Interpellationssvar - Betygsinflation - 2023-08-22

Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med betygsinflationen.

Jag vill börja med att instämma med interpellanten i att det är av största vikt att det går att lita på de betyg som sätts. I Sverige används betyg både när man söker arbete och för tillträde och urval till utbildning. Att betygen är rättvisande och speglar en individs kunskapsnivå är av stor vikt både för individen, för samhället och för omvärlden. Både lärare och rektor har ett ansvar att se till att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna. Betygsättning utgör myndighetsutövning, och ytterst har varje skolhuvudman ansvar för att skollagen (2010:800) och andra bestämmelser följs.

Det finns i dag stora problem med hur systemet är konstruerat och i praktiken fungerar. Det har påvisats i flera rapporter, bland annat i Statens skolverks analyser av betygsättningen i grund- och gymnasieskolan och i Statens skolinspektions kvalitetsgranskningar.

En förklaring till den bristande likvärdigheten är enligt Skolverket svårigheten för lärare på olika skolor att finna en samsyn i bedömningen. Det är enligt myndigheten nödvändigt med en systemförändring. Behovet av att se över betygssystemet lyfts även av Riksrevisionen, som vid sin granskning av statens insatser för likvärdighet i betygsättningen rekommenderat regeringen att utreda hur betygsättningen kan bli mer likvärdig.

Det har också kommit fram flera uppgifter om påtryckningar gentemot betygsättande lärare om så kallade glädjebetyg eller fuskbetyg, som jag hellre kallar dem. Av forskningsrapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor (SNS Analys 88, 2022) framgår att fristående skolor har en mer generös betygsättning än kommunala. Betygsinflation är dock ett problem hos både enskilda och offentliga huvudmän.

När det gäller betygssystemet har regeringen redan vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod. Både Skolverket och Statens skolinspektion har fått uppdrag i sina regleringsbrev som syftar till att främja en mer likvärdig betygsättning.

Den 22 juni i år tillsatte regeringen också en utredning som ska analysera och föreslå förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Utredaren ska bland annat analysera för- och nackdelar med systemet för betygsättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system och lämna förslag på förändringar. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasieskolan mer rättvisande ska spegla elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.

Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, och det är uppenbart att det krävs förändringar i vårt system. Det är dock viktigt att det först utreds ordentligt.

När det gäller fristående skolor gav regeringen den 7 juli i år Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) ett omfattande tilläggsdirektiv som syftar till att öka kvaliteten i verksamheterna. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.

Jag ser fram emot konkreta förslag att ta vidare från båda dessa utredningar. Systematiska avvikelser i betygen och påtryckningar på lärare för att sätta högre betyg får inte förekomma. Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget.

Herr talman! Tack till skolministern för svaret på denna fråga!

Sverige har ett extremt utbildningssystem. Som enda land i världen har vi fri dragningsrätt på de skattemedel som ska gå till barnens utbildning och omsorg. Detta system, vars logik är en marknadslogik, sätter skolkoncerners rätt till vinster före rätten till kunskap och bildning.

Den marknadsanpassade skolan har lett till många saker. Den har lett till segregation. Den har lett till att ojämlikheten späs på i vårt samhälle. Den har lett till att barn inte får den kunskap och bildning de har rätt till. Den har också lett till att vi inte längre kan lita på det betygssystem vi har. Det privatiseringsexperiment som marknadsskolan innebär har förstört möjligheterna för tusentals barn och försämrat arbetsvillkoren för olika yrkeskategorier i förskolan och skolan.

Den senaste tiden har frågan om fuskbetygen diskuterats såväl i medierna som bland dem som verkar inom utbildningsväsendet. Betygsättning är myndighetsutövning. Oavsett synen på betyg - jag vet att vi tycker olika där - är det av största vikt att man kan lita på myndighetsutövningen. Men tyvärr har betygen blivit ett marknadsverktyg för skolorna, för att locka till sig elever. Det är framför allt vinstdrivande privatskolor som utmärker sig.

Vänsterpartiet ser inte fler nationella prov eller andra vilseledande och - ursäkta språket! - innehållslösa förslag som lösningar på denna problematik. Även om anledningarna till betygsinflation är flera måste roten till problemet, det vill säga marknadsskolan, hanteras. Det enda sättet att komma till rätta med situationen är att avskaffa marknadsskolesystemet.

En åtgärd som går att vidta är till exempel att se till att skolpengen endast kan användas till skolverksamhet och inte till våffelstugor och livsmedelsbutiker, som vissa friskolor har använt den till.

Under våren har bland andra rektorn för Handelshögskolan lyft upp att det har gått så långt att de inte längre kan lita på betygen från ett stort antal skolor vars elever söker sig till denna högskola. Eleverna har inte med sig de kunskaper som betygen anger. Det snedvrider konkurrensen och tränger undan eleverna från andra skolor som har fått betyg som faktiskt motsvarar deras kunskaper.

Då ska vi ändå komma ihåg att Handelshögskolan är och alltid har varit en del av högerns alibi när det kommer till högre utbildning och forskning. När till och med de säger att det är fel på systemet kan man fundera på varför regeringen inte gör någonting.

Med anledning av detta ställde jag en fråga till skolministern med rubriken: Falska betyg. Frågan löd: Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?

Jag har fått ett svar här som jag menar inte är tillräckligt över huvud taget. Jag är den ledamot som har suttit näst längst i riksdagens utbildningsutskott och kan berätta att det inte är första gången jag är oense med en minister när det gäller skolfrågor. Men ministrarna i den här regeringen måste ändå vara särskilda experter på den typen av tomma svar som skolministern kommit med.

Jag frågar alltså igen: Vad tänker skolministern och den här regeringen göra för att komma till rätta med betygsinflationen? Och varför vill skolministern inte erkänna att marknadsskolan faktiskt är huvudproblemet när det gäller denna fråga?

När det gäller andra länders skolsystem, som skolministern talade om, vill jag bara kommentera att det är ganska tydligt; de har inte marknadsskolor. Vi är det enda landet i världen som har det.

Herr talman! Ja, vad gör regeringen åt det problem som finns med en betygsättning som inte är likvärdig och med att vi ser fuskbetyg?

Ungefär 40 procent i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationellt prov. Samtidigt vittnar många högre instanser nu om att matematikresultaten kanske snarare sjunker. Handelshögskolan är en av de högskolor i Sverige som vittnar om det. Jag tycker möjligtvis att Daniel Riazats angrepp på Handelshögskolan är lite tråkigt. Det är ett av världens främsta universitet inom sitt område. Just därför måste man ta detta på stort allvar.

Vad gör då regeringen? Till exempel kommer digitaliserade nationella prov att införas successivt. Det är en förutsättning för att få till stånd central rättning av nationella prov. Det är inte enbart felaktig betygsättning som är ett problem i Sverige. Det finns också problem med rättningen av de nationella proven. Om de nationella proven ska ha större påverkan på betygsättningen är det viktigt att de är mer rättvisande.

Skolinspektionen ska fram till 2024 fokusera på att granska betygsättningen utifrån sitt granskande perspektiv.

Dessutom fick Skolverket i vintras i uppdrag att ta fram bestämmelser för hur man ska hantera betygsättningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Jag tror att det är viktigt att skolorna ser betygsättningen som en viktig del av sitt arbete och att man verkligen på djupet förstår att betygsättning är just myndighetsutövning och ingenting som man kan slarva med.

Sist men inte minst har vi de två utredningar som regeringen har tillsatt och gett tilläggsdirektiv. Det gäller den stora betygsutredningen, som leds av professor Magnus Henrekson, och tilläggsdirektiven till friskoleutredningen, som hanterar en del av de frågor som Daniel Riazat tar upp.

Daniel Riazat har helt rätt i att det är ett större problem med orättvis betygsättning i friskolorna än i de kommunala skolorna. Men det finns också stora problem i den kommunala skolan. Det vet jag, som tidigare var skolborgarråd i Stockholm. Vi gjorde ett stort matematikprov för att testa och se hur väl betygen i matematik i årskurs 9 stämde med resultaten på de nationella proven och med det prov som vi gjorde. Då såg vi att det var stora problem i både kommunala och fristående skolor.

Det är viktigt att vi kommer till rätta med det här problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar skolministern för det fördjupade svaret.

I andra länder tänker man att man ska bygga upp ett system som fungerar så bra som möjligt i grunden för att slippa ha för mycket inspektioner, kostnader för inspektioner och myndigheter.

I Sverige verkar det vara precis tvärtom. Vi tänker: Låt oss bygga ett trasigt system. Sedan kan vi skaffa myndigheter som ser till att följa upp detta, och vi ger dem tilläggsdirektiv och tillsätter varje mandatperiod utredningar om hur det ska lösas. Men vi löser inte själva problemet med att vi har skapat ett felaktigt system. Vi ser bara till att varje år konstatera vad problemet är utan att göra någonting åt det.

Så går det inte riktigt till i ledande skolländer, till exempel Skottland, Finland, Kanada eller andra länder som jag vet att regeringen ser upp till politiskt på många sätt. Det går inte till på det sättet i något av de länderna.

Det har inte varit brist på betygsutredningar, friskoleutredningar eller utredningar om varför marknadsskolan har förstört det svenska skolsystemet. Det finns belagt. Forskningen säger att det är på det sättet. Till och med Svenskt Näringslivs eget forskningsorgan säger det. Och Svenskt Näringslivs och högerns egen högskola säger att det är ett systemfel som måste hanteras.

Men vad säger forskningen egentligen, om vi ska fördjupa oss lite i detta? Den säger att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg jämfört med deras betyg på de nationella proven. Men den säger också att de har fått högre betyg på de nationella proven än motsvarande elever på kommunala skolor har fått. Man sätter även högre betyg på de nationella proven. Gapet är alltså egentligen ännu större än det vi kan se utifrån de tillgängliga siffrorna.

Forskningen säger som sagt att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg men klarar sig sämre på högskolor och universitet. Det säger Skolverket, och det säger Stockholms universitet. Det är inte något som vänstern har hittat på eller som behöver utredas. Det är så det ser ut.

Vad säger man mer? Man säger att obehöriga lärare tenderar att sätta högre betyg än de egentligen bör sätta. Vilka skolor i landet har flest obehöriga lärare? Det råkar vara de vinstdrivande friskolorna som har flest obehöriga lärare.

Vidare säger man att det lockas med högre betyg. Vi vet lärare som har fått sparken från friskolekoncerner för att de har vägrat höja betygen på elever som inte har förtjänat högre betyg men som haft inflytelserika föräldrar som hört av sig till rektorn och sagt att de byter skola om betygen inte höjs. Den situationen uppstod inte innan friskolesystemet och marknadssystemet inrättades i Sverige. Men i dag har vi det.

Det svar jag får från skolministern och regeringen är att de ska kolla på rättningen av nationella prov och på digitalisering. Ingen är emot digitalisering av nationella prov. Alla partier är för det. Ingen är emot central rättning av olika typer av prov. Alla partier är för det. Låt oss fokusera på huvudproblematiken.

Jag förstår att skolministern och regeringen vill ducka för att svara på de verkliga problemen med marknadsskolan. Vi har en situation i Sverige som gör att vi framöver kanske kommer att ha yrkesgrupper med en stor andel personer som inte har den kompetens som står på papperet för de yrken de arbetar inom. Det är en fara för Sverige och den svenska demokratin.

Herr talman! Daniel Riazat verkar tycka att det är ett problem att ingen är emot de lösningar som föreslås. Jag tycker snarare att det är en styrka. Det är väl alldeles utmärkt att många partier i Sveriges riksdag ser betygsinflationen som ett stort problem och att det också råder en viss enighet om vad man kan göra åt det. Det vore ett större problem om vi var helt oeniga om detta.

Precis som jag sa i ett tidigare inlägg är betygsättningen mer orättvis i fristående skolor än vad den är i de kommunala. Och precis som Daniel Riazat säger är en förklaring till detta att det finns en högre andel obehöriga lärare i dessa skolor. Därför är tilläggsdirektiven till utredningen om friskolesektorn mycket viktig också ur det här perspektivet. Man ska inte kunna driva friskolor med ett vinstintresse om man inte samtidigt har en hög kvalitet på verksamheten.

Ett problem är naturligtvis att en totalt felaktig betygsättning är ett tecken på att man har dålig kvalitet och dålig uppföljning och att man sannolikt har en för hög andel obehöriga lärare. Men alla dessa åtgärder är viktiga, inte bara var för sig.

Jag tycker att det i huvudsak är en styrka att partierna i denna församling anser att vi ska ha till exempel central rättning av nationella prov, att nationella prov ska vara en stor och viktig del i betygsättningen och att vi ska ha en likvärdig betygsättning.

Vänsterpartiet är inte den främsta tillskyndaren av betyg över huvud taget, så jag tycker att det är otroligt bra att Vänsterpartiet är engagerat i frågan och inte bara säger "Nämen betyg ska vi inte ha, och därför spelar det ingen roll". Betygsättningen är oerhört viktig. Det är myndighetsutövning. Det är viktigt att den sker på ett riktigt sätt, och det är därför regeringen har tillsatt dessa utredningar.

Herr talman! Låt mig börja med att gå igenom frågan om nationella prov så att vi blir av med den.

Nationella prov finns i ett fåtal ämnen och ger egentligen ingen återspegling av hur det går i den svenska skolan. De är en mätare för vissa ämnen i vilka vi har nationella prov. Där kan vi jämföra slutbetygen med det nationella provet.

Men vad händer till exempel med ämnet musik? Det finns friskolor som inte ens har någon musiksal. Ändå får eleverna högre betyg i sång och musik än vad elever i Adolf Fredriks musikklasser får. Vad händer när det finns hästgymnasier där man får högre betyg i skolans specifika ämnen trots att det inte finns en enda häst på skolan än vad elever får som faktiskt går på skolor där sådana möjligheter erbjuds? Det här kan vi inte kontrollera genom nationella prov.

Det är därför inte relevant att fortsätta prata om de nationella proven som skolministern gör. Det var detta jag beskrev i mitt första anförande. Det här är vilseledande och tomt snack.

Vad vi behöver prata om är att vi har ett skolsystem som premierar de skolor som sätter för höga betyg. Vi har ett system som gör att vem som helst kan öppna en skola här i landet. Det kan vara vilken bank som helst från Qatar, Moldavien eller Liechtenstein kan öppna en skola här, sätta för höga betyg och komma undan med det.

Samtidigt har vi en skolminister som själv kommer från denna skolvärld och som vägrar att ta tag i problematiken med falska betyg. Men vi alla får dra konsekvenserna av det i vårt samhälle framöver när vården har personal med betyg som de egentligen inte borde ha fått eller när skolan har lärare som inte har den kompetens som man säger att de har. Detta ställer vårt samhälle på prov.

Regeringen måste skyndsamt agera och avskaffa marknadsskolesystemet för att komma till rätta med problemet.

Herr talman! Det var tråkigt att Daniel Riazat tog avstånd från de nationella proven och den betydelse som åtminstone jag tycker de har.

Man kan såklart inte säga att de nationella proven talar om hur det går för svensk skola. Däremot speglar de förhoppningsvis kunskaperna hos de elever som gör nationella prov i vissa ämnen. Det är viktigt att dessa resultat också avspeglas i betygsättningen. Hur det ska kunna ske är vad betygsutredningen bland annat ska titta på.

Precis som jag har sagt nu i flera inlägg handlar det även om friskolesektorn. Det är därför vi har lämnat tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Man ska inte längre kunna ta ut vinst när skolan är nystartad. Man ska heller inte kunna göra det om man har förelägganden från Skolinspektionen. Man ska vidare inte kunna ta ut vinst om man får statliga bidrag för kvalitetshöjande insatser och så vidare. Vi ska möjliggöra tvångsförvaltning av skolor som är dåliga. I dag finns denna möjlighet bara när det gäller kommunala skolor, men vi vill att även dåliga fristående skolor ska kunna tvångsförvaltas.

En hel del av det som Daniel Riazat efterlyser på friskoleområdet kommer regeringen alltså att verkställa. Men det är också viktigt att inse att en felaktig betygsättning inte är ett problem endast i friskolesektorn, utan det är också ett problem bland de kommunala skolorna. Därför måste vi ta ett helhetsgrepp om betygsättningen. Vi har som sagt tillsatt en utredning, och jag ser fram emot att så småningom få ta del av dess resultat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.