Arbetsplenum - Livsmedelspolitik - 2023-06-15

Fru talman! Vi ska i dag debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 18 Livsmedelspolitik. Då känner jag direkt att jag vill lyfta fram frågan om kammarens utsmyckning. I blomvasen bredvid mig här finns det jättefina blommor. Men det finns också ett antal strån, sandlosta. Det är ett av våra största problemogräs i svenskt jordbruk och är skördenedsättande. Det minskar helt enkelt livsmedelsproduktionen i Sverige. Det var en parentes, men jag kunde inte låta bli att lägga märke till det.

Fru talman! När man talar om livsmedelspolitik och livsmedelsproduktion kommer man ganska snabbt att tänka på det väder som vi har. Många tycker att det är fantastiskt med solsken och varma dagar med möjlighet till bad och annat. Men svenska jordbrukare befinner sig just nu i en extremt svår situation. Inte bara för våra jordbrukare utan även för våra betesdjur - gräsätare - börjar detta mer och mer likna sommaren 2018. År 2018 satte sina spår för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion under väldigt lång tid. En del av jordbrukarna har inte repat sig än, och detta är fem år sedan. Och nu ser vi att vi är på väg in i en liknande situation. Vissa lantbrukare säger att det redan är värre än 2018.

Gräset har på många håll i Sverige nu skördats för första gången, alltså vinterfodret till våra livsmedelsproducerande djur, och skörden har varit extremt dålig. På vissa håll har skörden varit ned mot 25 procent av normal skörd.

Vad händer då, frågar sig vän av ordning. Ja, om man inte har foder till vintern får man se till att minska antalet djur. Och vi har redan fått signaler om att slaktköerna på våra slakterier börja växa. Det kan många gånger innebära att jordbrukare får skicka djur till slakt som inte är slaktmogna, inte färdiga för att vara livsmedelsproducerande, helt enkelt. Detta ger också ett sämre pris till bonden. Vi ser också att handeln reagerar i detta läge och ser att det finns slaktköer. Det gör att man trycker ned priserna, och priset till bonden blir då lägre.

I takt med stigande räntor får jordbrukarna kanske också sämre betalt för sina slaktdjur. Samtidigt har jordbrukarna under detta år, 2023, stoppat in värden långt över vad de normalt stoppar in i produktionen. Gödselmedlen har varit väldigt dyra, bränslena har varit dyra och utsädena har haft ett högre pris. Det blåser alltså upp till lite grann av en perfekt storm för svenskt jordbruk som ska producera livsmedlen i detta land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det är inte utan att man känner en stor oro och en stor klump i magen. Jag är själv lantbrukare med betesdjur och känner av detta och försöker samla vinterfoder till mina djur. Men jag ser också hur kollegor i branschen på riktigt mår väldigt dåligt just nu.

Då börjar vissa höja rösten och tala om krisstöd till jordbruket. Och då står vi där igen - krisstöd till svenskt jordbruk. Vi har så många gånger pratat om krisstöd. Men vi måste vända denna utveckling så att svenskt jordbruk i stället känner att man kan ta ett sämre år med jämna mellanrum utan att politiken skjuter till krisstöd.

Då finns det ett antal saker som vi behöver genomföra och som denna regering har börjat att genomföra. Jag nämnde tidigare slakten, och vi har då till exempel köttkontrollavgifterna. Där ligger vi fortfarande fel jämfört med våra konkurrerande länder. Det behöver vi komma till rätta med. Vi behöver också komma till rätta med det som vi alltid brukar prata om i våra debatter här, alltså regelkrångel, administration, myndigheternas arbete kontra våra livsmedelsproducerande företag.

Det finns ett antal saker som behöver rättas till, men det har också redan nu tillsatts ett antal utredningar. Det handlar om konkurrenskraft i förhållande till vår djurvälfärd och miljötillstånden för livsmedelsföretag. Och regeringen håller just nu på med ett stort arbete kopplat till livsmedelsstrategin - en uppdatering av den strategi som vi alla här har varit väldigt överens om men som egentligen inte har uppfyllt sitt syfte genom att vi har ökat produktionen.

Nu försöker man få fram en livsmedelsstrategi 2.0, och den ska ta sin utgångspunkt ute hos den enskilda lantbrukaren. Det är ju där det börjar. Får vi inte en ökad produktion ute hos den enskilda lantbrukaren kan vi inte heller uppfylla livsmedelsstrategins mål, och dem är vi nog alla här som sagt överens om. Vi behöver nämligen producera mer mat. Vi brukar säga att ungefär 50 procent av svensk mat är importerad. I år kommer den siffran förmodligen att höjas ganska betänkligt om denna torka fortsätter. Som läget ser ut just nu kan vi nog på spannmålssidan se minskningar av skörden på i alla fall 30 procent rakt över. Men om denna torka fortsätter är vi snart nere på halv skörd.

Vi behöver såklart göra ytterligare ett antal saker, och vi behöver skicka signaler från det offentliga ut till svenskt jordbruk om att vi tycker att det är viktigt med svensk mat och svenskt jordbruk, till exempel när det kommer till frågan om offentlig upphandling. Det är en ganska låg procent av den offentligt upphandlade mat som konsumeras i Sverige som är svensk. Det ligger någonstans runt 10 procent av den konsumerade maten. Men det är en otroligt viktig signal att vi från det offentliga visar att gamla och unga - de som faktiskt äter den upphandlade maten och inte kan välja - får äta av den bästa maten, och den bästa maten är, som vi vet, producerad i Sverige. Maten som är producerad i Sverige har en miljö- och klimatpåverkan som är bland de lägsta i världen, och antibiotikaanvändningen vid produktionen av mat är också bland de lägsta i världen. Vi behöver upphandla mer svenskt. Det gör också att vi får en helt annan säkerhet när det kommer till beredskap, försörjningstrygghet och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Maten kommer därför att bli världspolitik de kommande åren. Förslagen i Farm to Fork, EU:s livsmedelsstrategi, kommer i grunden att leda till en minskad livsmedelsproduktion. Trender som finns i vissa europeiska länder just nu - till exempel i Tyskland, där man ställer om en del - kommer kanske att leda till en minskad livsmedelsproduktion, vilket kommer att leda till en mindre export. I Nederländerna och i Danmark börjar man föra diskussioner om att minska exporten av livsmedel. Detta är stora exportörer av livsmedel. Och när dessa länder börjar minska sin export, samtidigt som vi har Putins orättfärdiga angreppskrig i Ukraina, börjar det bli oroligt i fråga om maten.

På samma sätt är det när vi ser torra somrar gång på gång, även runt om i världen, det vill säga att produktionen av mat kommer att minska. Det kommer också att leda till att maten blir dyrare. Detta tror jag är otroligt viktigt att ha med sig i denna diskussion, alltså att maten inte kommer att vara billig utan att den kommer att bli dyrare, särskilt om man ska ha bra mat.

Fru talman! I detta läge finns det, om vi inte ska hoppa på tanken om krisstöd direkt, ett antal saker som behöver göras. Vi behöver ta bort alla begränsningar som är koppade till CAP, så att vi kan skörda så mycket som möjligt och även på ytor som vi normalt inte skulle skörda utan har tagit ur produktion. Vi behöver göra det möjligt för bönder i våra kommuner att skörda på ytor som normalt inte skördas.

Jag såg i går att Linköpings kommun var ett gott föredöme när man gick ut och sa till bönderna: Var så goda, ni får skörda gräs och foder på dessa ytor som normalt inte är jordbruksytor. Vi behöver se till att frågan om vatten - möjligheten att i sådana här lägen ta vatten - inte är så svår som den är i dag.

Det finns alltså ett antal olika saker vi behöver lyfta nu, för läget är akut. Nu behöver vi rädda årets livsmedelsproduktion. Men livsmedelsstrategin 2.0 ska leda till att vi räddar även framtidens livsmedelsproduktion i Sverige - och ökar den.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och önskar en god och trevlig sommar till såväl talmannen och hela talmanspresidiet som alla anställda - och framför allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande! Det fanns mycket i det som jag håller med om, till exempel att vi måste tänka långsiktigt när det gäller svensk primärproduktion.

Det förändrar dock inte den situation vi har just nu. Långtidsprognosen har ett bra tag talat om att vi står inför en sommar med extremvärme - med hetta. Vi socialdemokrater gick i förra veckan ut med några förslag till regeringen om hur man borde tänka, för även om man ska tänka långsiktigt är det knastertorrt i markerna här och nu. Vi kan ju dansa en regndans, men det verkar inte hända någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Den förra torkan i Sverige, 2018, kostade enligt beräkningar svenskt jordbruk 6-10 miljarder, och man har knappt återhämtat sig sedan dess. Ledamoten pratade om att det måste göras saker här och nu, men en av mina frågor till ledamoten är just vad regeringen gör. Än så länge har i alla fall inte jag hört någonting, utan regeringen har sagt att kommunerna ska öka sin beredskap när det gäller äldrevården. Vi vet ju att både bränder och torka kan slå hårt mot skogs- och jordbruk.

Min andra fråga, kopplat till beredskap i sommar, rör vattentillgången. För att få ta vatten ur sjöar och vattendrag att bevattna grödor med krävs det en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen eller ett tillstånd från mark- och miljödomstolen. Därför vill jag passa på att fråga ledamoten om regeringen har någon plan för hur dessa processer ska kunna påskyndas i ett läge där allt fler lantbrukare kommer att bli beroende av utökad bevattning.

Fru talman! Jag tackar Socialdemokraterna för frågorna.

Som det inleddes med tror jag att vi är överens om många delar här. Vi ser liknande problem och problembilder, och jag tror också att vi ser ganska liknande lösningar på många av dem.

Det jag tycker är en stor skillnad mot 2018 är att det har funnits en lite bättre beredskap i branschen. Vi har redan sett hur man är igång och hittar lösningar i form av att flytta foder och så vidare. Ibland finns det en del oro gällande det foder man eventuellt kommer att importera i detta läge, för det gör att vi bland annat får in den typ av problemogräs jag nämnde tidigare.

Frågan ställdes vad regeringen gör. Jag vet att det i dag har varit en pressträff med landsbygdsministern och ministern för civilt försvar gällande åtgärder med anledning av torkan. Jag har själv inte bevittnat den och vad som eventuellt har kommit fram där - det får jag väl läsa i efterhand - så jag vet inte exakt vad regeringen planerar just nu.

Det jag vet är att det genom Jordbruksverket redan har satts igång uppdrag gällande att kunna skörda trädor även i kompensationsstödsområden, liksom i kantzoner - olika typer av miljöytor, helt enkelt. Det handlar om att kunna rädda det gräs som eventuellt fortfarande finns och inte är nedbränt.

Vattenfrågan tycker jag också är jätteviktig. Vi vet att det är krångligt, och det såg vi egentligen redan 2018. Vi har ganska god tillgång på färskvatten som vi skulle kunna använda i livsmedelsproduktionen, särskilt i förhållande till andra länder, men det finns fortfarande en hel del hinder för att använda det. Jag vet som sagt inte om regeringen har presenterat något kring det i dag, men där måste vi hitta lösningar som gör att det går snabbt. Det kanske bara ska behövas en enkel anmälan till en myndighet, så att det inte blir ett administrativt elände som drar ut på tiden när vattnet behöver användas.

Fru talman! Inte heller jag har sett vad regeringen har kommit med i dag, men det stod i pressmeddelandet att man skulle presentera en lägesbild. Det låter alltså inte som att det kommer så mycket åtgärder. Men man kanske ska ha lite större förtroende och hoppas på att det presenteras en och annan åtgärd och inte bara en lägesbild, som jag tror är väl känd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ledamoten sa också i sitt anförande att man i offentlig upphandling måste tänka svenskt. Jag delar verkligen den åsikten. Vi socialdemokrater har till exempel drivit på för att det i samband med upphandling ska vara lättare att välja att handla svenskt. Vi har också drivit på för ursprungsmärkning av kött, vilket regeringen tyvärr tog bort.

Min fråga handlar dock inte om det. När man pratar med kommunstyrelsens ordförande i Kalmar kommun får man veta att de har tittat på hur mycket mer mat som har konsumerats under ett kvartal 2023 jämfört med samma kvartal 2022. Det är ungefär samma antal elever, men matkonsumtionen har ökat med 38 ton. Det beror naturligtvis på att alla inte får den gröt på morgnarna som vi hör om i debatten, vilket beror på att det för många faktiskt ser väldigt svårt ut ekonomiskt. Eleverna äter då mycket mer skolmat.

John Widegren ingår i underlaget till en regering som inte riktigt satsar på kommuner och regioner just nu. Den ekonomin ser inte så bra ut. Min fråga är: Hur ska kommunerna ha råd att handla det som både Widegren och jag vill, nämligen svenskt till skolmaten?

Fru talman! Vi hade behövt långt mycket mer talartid, känner jag!

Jag hoppas också att det kommer åtgärder snabbt. Jag hade själv möte med statssekreteraren i går, så jag hoppas att det är åtgärder på gång. Jag vet dock att det är vissa saker som redan är i görningen via Jordbruksverket och så vidare.

Upphandlingen av mat tycker vi fortsatt är en mycket viktig fråga. Både jag och ledamoten Magnus Oscarsson har tjatat om den frågan i vår hemkommun; jag tycker nästan synd om de tjänstemän i Ödeshögs kommun som har fått jobba med mig och Magnus som kommunpolitiker. Där är vi riktiga föregångare och har varit det under lång tid, så vi har egentligen aldrig riktigt förstått de hinder som ska ha funnits för att upphandla mer lokalt och närproducerat. Vi har nämligen gjort det i 15 års tid eller något liknande - jag tittar frågande på Magnus Oscarsson.

Jag tror att vi är ganska många som delar åsikt i frågan om ursprungsmärkningen av kött. Jag tycker fortfarande inte att jag har fått ett riktigt klart svar på varför vi inte körde vidare, men vi väntar ju på någon form av EU-utfall där.

När det gäller budgetfrågan och pengar till kommunerna får ju motfrågan bli hur mycket mer pengar till kommunerna som Socialdemokraterna hade i sitt vårbudgetförslag. Det var väldigt lite, tror jag.

Jag är också bekymrad över att matkonsumtionen i skolorna ökar ganska ordentligt. Det är en väldigt oroande situation. Den största ekonomiska svårigheten är ändå fortsatt inflationen, och den behöver vi pressa ned. Det måste vara vår huvuduppgift när det kommer till ekonomin, för det är först när vi har lyckats motarbeta inflationen på ett effektivt sätt som vi kan börja göra satsningar igen. Det utrymmet finns just nu inte i budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Också jag instämmer i mycket av det John Widegren pratar om.

Det är ju med skräckblandad förtjusning vi ser på vädret just nu och på långtidsprognoserna - jag tittar efter varje dag om det ska komma något regn. Hemma i min trädgård och min hobbyodling är det slokande blad, och på de ytor utanför trädgården som bonden har slagit är det nu brunt. Det brukar det aldrig vara hos oss på västkusten.

John Widegren pratade ganska mycket om att det måste göras saker här och nu. Det ska vidtas åtgärder, och regler ska tas bort så att man kan vara överallt. En hel del av dessa saker måste göras, och dem kan vi säkert stå bakom. Men vilka långsiktiga satsningar på lantbruket och matproduktionen vill regeringen göra för att vi inte ska hamna här igen?

Klimatförändringarna är här. Vi kan inte säga att just den här sommaren beror på dem, men vi ser trenden med stigande temperatur. Vi vet att jordbruk globalt sett står för en tredjedel av utsläppen - i Sverige är det 14 procent. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket, och även från andra livsmedelsproducerande delar, men vi måste också anpassa vårt jordbruk till det nya klimatet för att vi inte ska behöva ta till panikåtgärder. Vilka åtgärder vill regeringen se för att förebygga detta?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Det här är jätteintressanta frågor som vi skulle behöva långt mycket mer tid till. Jag lägger gärna ut texten kring vad som krävs för framtiden.

Svenskt jordbruk och skogsbruk släpper ju ut en del, men det finns heller inga branscher som binder så mycket som våra jordbrukare och skogsbrukare gör. För att de ska kunna fortsätta att göra det krävs god lönsamhet, vilket har saknats i svenskt jordbruk under en längre tid. Jag brukar ofta återkomma till detta: Svenska bönders produktionsresultat är bland världens bästa både när det gäller odling och när det gäller djurproduktion, men lönsamheten är bland de sämsta.

Vi har ett systemfel någonstans. Det beror inte på den här regeringen eller på den förra regeringen - lite mer beror det förresten på den förra regeringen, såklart. Det beror inte på någon av ett antal regeringar under en lång tid, för detta - att det inte ska gå att tjäna pengar i svensk livsmedelsproduktion - kanske är ett systemfel som har byggts upp i 30, 40 eller 50 år.

Vissa kan tycka att det är bra att vi petar ut solceller på åkermark och producerar energi. Andra tycker inte att det är lika bra. Min första tanke är: Hur kan det vara så otroligt mycket mer lönsamt att bedriva solcellsproduktion på bra åkerjordar än att producera mat? Det är jättekonstigt. Det beror såklart på att vi har pressat jordbruket och haft en kraftig storleksrationalisering, som jag i mångt och mycket tycker är bra.

De långsiktiga reglerna ska nu inrymmas i livsmedelsstrategin 2.0. En väldigt stor mängd organisationer - jag tror att det är 60 eller 70 stycken - har spelat in förslag till livsmedelsstrategin. Detta ska börja bearbetas under hösten, och sedan ska regeringen komma med färdiga förslag. De eventuella lagförslag som krävs för att man ska kunna göra förändringar kommer ju att dyka upp här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Jag vet inte om John Widegren missförstod, men han svarade inte riktigt på min fråga.

Om vi ska kunna bedriva jord- och skogsbruk, och framför allt livsmedelsproduktion, i ett förändrat klimat krävs andra metoder. Detta kräver att vi brukar våra marker på ett annat sätt och att vi ser till att hålla kvar vattnet i våra marker. Kanske ska vi också titta på andra grödor och andra odlingssystem, så att vi inte hamnar här igen.

År 2018 hade de ekologiska bönderna mindre skador än de konventionella. Det visade sig vara fördelaktigt att ha djur och foderproduktion på samma gård; de hade inte alls lika stora problem. Av olika grödor kan det vara någon som tål värme bättre än andra och så vidare.

Hur ska regeringen se till att vi klimatanpassar och framtidssäkrar detta och inte bara desperat försöker att odla exakt det vi gör nu eller att ha den djurhållning vi har nu? Det handlar om att vi inte ska behöva ta till nödåtgärder. Det gäller att vi försöker att minska utsläppen från alla sektorer, men tyvärr måste vi också anpassa oss efter det som redan är här och som än värre ska bli.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och diskussionen.

Emma Nohrén talade om att bruka andra grödor, ändra vår djurhållning och så vidare. Jag är helt övertygad om att branschen kommer att se till att göra detta om det behövs. Jag tror att branschen vet väldigt väl vad som fungerar.

Jag kommer tillbaka till frågan om storleksrationalisering. Jag vet till exempel att Socialdemokraterna, kanske förra veckan, var ute på ett gårdsbesök och träffade ett väldigt stort jordbruksföretag. Det är de som skapar omställningsmöjligheterna, för det är de som kan hitta lönsamhet i att göra det. Det är till syvende och sist så att det behövs lönsamhet för att man ska våga göra dessa delar.

Man har hittat smarta system för till exempel bevattning och klimatanpassning. Jag tror att man har en biogasanläggning som man använder. Man är ett stort jordbruksföretag. Dessa möjligheter finns för de stora.

Emma Nohrén var inne på att ekologiskt klarade sig bättre än konventionellt under 2018. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag är djurbonde och konventionell, och jag klarade mig också väldigt bra. Det handlade nog mer om de gårdar som hade djur och så vidare. Vi ser att dessa gårdar ganska ofta har en högre mullhalt i sina jordar. Ett år som detta har man sett väldigt stor skillnad; jag har sett det tydligt när jag har skördat gräs hemma på markerna. Lerjordarna - de goda jordarna - klarar sig förhållandevis bra ändå, men de jordar som har fått mer naturgödsel har också en högre mullhalt och klarar sig väldigt bra.

Det är detta vi måste jobba med, och då ska vi inte minska vår animalieproduktion utan snarare öka den. Jag tror att detta är lösningen på många av de framtida problemen. Växtodlingen har vi där vi har den. En ökad animalieproduktion kommer att innebära bra saker för klimatet. Vi kan ha mer naturbetesmarker, som binder mer koldioxid. Vi kan också höja mullhalten i åkerjordarna.

Detta var några förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Debatten är redan igång. Vi är här för att debattera livsmedel och mat. Motionsyrkandena handlar mycket om offentlig konsumtion, märkning av och information om livsmedel, förvaring av livsmedel med mera. För tids vinnande vill jag redan nu yrka bifall till reservation 2. Jag står dock bakom samtliga Miljöpartiets reservationer.

Det är svårt att inte komma in på jordbruks- och skogspolitik och fiske när vi pratar om mat, för det är ju detta som är grunden. Jag ska dock försöka att hålla mig till maten och det som rör produktionen.

De senaste årens händelser - krig i närområdet, den panik inför torkan som vi redan nu känner av och som håller på att byggas upp, stigande priser och grötdebatt i tidningen - har verkligen satt fingret på någonting som vi här i Sverige har tagit för givet, nämligen tillgång till god och hälsosam mat och tillgång till dricksvatten. I samband med de fruktansvärda händelserna i Ukraina och sprängningen av dammen är det inte bara folks hem som har försvunnit. Marken är också förstörd för lång tid framöver, och dricksvattenförsörjningen är borta för ett stort antal människor.

Jag återgår till maten. Om vi inte har primärproduktion har vi ingen mat. Någonting som alla dessa händelser sätter fingret på är att vi inte kan fortsätta som tidigare. Vi måste också prata om framtidens mat och framtidens matförsörjning. För att möta utmaningarna behöver vi kolla på hur vi producerar och konsumerar mat samt på vilken sorts mat det rör sig om. Det kommer förmodligen att förändras i grunden.

Vi hade i förrgår ett seminarium med Mistra Food Futures, som tittar just på dessa saker för att göra inspel till livsmedelsstrategin. Deras punkter var att sätta hållbarhet i centrum för livsmedelsstrategin, att använda breda, tydliga och mätbara mål och att öka produktionen av framtidens mat - inte bara mat. Kanske ska vissa saker som görs i dag ändras.

Man ska också skapa förutsättningar för en hållbar och hälsosam konsumtion. Vi måste implementera och framtidssäkra tekniken. Vi måste låta hållbarhetsomställningen och ökad beredskap gå hand i hand.

Det viktigaste av allt är kanske att samlas runt en vision om den goda maten. Bara för att det är en annan sorts mat eller framtidens mat behöver den inte vara sämre. Jag tror att vi alla äter mycket godare nu än vad man gjorde på 50-talet. Det räcker med att titta på Historieätarna; man är inte jätteavundsjuk på dem som levde förr i tiden, när folk fick betalt i silltunnor och annat. Även framtiden kommer att innehålla en massa god mat, men kanske inte exakt samma mat som vi äter i dag.

Fru talman! Den reservation jag yrkade bifall till handlar om att det offentliga måste gå före. Eftersom det är där vi har våra gemensamma pengar måste man där driva på utvecklingen och styra mot en hållbar livsmedelsproduktion och hållbara inköp. Vi vill se ett ökat inköp av ekologiska livsmedel i offentlig sektor, också för att det visat sig innebära att mer klimatsmart och hälsosam mat serveras. Vi ser större inslag av baljväxter och fler vegetariska dagar på menyerna. Det är precis detta forskningen visar att vi behöver göra när vi ska ställa om det vi ska äta. Miljöpartiet vill därför få upp den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel till 80 procent.

Fru talman! För ett par veckor sedan var jag inbjuden till Ekomatcentrums diplomeringsceremoni Ekomatsligan. Här samlades måltidsaktörer från hela landet och hela ekobranschen och firade de insatser branschen gör i offentlig sektor. En rankning visade också vilka kommuner och regioner som hade gjort flest ekologiska inköp. Med sina 70 procent ekologiska råvaror vann Örebro kommun för andra året i rad. Den bästa regionen var Jönköping med 61 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag pratade med några från Tullängsgymnasiet i Örebro som sa att det är svårt eftersom det har blivit dyrare men att de kreativa kockarna får laga efter läge. Till exempel bakade de dagligen bröd men hade inte råd att bjuda på smör till brödet varje dag eftersom smöret blivit dyrare och de måste hålla budget. De sa till barnen att de skulle få hembakt bröd och smör varannan dag, men barnen ville ha bröd varje dag. Då föreslogs spread av överblivna grönsaker och annat till brödet, och det gick barnen med på. Nu får de alltså ekologiskt hembakt bröd varje dag, vilket är fantastiskt. Så här fortsatte det, och när jag såg bilder på vad som serverades var det som på en trestjärnig restaurang.

Det talades också om den goda måltiden, alltså att använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Det är ju när vi är små som vi utvecklar våra smaklökar och framtida vanor. Om man är van att äta god och hälsosam mat när man är liten följer det med hela livet. Man brukar säga att Sverige inte började sopsortera förrän Tippen visades på tv, för då började barnen lära sina föräldrar att sopsortera. Det är lite detsamma här - om barnen kommer hem och säger att de vill ha sådan mat och sådana tillbehör är det bara för föräldrarna att tillaga och servera det.

I år delades det också ut ett måltidspedagogiskt pris. Det gick till Norlandiaförskolan Pärlan i Vårby, som långsiktigt och målmedvetet arbetat med samverkan, kommunikation och pedagogik i hållbart lärande. Här jobbar man med att ge barnen goda vanor från början.

Dessa exempel visar att man trots prisökningar kunde hålla sig inom budgetramarna tack vare god kreativitet och krav från politiken på hög andel ekologiskt och närproducerat. Det var helt fantastiskt att få ta del av detta. Jag önskar att det hade varit så i min skola när jag gick där, men så var det inte riktigt.

Fru talman! Offentlig upphandling är otroligt viktig. Men det är också viktigt att veta vad man äter. Därför vill vi se ursprungsmärkning på restauranger, något som varit uppe tidigare i debatten. Det är helt galet att inköpare och restauranggäster inte kan veta var köttet kommer från. Vi ledamöter vill ju stå upp för de svenska värdena, som vi är stolta över och alltid framhäver, och då är det märkligt att vi inte vågar genomföra detta så att alla kan göra ett aktivt val.

Fru talman! Jag tackar för debatten och önskar glad sommar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Emma Nohrén för ett intressant anförande.

I går hölls ett intressant seminarium om hållbart jordbruk, och vi insåg snart att vi har lite olika syn på detta. Ledamoten John Widegren är duktig på skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, och jag menar att Sverige behöver konventionellt jordbruk för att få upp mängden. Vår värld behöver ju mer mat, inte mindre.

Tycker ledamoten att Sverige ska ha enbart ekologiskt jordbruk, eller ser ledamoten att vi behöver både och?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Med enbart ekologiskt jordbruk kommer skördarna att bli mindre, men Kristdemokraterna menar att Sveriges skafferi ska vara så fullt att vi också kan exportera mat till människor som behöver livsmedel. Sverige är ju ett perfekt land att göra det från.

Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan, som ger mig möjlighet att klargöra vår inställning.

Vår reservation handlar om 80 procent ekologiskt i offentlig sektor. Regeringens nationella inriktningsmål är 60 procent, och det vill vi alltså öka. Vi har också ett mål om 30 procent ekologisk areal till 2030, och det står vi bakom men vill sedan öka. Vi har dock inte ett mål om 100 procent, för det finns delar där man inte kan gå över till ekologisk produktion eller där det inte är fördelaktigt.

Det viktiga är att allt jordbruk blir så bra som möjligt, och det finns fantastiska konventionella gårdar som gör stor ekologisk nytta. Det finns en stor bredd, och det viktigaste är att alla går mot fossilfritt och att vi får ett hållbart jord- och lantbruk och en bra matproduktion.

Med ekostämpel kommer dock vissa krav på djurhållning och bekämpningsmedel, och dessa krav anser vi är viktiga att nå upp till.

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaret.

EU driver nu på för att vi ska gå ned till 30 procent, vilket är en kompromiss. Men faktum är att Sverige är otroligt duktigt redan i dag. Vårt jordbruk är hållbart, och växtskydd används på ett bra sätt.

Frankrike, och eventuellt Tyskland, vill förbjuda glyfosat. Vi måste därför berätta för dem hur vi använder glyfosat i Sverige. På Jordbrukets dag för några år sedan var en av ägarna till Väderstad AB med, och han menade att vi måste ha kvar glyfosaten eftersom den är helt avgörande för ett bra jordbruk. Hur man använder den är dock extremt viktigt. Han berättade att i Frankrike lägger man på en sista dos ett par veckor innan skörd, och då kan man ju förstå att det finns spårämnen kvar i skörden. Vi måste lära dem att göra som i Sverige: Var väldigt restriktiva, men använd det på ett bra sätt så att ni får bort de värsta delarna av skadorna ute på fälten.

Jag tänkte bara höra med ledamoten: Är ni i Miljöpartiet också inne på linjen att man ska förbjuda glyfosat i svenskt jordbruk?

Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan.

Ja, vi vill förbjuda glyfosat. Frågan är under utredning i EU. Man har ett tillfälligt tillstånd, eller en förlängning, för glyfosat som ska utredas under det här året. Ett avslut kommer förhoppningsvis före årsskiftet när det gäller hur man ska fasa ut glyfosat. Det har gjorts flera olika forskningsrapporter - Efsa har också varit inblandade - för att få underlag för att bedöma om det skulle vara värt det. Man kan kanske få söka undantag för vissa saker, men vi är absolut för ett generellt glyfosatförbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! I dag debatterar vi här i kammaren miljö- och jordbruksutskottets betänkande om livsmedelspolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige är ett fantastiskt jordbruksland. Vi har enorma möjligheter att producera ännu mer livsmedel än vad som produceras i dag. Men det finns några hinder på vägen. En del av hindren har vi som land själva ställt till med, och en del av hindren är svåra att påverka. Ett allvarligt hinder som min kollega John Widegren tog upp i sitt anförande är torkan som vi nu är mitt i. I princip är alla bönder från Mälardalen och söderut drabbade av torkan. Många är förtvivlade över att ha fått en så dålig första skörd av vall, och spannmålen mår verkligen inte bra i torkan. Läget är mycket allvarligt, och många jordbrukare har redan anmält sina djur till slakterierna. Köerna har ökat rejält under de senaste veckorna.

Vad kan vi och regeringen göra i detta läge? Vi vet att frågan har högsta prioritet för regeringen. Det är dagliga möten på Jordbruksdepartementet för att de ska vara på tå och ha beredskap efter lärdomarna från torråret 2018 så att vi kan göra det igen om det skulle behövas.

Fru talman! Vi är nere på historiskt låga nivåer när det gäller landets livsmedelsberedskap. Så har det varit under en lång tid. Jag har haft otaliga debatter med och ställt interpellationer till förra regeringens företrädare om dessa för landet så otroligt viktiga frågor. För vem tar ansvaret om våra lador med mat är tomma? Är det Ica eller Axfood och deras centrallager? Nej, naturligtvis inte. Det är självklart vårt politiska ansvar att säkerställa att det finns livsmedel att köpa även i kris- eller krigssituationer.

Trots att jag och andra under många år varnade för att livsmedelsbutikerna kommer att stå tomma efter sju dygn om det skulle inträffa en krigssituation verkade det som om knappast någon i den förra regeringen tog det riktigt på allvar.

Jag måste säga att den förra regeringen inte kunde anklagas för att ha bråttom. Trots att vi i denna kammare 2017 tog beslut om en livsmedelsstrategi där en av de bärande grundstenarna var att öka landets livsmedelsberedskap hände inget förrän den 30 april 2022, fru talman. Då tillsattes en utredare för att utreda hur Sveriges livsmedelsberedskap skulle bli bättre. Utredningen kommer att vara färdig i december i år.

I Finland är de hästlängder före oss. Där klarar de en krigssituation i över sex månader. Nu har de fattat ett nytt beslut om att öka detta till nio månader utan att behöva importera ett enda vetekorn till landet. Det är verkligen ett land som vi kan ta efter.

Fru talman! Jag är verkligen glad över att vi har en regering som aktivt jobbar med livsmedelsstrategin, som nu har namnet 2.0. För när jag och andra var ute och träffade bönder märkte vi att livsmedelsstrategin nästan var som ett skämt bland dem. De sa till mig: Kom nu inte och tala om livsmedelsstrategin - det händer ju ingenting, och vi ser ingenting på gårdsnivå.

Vi behöver en nystart, och det har det sannerligen blivit med många möten runt om i landet och förslag på åtgärder för att förbättra livsmedelspolitiken i Sverige. Det är den viktigaste frågan vi har politiskt - att få jordbruket mer lönsamt och att våra jordbrukare kan få konkurrera på samma villkor som de andra jordbrukarna i EU. Det var också en av de bärande grundstenar som vi hade när vi antog livsmedelsstrategin 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Ett annat stort hinder mot att få mer livsmedelsproduktion är det stora antalet vargar i landet. Jag har mött människor som försöker leva och verka mitt i ett vargrevir. De försöker producera livsmedel, men det är nästan omöjligt. Det är dödade, skadade eller flyende djur. Så här kan det inte fortsätta. Vi måste få ned antalet vargar. Vargarna sprider sig nu ned till södra Sverige. Vi ser verkligen hur illa det är.

Jag var på en samling i Valdemarsvik för ett tag sedan med Östgötalamm. Den i särklass största och viktigaste frågan för dem var vargen. De törs inte. De frågar sig när vargen kommer till deras hagar. Denna fråga är så viktig. Vi vet också att det finns en stor majoritet i kammaren för att få ned antalet vargar. Jag vet att den här regeringen kommer att arbeta aktivt för att få detta gjort.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten. Det är lite av tomma tunnor skramlar mest. Men vi kan väl gå in lite på de tomma tunnorna, som ledamoten lyfte fram i sitt anförande.

Jag skulle vilja börja med ursprungsmärkningen. Den förra landsbygdsministern skickade en ansökan till EU så att vi skulle kunna ursprungsmärka på restauranger redan nu. Den nuvarande kristdemokratiska landsbygdsministern drog direkt tillbaka den ansökan när han tillträdde. Det är otroligt märkligt. Varför gjorde man det? Då hävdade man att det var för att EU skulle genomföra gemensamma regler. Ministern har flera gånger i den här kammaren svarat på interpellationer från mig och sagt att detta kommer. Men ingenting kommer ju. Hur prioriterar ordförandeskapet, där Kristdemokraternas landsbygdsminister leder rådet, den här frågan?

Jag skulle också vilja säga något om livsmedelsstrategin. Jag tycker att det är jättebra att den uppdateras. Jag har mött ledamoten många gånger i den här kammaren när han har förklarat för mig hur viktigt det är att vi gör det gemensamt. Det är viktigt, för när regeringsskiftet kommer ska detta hålla. Ledamoten har också sagt att detta egentligen inte är något mer än en liten lätt revidering och att vi därför inte behöver ta fram detta tillsammans. Det motsäger sig självt.

Ledamoten vet också mycket väl att den utvärdering som gjordes av den förra livsmedelsstrategin före pandemin visade att lönsamheten hade ökat i alla led. Trots det är jag helt inne på att vi ska ha en uppdaterad livsmedelsstrategi.

Vad gäller torkan och den extremvärme som väntar i sommar har jag läst att regeringen följer läget noga, men jag ser inga åtgärder.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för väldigt intressanta frågor! Jag ska försöka svara på dem nu, men annars har jag två minuter till sedan.

Den förra landsbygdsministern var ledamoten själv. Vi har fått reda på att EU sa blankt nej då de inte tyckte att det var helt enligt spelreglerna. Detta borde ledamoten, som då var minister, ha vetat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag har förstått att regeringen och landsbygdsministern kommer att jobba med frågan nu. Den är otrolig viktig för regeringen, inte tu tal om det. Men att få stryk på en gång genom att inte få igenom den i EU kanske inte är den bästa lösningen heller.

Förvisso kan det ibland vara bra med plakatpolitik, men om man säger något är det bra att också få det genomfört. Det är vad regeringen kommer att försöka göra. Som ledamoten vet krävs mycket arbete i EU för att få till ett sådant förslag. Därför tror jag att regeringen framöver kommer att jobba aktivt med detta.

Sedan var det en fråga om lönsamheten, som har varit väldigt dålig. Vi har haft några debatter om detta, ledamoten och jag. Men nu tog min talartid slut.

Fru talman! Jag kan upprepa att en fråga gällde livsmedelsstrategin och deltagande från resterande partier, vilket säkert går ganska snabbt att svara på. Jag ställde också en fråga om lönsamheten, som ledamoten började svara på. Det visade sig att den hade ökat i och med livsmedelsstrategin.

I ett tidigare replikskifte tog Kristdemokraterna upp frågan om ekologiskt jordbruk, och där blir jag förvånad. Varenda gång Kristdemokraterna tar upp den frågan är det som att man inte vill se mer ekologiskt, men då undrar jag varför följande ligger på Kristdemokraternas hemsida: "Det ekologiska lantbruket spelar en viktig roll för att utveckla nya hållbara brukningsmetoder. Kristdemokraterna är positiva till att den ekologiska odlingen ökar och att nya ekologiska metoder kan anammas inom det konventionella lantbruket."

Ändå står ledamoten nästan alltid här och säger något annat. Vad är Kristdemokraternas syn på det ekologiska jordbruket? Är det vad vi alla kan läsa på Kristdemokraternas hemsida, eller är det vad ledamoten Magnus Oscarsson hänvisar till i sina egna uttalanden?

Jag tror att ledamoten måste förstå att regeringen nu har styrt i åtta månader. Man kan inte längre skylla allting på den förra regeringen, utan saker och ting måste hända i sommar med tanke på extremvärme och torka. Detta måste den här regeringen nu ta ansvar för. Ursprungsmärkningen måste den här regeringen nu ta ansvar för. När det gäller livsmedelsstrategin vill man tydligen inte involvera några fler, så det får man också ta ansvar för.

Nu är det dags att sluta att inte ta ansvar. Nu är det dags att steppa upp, ledamoten.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för de frågor jag fick!

Precis så är det. Regeringen har arbetat i åtta månader, men den förra regeringen, som ledamoten själv var delaktig i, satt i åtta år. Visst kan man begära att regeringen nu ska komma med svar på olika frågor, och det gör den ju. Men det är svårt att få resultat på en gång.

Som ledamoten mycket väl vet ska allt utredas innan man kan få till en förändring. Vissa utredningar gjorde den förra regeringen, och dem kan man ta till sig. Andra utredningar måste tillsättas, och då har vi en livsmedelsstrategi som vi kan kalla 2.0. Precis som ledamoten har fått till svar har vi anammat de grundstenar som jag tog upp i mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det är intressant att ledamoten har hört att allt blivit mycket bättre under livsmedelsstrategin, för den signalen har åtminstone inte jag fått. Jag har sagt förut till ledamotens kollegor att det skulle vara roligt att gemensamt åka ut till gårdarna och höra vad de säger om livsmedelsstrategin. Det budskap jag får av dem varje gång är att det bara är prat och att de inte ser någonting på gårdsnivå.

Det är detta vi vill komma ifrån - att man bara pratar. I stället vill vi göra något åt det hela. Det är otroligt viktigt. Vi har haft åtta månader på oss, och vi har några månader kvar på mandatperioden. Det kommer att bli väldigt spännande att få arbeta med detta och få visa våra svenska jordbrukare att den här regeringen kommer att göra skillnad.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 19.

Vad vi väljer att lägga på tallriken kan skilja sig åt, men gemensamt för oss alla är att vi är beroende av mat och vatten för att överleva. Därför känns denna debatt oerhört viktig just nu, inte minst i det tuffa ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Barnfamiljer, pensionärer och ensamstående pressas just nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier. Maten är rekorddyr, priserna fortsätter att öka och vi befinner oss i en situation där allt fler människor vänder på varje krona för att få sin privatekonomi att gå ihop.

Detta märks inte minst på våra svenska skolor. Kommunstyrelsens ordförande i Kalmar kommun berättar att skolbarnen äter mer på måndagar och fredagar, och det är inte bara han som säger det. Han säger också att matkonsumtionen ökade med 38 ton första kvartalet 2023 jämfört med första kvartalet 2022. En ökning med 38 ton på ett kvartal - ta in den siffran!

Visst kan barnen äta gröt varje dag, så som föreslagits i debatten, när regeringens budgetprioriteringar inte riktas mot skola, vård och omsorg eller vanligt folk utan i stället mot skattesänkningar för höginkomsttagare.

I det här läget uppmanar finansministern till att man ska välja det billigaste alternativet på butikshyllorna, vilket tyvärr oftast inte är det svenska. Den försämrande köpkraften bland konsumenter i kombination med ökade priser påverkar livsmedelsproducenternas lönsamhet. Den yttersta risken här är konkurs, vilket är en tragedi inte bara för den enskilda företagaren utan också för vårt lands försörjningsförmåga.

Samtidigt visar Rysslands invasion av Ukraina på vikten av höjd beredskap i vårt land, inte minst när det kommer till livsmedel och vatten. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten, och därför behöver vi se mer svenskt på tallrikarna och i glasen, inte mindre.

Fru talman! Att det går åt mer pengar i mataffären har vi alla märkt, men det har inte bara blivit dyrare att köpa mat utan också att producera den. Våra svenska livsmedelsproducenter har drabbats av stora kostnadsökningar sedan kriget i Ukraina inleddes. Vi ser detta när det kommer till insatsvaror som gödsel, foder, el och drivmedel, och nu svajar det även för den biogas som svenska bönder producerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ett annat hot som har stor inverkan på våra lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen är klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Det är en verklighet vi lever i här och nu. Vi minns alla den heta, extrema sommaren 2018 och skogsbränderna som härjade, problemen med skördarna och bevattningsförbuden. Långtidsprognoserna pekar nu på att vi står inför en likadan sommar med höga temperaturer och alldeles för lite nederbörd.

Vi socialdemokrater har efterfrågat en handlingsplan från regeringens sida gällande på vilket sätt man ämnar hantera effekten av kommande värmeböljor. Det är oerhört viktigt att ha en plan, så att man står rustad inför den möjliga extremvärme och torka som redan drabbat delar av Sverige. Jag vill också påminna kammaren om att det inte bara är landsdelarna söder om Mälardalen som torkan och värmen redan har drabbat, utan att det även gäller andra ställen längre norrut.

Fru talman! Vi behöver kraftsamla för att våra svenska livsmedelsproducenter ska klara sig genom det här ansträngda läget och på sikt kunna stärka sin konkurrenskraft. Ett sätt att öka den robustheten och den inhemska produktionen av livsmedel är den svenska livsmedelsstrategin. När den antogs 2017 fanns en bred samsyn i Sveriges riksdag. I den översyn som nu genomförs verkar det inte finnas något intresse från regeringens sida av att bjuda in oppositionen till gemensamma samtal. Det är beklagligt eftersom det är bra med en bred, gemensam politik så att strategin håller över tid och även när vi nu snart ser ett regeringsskifte.

Ledamöterna från de nuvarande regeringspartierna tyckte att detta var väldigt viktigt innan valet, men sedan kom valet och då bytte man även i det här fallet tydligen åsikt. Vi socialdemokrater står fast vid att det är viktigt för att komma framåt på vägen att samtal förs över partigränser, precis som vi gjorde med den dåvarande oppositionen när vi tog fram Sveriges första livsmedelsstrategi.

Fru talman! Mycket av det jag tagit upp i mitt anförande rör utmaningar och problem, vilket kanske inte är så konstigt eftersom vi befinner oss i ett kritiskt läge. Det handlar om den heta, torra sommaren, krigen i vårt närområde, uppbyggnaden av vår beredskap, beroendet vi har av länder vi inte borde vara beroende av för insatsvaror och inte minst vanligt folks ekonomi. Men vi ska inte glömma bort att det också finns väldigt stora möjligheter.

Livsmedelsproduktionen i Sverige har alla förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Den skapar jobb på landsbygden, och det produceras mat av bra kvalitet med höga miljö- och djurskyddskrav. Det finns en enorm vilja och ett enormt engagemang bland våra svenska livsmedelsproducenter, oavsett om det rör sig om grisbönder, spannmålsodlare, getosttillverkare eller algodlare. Vi har också en mycket bra och kunnig livsmedelsindustri som gärna vill utveckla sina verksamheter efter marknadens önskemål.

I fjol hade jag förmånen att inviga Sveriges första proteinfabrik i Bjuv, som ska erbjuda helsvenska proteiner från baljväxter som vuxit, förädlats och packats i Sverige. Alla ärtor ska med, inte sorteras bort! I måndags besökte jag med flera Ogesta gård, som är en av Sveriges största gårdar och som jobbar strategiskt med klimatanpassning i sitt utsatta läge med återkommande torka. Vi ser också vattenbruket växa fram, ofta i synergi med annan matproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det finns med andra ord en enorm potential i den svenska livsmedelskedjan med framtidens livsmedel och produktion, hållbarhet, jobbskapande och konkurrenskraft från jord till bord och till export.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Vi hade en fin debatt förut, så jag tänkte fortsätta.

Det är intressant att ledamoten tar upp just livsmedelsstrategin. Jag tror faktiskt att jag är den ende här i församlingen i dag som var med på den tiden och satt med dåvarande ministern Sven-Erik Bucht och förhandlade fram livsmedelsstrategin. Nej, Emma Nohrén var också med. Vi är alltså två.

Faktum är att det delvis är som ledamoten var inne på, nämligen att vi förhandlade fram förslag på hur man skulle underlätta för våra svenska bönder. Det var ett arbete som var viktigt, precis som ledamoten också var inne på. Jag tror att det är helt avgörande att ha en livsmedelsstrategi, och svenska bönder måste veta att den lever över tid. Det är viktigt att livsmedelsstrategin lever över tid och inte bara en mandatperiod innan det är slut.

Grundstenarna var mer lönsamhet och ökad konkurrenskraft för jordbrukarna och även högre livsmedelsberedskap i landet. Det här var i juni 2017. Sedan hände det väldigt lite, vilket jag också pratade om i mitt anförande. Senare kom ett förslag - jag tror att det var 2022 eller 2021 - om att en utredning skulle komma till och att den skulle vara färdig i år. Min fråga är om ledamoten tycker att det var snabbt agerat.

Fru talman! Precis som ledamoten säger jobbar vi socialdemokrater på ett lite annorlunda sätt genom att vi till och med tar med ledamoten i frågeställningen och tänker att han, med flera, kanske också kan bidra.

Vi jobbar över partigränserna för att vi tycker att livsmedel och livsmedelsproduktion - hela kedjan - är så viktigt. Vi tycker att det är viktigt eftersom det skapar jobb i hela Sverige och på Sveriges landsbygder. Vi tycker att det är viktigt på grund av att vi behöver den typen av försörjningsförmåga i Sverige. Många delar här är både jobbskapande och matskapande, och det tycker vi är otroligt viktigt. Därför tyckte vi också att det var lika viktigt att se till att samtliga partier fick vara med. Vi tror nämligen att om man lyssnar på flera kan det bli bättre.

Jag vill påminna ledamoten om att som ledamoten sa antogs livsmedelsstrategin 2017, och i dag har vi ju många gånger nämnt i debatten vad som hände 2018: torkan. De beräknade kostnaderna för Sveriges lantbrukare var 6-10 miljarder. Det är också därför vi socialdemokrater står här i dag och undrar vad regeringen tänker göra åt torkan. I pressmeddelandet som vi har läst står det bara att man tänker bevaka situationen. Det står inget om åtgärder till svenskt jordbruk - däremot står det lite om åtgärder till svenskt skogsbruk.

I historien om livsmedelsstrategin som gällde från jord ända till export får man nog också se till vad som skedde under tiden när verkligheten nöp oss. Torkan nu borde man hela tiden ha jobbat för att förbereda landet på. Klimatanpassningsstrategin och annat som vi tog fram skulle ha hjälpt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det här är intressant, för vi menar ju på att det arbete som gjordes 2017 och innan dess lade grunden, och grunden var att man skulle öka konkurrenskraften, få mer lönsamhet för jordbruket och höja livsmedelsberedskapen. Jag hoppas att ledamoten kan svara på min fråga vad det är som har ändrat sig i den delen fram till i dag.

Ledamoten nämner torkan. Så var det absolut, och det är vi överens om, men det behöver man inte prata om på det sättet. Jag tycker att det är jätteviktigt att regeringen nu tar livsmedelsstrategin från tiden det begav sig och faktiskt försöker sparka igång den igen och göra någon skillnad.

Jag kommer tillbaka till frågan som jag tycker är så intressant. Ni träffar jordbrukare runt om i landet.

Jag träffar ganska många, och de säger alltid samma sak till mig: "Magnus! Prata inte om den där livsmedelsstrategin! Det är ju bara en massa prat." De märker ingenting på gårdsnivå.

Jag förstår nu att ledamoten och hennes partikollegor inte hör samma sak. Därför skulle jag vilja följa med någon gång på en samling där de säger att de märkt en sådan skillnad och att de fått mycket bättre lönsamhet och konkurrenskraft tack vare livsmedelsstrategin. Jag har inte hört detta hittills.

Svaret på frågan är därför: Vi vill gå från prat till action, och jag hoppas också att vi kommer att göra det under mandatperioden.

Fru talman! Ledamoten har nu haft många repliker på sig att svara på varför oppositionen inte får delta i livsmedelsstrategin 2.0, som ska gå från strategi till action eller vad det nu var han sa. Varför utesluts stora delar av Sveriges riksdag från att delta i detta? Det har han inte kunnat svara på. Jag tror att strategier som denna alltid mår mycket bättre när man vet att de håller vid regeringsskiften.

Jag ska svara på vad jag hör när jag är ute. Folk lyfter inte fram livsmedelsstrategin, utan man har tagit upp torkan och vilka problem man hade då. Det är vad svenska bönder vill prata om. De vill även prata om invasionen av Ukraina som skapade höga priser på el, drivmedel, gödsel och foder eftersom vi i Sverige inte kunde ta hand om detta själva. Detta talar svenska bönder om med mig, med oro.

Precis som den moderata ledamoten tidigare tog upp vill de heller inte ha stöd, utan de vill helt enkelt ha en ekonomi så att de klarar sig själva.

På grund av inflationen vet vi att människor inte har ekonomi att handla mat på samma sätt som innan. Jag blir därför väldigt orolig för hur det ska gå för svenskt jordbruk. I den ekonomiska situation som råder prioriteras inte vanligt folk. Inte heller prioriteras skolorna så att de kan upphandla den här maten som skolmat. Vi stöttar alltså inte svenska bönder på detta sätt. Det gör mig orolig.

Fru talman! Socialdemokraterna vill se en livsmedelsproduktion som fungerar i hela Sverige. Vi vill se forskning och utveckling som leder till nya produkter som också kan exporteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

(Applåder)

Fru talman! Mat är kultur och tradition. Det är tätt sammankopplat med företagande och entreprenörskap, besöksnäring och en levande landsbygd. Det är också sammankopplat med höga miljövärden, djurskydd och myllrande hagmarker.

Jag gissar att det är fler än jag som har många fina minnen kopplade till en särskild måltid: sillen på midsommar, skinkan på julbordet och köttbiten på grillen. Sverige är en matnation, och måltiden spelar stor roll i våra liv. Många av oss väljer råvaror med omsorg, och många väljer gärna ekologiskt och lokalproducerat.

Fru talman! Vårt jordbruk producerar viktiga produkter för både vår inhemska marknad och den internationella marknaden. Svensk mat är klimatsmart. Den produceras med hög grad av djuromsorg och miljöhänsyn. Det är en konkurrensfördel som vi behöver värna. Bra djurskydd leder också till att mindre antibiotika används.

Vissa pekar på att ekologisk odling måste främjas för hälsans och miljöns skull. Andra menar att konventionellt jordbruk är mer effektivt och klimatsmart och gör att vi kan producera mycket mer mat, vilket behövs för att mätta världens befolkning. Jag ser gärna ekologisk mat och väljer det ofta själv, men jag tycker att vi från politiken ska vara lite försiktiga med att styra över vad folk ska lägga i sina matkorgar i affären. Det är konsumenternas efterfrågan som ska styra.

I sammanhanget kan väl tilläggas att jag allra helst äter potatisen från den egna åkern. Det finns ingen potatis som smakar lika bra som den.

Fru talman! I dessa tider kan man inte tala om livsmedel och livsmedelsförsörjning utan att tala om freden - eller snarare avsaknad av fred i Europa. Om man lyfter blicken är den enskilt viktigaste åtgärden för att säkra en hållbar livsmedelsförsörjning det att få slut på Rysslands vidriga anfallskrig mot Ukraina.

Kriget har långtgående effekter på den globala livsmedelsförsörjningen, och det kommer att ha en betydande och varaktig inverkan på den globala marknaden under lång tid. Ukraina har, som vi alla vet, varit en ledande exportör av spannmål. Landets export har dock minskat drastiskt som en följd av kriget.

Som redan har påpekats här i kammaren i dag är maten världspolitik. Kriget har lett till stora problem för livsmedelsförsörjningen för miljontals människor runt om i världen. Kriget måste få ett slut. Ryssland måste lämna Ukraina.

Man behöver dock ha med sig att återuppbyggnaden kommer att ta mycket lång tid, och det kommer att ta väldigt lång tid för jordbruket att återhämta sig. Situationen blev väldigt mycket värre när kraftverksdammen sprängdes häromveckan. Vägen tillbaka till ett fullt fungerande jordbruk är mycket lång. Man kommer förmodligen aldrig upp till samma nivå igen.

Fru talman! Vi liberaler fäster stor vikt vid att kunna både exportera och importera livsmedel, särskilt mellan medlemsstaterna i EU. Jag, liksom mitt parti, är en stor vän av frihandel. Vi ser att man behöver jobba för att EU inte ska sluta sig när krisen kommer. Frihandel, inte protektionism, är vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Samtidigt pekar den givna situationen och andra kriser vi har hanterat de senaste åren på hur viktig den inhemska livsmedelsproduktionen är för vår beredskap. Det är därför väldigt glädjande att sittande regering med dess samarbetsparti satsar resurser på att stärka beredskapen.

Fru talman! Jag vill passa på att tala lite om vårt absolut viktigaste livsmedel, nämligen vatten. Vattenförsörjningen och beredskapen för den har under lång tid försummats. Tillgången till säkra livsmedel och rent vatten är en samhällsviktig funktion i både fredstid och krig. Utan mat och vatten klarar vi oss inte länge. Efter den säkerhetspolitiska utvecklingen i området vet vi att vi behöver öka vår försörjningsberedskap. Därför är det glädjande att regeringen och samarbetspartiet har satsat på detta.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta fram matens enande kraft. Det känns angeläget att avsluta i en positiv ton under utskottets sista debatt före sommaren.

Jag kommer från ett litet samhälle på landsbygden. Där är det en hederssak att hålla liv i lokala traditioner, vårda kulturhistoriskt viktiga byggnader och arbeta tillsammans för att skapa ett levande samhälle.

I detta lilla samhälle finns det en liten, gammal kvarn, vars stenpar drivs av ett vattenhjul. Kvarnen har varit i bruk i sekler. Den försåg länge trakten med allt det mjöl man behövde. Numera snurrar den bara några veckor om året. Varje år mal man vete och råg med hjälp av ideella krafter och stor entusiasm. Det spannmål man mal kommer från lokala, ekologiska odlare, och mjölet säljs sedan i den lilla handelsboden som finns i kvarnen. Intäkterna tillfaller det lokala föreningslivet.

Detta är ett exempel på hur lokalt producerat livsmedel bidrar till att hålla liv i gammalt hantverk, vårda kulturhistoriskt viktiga byggnader, skapa en känsla av samhörighet och bidra med resurser till det lokala civilsamhället. Maten bidrar helt enkelt till ett bättre samhälle.

Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och även önska alla en glad sommar.

(Applåder)

Fru talman! Vi sverigedemokrater står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4, som handlar om ursprungsmärkning på restaurang av kött och andra huvudingredienser, såsom mejerivaror.

Under pandemin såg vi ett uppsving för svenska livsmedel. De köptes och konsumerades mer än tidigare. Det har troligen sin största förklaring i att man åt mindre på restaurang och mer hemma. Det är som vi vet lätt att välja svenskt i butiken, eftersom det syns vad som är svenskt. Men det är svårt att välja svenskt på restaurangen. Det är väldigt synd, för det finns väldigt goda mervärden i svenska livsmedel. Det är också något som folk tycker. Folk vill ju köpa svenska livsmedel för att just de här fina mervärdena finns. Därför måste detta synas även när man går på restaurang. Vi vill att regeringen kommer till skott med nationella regler för detta och inte inväntar djurskyddsmärkning som ska förhandlas framöver i Bryssel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ska jag gnälla lite till vill jag att regeringen kommer till skott även vad gäller vildsvinen. Jägare måste få möjlighet att sälja till slutkund, dessutom fler än tio plus tio kroppar, som nu diskuteras. Detta behövs nu. Som det är nu drar Sverige nytta av myckna idealistiska ansträngningar från jägarnas sida. Men nu är det slut på gnället, för det här är den bästa regering vi haft på mycket länge.

I utskottets arbete, som föregick kammarens hantering, fick vi tack vare Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna igenom en skrivning som nu således är utskottets skrivning. Den handlar om att lager ska upprättas för basförnödenheter och för jordbrukets insatsvaror. Vi vill tydliggöra att vi inte tror på en lösning som bara innefattar företagens egna leveranskedjor. Man kan komma ganska långt genom samarbete med näringslivet, men inte hela vägen. Det visar inte minst företaget Mackleans analys, där Finlands fungerande livsmedelsberedskap jämförs med den svenska. Vi kan lära mycket av Finland, och det ska vi göra, men det finns i Finland en större nationalkänsla i näringslivet. Detta gör att vi inte kommer hela vägen i Sverige. Se där ytterligare en effekt av ett ensidigt bejakande av globalisering och internationalism i Sverige!

Fru talman! Skrivningen handlar även om fungerande växtförädling för svenska förhållanden. Det gör att vi får grödor anpassade för våra växt- och klimatförhållanden, och det underlättar även lagerhållning av utsäde i landet. Den handlar också om ett krav på kommunerna att de ska ha en plan för hur de vid kris ska kunna förse skolor och omsorgsverksamheter med livsmedel. Detta är medborgare som är sårbara vid kris, och kommunerna har ansvaret för dem. Det här måste formaliseras.

Det handlar även om en åtgärdsplan för att säkerställa nödvändiga foderresurser vid allvarlig brist och vid kris. Detta motionerades det om i höstas, och det har bäring på att handlingsberedskap ska finnas för framtida sådana kriser. Nu har det ju aktualiserats direkt i år på grund av torkan. Jag vet att regeringen gör mycket arbete och gör förberedelser för att kunna underlätta jordbrukets situation om torkan fortsätter i år, och det tycker jag är väldigt bra. Jag hoppas dock att det aviserade regnet kommer till Sverige och att det sprider sig över hela landet.

Jag är mycket glad att utskottet kunde ta in våra skrivningar. Som den uppmärksamme redan har konstaterat handlar det jag pratat om huvudsakligen om att Sverige ska kunna producera mer livsmedel både i fredstid och i kris. Men varför är det över huvud taget viktigt? Vi kan väl köpa livsmedel på den internationella marknaden? Nej, efterverkningarna av pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat att varje nation är sig själv närmast. Det är egentligen inget konstigt, för en regering har ju sin främsta plikt mot sina egna medborgare. Den som vill ifrågasätta det måste svara på en rad följdfrågor. Sveriges regering måste se till att svenska medborgare får mat vid kris och krig.

Detta hade varit viktigt även om inte svensk livsmedelsproduktion varit en av världens bästa. Men det faktum att den är just det när det kommer till djurskydd, antibiotikaanvändning, miljöhänsyn, klimatbelastning och även faktiskt effektivitet gör att det är ännu viktigare att det är vi och inte de som producerar sämre som levererar till våra tallrikar. Ingen annan nations livsmedelsproduktion kan heller bevara de svenska kulturvärdena.

Fru talman och alla andra! Livsmedelsproduktionen ska alltså ske i Sverige i största möjliga utsträckning. För att det ska bli så måste alla ha med sig det i alla sammanhang, oavsett om det handlar om dieselskatter, reduktionsplikt, växtskyddsmedel, restaurering av natur, genetiskt modifierade grödor eller vad som helst annat som kan påverka livsmedelsproduktionen - varje gång regeringen, myndigheter och EU-parlamentariker åker till Bryssel, varje gång EU-kommissionen kommer med orealistiska förslag och varje gång du står inför ett val i din butik. Kom igen nu, Sverige! Det här löser vi tillsammans. Alla har en uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

(Applåder)

Fru talman! Vi befinner oss i en orolig tid, med en galopperande klimatkris och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som för med sig stort mänskligt lidande men även stor påverkan på den globala livsmedelsförsörjningen. Klimatkrisen, höga energipriser, höga matpriser och en hög inflation påverkar svenska bönder och vår livsmedelsproduktion negativt. Nu slår torkan hårt mot södra och mellersta Sverige, med minskande skördar och planerad nödslakt, och sommaren har knappt börjat.

Man kan fråga sig hur det här ska sluta. Vi minns sommaren 2018, som tidigare talare också nämnt, med värmebölja, torka och stora skogsbränder. Kommer vi att få samma situation i år igen i Sverige? Det är den stora frågan. Ute i Europa händer samma sak. Det är akut torka i södra Frankrike och i Nederländerna, och i Tyskland varnar man för både värme och kommande torka. Det som händer ute i Europa och världen påverkar oss i Sverige, inte minst vad gäller produktion och försörjning av livsmedel.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. Kretsloppen måste värnas, och ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap behöver stimuleras i större omfattning.

Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast cirka 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt även minska vårt importberoende. Det här blir allt viktigare i den multikris vi nu befinner oss i. Livsmedelsberedskapen behöver stärkas. Vi behöver stärka produktionen även av hållbar mat. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad för livsmedel i nivå med Finlands på ungefär 80 procent. Har Finland möjlighet att ha en sådan självförsörjningsgrad för livsmedel borde det vara fullt möjligt även för oss i Sverige.

Fru talman! Viktigt är även att vi inte överger den ekologiska livsmedelsproduktionen. Det är oroväckande att många bönder nu måste lägga ned sina ekologiska jordbruk och sin ekologiska matproduktion på grund av den kris vi befinner oss i med bland annat höga matpriser och mindre resurser till kommuner och regioner. Kommuner och regioner blir nu tvungna att i större omfattning välja bort ekologiska produkter i sina upphandlingar på grund av bristande ekonomiska resurser från staten.

Vi behöver fortsätta att stödja ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk med stöd och styrmedel utformade på ett sådant sätt att vi kan nå våra miljö- och klimatmål, de globala hållbarhetsmålen och en levande landsbygd. Att värna kretsloppen och stimulera ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap är viktigt. Där ligger framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag vill även påpeka att Vänsterpartiet i vårt budgetförslag har föreslagit ett ökat stöd till jordbruket med över 1 ½ miljard mer jämfört med regeringen. De stöden omfattar bland annat ökade anslag för vallodling, ekologiskt jordbruk, betesmarker, växtbaserad mat och investeringsstöd för jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat.

Fru talman! Avslutningsvis: Med rätt förutsättningar för landsbygden kan vi klara av att öka vår självförsörjningsgrad för livsmedel, vilket även stärker vår beredskap. Jag yrkar bifall till reservation 19 som handlar om beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 21, som berör beredskapen i livsmedelskedjan. Jag tycker att den är otroligt viktig.

Beredskapen i livsmedelskedjan börjar på gården. Många har lyft hur viktig självförsörjningsgraden är och hur låg den är i Sverige. Vi ligger runt 50 procent i snitt. Vi klarar spannmålen på 100 procent, men vi ligger å andra sidan väldigt lågt på lammproduktionen, och där skulle vi kunna vara betydligt bättre. Det är också kopplat till problematiken med vargen, som jag ser det. Vi har i dag ett för högt vargtryck, så när vi ska öka självförsörjningsgraden måste vi spela med alla de korten.

Någonting som jag tycker att vi är dåliga på att lyfta fram när det gäller självförsörjningsgraden är att se fisken som ett livsmedel. Den kommer alltid så där lite snett efter, om det nu beror på att branschorganisationerna inte synkar tillsammans eller vad det är, men fisken är också ett otroligt viktigt livsmedel som vi bevakar. Att kunna få en svensk fisk på bordet, utan dioxiner och PCB, är enormt viktigt.

Jag ser egentligen att vi skulle gå mot 100 procents självförsörjningsgrad för livsmedel. Det borde inte vara omöjligt. Jag återkommer till hur jag ser på hur vi skulle kunna uppnå detta.

Just nu ser vi dock ett tufft läge. Som många har varit inne på är det en extrem torka. Den här torkan är, som jag ser det, den tuffaste i mannaminne. Att det är extra tufft nu är också för att vi kommer från ett ganska torrt år förra året. Lantbrukaren kan själv bygga upp lager och en robusthet för att möta ett torrår, men eftersom vi hade ett torrår även förra året innebär det att lagren redan nu är tomma, fru talman, och en del har börjat skörda fodret till djuren redan nu.

Vi ser nu hur slaktbilarna börjar rulla. Detta är allvarligt och en tydlig, tidig signal, och det gör också att många lantbrukare mår dåligt. I branschorganisationen är man duktig på att stötta sina kollegor, men detta är ändå två viktiga signaler.

Det krävs nu signaler från regeringen att vi har en samsyn. Jag hör att vi har en samsyn i den här församlingen om var vi befinner oss någonstans, men det behövs också en signal ut om vad vi gör åt det.

Därför blir jag lite konfunderad, fru talman, när jag hör från regeringen och från Johan Widegren att man helst inte vill ha något direkt stöd i nuläget - nu när vi ser den allvarligaste konsekvensen av torkan sedan mannaminne. Samtidigt hör vi Magnus Oscarsson tala om att vi ska ha en beredskap för den här torkan likt 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag blir ganska förvånad över de här budskapen från två av regeringspartierna. Hur ska det här tolkas av näringen? Vem ska man lyssna på? Jag tror att vi har spridit en ganska stor förvirring när vi går från den här debatten i dag. Möjligen kan det bli något bättre innan vi lämnar denna kammare.

Om det sedan är ekologisk eller konventionell produktion är det faktiskt konsumenten som styr. Just nu styr konsumenter detta i en riktning mot lägre pris på livsmedel och mindre ekologiskt. Det får konsekvensen att den ekologiska produktionen minskar, och så är det ofta i tuffare tider.

Samtidigt finns vi på en globaliserad marknad, och de prismodeller som vi ser nu har liksom ingen direkt effekt när det gäller torkan i Sverige. Vi ser nu exempelvis att man sänker mjölkpriserna ut mot producent, vilket också kommer att generera lägre priser i butiken. Och det är väl bra. Så fungerar marknaden.

Vi är rätt beroende av vad som händer i Nya Zeeland och hur mjölkbörsen där ser ut. Förra året, när det var så torrt i hela Europa, var ett undantag. Då slog priset igenom, och vi var uppe på snudd på 7 kronor per kilo mjölk till producent. Nu är vi nere på 4,50, och vi ser att ett ännu lägre pris är på gång. Detta är oroväckande.

Robustheten i livsmedelsförsörjningen är viktig, och här kan vi göra mycket. Jag välkomnar en ny livsmedelsstrategi 2.0 som kan öka robustheten. I strategin tas bland annat upp att vi skulle kunna använda mer egenproducerad handelsgödsel - jättebra. Det viktiga är då att om handelsgödseln blir dyrare, vilket den mycket väl kan bli eftersom vi hela tiden egentligen köper handelsgödsel på en överskottsmarknad, så får det inte drabba lantbrukaren, för då minskar vi konkurrenskraften.

Vi skulle kunna odla mer protein. Vi skulle kunna göra mycket för robustheten, och robustheten är också beroende av hur vår omvärld ser ut. Att gå med i Nato skulle kunna stabilisera vår robusthet.

I Ukraina använder man nu kärnkraften som ett spel i kriget. Effekten av en kärnkraftsolycka skulle vara ödesdiger inte bara för det svenska utan även det europeiska lantbruket. Vårt viktigaste livsmedel är vatten, och även det är ju någonting som man borde ha en ännu tydligare plan för i händelse av ett stort haveri.

Medan vi tittar på robustheten planerar regeringen väldigt tydligt mer kärnkraft i Sverige. Jag tror att man bör tänka igenom säkerhetsaspekterna på livsmedelsförsörjning och robusthet ett varv till och tänka över hur det ska se ut för att vi ska kunna klara av de här bitarna.

Som avslutning ska jag ta upp regelförändringar. Det är jättebra att man är på gång med regelförändringsdelen när det gäller lantbruket. Snöa bara inte in för mycket på antalet regler, utan titta i stället på tiden vi lägger på vårt regelarbete! Många av reglerna har blivit ganska enkla att hantera; man sätter bara en bock i ett digitalt system och kan gå vidare.

Det som i dag är en tidstjuv för lantbruket är egentligen egenkontrollen på deras egna mjölkföretag - dem som man producerar mjölk till. Detta lägger man ibland mer tid på än på själva EU-stödsansökan. Det krävs nog en dialog också med branschen om vi ska komma till rätta med detta. Men allt behöver vi inte lösa i den här salen, utan det här måste väl branschen också kunna klara av själva.

Fru talman! Trots allt ser jag ljust på svensk livsmedelsförsörjning, och jag tror att det här kan bli riktigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, Anders Karlsson! En hel del saker tror jag att vi är helt överens om. Jag kände mig apostroferad, även om jag blev kallad Johan Widegren. Jag heter John Widegren, men det har jag sagt många gånger i den här kammaren.

Att jag skulle vara motståndare till krisstöd är mer en känsla. Jag säger inte att vi inte ska ha krisstöd om det absolut behövs. Men vi hamnar gång på gång i diskussionen att vi måste plocka fram krisstöd till svenskt jordbruk, och jag ser det som ett stort misslyckande för oss som sitter här inne att vi hamnar där varenda gång. Förra gången det handlade om krisstöd var Moderaterna och Centerpartiet de som tillsammans drev på i frågan, även om Centerpartiet sedan gick och gjorde upp med Socialdemokraterna och lämnade Moderaterna bakom sig.

Jag hör också en annan sak som jag egentligen tror att vi är helt överens om. Det gäller vargen och problemen med den i svensk livsmedelsproduktion, särskilt i lammproduktionen. Jag tror att vi är nere på en självförsörjning någonstans runt 25 procent i svensk lammproduktion i dag. Lamm skulle kunna beta på många av våra naturbetesmarker, som i stället växer igen. Det rimmar inte alls med det som vi har pratat om tidigare i dag, Nature Restoration Law.

Men Centerpartiet, då? De säger att de vill ha färre vargar. Men vem hade de tänkt förankra det hos? Är det de nya kompisarna på den vänstra kanten? Även om något av de partierna gärna skulle se en mindre vargstam räcker inte det. Det hade varit intressant att höra, för Centerpartiet kommer sällan och pratar med sina gamla vänner - uttryckligen sagt - när det gäller vargpolitiken. Hur har man tänkt förankra detta?

Fru talman! Jag har fler frågor, som jag tar senare.

Fru talman! John Widegren tog upp hur han ser på krisstöd. Jag kan i grunden dela den synen i ett önskeläge, där vi hade haft en stabilitet i svenskt lantbruk och där vi hade haft bra ekonomi. Men nu är vi inte där.

Du fortsätter egentligen att tala på ett sätt som gör att du inte är jättetydlig med att du vill se ett krisstöd. Jag vill gärna veta om du vill se ett sådant. Tala i så fall om att du vill se ett krisstöd om torkan fortsätter! Jag tror att den tydligheten vore ganska bra, för det vore bra om det blev en signal från kammaren och den här gruppen i dag.

Fru talman! John Widegren tar också upp vargfrågan. När den frågan kommer upp får vi väl se om vi får en majoritet totalt i kammaren; vi får se hur en sådan fråga landar. Jag är egentligen inte så orolig för vargfrågan när jag hör debatten och hur den har utvecklat sig.

Fru talman! Precis som jag sa tidigare tror jag att ett krisstöd kommer att behövas om läget fortsätter att förvärras på det här viset. Även om ett ekonomiskt krisstöd inte hjälper till att få fram mat hjälper det till att stärka den kortsiktiga likviditeten. Då kan det behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Men när jag hade ett möte med LRF:s ordförande Palle Borgström senast i förrgår tyckte inte han att ett ekonomiskt krisstöd just nu stod särskilt högt upp på listan över vad de ville se. Det var ett antal andra åtgärder som man ville se i första hand. Branschen själv är ju också trött på dessa krisstöd. Det var ett kort svar på frågan.

Kärnkraft lyftes också upp i anförandet. Kärnkraft är en av de viktigaste delarna i vår klimatomställning, för energifrågan är en otroligt viktig klimatfråga. Därför bekymrar det mig när man från Centerpartiet lyfter fram kärnkraften som ett hot i stället för en möjlighet. Vattenkraften är en reglerkraft och en baskraft som vi har, precis som kärnkraften. Sedan kan vi investera mycket även i andra energislag - solkraft, vindkraft och så vidare - men vi behöver ha den stora och tunga elproduktionen i botten. Det är den som säkrar nya etableringar av företag, som säkrar att mjölkgårdarna har ström varje dag året runt och så vidare.

Vad skulle Centern i stället vilja ha som en rejäl baskraft i bakgrunden, om man nu inte vill ha kärnkraft?

Fru talman! Ledamoten ställer frågan om vad vi vill se i stället. Min tanke var inte att starta en energidebatt, utan jag tänkte på risken med att inte klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Om man lyfter fram kärnkraften måste man också se riskerna med den, både när det gäller slutförvar och det som kan hända i en krigssituation. Det finns en anledning till att Sverige vill gå med i Nato, och det är att vi kan se ett krig också här. Då måste vi kunna hantera situationen med kärnkraft.

Sedan finns det många olika sätt. I Svenskt Näringslivs analys av energiläget lyfts de första 15 åren fram. Där är storskalig vindkraft svaret på mycket energi på kort tid, även om man också lyfter fram kärnkraften längre fram. Jag delar analysen att vi kan ta olika vägar framåt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)