Interpellationssvar - Reparationsstöd efter översvämningar - 2023-09-14

Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen ser till att behoven av reparationer av vägar är en viktig del av Trafikverkets prioriteringar. Lars Isacsson har vidare frågat mig om regeringen kommer att vara beredd att skjuta till ytterligare resurser om de nu inom Trafikverkets budgetram omfördelade 30 miljoner kronorna inte kommer att räcka.

De oväder som under sommaren har drabbat delar av landet har orsakat skador på bland annat väg- och järnvägsinfrastrukturen. Det har medfört att det finns behov av att reparera och förstärka såväl vägar som järnvägar. Det ligger i Trafikverkets uppdrag att säkerställa att de statliga vägarna och järnvägarna är trafikerbara och framkomliga, och det är angeläget att framkomligheten och tillgängligheten kan upprätthållas.

Trafikverket har ansvar för den statliga transportinfrastrukturen och för att genomföra det underhåll och de reparationer som behövs. Trafikverket är även ansvarigt för att handlägga statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som uppbär driftbidrag kan ansöka om bidrag även till särskilda driftåtgärder hos Trafikverket. Dessa särskilda driftåtgärder skulle kunna avse till exempel åtgärder för att återställa skador.

Trafikverket arbetar med att ta emot ansökningar och sammanställa de behov som finns till följd av översvämningarna. Trafikverket har redan omfördelat årets återstående medel, cirka 30 miljoner kronor, mellan länen för att kunna bistå de mest drabbade väghållarna. Trafikverket kommer utifrån de medel som finns tillgängliga att prioritera åtgärder till de väghållare som drabbats av skador. Jag kommer att fortsätta att följa situationen nära i min dialog med Trafikverket.

Jag vill även passa på och nämna att jag nyligen har fattat beslut om att genomföra en översyn av förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning. De nuvarande reglerna är gamla och behöver ses över i syfte att säkerställa att stödet är kostnadseffektivt och bidrar till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret.

Klimatförändringarna gör att samhället på många platser blir mer sårbart. Det kan handla om torka eller som för sommaren 2023 stora mängder regn och därmed översvämningar som följd. Flera platser i Mellansverige blev hårt drabbade. Särskilt svårt har det blivit för många av Dalarnas vägföreningar. Ett exempel jag tänker använda i dag är Lerdal-Gärdebyns vägförening i Rättvik.

Redan dagen efter översvämningarna var statsrådet Carl-Oskar Bohlin på plats. Det uppskattades mycket, och det var bra. Beskedet var att regeringen utlovade stöd i form av att Trafikverket ska omfördela resurser till vägföreningarna. Genom det kan vägföreningarna och samfälligheterna söka extra resurser för reparationer.

När man pratar med Dalarnas vägföreningar framgår det att det ännu inte har kommit några besked. Trafikverket och infrastrukturministern har meddelat att de 30 miljonerna kronorna har omfördelats, men ansökningsprocessen för vägföreningarna bygger på först-till-kvarn. Många är oroade över att det är den som är snabbast som får mest pengar till reparation, inte den som har störst behov. Med tanke på omfattningen av skadorna från sommarens översvämningar finns en betydande risk att de 30 miljoner kronorna inte kommer att räcka. För mitt exempel Lerdal-Gärdebyns vägförening i Rättvik har man uppskattat att kostnaden för deras reparationer för en väg är 2-3 miljoner kronor. Det är en väsentlig del av de 30 miljoner kronor som Trafikverket har omfördelat.

Herr talman! Med tanke på de svar jag har fått har jag följande frågor till statsrådet. Är statsrådet beredd att ompröva summan på 30 miljoner kronor för att tillgodose behov över hela landet? Statsrådet nämner också att Trafikverket kommer att prioritera de mest drabbade väghållarna. Vad händer med de väghållare som inte klassas som mest drabbade? Vägar med låg trafik, ofta på glesbygd, har också en viktig funktion.

Sedan vill jag kommentera den nyhet som statsrådet tog upp i sitt svar. Det är bra att det ska göras en översyn av förordningen om statsbidrag till enskild väghållning, men herr talman, har statsrådet något svar på hur vi kan förvänta oss att se konkreta förändringar? Kommer förändringarna att vara retroaktiva så att det går att hjälpa de nu drabbade väghållarna?

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Lars Isacsson för engagemanget.

Det här är en angelägen fråga för hela regeringen, vilket ledamoten tar upp. Han nämner Carl-Oskar Bohlin, som snabbt var på plats. Vi kunde i dialog med Trafikverket snabbt se att det här gick att omfördela så att Trafikverket kan ha de resurser som nu behövs.

Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden om de vägföreningar som ledamoten lyfter fram, men enligt den information som jag har fått från Trafikverket samlar myndigheten löpande in ansökningar och gör sammantagna prioriteringar i syfte att fördela medlen mellan länen för att kunna bistå de mest drabbade.

Under förra veckan registrerades 110 stycken ansökningar relaterade till oväder. Ungefär 80 av de ansökningarna hade uppskattade kostnader för åtgärder, och dessa summerar man i nuläget till totalt cirka 10 miljoner kronor. Det ser alltså hittills ut som att de medel som Trafikverket har prioriterat om kommer att räcka.

Det kan vara värt att notera att en väg som är översvämmad eller har varit översvämmad inte per definition är skadad. Många vägar kan komma att torka upp och återigen bli farbara utan att några större kostsamma åtgärder behöver vidtas. Skadorna är störst där vägarna lutar mycket och vattnet därmed har forsat fram och eroderat vägkroppen. Arbetet med det pågår just nu hos Trafikverket.

Jag kommer att fortsätta följa den här situationen mycket nära. Det här är som sagt en angelägen fråga, och regeringen är förstås alltid beredd att agera vid behov.

Vi kommer, som ledamoten och riksdagens övriga ledamöter vet, att presentera en budget nästa vecka. Jag kan inte föregripa den, men vi kommer där att visa på vår sammantagna ekonomiska prioritering. Det jag kan säga i dag är att vi förstås alltid är beredda att agera.

Det gläder mig också att ledamoten har noterat och tycker att det är positivt med den utredning som är tillsatt som rör just enskilda vägar. Det enskilda vägnätet är det största och mest omfattande vägnätet och väldigt viktigt i stora delar av landet. Att ha fungerande enskilda vägar och ett stödsystem för dem som är ändamålsenligt är förstås viktigt för att hela Sverige ska fungera.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det var intressant med de siffror som statsrådet nämnde - 110 ansökningar, 80 av dem kostnadssatta och en beräknad kostnad på 10 miljoner. Är det så att de 30 miljonerna räcker är det väldigt bra.

Det kan också vara så att ansökningsförfarandet är krångligt. Jag har fått några exempel från vägföreningarna i Dalarna. I Lerdal-Gärdebyns vägförening är verksamhetsanläggningen för väg indelad i sex olika vägdelar med olika klassningar hos Trafikverket. Det ställs krav på att man ska göra en kalkyl och kostnadsberäkning för var och en av dessa vägdelar. Bidraget som kan lämnas kommer därefter att variera efter den klassning som föreligger för varje vägdel. Det innebär att till de lågt klassade trafikerade vägdelarna kommer det endast att kunna utgå bidrag som täcker en mindre del.

Utformningen av stödet och ansökningsförfarandet är alltså ett stort problem för vägföreningarna. Regelverket för bidrag är ineffektivt. De tycker att det leder till onödigt administrativt krångel att varje del av en väg måste ha en separat kalkyl. Det fördröjer processen och ökar arbetsbördan för de redan hårt drabbade väghållarna. Det blir också en brist på jämlikhet i systemet för bidrag. Mindre vägar kan diskrimineras trots att kostnaden för reparation är densamma oavsett vägens klassificering.

Herr talman! Mina frågor nu till infrastrukturministern är därför om infrastrukturministern är beredd att be Trafikverket att se över det nuvarande bidragssystemet, som tydligtvis inte är anpassat för att hantera exceptionella situationer som dem vi haft den här sommaren, och om infrastrukturministern anser att det nuvarande systemet, som kräver olika kalkyler beroende på vägens klassificering, är det mest effektiva sättet att hantera denna kris.

Herr talman! Jag kan hålla med här. Ganska kort: Med tanke på att vi har beslutat om och tillsatt en utredning som har till syfte att genomföra en översyn av förordningen är svaret ja, vi är beredda att se över det. Vi har redan fattat det beslutet - den 7 september fattades beslutet.

De nuvarande reglerna är gamla och behöver ses över i syfte att säkerställa att stödet är kostnadseffektivt och bidrar till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Det handlar om både den administrativa bördan och att de som är väghållare, många gånger föreningar, kan få ett stöd från Trafikverket och även om vilka åtgärder som kan behöva komma på plats.

Vi vet att en stor del av vägarna i Sverige byggdes före 1970 och har ett stort underhållsbehov. Därför är det angeläget att stödet här ses över, och det har regeringen redan beslutat.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi ska ju debattera järnvägen nästa vecka - jag hoppas att det blir lika snabba och konkreta svar då.

Det är inga lätta frågor, det här, men de är viktiga för människor på landsbygd och i glesbygd. Enskilda vägar är oftast skogsvägar, byvägar eller andra vägar som inte sköts av kommunen eller staten. De underhålls vanligtvis av enskilda väghållare eller vägföreningar, och det kan vara allt från väl underhållna asfalt- eller grusvägar till knappt framkomliga stigar. Och det här gäller ju inte bara Rättvik och Dalarna. Inte heller är det bara en glesbygdsfråga, utan det är en fråga för hela Sverige. Nästan 75 procent av Sveriges vägnät består av enskilda vägar, vilket gör dem till en vital del av vår infrastruktur.

Jag tycker att vi har ett ansvar nu när vägföreningarna så tydligt ropar på hjälp och det nuvarande systemet för att ansöka om stöd inte är anpassat för akuta situationer, så jag ser fram emot den nya utredningen. Jag hoppas att den kan ske med fart.

Jag vill tacka statsrådet för den här dialogen och lösa de här utmaningarna. Det är väl tyvärr inte det sista vi har sett av extremväder med torka och översvämningar i klimatförändringarnas spår. Då blir frågan hur samhället ska rusta sig och anpassa sig. Det kommer inte enskilda samfälligheter, föreningar eller privatpersoner att klara själva, utan det måste vi klara tillsammans.

Herr talman! Regeringens prioritering är att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt.

Vi har ett stort underhållsbehov. Det finns behov av investeringar, och det rör inte minst det enskilda vägnätet. Jag har stora förhoppningar att vi med den utredning som nu är tillsatt ska kunna få ett underlag för att få ett ännu bättre fungerande system, och jag ser fram emot god dialog.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.