad skillnaden är mellan mikro- och makroekonomi och mellan köpkraft på nationell nivå och köpkraft hos enskilda individer, för det är en viss skillnad.

Jag har heller inte sagt att räntan ska gå ned igen. Vi ska komma ihåg att räntan där den ligger nu är en ganska normal ränta. Någonstans mellan 4 och 5 procent var väl snittet under 1900-talet, och det är kanske där normalräntan borde ligga. Att hoppas på minusränta är att ta i.

Sedan tycker faktiskt jag att vi borde kunna enas om att de här subventionerna är skadliga. Tyvärr hinner jag inte gå in på det jättemycket mer än så. Men vi var i Karlstad med civilutskottet och tittade på nybyggda kvarter på de absolut finaste markerna. Där har man alltså plöjt ned 550 miljoner kronor. Är det verkligen väl använda pengar? Jag tycker inte det.

Herr talman! Låt mig påminna statsrådet om att han under debatten alltjämt har möjlighet att svara på mina två frågor gällande systemet med kreditgarantier, som nämndes i svaret på Leif Nysmeds interpellation, och hur statsrådet ser på potentialen i det systemet och de förslag till oförändrad bemyndiganderam som regeringen lägger fram.

Vi socialdemokrater har andra förslag än att öka kreditgarantier. Vi talar bland annat om byggstimulans, statliga bygglån och ett grönt rotavdrag och om det mycket viktiga i att befria allmännyttan från LOU. Detta behöver statsrådet inte hinna med att kommentera i dag; det återkommer vi till.

Amorteringskravet var ett skarpt vallöfte från några partier i regeringsunderlaget, och nu utreds detta skarpa vallöfte. Det, Mikael Eskilandersson, är att använda utredning som begravningsplats för något. När man på allvar vill genomföra något som man ännu inte har lovat medborgarna ska man tillsätta en utredning. Sedan ska man lova att genomföra det när man vet vad det är man lovar, tycker jag.

Investeringsstöd handlar om att understödja människors möjlighet att få en hyresrätt som de har råd att bo i. Detta verkar vara något oerhört problematiskt för Mikael Eskilandersson och hela regeringssidan i svensk politik. Människor får råd att bo i en bra lägenhet.

Herr talman! Det är flera frågor som återkommer från en tidigare interpellationsdebatt, och jag vill åter understryka att regeringen förstås ser allvaret i situationen. Ledamöterna verkar inte alltid notera detta trots att jag ofta säger det och regeringen visar det i de steg och åtgärder vi vidtar. Till exempel kommer åtgärden med rotavdraget att kunna rädda en del jobb.

Samtidigt är det ett mycket tufft ekonomiskt läge med lågkonjunktur och hög inflation, och det är omvärldsfaktorer som om man inte utformar åtgärder som vidtas på rätt sätt kan motverka andra åtgärder som vidtas. Det kan vara så att en för expansiv finanspolitik i ett läge med en penningpolitik som jobbar för att få ned inflationen kan motverka och snarare elda på situationen och göra det ännu värre för redan pressade hushåll. De åtgärder vi arbetar med är både strukturella reformer och konjunkturella reformer, där höjningen av rotavdraget är en sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om kreditgarantier är det mycket riktigt så att jag redogör för det system som finns, och det är inte uteslutet att se vad man kan göra för att nyttja det ännu mer. Regeringen har också en samordnare som arbetar med frågor kring bostadsförsörjning i norr och som tittar på olika åtgärder som kan vidtas snabbt för att vi ska kunna säkerställa att fler bostäder kan byggas, vilket är en viktig del för att möjliggöra den nyindustrialisering vi ser inte bara i norr utan i stora delar av landet. Samtidigt som behoven av fler bostäder är mycket stora ser vi en dramatisk inbromsning på bostadsmarknaden.

När det gäller frågan om LOU och allmännyttan, som togs upp av Markus Kallifatides, finns ett förslag i Karolina Skogs utredning som nu bereds i Regeringskansliet, så regeringen har inte avfärdat förslaget. Vi tittar på många olika åtgärder och förslag som kan vidtas, och vi har bland annat gett Boverket flera viktiga uppdrag. Vi gör detta i högt tempo, inte bara för att det just nu är en allvarlig situation utan för att strukturella reformer behöver komma på plats, viktiga i både låg- och högkonjunktur. Även under högkonjunkturen, när pengar nästan var gratis, kunde det byggas i Sverige i den takt som behövdes. Inte under ett enda av de åtta åren färdigställdes det lika många bostäder som Sverige behövde.

Detta visar på behovet av att korta ledtider, tillgängliggöra byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk samt att, i detta mycket utmanande ekonomiska läge, ha konjunkturella reformer och dämpa effekterna både för en hårt utsatt sektor och i en tuff ekonomisk situation för hushållen. Jag tog upp några exempel på vad vi har gjort, och vi kommer förstås att fortsätta att vidta de åtgärder som krävs och ta ansvar i en svår tid för Sverige.

Herr talman! Jag tackar åter statsrådet Andreas Carlson för svaret.

Att statsrådet säger att han ser allvaret förpliktar. Jag förväntar mig att det kommer att finnas mer för oss i civilutskottet att göra framöver och fler färdiga propositioner att ta tag i. Det finns ett färdigt förslag om nystartslån att lägga på bordet, vilket var ett vallöfte från flera av regeringspartierna. Jag tror även att Sverigedemokraterna stod bakom det. Jag har för mig att vi pratade om just det på Riksbyggen för ett år sedan. Jag har dock sett noll av det trots att det är ett färdigt förslag.

Utifrån dagens debatt kan jag konstatera att varje år vi inte fyller behovet av 67 000 nya bostäder ackumuleras skulden. Väldigt snart kommer det årliga behovet att vara mer än 100 000 bostäder, och det kommer att öka. Jag har ännu inte sett någon prognos där det kommer att vända. Denna skuld kommer sedan, i likhet med andra skulder efter mandatperioder med högerregering, vara mycket svår att beta av.

Jag konstaterar också att alla som behöver en ny bostad av något slag - unga som gamla, arbetslösa som förväntas flytta dit där jobben finns, studenter som flyttar för att utbilda sig, nyskilda och nyanlända - kommer att få det betydligt tuffare än i dag. Företag kommer fortsättningsvis att få det mycket svårt, och med stor sannolikhet kommer det fler konkurser inom byggbranschen. Allt från byggnadsarbetare och småhusindustriarbetare till arkitekter, det vill säga alla som jobbar inom bostadssektorn, kommer att få uppleva ökad arbetslöshet, med all den oro det innebär för den enskilde. Det medför också konsekvenser för landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hänvisade tidigare till Caroline Szyber, tidigare bostadspolitisk talesperson för KD. Hon lade fram ett förslag om ett investeringsstöd för studentbostäder. Lyssna gärna på henne!

Samtidigt som vi behöver bygga 67 000 bostäder per år har vi en SD-regering som saknar ett ekonomiskt program för att lösa bostadskrisen.

Herr talman! När det gäller studentbostäder har regeringen gett Boverket i uppdrag att ta fram förslag på betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet med uppdraget är att ta fram förslag som påtagligt kan minska kostnaderna vid byggande av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud på både kort och lång sikt. Detta mycket angelägna uppdrag ska redovisas i vår.

Jag har i debatten pekat på några olika strukturreformer som kunde ha gjort oss bättre rustade i detta tuffa ekonomiska läge om de hade vidtagits tidigare. Det här är ett sådant exempel. Men det gör det inte mindre rätt att ta tag i det nu, och det efterfrågas och uppskattas av många studentbostadsstiftelser och byggherrar, som ser att det blir möjligt att få ihop kalkylen och därför kan bygga fler studentbostäder i Sverige. Om Sverige ska fortsätta att vara en kunskapsnation är det viktigt att det finns bostäder att flytta till på studieorter. Det är också viktigt att kunna flytta dit där jobben finns.

Vi vill i detta ekonomiskt tuffa läge se över hur fler ska kunna hyra ut sina bostäder. Det handlar om att kunna nyttja befintligt bestånd bättre. Det är inte hela lösningen, men det kan i ett läge med kraftig inbromsning vara ett led i att fler ska kunna flytta till studieorter och dit där det finns platser.

Vi vet att bostadsbeståndet kan utnyttjas mer effektivt. Det är därför vi ser vad vi kan göra för att omvandla lokaler till bostäder och för att man ska kunna hyra ut en del av sin bostad. Blir det fler bostäder av detta? Nej, men vi har också andra åtgärder för detta. Vi tar dem i raskt tempo, och regeringen arbetar mycket fokuserat med detta. Det är viktigt att se att det är en tuff situation, och regeringen tar ansvar i en svår tid.

Tack för den här debatten! Jag ser fram emot fortsatt dialog med riksdagens ledamöter framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.