Interpellationssvar - Bostadsbyggandet - 2023-11-09

Fru talman! har frågat mig vilken analys jag har gjort av effekterna av de 20 miljoner som i budgeten avdelas till kommunerna för att ändra detaljplaner.

Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, där förutsättningarna för bostadsbyggandet kraftigt försämrats. Samtidigt råder det bostadsunderskott i 180 av landets 290 kommuner. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2024 åtgärder för att stärka byggsektorn. Det är bland annat tillfälligt höjt tak för rotavdrag för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal när konjunkturen vänder samt stimulansåtgärder till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus.

Men det finns också behov av att bättre utnyttja den potential som finns i det befintliga fastighetsbeståndet för att fler bostäder ska tillkomma. Under de senaste åren har andelen tomma lokaler som inte hyrs ut ökat, bland annat då företag till följd av det tuffa ekonomiska läget sett över sina kontorskostnader och fler har börjat arbeta hemifrån sedan coronapandemin. Sammantaget finns därför en potential att öka utbudet av bostäder genom att underlätta för omvandling. Därför föreslår regeringen en stimulans till kommunerna för att ge ökade incitament till att möjliggöra omvandling av lokaler till bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns flera hinder mot att omvandla lokaler till bostäder. Ett av dessa handlar om vad gällande detaljplan medger. I en gällande detaljplan kan det finnas planbestämmelser som hindrar omvandling från lokaler till bostäder, till exempel bestämmelser om byggnaders användning eller bebyggandets omfattning. För att en omvandling ska kunna ske kan det då krävas att en ny detaljplan tas fram. Regeringen vill därför med den föreslagna stimulansen ge kommuner ytterligare incitament att anta detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande genom omvandling från lokaler till bostäder.

Stimulansen föreslås omfatta 20 miljoner kronor för 2024 och beräknas omfatta 25 miljoner kronor för vardera 2025 och 2026. Förslaget syftar till att minska ett av de hinder som fastighetsägare kan stå inför när de vill omvandla lokaler till bostäder.

En effekt som vi kan förvänta oss är därför att förutsättningarna förbättras för att komma till rätta med ett av de hinder som föreligger. När fler bostäder kan möjliggöras i befintlig bebyggelse genom detaljplan kan ett större utbud av bostäder komma ut till bostadskonsumenterna. Regeringen bedömer även att byggbranschen påverkas positivt av att fler omvandlingar möjliggörs. Fastighetsägare kan också få ökade intäkter för utrymmen som annars skulle stå tomma eller hade kunnat nyttjas mer effektivt.

Omvandling från bland annat kontor till bostäder kan bidra till att skapa mer levande stadskärnor, och att nyttja det befintliga byggnadsbeståndet på ett mer effektivt sätt är både resurs- och klimatsmart.

Enligt Boverkets rapport 2021:3 har det de senaste 20 åren i genomsnitt tillkommit cirka 2 500 bostäder årligen genom ombyggnad av lokaler till bostäder. Regeringens förhoppning är att den nivån ska öka när kommunernas incitament att anta fler detaljplaner som möjliggör omvandling stärks. Regeringen kommer att återkomma med hur stimulansen ska utformas.

(forts. § 11)

Herr talman! Sverige befinner sig i en byggkris. Bostadsbyggandet faller kraftigt över hela landet. Det har under första halvåret minskat med 57 procent jämfört med föregående år. Samtidigt bor redan nio av tio svenskar i en kommun med bostadsbrist. Vi ser nu den största nedgången i bostadsbyggandet sedan 90-talskrisen. Det är allvar.

Vad har då regeringen för förslag för att komma till rätta med byggkrisen? Man har tre förslag som på något sätt berör det som har med byggande att göra.

Det första är tillfälligt höjt tak för rotavdrag. Man vet att effekten av rotavdraget har avtagit. Vi socialdemokrater vill inte höja taket för rotavdraget, helt enkelt eftersom det är felriktad konjunkturpolitik. Det är helt orimligt att göra den prioriteringen, att det ska bli billigare för en höginkomsttagare att lyxrenovera sitt boende i eller utanför Sverige, samtidigt som andra runt omkring i Sverige kämpar med att kunna betala räkningarna. Förslaget innebär inte heller att några nya bostäder tillkommer.

Det andra är att regeringen föreslår en bonus på 60 miljoner till kommuner som upprättar detaljplaner för att öka utbudet av planerad mark för byggande av småhus. Vi vet inte vad det heller kommer att innebära egentligen. Det är oklart.

Det tredje förslaget är det som den här debatten egentligen handlar om: en stimulans på 20 miljoner till kommunerna för att detaljplanera och möjliggöra omvandlingar av kontorslokaler till bostäder. Det är det enda förslaget som kanske ändå skulle inrikta sig på att få till fler bostäder i Sverige.

Därför frågade jag bostadsministern hur många nya bostäder man räknar med att de 20 miljonerna ska leda till. Svaret blir att det tidigare har lett till 2 500 nya bostäder per år.

Tror bostadsministern verkligen att det skulle bli effekten även nu. Byggkranarna står ju still på många andra områden. Varför skulle byggkranar bli så aktiva just för att bygga om lokaler till bostäder? Frågan kvarstår alltså. Även om det tidigare har lett till 2 500 nya bostäder undrar jag vad man räknar med att det ska ge för effekt kommande år, när vi står i en tid av byggkris.

I bästa fall leder det som sagt kanske till 2 500 nya bostäder - om jag räknar snällt - när det egentligen behöver byggas runt 67 000 bostäder per år. Nästa år kommer det kanske upp i 19 000 eller 20 000. Det blir alltså ett enormt bostadsunderskott de kommande åren samtidigt som många människor väntar på och söker en bostad.

Jag undrar om bostadsministern och regeringen verkligen ser allvaret i situationen. Har man inget mer att komma med än det som finns i budgeten i dag?

Jag ser fram emot den här debatten, herr talman.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret på Eva Lindhs angelägna interpellation! Jag tänker bidra till debatten med en konkret fråga till statsrådet som jag strax kommer till.

Det är ett mycket allvarligt läge i byggsektorn och bostadsförsörjningssituationen i Sverige. Jag älskar ord, herr talman, men jag gillar också siffror. Jag tror att både interpellanten Eva Lindh och statsrådet Andreas Carlson väl förstår att det för att lokaler ska kunna ombildas till bostäder ibland krävs att nya detaljplaner upprättas. I sin interpellation efterfrågar Eva Lindh regeringens analys av effekterna. Jag vill ge statsrådet möjligheten att utveckla den analys som fanns i det svar som avgavs före dagens frågestund.

I svaret meddelades att omvandling av lokaler till bostäder de senaste 20 åren har gett upphov till i snitt 2 500 nya bostäder per år. Nu talar vi om en tilläggssatsning till kommunerna på 20 miljoner kronor. Min fråga är då: Vad har det kommunala arbetet dessa 20 år bakåt i tiden kostat kommunerna? Vad har det kostat kommunerna att få 2 500 bostäder om året i genomsnitt? Och vad kan man mot den bakgrunden tänka sig att 20 miljoner i tillskott skulle kunna ge?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag efterfrågar, herr talman, helt enkelt om statsrådet möjligen kan ge oss i alla fall en uppskattning: Hur många fler bostäder kommer vi att få genom detta förslag? Vi socialdemokrater motsätter oss inte förslaget, utan vi understöder omvandling.

Herr talman! Har man inget mer att komma med, frågade Eva Lindh. Markus Kallifatides var väl på sätt och vis inne på samma linje. Jag måste fråga: Vad hade egentligen Socialdemokraterna att komma med under sina åtta år?

Det finns en undersökning som HSB lät Sifo göra och som presenterades i mars 2020. Där upplevde nio av tio att regeringen inte hade gjort något åt bostadsbristen det senaste året, alltså 2019. I samma undersökning trodde 31 procent att regeringen skulle göra mer framöver - vi kan så här i efterhand konstatera att det var 31 procent som hade fel. Att då stå här och näst intill raljera över att det skulle vara en låg summa till kommunerna, samtidigt som man själv inte ens tänkte i de banorna att det kanske skulle behövas lite mark att bygga på, tycker jag är anstötligt.

Det största genomgående problemet i dag är räntan, och den beror på inflationen. Hade vi haft en stabil ränta och en måttlig inflation hade det varit det bästa för att få fart på byggandet. Det är dock ingenting som man bara kan besluta om. Därmed efterfrågar jag en viss självkritik när det gäller varför vi hamnat i den situation vi har hamnat i. Det kan ju finnas ett samband, herr talman, mellan den tidigare förda politiken och hur det ser ut i dag.

Socialdemokraterna hade åtta år på sig att förändra. Den tidigare regeringen kunde då ha satsat på att göra mer mark tillgänglig och förbättra regelverken så att inte onödig tid spills. Men vad gjorde man egentligen från Socialdemokraternas sida? Den enda politik man förde var att pumpa in pengar i byggföretag för att de skulle bygga hyreslägenheter - ingenting för att underlätta för vanliga villor eller ägt boende.

Samtidigt bollades ministerposten runt bland ministrarna i den tidigare regeringen. Det var fler bostadsministrar än förslag som påverkade byggande positivt under de åtta åren. De förslag som trots allt kom fram till denna kammare var inte bara dåliga utan dessutom ofta så dåligt förankrade att de föll, till exempel strandskyddet. Klimatdeklarationer är inte heller någonting som ger fler bostäder.

Trots att vi vet att de flesta vill äga sitt boende, till och med en majoritet av dem som hyr, stannade alla satsningar på hyreslägenheter vid: Ja, vi behöver hyreslägenheter. Ja, det är bättre att hyra ett boende än att inte ha något boende alls. Men någonstans bör också byggandet motsvara det som verkligen efterfrågas.

Herr talman! Jag blir också nästan mörkrädd när jag hör att det skulle handla om lyxrenoveringar. Nu kommer Leif Nysmed upp som nästa talare, och han kanske kan intyga att det inte är någon lyxrenovering när man byter ut ett vanligt kök i en vanlig bostad. Man är snabbt uppe i ganska stora summor, och det vet alla som på något sätt har jobbat med eller själva renoverat sitt hus. Det är inte lyxrenoveringar för att vi ser höjda rotavdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag konstaterar att det fars med en hel del osanning i talarstolen, speciellt från Sverigedemokraternas sida, i denna debatt - också om sådant som inte så mycket berör själva interpellationen.

Vi har tidigare haft en interpellationsdebatt med bostadsministern där vi slog fast ett antal punkter som genomfördes under föregående mandatperiod. Mikael Eskilandersson får gärna titta på eller läsa igenom den så att han har korrekta uppgifter nästa gång han intar talarstolen.

Vad gäller antalet nya bostäder under föregående mandatperiod var det inte bara hyreslägenheter som byggdes. Under perioden 2015-2022 upprättades drygt 450 000 nya bostäder, nästan en halv miljon! Det är betydligt fler än vad som upprättades under alliansåren, vilket var ungefär hälften av detta. Det är en kraftig skillnad.

En annan anledning till att läget ser ut som det gör i dag är att den här SD-regeringen stoppade cirka 30 000 hyresrätter vid årsskiftet när man abrupt tog bort investeringsstödet, trots att man i valet hade utlovat att det skulle få fullföljas utifrån de ansökningar som kom in.

Det är ganska magstarkt att stå här i talarstolen och gnälla över vad den föregående regeringen gjorde eller inte gjorde när man inte har någonting på fötterna själv. Det är anmärkningsvärt.

Jag skulle en liten stund till vilja hålla mig till ämnet för interpellationsdebatten, för det tycker jag är intressant. I flera debatter och seminarier jag lyssnat på har det kommit fram att det finns ett behov av förändringar för att omställa lokaler till bostäder. Det är inget fel i det, snarare tvärtom. Vi välkomnar också det. Men återigen måste det finnas en efterfrågan på dessa bostäder. Det måste finnas en möjlighet att efterfråga dem. Det är detta det handlar om: Om det inte finns en efterfrågan kommer det inte att ombildas några lokaler till nya bostäder. Det handlar om priserna. Det handlar om hur vi kan få fram bostäder som normalinkomsttagare faktiskt kan efterfråga. Annars kommer det inte att ske. Där tycker jag att regeringens svar lyser med sin frånvaro. Statsrådet Andreas Carlson får gärna återkomma med hur han tänker öka efterfrågan igen.

Inflationsbekämpning i all ära, som sagt, men jag upplevde 90-talet. Vi kommer att återkomma till det i debatten lite senare. Då pratade man om att bara man kom ned i under 10 procents ränta skulle bostadsbyggandet komma igång igen. Men, herr talman, det krävs mer än bara sänkt inflation och sänkt ränta för att hjulen ska börja snurra igen; det kan jag säga vis av erfarenhet.

Herr talman! Det är många olika frågor uppe i denna interpellationsdebatt. Det krävs givetvis mer än att inflationen och räntorna går ned för att man ska komma igång med byggandet. Men man kommer inte ifrån att det är den största orsaken och en av de största faktorerna till den nedgång i byggandet som vi nu ser. Det är också en stor förklaring till att efterfrågan viker, som Leif Nysmed var inne på alldeles nyss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska återgå till interpellantens frågor mot slutet av hennes inlägg så att jag inte glömmer bort det. Frågan var om vi ser allvaret. Ja, vi ser allvaret. En annan fråga tror jag var: Har ni inte mer att komma med? Jo, vi har mer att komma med. Det interpellationen handlar om är en åtgärd, och som jag sa i svaret är det en del av åtgärden för att möjliggöra fler omvandlingar.

Vi har en rad olika steg som är tagna under det första året i regeringen, som vi har presenterat. Det finns utredningar som är tillsatta. Det handlar om strukturreformer som givetvis hade behövt vara på plats tidigare för att vi skulle ha varit bättre rustade i den ekonomiskt svåra tid vi nu befinner oss.

Under den förra regeringens åtta år byggdes fler bostäder än i dag; det håller jag med Leif Nysmed om. Men inte under ett enda år färdigställdes lika många eller fler bostäder som det fanns behov av enligt de prognoser som fanns. Det är alltså läge för självkritik. Jag pekar inte finger åt något håll här, utan vi tar ansvar i en svår tid för Sverige genom att ha en svagt åtstramande budget för att inte motverka inflationsbekämpning. Vi tar fram strukturreformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad och för att dämpa effekter här och nu.

Rotavdraget handlar först och främst om att rädda en del jobb i en sektor som är mycket svårt utsatt just nu och där vi riskerar att få en arbetslöshet. Det är en sektor som arbetskraft nu lämnar för att gå in i andra sektorer och som sedan inte finns tillgänglig när konjunkturen väl vänder. Det är erfarenheter vi har gjort från finanskrisen.

Apropå finanskrisen rådde den under de år som alliansregeringen ledde landet, så det är en enkel poäng som Leif Nysmed försöker göra här i kammaren när han säger att byggandet vek under alliansåren och att det under Socialdemokraternas regering var guld och gröna skogar. Men då var ju pengar nästan gratis, och det var högkonjunktur under mycket lång tid. Det är inte så konstigt att byggandet ökade då, men det ökade alltså inte så mycket som det hade behövt för att motsvara de behov som fanns. Det beror till en del på att de strukturreformer som behövs på marknaden inte fanns på plats.

En sådan strukturreform och ett sådant arbete handlar om att tillgängliggöra mark i attraktiva lägen. Den stimulans som nu finns i budgeten för småhusbyggande syftar till att svara mot en del av det.

När det gäller den stimulans som interpellationen handlar om för att omvandla lokaler till bostäder har det inte funnits ett sådant stöd tidigare. Jag är mycket glad över att Socialdemokraterna visar sitt stöd för detta förslag och att vi kommer att se vilka konsekvenser det kommer att få.

Vi kommer att återkomma till utformningen av förslaget, och vi kommer också att se hur många lokaler som kan omvandlas till bostäder. Det beror på flera olika faktorer och inte bara på denna stimulans för kommuner att ändra i detaljplaner för att möjliggöra byggandet. Men det är en viktig del, och vi kommer förhoppningsvis att se att fler lokaler kommer att omvandlas till bostäder med detta mycket viktiga steg, som jag är glad att också Socialdemokraterna stöder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig börja med vad som är tillräckligt byggande av bostäder. Vi har fortfarande en bostadsbrist. Under lång tid har det byggts för lite.

Men om man tittar på kurvorna ser man att det är stor skillnad mot den tid vi hade en S-ledd regering. Statsrådet säger att det beror på att pengar var nästan gratis och att det handlar om otur. Men då måste ju oturen jaga moderater, kristdemokrater och liberaler eftersom man byggde så lite tidigare och vi faktiskt byggde väldigt mycket mer under den tid som vi ledde regeringen. Hur som helst - vi behöver bygga fler bostäder. Det är också därför vi känner en stor oro för att vi nu är mitt i en byggkris. Det byggs alldeles för lite.

Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson sa att Socialdemokraterna inte gör någonting. Vi hade en rad förslag i vår budget, som tyvärr inte kommer att bli verklighet. Vi har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa, och därför hade vi en hel del satsningar som handlar om produktionsstöd riktat till mindre orter både när det gäller byggande för studenter och i områden med stora industrietableringar. Vi hade också statliga byggkrediter och flera andra förslag i vår budget. Jag ville bara säga detta.

Hur är då läget? Jag har pratat med flera hemmavid. Hemma i Östergötland ökar nu arbetsbristen. Konkurserna ökar också kraftigt. Senast nu i veckan gick ett företag i konkurs. Det här handlar framför allt om hur många bostäder vi kommer att få framöver.

Men vi kommer också att få det som statsrådet är inne på: en kompetensförsörjningsbrist framöver, när det förhoppningsvis vänder. Och på tal om det, som oroar, är det i Östergötland bara en av fyra av dem som tog studenten från byggprogrammet som nu har jobb - en av fyra. De andra riskerar att inte komma tillbaka, precis som vi har sett under 90-talet. Då står vi med en bostadsbrist.

Min fråga handlar om vad regeringen gör. Vad kommer de satsningar som man gör att innebära? De är otillräckliga. Just när det gäller de 20 miljonerna är det precis som min kollega Kallifatides var inne på: Vi är inte emot omvandlingar av lokaler till bostäder. Vi tycker också att det kan vara bra.

Men problemet är att det inte kommer att göra någon större skillnad, även om det skulle kunna bli ett par tusen. Det är ju bra, men vad gör regeringen mer för att få fart på byggandet i Sverige? Kommer det verkligen att leda till de där 2 500 bostäderna? Det har vi inte riktigt fått svar på än. Det skulle i så fall vara något som går emot trenden att allt byggande avstannar, och det skulle bara handla om att omvandla lokaler till bostäder.

Men vad kan regeringen göra mer? Vi står i en byggkris som påverkar antalet bostäder. Det är unga som inte kan flytta hemifrån och familjer som inte kan hitta ett annat boende. Vi står inför en kompetensförsörjningsbrist, och detta påverkar också tillväxten i hela landet. När byggandet minskar hotar det tillväxten i Sverige.

Herr talman! Jag vänder mig först till Mikael Eskilandersson från Sverigedemokraterna. Jag ska försöka undvika att raljera, men jag ska åtminstone svara lite grann.

Herr talman! Ett återkommande påstående som Eskilandersson upprepar är att de flesta vill äga sitt boende. Min morfar bodde i 102 år i den här regionen, i Huddinge, och arbetade i Stockholms stad. Han visste sedan barnaår att alla stockholmare egentligen vill bo i en röd liten stuga med vita knutar på Kungliga Djurgården med promenadavstånd till Stureplan. Så blir det när man frågar vad människor helst vill, oberoende av vad det ska kosta och om man ska betala själv eller inte. Det är på ungefär den grunden han framför påståendena om vad människor vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Åter till interpellationen och Andreas Carlsons svar. Jag konstaterar, herr talman, att jag inte riktigt fick den siffra jag hoppades på. Det finns en chans kvar för Andreas Carlson att ändå säga mellan tummen och pekfingret hur många fler bostäder som är rimligt att tänka sig kommer att uppstå under de bästa av omständigheter 2024 genom det förslag som Eva Lindhs interpellation handlar om, nämligen 20 miljoner i stöd till kommunernas arbete med att underlätta förändringar i detaljplan för att möjliggöra omvandling av lokal till bostad. Det är en ganska konkret fråga. Jag hoppas på ett svar, och jag understryker att tanken bakom förslaget är god. Vi ansluter oss till principen att understödja det kommunala arbetet i detta avseende.

Herr talman! Ja, vad säger man? Vi kan börja med Leif Nysmeds uppenbara missförstånd av vad jag egentligen sa. Han hävdade att jag for med osanning när jag läste upp vad en Sifoundersökning sa om året 2019 när hans eget parti satt i regering. Undersökningen sa att den tidigare regeringen inte gjorde något för att upphäva bostadsbristen, och det stämmer faktiskt.

Bostadsbristen förblir densamma så länge man bara bygger så många bostäder som efterfrågan ökar med. Då har man kvar exakt samma bostadsbrist, och bostadsbristen ökar ju om man bygger färre. Man gjorde alltså inte någonting åt bostadsbristen. Den var i princip konstant eftersom man hela tiden byggde lite grann för lite. Man behöver bygga lite för mycket för att komma i kapp.

Att sedan hävda att den nya regeringen skyller på otur - något sådant skulle jag inte vilja häva ur mig med tanke på vems bostadspolitik som har lett oss fram till där vi är i dag. Det är inte den sittande regeringens bostadspolitik som har fört oss hit. Tvärtom har den sittande regeringen fullt upp med att försöka rätta till felaktigheter och problem som uppstått på grund av den bostadspolitik som inte fördes av den tidigare regeringen.

Jag tror att Kallifatides morfar hade trivts alldeles utmärkt i en röd stuga, typ Sverigehuset, och man behöver inte ha gångavstånd. Det räcker med pendelavstånd, och det är faktiskt möjligt att bygga jättemånga Sverigehus med pendelavstånd till Stockholm. Men jag är inte säker på att alla vill bo i Stockholm.

Herr talman! Jag vill be Mikael Eskilandersson att lyssna på vad jag säger. Jag kommenterade ingen undersökning. Jag kommenterade påståendet att den förra regeringen inte hade gjort någonting. Det är en väsentlig skillnad. Ledamoten borde läsa på lite grann.

Mikael Eskilandersson påstod att bostadsbehovet inte minskade under förra mandatperioden. Var inte Mikael Eskilandersson med på samma seminarium som jag, alltså den öppna utfrågning där vi fick material av Boverket som visar på att skulden betades av från 2017 till 2022? Det är bara fakta. Gå in på Boverkets hemsida och titta!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skulden byggdes faktiskt upp under allianstiden. Visst, man kan ha otur och drabbas av en lågkonjunktur - men jag tycker att man ska sluta rösta på borgerliga partier, för de hade otur 1976-1982, 1991-1994 och 2006-2012 och verkar ha otur nu också. Om en regering inte klarar av dåliga tider och har otur hela tiden kanske man inte ska rösta på dem. Då är det bättre att rösta på dem som klarar av att hantera även exempelvis pandemier och att hålla bostadsbyggandet och liknande uppe då. Man kan ändå försöka hålla sig till fakta. Gör gärna det!

Rot nämndes också ett par gånger. Rot kan vara en viktig del i att bibehålla kompetensen i en bransch, men att bara höja taket nästa sommar hjälper inte byggföretagen i dag. Småföretagare varslar sin personal på grund av att det inte kommer in några beställningar. Man kan inte vänta till sommaren på detta. Personal kommer att försvinna redan nu. Dessutom är åtgärden begränsad till ett halvår, om jag har förstått budgeten rätt. Ingen tror ju att den här krisen är över i december 2024, så åtgärden är för kortvarig och dessutom felriktad. Den borde riktas mer till grön omställning av småhus, för det skulle göra mer nytta också för den enskilde.

Herr talman! Man kan fundera på om vi har hamnat på ett tombolaspel här, men det är faktiskt en debatt i Sveriges riksdag. Att göra en fråga om lågkonjunktur till en fråga om tur eller otur tycker jag är ganska långt från ämnet för den här debatten.

Man kan ju välja att se det på ett annat sätt. Det kan vara så att väljarna i svåra tider vill ha en borgerlig regering, som tar ansvar och gör de åtgärder som borde ha varit på plats i goda tider. Det är strukturåtgärder som hade behövts i högkonjunkturen när pengar var nästan gratis och som man hade kunnat göra i goda tider för att förbereda oss för sämre tider. De lyser med sin frånvaro när det gäller bostadsmarknaden, och det gör det inte mindre rätt att fokusera på de åtgärderna nu. Vi hade ju varit bättre rustade om den förra regeringen hade passat på att genomföra åtgärder för att korta ledtider, förenkla och förbättra byggregler och tillgängliggöra byggbar mark.

Det är positivt att Socialdemokraterna nu säger sig vara positiva till stimulansen för omvandling. Det är första gången det läggs fram som förslag. Om Eva Lindh tycker att det är otillräckligt finns det alla möjligheter att lägga fram ett förslag som är högre. Det har Socialdemokraterna inte gjort.

När det kommer till beskrivningen vill jag återkomma till svaret där siffran 2 500 bostäder angavs. Det är genomsnittet för hur många bostäder per år som har tillkommit genom ombyggnad av lokaler till bostäder under de senaste 20 åren. Nu är förhoppningen att stimulansen som möter en del av problemet med omvandlingar, nämligen detaljplanefrågan, gör att det här kommer att öka.

Markus Kallifatides frågade mig om jag kunde säga en siffra mellan tummen och pekfingret under de bästa av omständigheter, men vi är ju i en tid med närmast de värsta av omständigheter med lågkonjunktur och hög inflation. Jag förstår att Markus Kallifatides vill att jag säger en siffra och att den så småningom kanske ska vara fel. Om jag säger en siffra som blir för låg kan han säga att det var för defensivt. Jag har ingen siffra att ge i dag, utan de konsekvenser och den effekt vi ser är att detta kan mildra effekterna och också stimulera ombildning. Det kan vara en väg framåt i svåra ekonomiska tider. Det finns exempel på att ombildning kan göras till lägre kostnad än nyproduktion, och det är också en viktig del av ett hållbart nyttjande av fastighetsbeståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det kommer till frågan vad regeringen gör för att stimulera efterfrågan från hushållen - det är en fråga som har varit uppe i den här debatten - vill jag först och främst konstatera att inflationen urholkar hushållens köpkraft och leder till räntehöjningar. Vi ser över kreditrestriktioner och sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vi gav ett elprisstöd när det var höga elpriser. Vi sänker skatten och nivån på reduktionsplikten för att få ned priset på drivmedel, och vi förlänger det förstärkta bostadsbidraget för de mest utsatta hushållen. Det är några exempel på vad vi gör för att lindra och dämpa effekterna för hushållen och samtidigt stimulera hushållens efterfrågan på ett mycket ansvarsfullt sätt för att inte samtidigt elda på inflationen.

Regeringen tar alltså ansvar i en för Sverige svår tid. Men man ska inte låtsas som att det här handlar om tur och otur. Att påverka det med någon form av trolleritrick låter sig inte göras. Däremot handlar det om att hantera en situation som är mycket allvarlig, och det gör regeringen.

Herr talman! Det verkar som att jag inte får mer svar på frågan, så jag vill bara avsluta debatten. Vi är eniga om att vi har en bostadsbrist. Vi har byggt i fatt under några år, precis som min kollega Leif Nysmed sa. Men det råder bostadsbrist. Är det då bättre att bygga mer eller att bygga mindre? Det borde vara bättre att bygga mer. Just nu befinner vi oss i en byggkris. Bostadsbyggandet faller kraftigt över hela landet. Det minskar med 57 procent. Det är inte bra. Det är allvarligt.

Det är allvarligt för alla dem som nu söker efter bostad, för alla dem som längtar efter att flytta hemifrån och för dem som nu gör stora industrietableringar men har svårt att hitta personal för att man inte kan hitta bostad och flytta. Det är allvarligt för dem som nu inte får jobb efter att ha gått byggprogrammet - vi tappar kompetens. Det är också allvarligt för att det påverkar hela Sveriges ekonomi. Vi vet att byggbranschen spelar väldigt stor roll för tillväxten. När byggandet sjunker påverkar det också många andra områden. Det är allvarligt.

Vi befinner oss i en kris. Därför tycker vi att regeringen borde ta det här på större allvar och verkligen agera. Politik är att vilja men också att agera och fatta beslut som kan göra skillnad, så att fler bostäder byggs. Det behövs för Sveriges skull.

Herr talman! Nej, det byggdes inte i fatt. Inte under ett enda av den förra regeringens åtta år färdigställdes lika många bostäder som behovet uppgick till eller fler. Skulden började betas av, men färdigställandet motsvarade inte behovet. Det går inte att påstå att Socialdemokraterna byggde i fatt. Tvärtom - i högkonjunktur, då pengar nästan var gratis, lyckades man ändå inte bygga enligt de behov som fanns. Man kan välja att se det som att de socialdemokratiska ledamöterna i den här kammaren i eftermiddag sätter ett väldigt stort hopp till och ger ett stort förtroende till den regering som nu är vid makten: Trots lågkonjunktur, inflation och ökade finansierings- och produktionskostnader ska vi lyckas med det som de själva inte lyckades med under högkonjunktur när pengar nästan var gratis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är fullt medveten om hur allvarlig situationen är. Regeringen arbetar mycket aktivt och tar steg för steg ansvar i en för Sverige svår tid. Men självklart hade vi varit bättre rustade om fler av de strukturreformer som behövs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad hade varit på plats.

Jag vill tacka för debatten och engagemanget. Jag tycker att det är positivt att det finns ett brett stöd för det förslag som interpellationen handlar om, nämligen 20 miljoner kronor för att kommunerna ska få en stimulans att ändra detaljplaner. Det kommer säkert att finnas ytterligare stöd och åtgärder som riksdagen kommer att uppskatta och gilla. Småhusstimulansen är också en sådan. Jag konstaterar att rotavdraget inte är det, utan det är effekten att en del jobb räddas i en tuff sektor som vi är ute efter. Regeringen tar ansvar i en för Sverige svår tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.