Arbetsplenum - Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön - 2023-10-25

Herr talman! Vi debatterar i dag Riksrevisionens rapport gällande statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön.

Riksrevisionen har kommit med en rad påpekanden om hur man kan fortsätta att förbättra förutsättningarna att arbeta med denna fråga. Trots många år av arbete kring hanteringen från statens sida ser vi att det finns många åtgärder där Riksrevisionen pekar på att man skulle ha kunnat jobba bättre.

Vi kan konstatera att det behövs en tydlig styrning och en bra samordning på området. Det behövs ansvarstagande från en rad olika parter, och vi behöver också dra lärdom av det som hänt runt omkring i Sverige och hur man hanterat dessa frågor på både statlig och kommunal nivå och nivåer däremellan.

Något som också står i fokus är att skapa förutsättningar för en god kompetens på området för att kunna jobba med de insatser som behövs för att få effektivitet och långsiktighet i arbetet. Det behövs en god planering ute i hela landet för att hantera de problem som vi ibland ser till följd av olika väderomslag.

Jag kommer själv från Gävle kommun, där vi till exempel 2021 fick ett kraftigt skyfall som skapade mycket olycka för både kommunen och dess medborgare och som också fick sådana effekter att det påverkade både privatekonomi och kommunen i sin helhet. I samband med detta ställde jag 2021 en fråga till den dåvarande regeringen om hur man skulle kunna jobba bättre gentemot hushållen och hur hushållen kan skydda sig mot exempelvis skyfall för att motverka de effekter vi ser när sådana drar över landet.

Vi kan konstatera att Riksrevisionen kommer med en rad åtgärder som regeringen kan arbeta vidare med. Vi ställer oss också bakom många av de förslag som läggs fram. De ligger helt i linje med den politik som Sverigedemokraterna har drivit på området. Att införa ett uppföljningssystem för att kunna bedöma de insatser som staten och kommunen arbetar med är självklarheter i sammanhanget för att vi ska kunna dra lärdomar och förbättra oss på området. Att ta fram riktlinjer för vilka krav länsstyrelsen kan ställa på kommunerna i planprocessen är också en viktig punkt.

Där kan man återigen koppla till det som hände i Gävle: Det behövs en planering som innebär att man förutser vad som kan hända och inte agerar efter att det har hänt. Så planerar man i många kommuner, och då blir det en naturlig följd om det kommer sådana skyfall som vi såg i Gävle.

Med de inspelen från Riksrevisionen, tillsammans med den omställning som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen gör på området och nya infallsvinklar i arbetet med strategin för klimatanpassning, ser jag goda förutsättningar för att vi faktiskt ska kunna göra en väsentlig skillnad i förhållande till det tidigare arbete som lagts ned på området.

Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen i betänkandet.

Vi välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att både regeringens skrivelse och Riksrevisionens granskningsrapport är värdefulla underlag för det fortsatta arbetet med klimatanpassning av den byggda miljön. Vi instämmer även i bedömningen att statens finansiering av klimatanpassningen har varit långsiktig. Medel har fördelats på en relativt jämn nivå och även ökat.

Här gör vi dock ett annat ställningstagande än utskottet. Som vi skriver i vår reservation uppfattar vi inte att regeringen tar Riksrevisionens kritik på allvar då den efterlyser en mer långsiktig finansiering av klimatanpassningar i den byggda miljön.

I budgeten finns flera exempel som visar på denna brist på långsiktighet. I utgiftsområde 20 Klimatanpassning minskas det stödet, och stöd för kompetenslyft för klimatomställningen tas bort. I utgiftsområde 18 avvecklas stödet för hållbart samhällsbyggande både inom anslaget för bostadspolitisk utveckling och inom anslaget till Boverket.

Vi ser inte den tydlighet och långsiktighet som efterfrågas av Riksrevisionen i det så viktiga arbetet med klimatanpassningar. Innan jag läste förslaget till budget för kommande år hoppades jag att regeringen skulle lägga mer kraft på detta arbete, men skrivningarna på området är begränsade och känns väldigt pliktskyldiga. Engagemanget lyser med sin frånvaro.

Precis som föregående talare sa har det skett en hel del naturolyckor i vårt land, inte minst i Gävle. Många i vårt land är på allvar oroliga för klimatförändringarna och vilka konsekvenser dessa kommer att få, inte bara för dem själva utan även för samhället i stort och för kommande generationer.

Därför, herr talman, yrkar jag återigen bifall till reservationen i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Det var inte ödmjukheten själv som stod i talarstolen nyss. Man undrar om Socialdemokraterna har läst Riksrevisionens rapport. Sällan, herr talman, har jag sett en så kritisk riksrevisionsrapport över åtta förlorade år med Socialdemokraterna. På punkt efter punkt visar Riksrevisionen på brister efter åtta års arbete. Det är lite förvånande, inte minst eftersom Miljöpartiet delvis har ingått i regeringen.

Jag vet inte hur aktiv Leif Nysmed är på Twitter eller X, men jag ska läsa upp tweeten som ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, skrev den 5 oktober. "Både S och V har i sina respektive budgetmotioner samma anslag som regeringen när det kommer till medel som kommuner kan söka för att vidta klimatanpassningsåtgärder. Lite förvånande när det lät som att himlen höll på att trilla ned just över denna fråga för ett par veckor sedan. De lägger marginellt mer på myndigheternas arbete, men för fysiska ingrepp i verkligheten är alltså deras föreslagna anslag detsamma."

Carl-Oskar Bohlin ställer sedan en relevant fråga: "Törs man be om en mer intellektuellt hederlig debatt framöver?"

Herr talman! Tack för frågan, Lars Beckman! Den är naturligtvis också relevant. Men det handlar inte bara om pengarna. Vi ligger på samma budget där. Men frågan till regeringen är vad man tycker och vad man vill framåt. Det handlar också om vad man syftar till. I er budget står det några pliktskyldiga rader om detta; jag tror att det är ett stycke i utgiftsområde 6 där man lyfter fram det här. Men andra områden lyfter man fram väldigt noggrant.

Vi kan också vara kritiska och säga att det behöver läggas mer pengar på det. Men vi lyfter ändå fram bekymret.

När det gäller själva rapporten som vi debatterar i dag har till och med er regering, som har besvarat rapporten, svarat tydligt att det har vidtagits en hel del åtgärder. Och i utskottet är vi eniga om att mer pengar har skjutits till och fördelats jämnt, att ambitionen har ökat och att man har vidtagit en hel del åtgärder. I betänkandet står det: "Utskottet noterar därutöver att regeringen under 2022 vidtog åtgärder för att förtydliga styrningen av statsbidraget för naturolyckor" och så vidare. När det gäller att kritiken skulle vara så omfattande har vi alltså ett gemensamt svar.

Frågan är vad vi vill framåt och hur vi ska se på saken, inte bara när det gäller kronor och ören utan också när det gäller viljan.

Herr talman! Det är väl bra att vi kan vara lite intellektuellt hederliga framöver. Jag uppfattar det ändå som ett positivt svar på det.

Låt mig bara peka på att regeringen har en minister för civilt försvar. Den här regeringen har en minister för civilt försvar eftersom vi tar de här frågorna på oerhört stort allvar.

I mitt anförande senare kommer jag att berätta om konsekvenserna av att inte följa detta och av att regeringen inte har styrt sina myndigheter tillräckligt väl, vilket Riksrevisionens rapport pekar på. Raset på E6:an kostar just nu samhället 30 miljoner kronor i veckan bara i Stenungsund. I Gävle riskerar skattebetalarna att få betala 1,2 miljarder i skadestånd till försäkringsbolagen på grund av att det här arbetet inte har skötts tillräckligt väl. Det är alltså inga små frågor.

Det är välkommet att Riksrevisionen är så tydlig i sin kritik av åtta förlorade år. Det är sällan Riksrevisionen är så tydlig i sina rapporter. Det man pekar på är att regeringen inte har styrt sina myndigheter tillräckligt väl.

Varför har den tidigare socialdemokratiska regeringen ansvaret? Jo, därför att våra myndigheter har en tendens att jobba i stuprör, var myndighet för sig. Därför krävs det nu en fast hand och en fast vägledning från regeringen.

Herr talman! Glädjande nog tar den nya regeringen det här på stort allvar. Glädjande nog har vi nu en minister för civilt försvar som visar vägen framåt. Det är direkt nödvändigt med tanke på de klimatförändringar som sker.

Herr talman! Jag delar inte ledamotens bild av åtta förlorade år. Styrning och skärpning av de här delarna har skett. Alla partier i utskottet skriver faktiskt gemensamt i utskottsbetänkandet om hur det har sett ut. Jag läste precis upp en av meningarna i utskottets betänkande. Även regeringen lyfter fram de förbättringar som har skett. Det skrivs också att det är ett arbete som hela tiden är under utveckling.

Jag vill lyfta fram att det krävs lite mer vilja än bara några enstaka, lite pliktskyldiga rader i budgeten när det gäller de här frågorna. Det krävs också en vilja. Jag hoppas verkligen att vi kan mötas i det arbetet. Jag tror att det betyder mycket för hela vårt avlånga land.

Vad gäller Stenungsund vet jag inte vad myndigheterna skulle ha gjort. Det visade sig att ett företag hade brutit lite mot reglerna och lastat lite för mycket massor på platsen. Det blir helt enkelt knepigt. Vi får titta på vem som orsakat just det jordskredet.

Jag ser som sagt fram emot mer samarbete framöver. Men då vill jag att man visar lite mer vilja och jäklar anamma - ursäkta mitt uttryck! Men jag menar det verkligen.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön. Det kan, i alla fall för den som inte är insatt i ämnet, låta som en ganska tråkig rapport från Riksrevisionen. Men det har väldigt stor betydelse för svenska folket och för företagsamheten i Sverige.

I replikskiftena tidigare och i andra debatter har vi pratat om konsekvenserna när våra statliga myndigheter och kommuner inte är tillräckligt på tårna i de här frågorna.

Ett exempel är min hemkommun, socialdemokratiskt styrda Gävle. Där tog man bort förebyggande underhåll av va-nätet för att spara pengar. Man hade en spolbil som regelbundet rengjorde va-näten och såg till att det inte skulle bli stopp i avloppen. För att spara någon ynka miljon tog man bort det förebyggande arbetet och rensade inte vägtrummor. Länsstyrelsen påpekade i flera rapporter under flera år för Gävle kommun att det kan få väldigt negativa konsekvenser om man inte ser till att hålla vägtrummor rensade.

Vad hände, herr talman? När det stora skyfallet kom blev det bokstavligen dammar i de områden där kommunen inte hade jobbat tillräckligt väl med det förebyggande underhållet. Det riskerar nu att kosta Gävleborna 1,2 miljarder i regress, enligt försäkringsbolagen.

Riksrevisionen pekar i sin rapport, som Roger Hedlund föredrog så föredömligt att jag inte behöver upprepa det, på de brister som har funnits i dels regeringens vägledning av de statliga myndigheterna, dels samarbetet mellan statens olika aktörer och kommunerna. I till exempel Gävlefallet hade länsstyrelsen flaggat för socialdemokratiskt styrda Gävle att det fanns brister och allvarliga risker. Men länsstyrelsen har inte verktyg för att tvinga Gävle kommun att göra saker. De kan bara påtala det. Här finns det alltså saker att göra.

Raset på E6:an, som kostar samhället 30 miljoner kronor i veckan, är också ett exempel på att det kan ha skett misstag. Det vet vi inte, men om man läser på kan man se att hela Västsverige är byggt på lera. Leran är en tiotusen år gammal rest från istiden som gör att lerskred förr eller senare inträffar, främst i södra Sverige. En av Sveriges främsta experter säger att Sverige är dömt att ha en viss frekvens av skred. Enligt Johan Kleman hade skredet i Stenungsund förmodligen inträffat förr eller senare, men det hade lika gärna kunnat dröja 200 år till. Stora regnmängder ökar risken.

Man pekar också på hur viktigt det är att statliga myndigheter, som SGI och andra, ser till att vägleda kommunerna i hur och var man ska bygga. Det är det som Riksrevisionens rapport pekar på. Här skulle till exempel Boverket ha varit bättre och snabbare när det gäller att ta fram vägledningar. Nu har ett antal kommuner och länsstyrelser försökt uppfinna hjulet själva. Det får naturligtvis negativa konsekvenser.

Vägen framåt är att den nya regeringen tar frågan på stort allvar. Den som går in på Riksrevisionens sida och läser ser att det står "regeringen". Det är alltså den socialdemokratiska regeringen som kritiken avser. Den moderatledda regeringen och Tidöpartierna tar de här frågorna på stort allvar och kommer att vägleda myndigheterna bättre, så att vi kan bo, leva och verka i hela Sverige.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag och Lars Beckman tillsammans med civilutskottet besökte länsstyrelsen i Gävleborgs län senast i våras och lyssnade på hur de arbetar med att minska riskerna för nya översvämningar efter de katastrofala översvämningarna i Gävle med omnejd 2021. Jag uppfattade då att vi var överens om vikten av det arbete länsstyrelsen utför för att minska riskerna för människor, infrastruktur och egendom. När man lyssnar på Lars Beckman i dag känns det som att han understryker vikten av det arbetet. Därför undrar jag om Lars Beckman kan motivera regeringens avvecklande av anslag 1:10 i utgiftsområde 20 i budgeten för 2024.

Pengar till länsstyrelsen avvecklas, och där kan man nu behöva avskeda alla klimatanpassningssamordnare. De har i dag som uppgift att upphandla skyfallskarteringar för tätorter, och speciellt i små kommuner har de en extremt viktig roll att samla ihop och samordna arbetet som måste göras. Jag undrar varför det här stödet nu avvecklas. Tycker Lars Beckman och regeringen att länsstyrelserna är klara med sitt arbete?

Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Det är en modig fråga, eftersom Miljöpartiet är med och styr i Gävle. Miljöpartiet i Gävle tillsammans med Socialdemokraterna är alltså orsaken till översvämningarna i Gävle. Miljöpartiet i Gävle tog bort det förebyggande underhållet av va-nätet ur sin budget. Det är Miljöpartiet som i sin budget inte har prioriterat att rensa gatubrunnarna. Det är Miljöpartiet i Gävle som har valt att bygga ett kulturhus vars kostnad av många uppskattas till 1 miljard av kommunens skattepengar. Kostnaden är 1 miljard, bara i Gävle kommuns budget.

Miljöpartiet har aktivt prioriterat bygget av ett kulturhus i stället för att jobba med klimatanpassningar. Det spelar ingen roll hur mycket pengar regeringen ger till länsstyrelsen i Gävleborg så länge det finns lokala politiker som prioriterar så tokigt som Miljöpartiet i Gävle gjort. Det är någonting som riskerar att kosta skattebetalarna 1 200 miljoner. Det kan kosta Gävleborna 1,2 miljarder att Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna valde att bygga ett kulturhus som heter Agnes i stället för att jobba med klimatanpassningar.

Precis som jag sa i mitt anförande, och precis som länsstyrelsens tjänsteman sa på det möte vi var på, har länsstyrelsen varnat Gävle kommun för de risker som fanns i kommunen. Men Gävle valde att inte lyssna. Man kan alltså anställa 8 000 strateger på länsstyrelsen i Gävle som talar om för Gävle kommun vad man borde göra, men så länge Gävle kommun inte lyssnar spelar ju det ingen roll.

Jag har förstått att Miljöpartiet vill bilda regering med Socialdemokraterna. Såvitt jag förstår har Moderaterna - Tidöpartierna - och Socialdemokraterna samma budgetanslag. Vad säger Katarina Luhr till Gävleborna som drabbades av översvämningar på grund av Miljöpartiets styre?

Herr talman! Jag har bra koll på Miljöpartiet i Gävle och vet också hur mycket de har jobbat med klimatanpassning. Jag känner mig alltså inte orolig för det.

Min fråga handlade om att länsstyrelserna inte längre ska ha pengar för att kunna driva detta arbete. När vi hälsade på länsstyrelsen och diskuterade med dem såg vi tydligt att de har väl utarbetade planer och strategier och att de sitter på väldigt mycket kunskap. Det gäller inte bara Gävle utan hela landet.

Därför ställer jag återigen frågan varför länsstyrelserna inte ska fortsätta jobba med detta jätteviktiga arbete där de har en viktig roll att spela i klimatstrategin.

Herr talman! Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter kommer att arbeta med de här frågorna. Det kan alla som ser den här debatten vara fullkomligt lugna för. Regeringen prioriterar de här frågorna. Vi har en minister för civilt försvar i regeringen som arbetar aktivt med dessa frågor. Men jag tycker att Katarina Luhrs fråga är relevant.

Är det bra att staten har en vägledning till kommunerna? Ja, Riksrevisionens rapport pekar på att i stället för att varje kommun - 290 kommuner - uppfinner sitt eget hjul ska de jobba enligt Boverkets vägledning. Där har naturligtvis Katarina Luhr ett väldigt stort personligt ansvar för att den tidigare regeringen inte vägledde myndigheterna och inte jagade dem med blåslampa.

Länsstyrelsen i Gävleborg gav vid minst tre tillfällen rekommendationer till Gävle kommun, men Miljöpartiet i Gävle struntade i rekommendaionerna. Vi kan alltså anställa 500 personer till på länsstyrelsen i Gävleborg som ger rekommendationer till miljöpartistyrda Gävle, men man följer dem inte. Det är ju det som är problemet. Hade man följt de rekommendationer som experterna på länsstyrelsen i Gävle gav hade kanske inte skadorna blivit så stora.

Problemen berodde på att lokalpolitiker i Gävle, miljöpartister och socialdemokrater, bland annat prioriterade att bygga ett kulturhus - Agnes - till en kostnad av 1 000 miljoner, 1 miljard, i stället för att prioritera kommunal kärnverksamhet: se till att va-nätet funkar, att det inte bildas dammar och att pumparna i viadukten funkar. En pump hade varit trasig i 30 år, tyckte jag att man sa på länsstyrelsen när vi var där. Sakkunskapen fanns alltså, men man brydde sig inte. Det är det som är Miljöpartiets problem.

Herr talman! Sommaren 2023 blev den varmaste som någonsin uppmätts, enligt EU:s egen klimattjänst Copernicus. Studier indikerar att sommaren kan ha varit den varmaste på 120 000 år, men så länge har vi såklart inte haft mätserier. Det kanske var en avvikelse. Men man kan inte prata klimatanpassning utan att lyfta fram att det länge varit dags att ta tag i klimatförändringarna. För att minska risken att temperaturerna rusar måste prio ett alltid vara att minska koldioxidutsläppen snabbt. All koldioxid som släpps ut lagras och bidrar till ytterligare uppvärmning, oavsett var utsläppen sker. Varje utsläppt ton räknas, och varje decimal uppvärmning som kan förhindras spelar roll.

Arbetet med klimatanpassningsåtgärder behöver utföras av kommunerna, men kommunerna har väldigt olika förutsättningar. I Sverige såg vi ett år där torkan under våren förstörde skördarna för många jordbrukare. Översvämningar med ras och skred har förstört allt från skördar till vägar, infrastruktur och egendom till följd av vädret. Vi har läst om och sett översvämningar, skred och ras i Åre, Västerås, Hudiksvall och Stenungsund, men även i andra kommuner har man drabbats av oväntade översvämningar, slukhål och ras.

Det är tydligt att vi står inför ett förändrat läge och att det med ökande temperaturer inte kommer att bli bättre utan värre framåt. Och så överraskande är det väl inte heller. Vi har länge vetat om att klimatförändringarna kommer att påverka oss.

Med den första nationella klimatanpassningsstrategin som presenterades år 2018 gavs Sveriges klimatanpassningsarbete en första struktur. I år ska strategin uppdateras för första gången, och jag blev därför väldigt glad över att Riksrevisionen har undersökt hur Sveriges klimatanpassningsarbete fungerar och hur arbetet kan förbättras. Det ger oss en bra möjlighet att skruva upp ett arbete där mycket mer behöver göras.

Riksrevisionen ger oss flera rekommendationer. Det finns många som jag tycker är viktiga att ta hänsyn till - allt från tydligare vägledningar från Boverket till bättre uppföljningssystem för att se till att klimatrelaterade risker faktiskt också minskar av de åtgärder man vidtar. De flesta rekommendationerna ges till regeringen, som har det yttersta ansvaret för att stärka och samordna klimatanpassningsarbetet, inte minst när delansvar ligger på ett stort antal myndigheter.

I kapitlet som handlar om regeringens styrning understryks vikten av ökad tydlighet och att bättre uppföljning behövs. Jag hoppas att dessa bitar kommer att ha fått en översyn i den nya, uppdaterade klimatstrategin. Man lyfter också fram att regeringens styrning av kommunernas arbete är svagt, och här tror jag inte att det räcker att regeringen lägger allt ansvar på kommunerna, utan här krävs ett stärkt samarbete mellan stat och kommun.

Arbetet med klimatanpassningsåtgärder behöver utföras av kommunerna, som jag precis sa, men kommunerna har väldigt olika förutsättningar att göra det som behövs. Kommuner har till exempel olika geologiska förutsättningar. Kommuner kan ha kust, vara lågt eller högt belägna och vara tätbebyggda kommuner eller glesbygdskommuner, vilket gör att klimatanpassningsåtgärderna kan variera mycket. Kommunerna kan samtidigt ha helt olika tillgång till kompetens för att utreda klimatanpassningsåtgärder och helt olika ekonomiska förutsättningar att genomföra åtgärder.

Vår reservation i dag handlar främst om de ekonomiska förutsättningarna för ett bra klimatanpassningsarbete. Riksrevisionen är tydlig med att långsiktigt arbete och långsiktig finansiering är en nyckel för att kommuner ska kunna och våga planera och utföra åtgärder. För en kommun kan det ta år att utreda och planera åtgärder och att upphandla en utförare. Om pengar saknas i slutänden eller försvinner under tiden kan det för många bli lågt prioriterat att ens starta arbetet. Många kommuner har även stort behov av expertkompetens för att få veta exakt vad det är man behöver göra.

Riksrevisionen lyfter i rapporten fram problematiken med kortsiktig finansiering som kan hindra det långsiktiga klimatanpassningsarbetet. Flera myndigheter lyfter fram problemen med att arbeta långsiktigt och strategiskt med de korta anslag de ibland får och att det kan bli omöjligt att rekrytera experter om det inte finns pengar för lön under mer än ett år.

Den reservation jag tänker ställa mig bakom strax handlar om detta och om att regeringen i sitt svar till Riksrevisionen inte anser att de nationella stöden är ryckiga och kortsiktiga. Vilken ironi detta är, när regeringen i årets budget tar bort stödet för klimatanpassning till MSB och länsstyrelserna och flera länsstyrelser själva har lyft fram problematiken med ryckig finansiering och problemen med rekrytering vid kortsiktiga stöd.

I budgetförslaget för 2024 avvecklar regeringen medel till MSB för karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Man avvecklar också medel för länsstyrelsernas uppgift att samordna det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Dessa medel kunde även gå till kommuner för kunskapshöjande insatser inom områden där kommunen identifierat ett särskilt behov av klimatanpassning.

Det här är pengar som bland annat går till lön till de medarbetare på dessa myndigheter som har kompetensen och jobbar med de här frågorna i dag. Att medel avvecklas innebär att myndigheterna inte har pengar för att betala dessa tjänstepersoners löner. Vi står inför ett läge där vi riskerar att förlora otroligt viktig och central personal på både länsstyrelserna och MSB som hittills har jobbat systematiskt med klimatanpassning.

Vad konsekvenserna av det här blir vet vi inte. Vi har heller inte sett någon konsekvensanalys, bara att detta kom som en överraskning för många. Det är exakt det här vi ser som oförutsägbar och ryckig finansiering.

Arbetet med att klimatanpassa Sverige har bara börjat, och då behöver vi långsiktigt bygga upp en stark och tydlig struktur där alla aktörer har sina roller. Vi ska inte montera ned det här arbetet. Om vi plockar bort de experter som sitter med en stor del av kunskapen behöver de ersättas med samma expertis någon annanstans, och det tar tid att bygga expertis.

I sommar har vi sett exempel på det som forskare varnat för länge. Därför behöver vi agera och stärka ett långsiktigt och förutsägbart klimatanpassningsarbete i hela landet. Vi behöver jobba för att skydda våra invånare och vår miljö. Vi behöver skydda viktig infrastruktur som tågräls, vägar, dricksvatten, sjukhus, skolor och äldreboenden. Arbetet behöver ske i hela Sverige. Det behöver vara prioriterat, långsiktigt och tydligt.

Jag ser fram emot att se den nya, uppdaterade klimatanpassningsstrategin i december. Dessförinnan yrkar jag bifall till vår reservation i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag säga att jag tycker att det är bra med granskningsrapporter. Riksrevisionen kommer ganska regelbundet med granskningsrapporter till oss i riksdagen, och vi tycker att det är ett bra sätt att fördjupa oss i olika frågor och se var regeringen tänker vidta åtgärder.

Vi är nog ganska överens om att väderomslag ställer till problem. Jag kommer från Hallands län. Där har vi särskilda problem när det gäller vattennivåer vissa tider på året, och åtgärderna som Riksrevisionen har kontrollerat har också avsett många kommuner i Halland.

Statens medel ska användas så effektivt som möjligt och gå till de åtgärder som de är avsedda för. Allt annat vore faktiskt förkastligt ur ett medborgarperspektiv. Det är våra gemensamma medel som används, och det finns ett ansvar för alla och envar att följa upp och utvärdera att vi använder dem på rätt sätt.

Vi kan dock konstatera att Riksrevisionen i sin rapport inte är så där värst imponerad av hur pengarna har använts. Det finns risk att de inte har gått till rätt åtgärder, alltså inte till det mest angelägna. Pengar har kanske gått till redan genomförda åtgärder. Dessutom har det inte gjorts en uppföljning av bidraget, så man vet faktiskt inte om det har gett avsedd effekt. Det är ganska svidande kritik som vi nog alla kan ta till oss, vill jag påstå.

Riksrevisionen lyfter fram att det finns brister i regeringens styrning. Det saknas en samlad nationell uppföljning. Regeringen har inte varit tydlig i styrningen av statsbidraget för naturolyckor, och det finns som sagt risk att medel har gått till saker som de inte är avsedda för.

Det vi ska ta ställning till här i dag är regeringens svar på denna rapport. Där konstaterar man att arbetet med klimatpassning är i ett utvecklingsskede och att de åtgärder som vidtagits kommer att behöva utvärderas. Man säger att man ska utvärdera. Man säger också att man ska öka styrningen mot kommunerna i fråga om hur bidraget ska användas. Man kommer att redovisa förslag till en utvecklad användning av anslaget.

Jag vill påstå att hur man än läser Riksrevisionens rapport kan man konstatera att regeringen har fullt upp och har försökt hantera detta på bästa sätt.

Jag tror inte att något av de åtta partierna i riksdagen har någon annan uppfattning än att dessa pengar ska användas på bästa sätt. Jag tror också att vi har samsyn om vilken vägen framåt ska vara. Det jag hört från talarstolen tyder på ganska stor samsyn. Jag tror att man från talarstolen försöker skapa en splittring i politiken som faktiskt inte finns.

Jag tror att vi kan se framtiden an med tillförsikt och att dessa medel framgent kommer att användas på bästa sätt. Den regering som nu sitter kommer att göra det på bästa sätt, precis som nästa regering kommer att göra det. Det finns ingen regering som inte vill använda pengarna på bästa sätt.

Därför tycker jag att Riksrevisionens rapport är bra. Den genomlyser hur det faktiskt fungerar, och vi kan se vad regeringen gör för att förbättra användningen av pengarna.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)