Herr talman! Välfärdsbrott är brott som begås vid en dator i lugn och ro på kontoret eller hemma i tv-soffan. Det kan vid en första anblick tyckas att detta egentligen inte drabbar någon, att det inte finns några brottsoffer. Men det drabbar alla skattebetalare. Välfärdsbrottsligheten är inget annat än ett direkt angrepp mot samhällets gemensamma skyddsnät, och det slår direkt mot de allra mest utsatta. Det är min huvudpoäng. Det slår mot de sjukskrivna, dem med funktionsnedsättningar, pensionärer och så vidare.
Om det sprids en uppfattning att vi inte har koll på systemet, det vill säga att det går att lura staten på bidragspengar och leva gott på det, och om det är resultatet av att vi inte vidtar de åtgärder som krävs för att sätta stoppa för detta, ja, då är det ett direkt angrepp som slår mot de allra svagaste i vårt samhälle.
Problemet är att det är väldokumenterat att det faktiskt sker fusk med utbetalningar. Det är inte något påstående, utan beräkningar visar att ungefär 18 miljarder årligen går till vad man kallar oriktiga utbetalningar. Den organiserade brottsligheten står för 84 procent av detta, det vill säga 15 miljarder årligen.
Vi kristdemokrater menar att våra svenska välfärdssystem ska vara finmaskiga och fånga upp de människor som är i behov av stöd och hjälp. De ska absolut inte fungera som en bankomat för kriminella. Lägger vi ihop det som årligen blir fel menar man att 300 miljarder kronor har betalats ut felaktigt under de senaste decennierna - 300 miljarder! Tänk om dessa pengar kunde ha använts för välfärden och polisen och till skattesänkningar!
Den som följer debatten kan ställa sig frågan hur det har kommit att bli så här. Det finns naturligtvis en mängd förklaringar, men några av dem är att åtgärder mot välfärdsbrottsligheten har förhindrats på grund av att myndigheternas serviceuppdrag har gått före det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna har vidare saknat möjlighet att på ett fullgott sätt kontrollera intyg och identiteter. E-legitimation gör det svårt, ja, hart när omöjligt, för en myndighet att veta vem som egentligen står bakom en ansökan om bidrag. Som kronan på verket har vi sedan det här med sekretesslagstiftningen som gör det svårt för myndigheterna att samarbeta.
Vidare är det svårt för myndigheterna att verifiera vad det finns för tillgångar på bankkonton; de kan nämligen inte få sådana utdrag. Sedan finns det dessutom, efter alla dessa år, en utbredd uppfattning på myndigheter att det många gånger är lönlöst att polisanmäla när brott begås, eftersom utredningarna allt som oftast läggs ned utan åtgärd.
Herr talman! Jag tycker därför att det är en glädjens stund när vi i bred enighet får fatta beslut om det som faktiskt kan vara ett verkligt verktyg mot den brottslighet som jag har inlett med att tala om, nämligen en utbetalningsmyndighet som får inleda sin verksamhet den 1 januari 2024.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten
Att en sådan myndighet ska bli verklighet är någonting som vi kristdemokrater har drivit under många år. Den här myndigheten kommer att tillhandahålla verktygen att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
En utbetalningsmyndighet behöver dock kompletteras av en folkräkning för att vi ska ha koll på vilka människor som bor och befinner sig här i landet. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter kan man öppna en port in till våra välfärdssystem, något som utnyttjas av kriminella.
Att folkbokföra sig på en annan adress är superenkelt. När min mellanson flyttade hemifrån ringde han hem en fredagskväll och undrade hur det var möjligt att det bodde ytterligare fem personer i hans lägenhet på 22 kvadratmeter. Jag skrev om det på Facebook, och min mamma blev väldigt upprörd och stressad över detta faktum. Var bodde dessa fem personer? De hade helt enkelt folkbokfört sig på adressen, vilket min son Hampus tog reda på via någon datasajt som jag fick lära mig finns.
Här behöver göras många saker, och det är väl det som är min poäng i den här debatten. Någon riktig debatt blir det ju inte, för vi är överens från partiernas sida om att det är bra att det här görs. Men jag tror att mer måste göras, och regeringen har i budgetpropositionen sett till att anslå de medel som krävs för att vi ska kunna genomföra en folkräkning.
Herr talman! I den framlagda propositionen skriver regeringen att förslaget får marginella konsekvenser för kommuner och regioner. Jag vill dock höja ett varningens finger. Om vi nu stramar åt utbetalningarna från myndigheter är det nämligen ganska rimligt att vänta sig - vilket flera av remissinstanserna, till exempel Säkerhetspolisen, pekar på - att brottsligheten söker sig till kommuner och regioner. Kristdemokraternas förslag är därför att alla offentliga utbetalningar ska ske från ett och samma transaktionskonto. Det finns anledning för politiken att vara på tårna och bevaka detta.
Herr talman! Det känns dock onekligen gott att vi nu tar ett första steg mot att komma till rätta med välfärdsfusket. Det borde naturligtvis ha gjorts för länge sedan, men nu är vi här. Nu tar vi detta beslut. Vi måste nog också ta en rad ytterligare steg för att verkligen komma åt detta.
I går trodde jag att jag deltog i min sista debatt, och jag önskade alla en glad sommar och så vidare. Herr talmannen var dock inte där då, så jag passar på att önska talmannen, talmanspresidiet, mina kära kollegor i finansutskottet och naturligtvis även övriga riksdagsledamöter en riktigt glad midsommar.
(Applåder)