Interpellationssvar - Reglering av fjärrvärmemarknaden - 2023-10-24

Herr talman! har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till att reglera fjärrvärmemarknaden om Konkurrensverket med flera myndigheter förordar det och om det finns stöd i regeringen för en sådan åtgärd. Joakim Sandell har också frågat om jag kan tänka mig att verka för att Konkurrensverket får i uppdrag att genomföra en bredare analys av hela fjärrvärmemarknaden mot bakgrund av de privata bolagens breda intåg på fjärrvärmemarknaden och de konsekvenser vad gäller prisnivåer och risk för monopolmissbruk som detta kan leda till.

Vad gäller privat ägda bolags agerande på marknaden kan jag konstatera att det sedan decennier - nu blir det historia för dem som behöver det - funnits privat ägande i alla delar av energisektorn. Fjärrvärmemarknaderna har under många år haft en sund konkurrens från alternativa uppvärmningskällor, och prisökningarna har varit rimliga. Det har gällt på marknader med både offentligt och privat ägda fjärrvärmenät.

Såväl Energimyndigheten som Energimarknadsinspektionen följer utvecklingen utifrån sina respektive roller och ansvar. Energimyndigheten har i uppdrag att ta fram ett förslag till en kraft- och fjärrvärmestrategi, och Energimarknadsinspektionen har i uppgift att analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaderna och att verka för konkurrenskraftiga priser.

Kraft- och fjärrvärmen har en viktig roll i det svenska energisystemet. Regeringen ser över möjligheterna att utveckla politiken på området.

Jag har nu läst upp det svar som departementet skickat in och som finns skriftligt. Vi börjar lite grann så, tänker jag, och så får debatten ta vid. Jag ser fram emot att i de kommande inläggen kunna utveckla svaret ytterligare muntligt.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på frågan.

Vi hade en interpellationsdebatt i januari om Öresundsverket och dess framtid. Inte för att jag vill göra denna debatt spretigare, men jag vill ändå börja med att tacka för det arbete regeringen har gjort kopplat till detta. Även socialdemokratiska kommunalråd och moderata regionpolitiker har varit inblandade i det arbetet. Jag inleder alltså med ett tack i debatten.

Den debatt vi hade i januari var också kopplad till fjärrvärmemarknaden, och jag vill ta den som utgångspunkt. Då avslutade statsrådet med att säga: "Vi tar dessa medskick med oss, och då menar jag att vi faktiskt tar dem med oss. Jag tänker att vi kommer att ha anledning att diskutera detta igen i närtid." Det kan väl diskuteras om detta är närtid eller ej. Det är dock inte statsrådets fel, utan jag får ta på mig att jag inte lämnat in någon interpellation förrän nu.

Det har dock hänt lite sedan vi debatterade sist. Då stod vi inför en situation där Eon i Malmö hade aviserat höjningar på fjärrvärme i Malmö/Burlöv på 20 procent. Nu blev det inte 20 procent utan 13 procent - en klassisk förhandlingsteknik, kan jag tycka som står lite vid sidan om. Det är lite som att hota med ett rejält kok stryk, och sedan får man nöja sig med en liten lusing. Det är en förhandlingsteknik som kanske är vanligt förekommande i avtalsrörelser: Parterna börjar med att någon erbjuder noll och någon begär tio, och sedan kommer man överens om något däremellan. Kanske har man också använt modellen i politiken ibland, inte minst i internpolitiska sammanhang när man åker till kongresser och lägger sig långt åt ena hållet för att man är beredd att ta en kompromiss.

Men åter till fjärrvärmen. Anledningen till att vi är här är egentligen att fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för nästan hälften av uppvärmningen i landet. Bland flerfamiljshus är andelen som värms upp genom fjärrvärme omkring 90 procent.

Till skillnad från andra marknader finns det i dag ingen konkurrens på fjärrvärmenätet. Den som bor i ett fjärrvärmeområde och önskar använda fjärrvärme som uppvärmningssätt har ingen möjlighet att välja mellan olika aktörer, då leverantörerna verkar i ett naturligt monopol. Detta lämnar fjärrvärmekunder, såväl hushåll som företag, i en utsatt situation.

Kopplat till privatiseringsdiskussioner tänker jag så här: Ideologiskt brukar man ju föra ett resonemang om att syftet med privatiseringar är att effektivisera en marknad, erbjuda kunder olika alternativ och på något sätt också spara pengar. Funkar det så på fjärrvärmemarknaden? Nja, en analys utförd på uppdrag av Energimarknadsinspektionen visar att privata ägare innebär i genomsnitt 3-6 procent högre pris. Man skriver i rapporten: "Skillnader i prissättning tycks således huvudsakligen bero på skillnader i vilken grad bolagens marknadsmakt utnyttjas som i sin tur beror på bolagens villighet (typ av ägare) och möjlighet (begränsas av konkurrerande uppvärmningsslag och efterfrågerelaterade faktorer) till att utnyttja sin monopolsituation."

Eon hade en vinstmarginal på 18 procent på fjärrvärmen under 2022. Med den höjning som aviserats under 2023 kommer vinstmarginalen att öka. Dessutom har man flaggat för ytterligare höjningar 2024. Då skulle man landa på en vinstmarginal på ungefär 25 procent.

I svaret konstaterar statsrådet att det har varit "rimliga" prishöjningar. Frågan är om statsrådet verkligen tycker att Eons prishöjningar på fjärrvärme har varit rimliga.

Herr talman! Jag vill understryka att när jag refererar till att detta historiskt sett har fungerat väl är det verkligen historiskt sett.

Jag vill också tacka för interpellationen. Jag vill precis som i januari understryka att på samma sätt som frågan om Öresundsverket var en fråga om samspel mellan regeringen och det lokala - det fanns ett tydligt uppdrag från regeringen som inte pekade ut Öresundsverket, men det fanns inte så många andra att tillgå, och som sedan verkställdes av myndigheter - är även detta ett gott exempel på hur en enskild ledamot i Sveriges högsta beslutande församling kan lyfta fram en fråga så att det faktiskt gör skillnad.

Man kan titta på vad vi har gjort här, generellt sett.

Den 1 januari 2023 avskaffades skatten på avfallsförbränning. Det var bra. Den förra regeringens politik kostade branschen runt en halv miljard. Skatten låg på 125 kronor per ton avfall.

Konkurrensverket utreder nu specifikt det bolag som nämns här, Eon, rörande missbruk av dominerande ställning.

Det här är det som kallas naturligt monopol. Bor man i ett område där fjärrvärme är det som står för uppvärmningen av ens bostad kan man inte välja ett annat bolag, utan då finns det bara ett bolag att välja på i hela kedjan för att kunna ha ett varmt hus. När någon då säger att "nu höjer vi med 20 procent" är det ganska svårt att göra något åt det. Då kan man anmäla till en instans.

Historiskt sett har det varit väldigt få anmälningar till Fjärrvärmenämnden, som den heter. Det har normalt varit mellan noll, alltså inga alls, och två. Men bara sedan oktober 2022 har alltså 200 ansökningar inkommit till nämnden. Potentiellt kan man blockera hela processen genom att överbelasta nämnden. Det är ganska hög belastning redan nu. Men här är det uppenbart att det är en indikation på att något inte riktigt stämmer.

Det är också stor variation i prisökningarna. Vissa fjärrvärmeaktörer säger att de ser inflationen och det ekonomiska läget och inte ser någon anledning att höja. Andra aviserar och ger indikationer på höjningar på 60 procent. Det smäller ju stenhårt mot hushållen.

För att svara så rakt jag kan på ett möjligt påstående eller en fråga om jag som energiminister tycker att detta fungerar tillfyllest: Mitt svar är nej. Jag tycker att det är uppenbart att det är något som är ruttet här. Något funkar inte så som det historiskt sett har gjort. Det har varit en avreglerad marknad som har tickat och rullat på förhållandevis väl av sig själv.

Min statssekreterare och jag kommer den 8 november att träffa ett antal berörda aktörer angående läget inför vintern. Det här kommer att vara en specifik fråga på dagordningen på det mötet, för vi vet ju att det är uppvärmningsfrågorna som blir riktigt stora inför vintern. Vid behov kommer vi att följa upp det mötet med att träffa en bredare krets av berörda aktörer. Inbjudan till den 8 november har redan gått ut, och vi kommer att ha frågan om fjärrvärmen som en specifik fråga på dagordningen.

Herr talman! Jag blev till en början lite besviken på statsrådets svar, för i debatten vi hade senast uttryckte hon en skepsis mot marknaden. Men den uttrycker hon också nu här i talarstolen, och jag håller med statsrådet. Även jag tycker att det är något som är ruttet i den här branschen.

Tänk om man skulle investera i en laddhybrid. Tanken när man gör det är väl att man ska kunna kombinera att ladda bilen och att tanka den. Tänk om bensinbolagen hade resonerat att i och med att man kör en laddhybrid får man betala mer för bensinen. Vem hade då investerat i en laddhybrid?

Tänk om du skulle bygga solpaneler på ditt hus. Vi vet ju med tanke på hur det ser ut med sommar och höst och vinter och vår i Sverige att produktionen är högre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Tänk om du när du hade gjort det fick besked av din elleverantör att nu får du betala mer för elen när du själv inte producerar. Hur många skulle då investera i solpaneler?

När det gäller fjärrvärme har jag ett exempel från Stena Fastigheter i Malmö. I Bellevuegården inte så långt från Malmö stadion byggde man bergvärme. Man borrade 50 hål. Det klarar en täckning när det gäller värme på 80 procent. De sista 20 procenten behöver man fjärrvärme till. Hur resonerade Eon i detta fall? Jo, man höjde priset på de sista 20 procenten.

Det här motverkar energieffektivisering. Vi har alltså ett system där en aktör kan motverka något som tjänar fastighetsägaren, dem som hyr, klimatet och samhället i stort med tanke på att det också skulle kunna trycka ned inflationen. Men Eon tillåts göra på detta sätt.

Det här systemet är något som jag tycker att vi borde kunna komma överens om att vi måste göra något åt. Det gläder mig att ni ska ha ett möte med olika intressenter. Jag hoppas att ni bjuder in Fastighetsägarna Syd och att det inte bara är de som producerar fjärrvärme som ska vara med på mötet.

Herr talman! Jag vill återvända till frågan om Fjärrvärmenämnden.

Det går att mäla sig ur det systemet och välja att inte vara med i det. Då blir det lite svårare att pressa och granska det bolaget, och det blir lite svårare för kunderna att anmäla när de har ett bolag som valt att lämna systemet. Det har gjort det här ännu svårare.

Det specifika exempel som Joakim Sandell tar upp här, där man lyckas pressa kostnaderna i ena änden och tar ansvar för en rimlig elförsörjning till uppvärmningsupplägget för sitt hus och sedan ser en radikal prishöjning vad gäller fjärrvärmen, är en del i det som berörs i utredningen. Konkurrensverket utreder alltså en av aktörerna för missbruk av sin dominerande ställning. Den utredningen, som vi inte kan föregripa, är i sig en allvarlig indikation på att något behöver ses över.

Det här har som sagt fungerat väl historiskt sett. Om den inte hittar ett sätt att reglera sig själv utesluter jag inte att vi kommer att behöva kliva in och reglera en marknad som inte har behövt detaljregleras på det sättet tidigare. Det vill jag såklart att aktörerna ska vara väldigt väl medvetna om.

Jag vill också understryka att mötet som vi håller den 8 november har en bredare dagordning vad gäller läget inför vintern i stort men kommer att ha det här som en specifik punkt på dagordningen. Vi kommer också att ta ytterligare initiativ för att möta fjärrvärmeaktörerna brett. Men det hänger lite grann ihop med Konkurrensverkets pågående utredning, vilket gör att man behöver stämma av takten över tid.

Herr talman! Jag ska med intresse följa det arbete som statsrådet nu sätter igång kopplat till fjärrvärmemarknaden.

Det finns lite olika sätt att gå framåt. Om vi tar Malmö som exempel skulle man kunna tänka sig att Eon äger nätet men att Sysav, som är vårt avfallsbolag, skulle kunna få leverera fjärrvärme - lite på samma sätt som när det gäller elnäten. Där har vi en som äger nätet, men det råder en konkurrenssituation när det gäller vem man vill ha som leverantör.

Det finns andra saker att titta på. Fjärrvärmemarknaden i våra grannländer Danmark och Norge men även i Litauen är tuffare reglerad för att man ska få en bra prissättning.

Enligt Fastighetsägarna Syd råder i dag 86 olika prismodeller för fjärrvärme. För att öka transparensen och öppenheten på denna marknad skulle ett alternativ kunna vara att trycka ned antalet modeller till fem sex stycken.

Det finns alltså lite olika vägar att gå vidare med detta. Men jag är övertygad om att vi måste gå vidare för att styra upp denna illa fungerande marknad. Sedan är det precis som statsrådet säger: Inom Prisdialogen, i Fjärrvärmenämnden och i de utredningar som finns har man tittat på situationen fram till 2019, och då funkade det faktiskt relativt väl. Men marknaden klarade inte av de störningar som bland annat kriget i Ukraina har lett till.

Herr talman! Jag vill i all enkelhet tacka för interpellationen i januari och för uppföljningen nu i höst. Jag tänker att vi väl kan ha en dialog igen, både i och utanför kammaren, för att se vilka ytterligare konkreta steg som kan tas utifrån den här debatten.

Jag vill igen rikta en uppmaning till dem som lyssnar där hemma. Det gör skillnad vem man röstar på som representant. Man ska välja sina folkvalda noga. Det här är ett ypperligt exempel på hur en enskild riksdagsledamot lyfter fram en konkret fråga som påverkar många svenskar, som lätt bara skulle kunna fladdra i lite allmänna medierapporteringar men får en annan styrfart när regering och riksdag kan samarbeta och föra frågor framåt. Jag ser fram emot att arbeta vidare med detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.