Interpellationssvar - Ny djurskyddslagstiftning i eu - 2023-10-06

Fru talman! Sofia Skönnbrink har frågat mig vad jag och regeringen gör här och nu för att förhindra att förslaget till ny djurskyddslagstiftning i EU stoppas. Sofia Skönnbrink har vidare frågat mig hur jag och regeringen kommer att agera om en uppdatering av lagstiftningen inte genomförs och på vilket sätt regeringen i så fall ska arbeta för att förbättra konkurrensvillkoren för svenska lantbrukare.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att säga att jag är helt enig med Sofia Skönnbrink; den översyn av hela EU:s djurskyddslagstiftning som EU-kommissionen initierade i Från jord till bord-strategin är både angelägen och nödvändig. Djurskyddsnivån inom EU behöver höjas, och den nuvarande lagstiftningen behöver uppdateras.

Ett starkt djurskydd är av avgörande betydelse för god djurhälsa, vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika. Vidare behöver vi komma till rätta med den ojämlika implementering och de brister i efterlevnad som finns i dag. Det kommer även att bidra till att möta konsumenternas förväntningar och ge bättre konkurrensförutsättningar för producenter och för hela livsmedelskedjan.

Kommissionen har aviserat att förslaget till ny lagstiftning ska presenteras under hösten. Jag har nyligen i ett brev till kommissionen framfört vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsplan. Vidare arrangerades under det svenska ordförandeskapet en djurskyddskonferens i Uppsala, i syfte att lyfta djurskyddsfrågorna och stötta kommissionens arbete i EU-översynen.

Sverige har jämfört med många andra länder inom och utanför EU en omfattande och stark djurskyddslagstiftning. Det ska vi värna. För att se över möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter och samtidigt bibehålla högt ställda svenska djurhållningskrav har regeringen tillsatt en utredning om stärkt konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Den utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 30 juni 2024, och jag ser fram emot att ta del av utredningens analyser och förslag.

Avslutningsvis vill jag understryka detta: Att stärka djurskyddet inom EU är ett långsiktigt arbete i en nödvändig riktning. Behovet av en stabil och hållbar livsmedelsproduktion, både i Sverige och i Europa, är viktigare än någonsin. En uppdaterad djurskyddslagstiftning kommer att vara en av nyckelfaktorerna för att uppnå detta.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Det finns många saker som jag älskar med Sverige och som gör mig stolt över att vara svensk. Vi har vår vackra natur, vi har föreningslivet, vi har den gemensamt finansierade välfärden och inte minst den unika skolmaten som ger våra elever rätt förutsättningar att lyckas med sin utbildning.

Som en sann djurvän är det alltid lika kul för mig att kunna skryta om vårt starka djurskydd och vår låga antibiotikaanvändning i djurhållningen. Vi är verkligen ett föregångsland när det kommer till djurhälsofrågor. Och nu är det hög tid att resten av Europa följer efter.

Fru talman! EU:s nuvarande djurskyddslagstiftning är föråldrad och i starkt behov av uppdatering. Den behöver förändras så att den kan möta de senaste vetenskapliga rönen men också samhällets förväntningar. Därför var det väldigt glädjande när EU-kommissionen som en del av jord-till-bord-strategin fick i uppdrag att utreda och presentera förslag på nya regler, bland annat för djurhållning, transport och slakt, men också för märkning av livsmedel. Detta arbete har nu pågått under många år, och engagemanget har varit väldigt stort.

Men nu har det visat sig att det efterlängtade förslaget om en ny och uppdaterad djurskyddslagstiftning är hotat. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal - state of the union - den 13 september nämndes inte djuren över huvud taget. Och under en utfrågning av kommissionärskandidater från EU-parlamentets miljöutskott under föregående vecka nämndes bara skydd av djur under transport, men ingen av de andra delarna av lagstiftningspaketet togs upp.

Fru talman! Risken är därför stor att delar av förslaget kommer att stoppas helt eller att kommissionen kommer att presentera ett urvattnat förslag till lagstiftning. Högljudda kritiker menar att det är omöjligt att uppnå hårdare djurskyddskrav och att det skulle slå ut hela livsmedelsproduktionen i EU, eftersom de anser att det är helt omöjligt att göra bättre än man redan gör. Detta är inte sant.

Vi vet att våra svenska lantbrukare varje dag levererar livsmedel från djurhållande verksamheter med högt ställda djurskyddskrav och med låg antibiotikaanvändning. Nu är det dags att vi på riktigt står upp för djuren, för våra svenska lantbrukare men också för alla de EU-medborgare som har varit med och drivit på för en förändring under väldigt lång tid.

Fru talman! Jag vill inte att suggor ska fortsätta att fixeras eller att svansarna på kultingarna ska fortsätta att kuperas. Jag vill inte heller att kalvar och kor ska transporteras flera dygn i sträck i alldeles för trånga och varma utrymmen. Jag vill se friska och välmående djur i hela Europa och en marknad där våra svenska lantbrukare möter rättvisa konkurrensförutsättningar.

Det gläder mig därför verkligen att höra att landsbygdsministern har skickat in denna skrivelse till kommissionen för att belysa vikten av att lagförslaget kommer på plats. Men jag nöjer mig inte riktigt med det, utan jag skulle vilja veta vilka fler åtgärder som landsbygdsministern och regeringen planerar att vidta för att se till att detta nya lagstiftningspaket kommer på plats.

Fru talman! Sverige har länge påpekat behovet av att se över EU:s djurskyddslagstiftning. Exempel på frågor som vi prioriterar från svensk sida är bland annat att den rutinmässiga svanskuperingen av grisar ska upphöra, att fixering av suggor successivt ska upphöra och att man ska komma till rätta med djurskyddsproblemen förknippade med långa djurtransporter. Men vi tycker också att det är viktigt att det införs en specifik lagstiftning för djurkategorier där sådan saknas i dag, exempelvis för unghöns.

Som jag nämnde förut arrangerade vi under det svenska ordförandeskapet en konferens just för att lyfta fram djurskyddsfrågorna. Konferensen tog avstamp i frågor och områden som är aktuella i översynen av djurskyddslagstiftningen. Vid denna konferens presenterades även aktuell djurskyddsforskning och svenska exempel som visar på fördelar med ett gott djurskydd. Det är klart att det är en oerhört viktig del i arbetet och ett stöd från det svenska ordförandeskapet till kommissionen för att lyfta fram och diskutera dessa frågor som självklart är oerhört viktiga.

Jag kan konstatera att uppgifterna om att kommissionen överväger att försena, urvattna eller inte alls lägga fram lagstiftningsförslaget ännu är obekräftade. Men det vore högst olyckligt om reformen inte skulle genomföras, och det såklart av flera skäl.

Denna översyn är ett långsiktigt arbete i en ytterst nödvändig riktning. Behovet av en stabil och hållbar livsmedelsproduktion, både i Sverige och i Europa, är viktigare än på väldigt länge - om inte någonsin. I denna helhet är ett gott djurskydd en pusselbit som vi inte kan vara utan.

En skärpning av lagstiftningen inom EU skulle inte bara gynna välfärden, även om det är viktigt för våra djur, utan även svenska livsmedelsproducenters konkurrensvillkor, som interpellanten var inne på. För regeringen är det prioriterat att se över möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för våra svenska bönder och för våra svenska livsmedelsproducenter, men detta ska ske samtidigt som vi bibehåller de högt ställda svenska djurhållningskraven.

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Fru talman! Jag tackar Peter Kullgren för svaret.

Som han säger är detta än så länge ett snack som går. Men även om det bara är ryktesvägen som man har hört det än så länge är det nog så oroväckande att denna typ av dialog ändå förs i EU. Vi vet med säkerhet att denna omställning för europeiska lantbrukare för att komma i kapp Sverige kommer att ta väldigt lång tid. Jag har hört att det kommer att ta någonstans mellan tio och femton år. Därför är det så viktigt att vi nu på riktigt får på plats detta lagstiftningspaket så att arbetet med denna omställning kan börja. Våra svenska livsmedelsproducenter lever nämligen nu under omständigheter som är väldigt tuffa där de konkurrerar med lantbrukare nere i Europa som har helt andra förutsättningar och en helt annan typ av djurhållning.

Landsbygdsministern var inne på att denna uppdaterade djurskyddslagstiftning inte bara ligger i djurens intresse utan även kommer att göra livsmedelssystemet mer rättvist, men också hälsosamt och hållbart. För våra svenska lantbrukare är det, som vi har varit inne på båda två, väldigt viktigt att denna lagstiftning kommer på plats snarast eftersom andra europeiska lantbrukare, som jag sa, ligger väldigt långt efter Sverige.

Fru talman! För att ta ett exempel konkurrerar våra svenska grisbönder just nu med tyska producenter som kan sälja sitt kött väldigt mycket billigare eftersom deras djur lever på mindre yta med bristande eller ingen tillgång alls till strömaterial. I Tyskland fixeras också fortfarande suggorna systematiskt i förebyggande syfte under dräktigheten men också efter grisningen. Det är något som har varit förbjudet i Sverige under många år. Tyska grisar gruppbehandlas också med antibiotika, och vid kastration behöver man inte använda bedövning om kastration sker innan kultingen är en vecka gammal, för att inte tala om den svanskupering som sker på regelbunden basis där men som i Sverige inte är nödvändig eftersom våra grisar har större boxar och tillgång till halm som de kan böka runt i. Dessa skillnader är alldeles för stora och måste utraderas, både för djurens bästa och för våra svenska lantbrukares bästa.

Fru talman! Vi vet att det mervärde som svenska produkter är kända för värderas väldigt högt av våra svenska konsumenter. En prioriterad fråga för oss socialdemokrater har därför länge varit att införa ursprungsmärkning av kött på restaurang, eftersom vi vet att många konsumenter vill kunna göra ett medvetet val även när de går ut och äter och inte bara när de står hemma och rullar köttbullar.

I regeringsställning försökte vi få till en nationell lagstiftning gällande den frågan, något som blev stoppat av nuvarande regering därför att man ville invänta den översyn av livsmedelsförordningen som är en del av det lagstiftningspaket vi diskuterar här i dag. Nu visar det sig dock att också den här delen riskerar att försvinna.

Fru talman! Sedan Peter Kullgren tillträdde som landsbygdsminister har han varit tydlig med att en av de viktigaste frågorna för honom som minister är att öka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Att se till att den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen kommer på plats borde därför vara väldigt högt prioriterat - vilket vi även kan höra när vi har den här dialogen här i dag. Landsbygdsministern har själv hänvisat till översynen tidigare här i kammaren, när vi möttes för att diskutera användandet av PMSG i Europa.

Om det nu skulle vara så att det värsta tänkbara händer, det vill säga att det nya lagstiftningspaketet i EU inte kommer på plats, vad kommer regeringen och landsbygdsministern i så fall att göra - utöver den utredning som tidigare har nämnts - för att stimulera konkurrenskraften i svenskt lantbruk?

Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige i många fall har mer detaljerade djurskyddskrav än övriga EU, i alla fall de allra flesta länder. Det har bidragit till vårt goda djurhälsoläge och ett minskat behov av antibiotika i djurhållningen - men inte sällan har detta skett på bekostnad av svenska bönders och svenska djurhållares konkurrenskraft.

Några exempel där Sverige går längre är krav på bedövning för slakt och kastrering, förbud mot näbbtrimning och förbud mot svanskupering. Vi ställer också i flera fall högre och mer detaljerade krav när det gäller till exempel utrymme. Vi ställer högre krav på tillgång till strömedel för grisar, som interpellanten nämnde, samt möjlighet till bete för mjölkkor. Även när det gäller transporter har Sverige strängare regler.

Jag vill ändå konstatera att Sverige i olika sammanhang och forum har framfört vikten av att det blir en genomgripande översyn. Vi har även arbetat aktivt tillsammans med likasinnade länder för att påverka utformningen av det kommande lagförslaget. I mitten av september skickade jag som sagt också ett brev till kommissionär Kyriakides och kommissionär Wojciechowski där jag framförde vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsram.

Det är klart att det även i bilaterala möten ligger i svenskt intresse att man lyfter fram detta när man träffar rätt kommissionär, och det är klart att det är någonting jag kommer att fortsätta göra. Jag kommer att fortsätta prata med dem som är likasinnade, alltså de som har samma inställning här, så att vi håller uppe trycket på kommissionen. Vi ska försöka få fler medlemsländer att ställa sig bakom detta, för det är klart att det någonstans är så man ökar trycket - genom att vi blir fler som tycker samma sak. Det är oerhört centralt i all politisk verksamhet, och det gäller även verksamheten i EU.

När det gäller om, utifall, hur och att detta kanske och eventuellt inte kommer är det svårt att spekulera i det. Interpellanten frågar vad vi skulle göra om det inte blev en översyn och vad vi då gör för konkurrenskraften, och där vill interpellanten höra om någonting annat än utredningen. Men jag tänker fortsätta att hänvisa till utredningen, för vi har inga förslag presenterade därifrån än.

Det är inte utredningen i sig som är det centrala, utan det är just förslagen. Hur mycket påverkar den konkurrenskraften? Vilken effekt kommer utredningen att ge? Det måste vi ju börja med. Det finns ett ganska tydligt direktiv om vad vi vill åstadkomma med utredningen, och det handlar om konkurrenskraften men med ett bibehållet högt djurskydd. Detta är en utredning som det har beslutats om i enlighet med Tidöavtalet.

I utredningen pratas det dock om EU-nivån och vad mer vi från svensk sida kan göra för att fortsätta arbetet med att fler ska bli mer lika oss när det gäller djurskyddsregler och så vidare. Allt detta är självklart centralt för de svenska livsmedelsproducenterna och de svenska bönderna.

Fru talman! Tack för svaret, landsbygdsministern! Anledningen till att jag vill veta vad regeringen och landsbygdsministern avser att göra utöver denna utredning och om det finns några planer på vad mer man skulle kunna tänka sig att göra är att det kommer att ta ytterligare ett år innan resultatet av utredningen kommer att kunna presenteras.

Samtidigt vet vi att lantbrukare i Sverige just nu kämpar väldigt mycket med just stigande livsmedelspriser, vilket gör att fler väljer det billigaste alternativet - som då ofta inte är svenskt. Vi vet också att extremväder har lett till minskade skördar. Och om vi ändå ska prata om halm har ju grisbönderna just nu ett väldigt stort problem med att få tag på tillräcklig mängd.

Fru talman! Kopplat till utredningen skulle jag också vilja passa på att reda lite i vad landsbygdsministern menar med högt ställda djurskyddskrav, för jag tror nog att åsikten kan skilja sig lite grann mellan oss som ledamöter av Sveriges riksdag och medlemmar i olika partier.

Detta med halm är en fråga som jag har valt att lyfta i kammaren tidigare, i samband med en djurskyddsdebatt, därför att landsbygdsministern tillsammans med sverigedemokraten Martin Kinnunen skrev en debattartikel i Aftonbladet där strömedel till gris togs upp som en fördyrande åtgärd för svenska lantbrukare jämfört med europeiska lantbrukare. Det är den typen av uttalanden som gör att jag är rädd att Sverige snarare kommer att backa när det kommer till djurskyddsfrågor om resten av Europa inte kommer ikapp Sverige.

Min sista fråga till landsbygdsministern blir därför om regeringen kommer att börja tumma på de svenska lagarna och reglerna om inte resten av Europa kommer ikapp Sverige.

Fru talman! Jag tror att vi i grunden är väldigt överens i dessa frågor, och det är en styrka från svensk sida att vi generellt sett är överens. Sedan förstår jag att man från oppositionen gärna vill skapa en konflikt, men jag ser inte att den finns. Man griper efter varje halmstrå för att hitta någon möjlig spricka.

Så här är det: Den svenska djurvälfärden - djurs mående och välbefinnande - är oerhört viktig för interpellanten, vet jag, och även för mig och den svenska regeringen. Det är den även för regeringens samarbetsparti. Men man kan inte säga redan nu att alla regler ska se exakt likadana ut och att det ska vara på exakt samma sätt.

Det vi säger är att vi ska hålla nivån för djurs välbefinnande och djurvälfärden och att vi ska ha ett starkt djurskydd. Men om vi i dag har begränsningar i form av lagstiftning som blir teknikfientlig eller om vi kan hitta andra sätt att säkerställa djurvälfärden är det klart att vi måste titta på det. Det ska dock inte ske på bekostnad av djurvälfärden. Det är en väldigt stor skillnad. Jag kan inte lova att det inte blir några förändringar i någon detalj, men syftet ska inte vara - och målet är inte på något sätt - att minska djurvälfärden i Sverige.

Vi måste se de möjligheter som finns att öka konkurrenskraften, med bibehållna högt ställda krav på djurskydd. För mig är djurens mående det som är viktigt i detta. Om vi sedan har tekniska hjälpmedel som kan ge oss samma resultat och om det ökar lönsamheten för svenska bönder är det bara positivt.

Jag tackar för debatten och interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.